Östtimor
Ändrad
| Östtimorkommittén Råundavägen 24, 2 tr c/o Jonsson 169 67 SOLNA Tel 08-16 25 10 E-post info@osttimorkommitten.se Till hemsidan |
(Klicka här för 2023, här för 2022 här för 2021, här för 2020 här för 2019, här för 2018, här för 2017, här för 2016, här för 2015, här för 2014, här för 2013, här för 2012, här för 2011, här för 2010, här för 2009, här för 2008, här för 2007, här för 2006, här för 2005, här för 2004, här för 2003, här för 2002, här för 2001, här för 2000, här för 1999, här för 1998 och här för 1997)
Januari - februari - mars - april - maj - juni - juli - augusti - september
Det tal som hölls av Östtimors premiärminister Xanana Gusmão i Förenta nationernas 79:e generalförsamling med rubriken Ingen lämnas kvar: Gemensamt handlande för främjandet av fred, hållbar utveckling och mänsklig värdighet för nuvarande och kommande generationer kan du läsa på https://estatements.unmeetings.org/estatements/10.0010/20240927150000000/XIkTafkkq/hWwtpGpWRW_nyc_en.pdf.
Östtimors årliga valvandringssäsong kommer att börja snart, så landet kommer åter igen att välkomna ett inflöde av utländska turister ivriga att uppleva den unika möjligheten att se och simma med valar och andra valdjur som migrerar genom dess tropiska vatten. För närvarande är Östtimor den enda platsen i världen där simning med valar är tillåten och har därför blivit den främsta destinationen för denna unika turistaktivitet. Dessutom är Östtimor globalt känt för sin stora marina mångfald, som har fångat intresset hos marinbiologer och naturvårdare från hela världen.
Men den växande valturismen står inför allvarliga utmaningar, primärt härstammande från en brist på statlig reglering och juridisk kontroll. Läget är nu extremt brådskande, med många marina experter och industrimänniskor som varnar för att om Östtimor upplever ytterligare en säsong med oreglerad valturism, så skulle störningar orsakade av båtar och turisthorder kunna få valarna att ändra sina migrationsmönster, kanske för gott. Oreglerad valturism riskerar inte bara att skada djuren — det skulle också kunna förstöra en gryende industri med stor potential att bidra till Östtimors sociala och ekonomiska utveckling. Dessutom betyder den nuvarande bristen på reglering av valturismens aktiviteter att regeringen förlorar betydande skatteinkomster, som skulle kunna både bidra till Östtimors fiskala hållbarhet och bli återinvesterade för att förbättra ledningen av industrin såsom stärkande av maritim säkerhetsförmåga. Fundasaun Mahein (FM) har skrivit den följande artikeln utforskar frågan och erbjuder rekommendationer till Östtimors lagstiftare och politiker.
Valturism har enomr potential för Östtimor avseende arbetstillfällen, skatteintäkter och eknomisk växt gem ökad internationell turism. Dessutom gör Östtimors exceptionella marina mångfald landet extremt viktigt för vetenskaplig forskning och internationella naturskyddsprogram. Trots detta har flera regeringar och timoresiska politiker visat litet medvetande om denna viktiga sektor och det brådskande behovet att stifta lagar och releringar särskilt fokuserade på styrning av denna viktiga sektor.
Östtimor identifierades som en global hotspot
för
valar och
andra valdjur av
forskare första 2008. Men det var inte förrän
nästan ett decennium senare som valturismindustrin började
att växa nämnvärt med valskådning och
simma-med-valar-turer för det mesta i havet mellan Dili och
Ataúro. Efter begäran från lokala arrangörer
om regleringar för att hantera denna växande inudstri
skapade regeringen, med stöd av donatorer,
nationella riktlinjer
för valskådningsaktiviteter
2020. Dessa riktlinjer är frivilliga
, vilket betyder att
litar på privata arrangörer att följa dem. Vid den
tidpunkten lovade regeringen också att stifta lagar och
obligatoriska licensregler. Men även om regeringen har
hållit konsultationer om lagförslag om valskådning
och simma-med-valar sedan dess, har regleringar ännu inte fastställts.
Även om lagar — snarare än riktlinjer
—
till slut antas på regerings- och parlamentsnivåerna,
har Östtimor fortfarande begränsad institutionell
kapacitet att genomdriva marina regleringar. Institutioner
för statens säkerhet, särskilt de med ansvar
för kontroll av marina zoner, saknar kunskap och erfarenhet
nödvändig för att effektivt bevaka och hantera
denna växande sektor. Detta betyder att de kommer att
kämpa för att genomdriva varje framtida reglering
effektivt utan betydande förbättringar av deras kapacitet.
Bristen på reglering av Östtimors växande valturism leder också till betydande förluster av potentiella inkomster för regeringen. För närvarande dominerar turistbolag, som är utländska, den internationella valturismmarknaden. Som motsats till Östtimorbaserade dykningsföretag, som har valskådningsturer, är dessa utländska operatörer inte registrerade som kommersiella företag i Östtimor, deklarera inga inkomster till regeringen och betalar inga skatter. Många simma-med-valar-turer kostar upp till 1.000 dollar per person och dag, men det mesta av dessa inkomster bidrar inte till den nationella ekonomin eller regeringens fonder. Reslutatet är att Östtimor missar en avsevär inkomstkälla från valturism, som skulle kunna bidra till statens fiskala hållbarhet och, viktigt, den hållbara styrningen av denna snabbt växande sektor.
…
Sammantaget är den nuvarande bristen på reglering fokuserad på Östtimors ekonomiskt viktiga och snabbt växande valturismindustri både alarmerande och ohållbar. Utan effektiv lagstiftning och förbättrad kapacitet för att genomdriva laglydnad, utgör oreglerade valturismaktiviteter ett betydande hot mot valbestånden i Östtimors vatten. Detta inkluderar potential att ändra beteendemönster och driva bort valar från Östtimor. Detta riskerar att göra stora skador både på enskilda djur och valdjursbestånd och till Östtimors rykte som en destination för global valturism och valdjursforskning.
… FM manar därför regeringen att prioritera reglering av valturism innan denna dyra resurs går förlorad.
Källa: Fundasaun Mahein
I likhet med okunnigheten hos invånare i tidigare kolonisatörstater, som japaner, holländare och britter, låter för för indoneser varje antydan om indonesers grymhet i Östtimor otrolig.
Mängden ropade ett namn: Hakim, Hakim!
Med en drink i
handen anslöt sig Hakim Afonso lycklig till sångaren
på scenen. Han vinkade till rytmen med
hålligångare som sjöng med i Labarik Lakon
— de saknade barnen. Ja, jag måste lära mig
det
, språket tetum, sade han till mig.
Med en bror och en syster var de tre bland de tusentals barn, som
togs från sina familjer av indonesiska soldater
och stiftelser
under det indonesiska styret i
Östtimor. Hakim talar indonesiska, engelska med en australisk
accent och sundanesiska — eftersom han växte upp på
Västjava sedan sitt femte levnadsår.
Hans familj var en av de få lyckliga som kunde
återförenas efter omkring 20 år i sitt hem i det
östliga Viqueque-distriktet. En kvinna som lyckades
återvända drevs iväg av sin syster, ett offer
för våldtäkt av en indonsisk soldat. Varför
skulle jag träffa henne? Hon är indonesisk!
sade
systern, citerad av en aktivist, som arbetar för
överlevande efter sexuellt våld.
Hakim hade tvekande berättat sin historia vid ett
människorättsseminarium den föregående
dagen. Jag vill bara leva i fred
, upprepade han. Med
tårar deltog han och en annan bror i en natt med dans för
att fira 25 å sedan folkomröstningen
de 30 augusti
1999, som ledde till Östtimors självständighet
från Indonesien.
Värre än förnekande av timoresers erfarenheter
är den genomsnittlige indonesens okunskap om Östtimor;
därav det ironiska
minnesfirandet, anmärkte Pat
Walsh, redaktör för Chega! (Nog!), rapporten från
landets sannings- och försoningskommission (Truth and
Reconciliation Commission — CAVR). Den enda nyheten om
Östtimor i indonesiska medier i slutet av augusti var
påve Franciskus besök.
… visar att timoreserna bevarar sin historia,
Tidigare chefen för Förenta nationerna i Östtimor, Ian Martin, var i staden för minnesfirandet. …
Artikelförfattaren är frilansjournalist inbjuden till ett regionalt seminarium om övergångsrättvisa i Dili, Östtimor, arranerat av Asia Justice and Rights (AJAR) och Centro Nacional Chega!, 28-30 augusti.
Källa: Ati Nurbaiti/The Jakarta Post
Om man räknar flyget hem så har påve Franciskus gjort två chockerande uttalanden under hans resa nyligen till Asien och Oceanien: först i Singapore där tIll en publik sade att alla religioner är vägar till gud och sedan antyda att Donald Trump och Kamala Harris är moraliskt likvärdiga. Dessa två uttalanden kan naturligtvis mycket väl ifrågasättas och har ifrågasatts brett.
Men innan vi glömmer påvens resa och vänder vår uppmårksamhet mot andra ämnen, skulle jag kunna peka på ett trede kontroversiellt uttalande som påven gjorde — och media i allmänhet missade?
Så underbart att det här i Östtimor finns
så många barn
, sade påbr Franciskus i
predikan under en utomhusmässa den 10:e september. Den
meningen är int tage ur sitt samband — inte den sorts
rad en vänlig prästskulle kunna svänga ihop
för att lugna föräldrar till rastlösa barn i
menigheten. Påvens hela predikan var om barn och
födsel. I en reflektion över dagens text från Jesaja
(Ett barn är oss fött och en son är oss
given
), anmärkte påven att ankomsten av ett barn
är ett skinande ögonblick av glädje och
firande
, ett tecken på hopp.
I slutet av mässan återvände påve Franciskus
till detta tema i improviserade anmärkningar. Jag hoppas ni
fortsätter att ha många barn
, sade han till de
troende i Östtimor. Han varnade dem att akta sig för
främmande inflytande som skulle kunna ändra deras attityd
mot barn, från dem som vill ändra er kultur, vill
ändra er historia
.
Ledande media i väst har knappt ägnat någon uppmärksamhet åt påvens natalistiska budskap (kanske därför att den redaktionella vinklingen i de flesta stora media favoriserar de utländska influenser som påven fördömde). Men betänk hur sällsynt det är för en viktig offentlig person från Europa att råda åhörare i tredje världen att fortsätta ha många barn. Ideologin planerat föräldraskap och noll befolkningstillväxt fortsätter dominera i västvärlden. Och efterso den ideologin alltid har virt kraftige infekterad av racism, har väst kommit att motarbeta födelsen av spädbarn, och särskilt födseln av bruna, svarta och gula spädbarn.
Till och med påve Franciskus själv har tidigare
skällt ut stora familjers föräldrar,
förordat ansvarsfullt föräldraskap
och
— i en förolämpande kommentar som sårade
oräkneliga medlemmar i hans skara, avvisade idén att
för att vara goda katoliker måste vi vara som kaniner
.
Men världen vaknar sent till realiteten att vårt problem inte är överbefolkning utan underbefolkning. I största delen av världen, särskilt i det välbärgade väst, har födelsetalen fallit ner under jämviktsnivån och en befolkningsminskning hotar med ödesdigra konsekvenser för världsekonomin. Det normala historiska mönstret av succesiv befolkningsökning kvarstår idag bara i Afrika söder om Sahara och ett geografiskt bälte tvärs över Sydasieni huvudsakligen fattiga samhällen, där födseln av ett barnförblivit ett tecken på hopp även under ofördelaktiga förhållanden.
Östtimor ligger i ena änden av den
befolkningstillväxtzonen, där förespråkarna
för det som påven kallar kulturell imperialism
ännu inte helt övertygat urinvånarna att sluta
reproducera sig. Och till och med påve Franciskus, som har
visat så lite sympati för stora familjer, inser
att förekomsten av så många späd- och
småbarn är en stark indikation på en frisk kultur.
Kanske inte helt av en slump är Östtimor det mest katolska landet i världen idag (om man undantar Vatikanstaten, där av uppenbara skäl födelsetalen inte är något problem). Trots allvarliga slag av en extraordinärt skadlig sexmissbruksskandal räknar kyrkan fortfaranden 98 % av landets befolkning som sina troende. En stark katolsk kultur skulle motstå sanningen från fanatiker avseende befolkningskontroll. I Östtimor tycks det som om påven såg det ske.
Phil Lawler har varit katolsk journalist i mer än30 år. Han har redigerat åtskilliga katolska magasin och skrivit åtta böcker. Han har grundat Catholic World News och är nyhetschef och ledande analytiker för CatholicCulture.org. Se den fullständiga biografin.
Källa: Phil Lawler/Catholic Culture
‘Framåt med modig försiktighet’
…
Efter mötet med biskopar, präster och vigda personer i
Dilis katedral mötte påve Franciskus 42 jesuiter
från landet den 10 september. Efter hälsningarna
hälsade den regionala abboten påven med ett kort
anförande och presenterade gruppen, som satt
hästskoformerad: Å alla närvarandes vägnar
låt mig uttrycka hjärtligt tack till hans helighet
för att älskvärt idag ta emot oss, medlemmar av den
oberoende jesuitregionen Timor. Med oss här är studenter,
som studerar utomlands och vi har också en präst i
Rom. Vi är engagerade i utbildning, andlig och social verksamhet,
pastoralt och utbildande arbete. Jagskulle särkilt vilja
presentera fader João Felgueiras, den längst
tjänstgörande missionären från Portugal,s om nu
är 103 år gammal. Han kände personligen de
första jesuitmissionärerna och förbinder gammal
historia med nutiden. Det här året är historiskt
för oss jesuiteri Timor, eftersom vi firar dn 125:e
årsdagen av den första jesuitiska missionen. Även om
vi utvisades från Timor 1910, återvände vi
många år senare. Stolen på vilken ni nu sitter,
ers helighet, gjordes av timmer från den gamla kyrkan byggd
av jesuiter 1905.
Ni är flitiga! Ställ nu frågor till mig …
Dialogen fortsatte på spanska och portugisiska.
God morgon, käre helige fader. Först av allt, tack
så mycket för er närvaro här hos oss- Jag
är direktör för
Ignatiuska1 studiecentret
och nationell koordinator för påvens
världsomspännande bönenätverk. Med glädje
skulle jag vilja ställa en fråga till ers helighet: med
mottot för ert besök i Östtimor att er tro blir er
kultur
, vad hoppas ni för katolikerna och den
katolska kyrkan i Östtimor, landet där majoriteten av
katoliker på den
asiatiska kontinenten finns? Vid vilken punkt är detta
möte mellan tro och kultur, i denna verkligen utmanande era, i
sammanhanget med den timoresiska kyrkans liv? Tack så mycket i
förväntan, helige fader.
En sak måste vara klar i predikningen av evangeliet: evangelisera kulturen men infoga kulturen i evangeliet. Tron måste berikas med kultur. En tro som inte skapar kultur ären missionerande tro. Vi får inte glömma att Benedictus XVI sade: evangeliet sprids inte genom mission, men genom att berika med kultur. Evangelisering av kultur och berikande av tron med kultur måste gå hand i hand och vi måste vara uppmärksamma på det. Kom alltid ihåg arten av vår mission i Kina!
Helige fader, i ljuset av de globala utmaningar som kyrkan står inför, vilka är de nyckelområden som jesuiter i Östtimor borde prioritera i sin mission?
Kyrkans utmaning är alltid att inte röra sig bort från Guds folk. Vi behöver komma ifrån kyrkliga ideologier. Detta är den utmaning jag lämnar er med: vänd er inte bort från människorna, som är den dyraste tillgången.
Jag blev prästvigd för tre år sedan och jag tackar Gud för kallelsen att vara jesuit. Jag tjändstgör för närvarande som jesuitisk skattmästare i Timor. Jag är stolt över att den del av välgörenhetssekretariatet, som förberedde för hans helighets besök. Det var en stor inspiration och jag lärde mig en läxa. Jag skulle vilja uttrycka mitt djupa tack för denna värdefulla och priviligierade möjlighet. Jag har en fråga om relationen mellan kyrkan och Jesuitorden: vilken menar ni att relationen mellan orden och den universella kyrkan är?
Det är en relation i krig, alltid! [Detta yttrade påven med ett skratt.] Jag blev novis 1958, så jag har genomlevt alla konciliära förändringar. Jag deltog i valet av fader Kolvenbach, när det redan fanns en grupp av spanska jesuiter som anklagade orden för att förråda kyrkan. I det ögonblicket av kris i Jesuitorden var det väldigt viktigt att ha en karismatisk högste ledare. Och där såg jag spänningarna i kyrkan utveckla sig. Det tal som Paulus VI höll i generalförsamling XXXII är ett konstverk. Det säger klart vad kyrkan vill från orden. Jag ber er att läsa talet: det är ett mästerverk. När jag hade blivit påve, frågade jag om det fanns manuskript till talet; så bibliotekarien gick till det hemliga arkivet och gav mig dem. Han skrev själv för hand; det är därför som jag säger att det är spontant. Jag såg det handskrivna utkastet. Läs det, det är ett starkt tal. Det sammanfattar relationen med kyrkan, en relation av frihet.
Efteråt fanns det ögonblick som tolkades som sammandrabbningar, som när Johannes Paulus II besökte fader Arrupe, som redan var sjuk. Fader Dessa utsågs då till tillförordnad ledare av orden. Några pekade på honom som en konservativ, som skulle ha en negativ påverkan. Men han var i stället bra. Han hjälpte oss att förstå hur man ska styrea orden i storm. Ni har här varit tvungna att styra i åtskilliga stormar. Lär av denna tradition i ordens svåra tider!
Östtimor är ett mycket katolskt land. Det finns en risk för präststyre. Vad tänker ni om det?
Ni har satt fingret på den ömma punkten: präststyre
som finns överallt. Till exempel finns det en stark
prästerlig kultur i Vatikanen, som vi långsamt
försöker att ändra. Präststye är ett av de
mest subtila medlen djävulen använder. Fader de Lubac
skriver, på de sista sidorna i sin bok Meditations on the
Church, om andlig världslighet
. Han säger att
det är det värsta som kan hända kyrkan, till och med
värre än tiden med påvar med
konkubiner. Präststyre är den värsta formen av
världslighet inom prästerskapet. En prästerlig kultur
är en världslig kultur. Det är därför den
helige Ignatius så starkt insisterar på att
granska världslighet, världsandan, därför att
våra synder, särskilt för män vid fronten,
kommer att vara där i dessa sfärer; i intellektuell
världslighet, i politisk världslighet.
Jag har fått mycket hjälp av Peter Fabers, som jag
tycker mycket om, exempel. För övrigt listade
de
honom som välsingnad
, en av de största män
orden någonsin har haft. Vald till påve gjorde jag honom
till helgon. En stor man. Faber var en icke-prästerlig
präst, som gick från plats till plats i guds
tjänst. I mitt tycke för er, för oss präster,
är denna andliga världslighet den svåraste sjukan
att övervinna.
Jag har sammanställt en bok med ett och annat ämne som
jag skrev om, när jag var ärkebiskop. Bland annat finns
det ett brev jag skrev om präststyre och världslighet. Den
helige Ignatius gör att vi ber om nåden att inte ha en
världslig anda. Om ni har tid, läs det; det är i en
lite bok med titeln Santos no
mundanos3. Präststyre
är den värsta sjukdomen. Så ni säger Det
finns präststyre här
, så måste vi vara
ansvarsfulla och lära unga präster ett annat sätt att
fylla prästämbetet. Präststyre är en kultur som
förstör kyrkan. Därför är det
nödvändigt att bekämpa det. Sättet att
bekämpa det är att vara folkets pastorer. Men ni kan
berätta för mig, Jag arbetar på universitetet
bland intellektuella
- Nåväl, de intellektuella ni
har där på universitetet är människor. Var
herdar för era människor. En sista sak för att
undvika präststyre. Jag lånar Paulus ord till
Timotheus, Kom ihåg din mor och mormo
.
Helige fader, under era 11 år som den förste jesuitiske påven, vilka har era viktigaste beslut och de svåraste utmaningarna för den universella katolska kyrkan varit?
Vad ni skulle kunna kalla programmet för min tid som
påve finnd i evangeliets glädje. Ni kan hitta det
där. Jag vill påminna er om någoting om att
predika. För mig är det mycket viktigt att hitta
predikanter som är nära folket och gud. Jag tycker om
präster som predikar i 8 minuter och säger allt. Och sedan
nåd: att alltid förlåta! Om någon ber om
förlåtelse, förlåt. Jag bekänner att
under 53 års prästerskap har jag aldrig nekat
absolution. Även om den var ofullständig. Jag hörde
en kardinal säga att när han är i biktstolen och
människor börjar berätta för honom om de mest
allvarliga synderna medan de stammar av skam, så säger
han alltid, Fortsätt, fortsätt, jag förstår
redan
, även om han inte har förstått
något. Gud förståra allt. Snälla, låt
oss inte förvandla biktstolen till ett psykiatriskt
konsultationsrum; låt oss inte förvandla den till en
domstol. Om det finns en fråga att ställa. och jag hoppas
att det finns flera, den ställs och sedan ges absolution. En
bekännare i Buenos Aires , en kapucinermunk, som jag gjort till
kardinal och är 96 år gammal, lyssnar på bikter
hela dagen lång. Han kom för att träffa mig en
gång och sade Jag har skrupler för att jag alltid
förlåter, jag förlåter allting
. Och
vad gör du, när du har dessa skupler?
, frågade
jag honom. Jag går till Herren och säger till honom
‘Ta dig samman! För du satte ett dåligt exempel
för mig!’
Har ni något särskilt råd för vårt arbete i Östtimor avseende social rättvisa?
Social rättvisa måste ta i beräknig de tre mänskliga språken: förståndets språk, hjärtats språk och händernas språk. Att vara en intellektuell fjärran från verkligheten är inte till någon nytta i arbete för social rättvisa; hjärtat utan intellekt, inte heller till nytta och händerns språk utan hjärta och intellekt inte till nytta heller.
Det sätt på vilket fader Arrupe taladet till latinamerikanska jesuiter om faran av ideologi blandad med social rättvisa är viktig. Fader Arrupe skickade oss ett mycket omfångsrikt herdabrev om social rättvisa. Och Johannes Paulus II skickade oss också ett.
Det är karakteristiskt för jesuiter. Till exempel
när de närmade sig urinvånares samhällen, de
började med arbete, kultur och musik. De hjälpte
också dessa svarta slavar som rymde frå slaveri
i Reductions
kallade
quilombos6. Med andra ord
hjälpte jesuiterna de som betraktades som sociala brottslingar
av de trångsynta på den tiden för att ha flytt
från lsaveri. Orden historia är full av exempel på
social rättvisa. Inga av dessa stora män
var kommunister
. Nej, de var jesuiter och de tillämpade
evangeliets sociala dimension.
På domens dag kommer ingen av oss att få
frågan Hur uppförde du dig? Gick du i mässan
varje söndag? Har du deltagit i möten? Har du lytt din
lokala ledare?
Jag säger inte att ni ska vara olydiga
naturligtvis, men Herren kommer inte att fråga oss detta. I
stället kommer han att fråga oss Jag var hungrid, gav
du mig mat? Jag var törstig, gav du mig något att dricka?
Jag var i fängelse, besökte du mig? Jag var en flykting,
hjälpte du mig?
Det är vad vi kommer att bli
bedömda för. Och detta är vad Herren
säger. Så social rättvisa är en väsentlig
och integrerad del av evangeliet.
Det är mycket glädjande att se hur denna önskan om social rättvisa har burit frukt, beroende på tiderna, människor och platser, som den helige Ignatius säger. När Ignatius ber oss att vara kreativa, säger han oss: se på platserna, tiderna och människorna. Regler och konstitutionen är viktiga, men beakta alltid platser, tider och människor. Det är en utmaning för krativitet och social rättvisa. Detta är hur rocial rättvisa borde upprättas, inte med sociala teorier. Evangeliet har sin egen röst.
Hur kan vi engagera lekmännen i vår mission enligt dess uppmaning att vara en mer inkluderande deltagande kyrka?
För dess mission att infoga kulturen i tron behöver orden
lekmännen och jag uppskattar vad orden gör med dem
på olika platser. För några månader sedan kom
rektorn för ett jesuitiskt universitet för att träffa
mig. Univeristet har lekmannaprofessor anställda, tydligen
män och kvinnor. Jag frågade henne: Och vad gör
jesuiterna?
Hon svarade: Vad de ska göra: följa
pastoralt och sätta kriterierna för oss.
Jesuiten,
när han vet att lekmän kan ta en roll, lämnar det
till dem. Jag insisterar att mycket av betydelsen av att lämna
rum för lekmän, kanske för att jag är van att
göra det. När jag var provinsledare hade vi tre katolska
universitet, två av dem tungt skuldsatta. Med ett av dem,
Universidad del Salvador i Buenos Aires, började vi en process
för att överlämna det till lekmän, som nu har
drivit det i 25 år och mycket bra, i själva verket
bättre än dessförinnan. Jesuiterna hjälper till
med religöst arbete. Det andra universitetet i Salta, som drevs
av jesuiterna i Wisconsin, övertogs av ärkebiskopatet och
det klarat sig mycket bra. Bara ett återstår, där
nästan alla topptjänster är besatta med lekmän
och jesuiterna gör det religiösa arbetet. Det är ett
universitet grundat av Jesuitorden. Jag var tvungen att göra
dessa tre ändringar: ge ett till lekmän, ett annat till
ärkebiskopsdömet och behålla det för att kunna
driva det bra. Det är min erfrenhet. Glöm inte att det
viktiga är prästerlig omsorg, både den
intellektuella prästerliga omsorgen, som är fundamental,
och den prästerliga omsorgen när man är nära
unga människor. Till exempel har jag släktingar som
studerar på ett universitet i Washington, det vill säga
Georgetown. Jesuiterna har organiserat ett bra system och
studenterna får en bra andlig, intellektuell och
samhällelig utbildning. På frågan Är
universitetet idag ett socialt apostolat?
är mitt
svar Naturligtvis!
. Att förbereda kommande
universitetsledare naturligtvis.
Tack för att vara kyrkans präst med en stil som vet hur mans visare Jesus evangeliums kraft i konfration med materialism och sekularisering. Hur har ni utvecklat er styrande program? Vi jesuiter skulle uppskatta ert råd om utmaningarna i vårt kall. Vad råder ni oss att göra?
Jag blev vald till påve utan att föreställa mig att jag skulle kunna bli det. Men när jag väl var vald, täkte jag på det program jag skulle följa. Vad kardinalerna hade sagt i mötena före konklaven var vad jag hade känt jag måste förbättra och göra till ett program. Därför att man bara gör någonting med sina egna resurser, är det inte fruktbart, det är inte användbart. Var och en av oss måste genomföra det vi har anförtrotts, men med platsers, tiders och människors originalitet. Givetvis, jag kommer från Latinamerika och till exempel en tysk skulle kanske inte genast förstå mig , eftersom han och jag har olika kulturer. Kriteriet är alltid: ta dig an missionen därför att den har getts dig. När du är vald till påve får du frågan huruvida du accepterar rollen eller inte. Men när du en gång har accepterat, har inget val: antingen fortsätter du fraåmåt med dina abstrakta, personliga kriteria eller du gör vad kyrkan begär av dig. Detä är hur jag utvecklat mitt program.
Jag kommer att tänka på historien om Clement XIV. Jag
är mycket ledsen över hans liv. Genom den spanska
monarkins manövrer valdes han till påve. Han var en god
man, men naiv. Han hade en sekreterare vid namn Bontempi, som var en
skurk. Med delaktighet av den spanske ambassadören lyckades han
upplösa Jesuitorden. Gangaanelli var en svag påve i
styrelsen, manipulerad av en slug usling till sekreterare. En jesuit
måste vara stark i det han gör,stark också i lydnad
och han får inte låta sig styras av någon. Han
lyssnar till råd, ja, men till slut beslutar hamvist.När
påve Clement XIV dog, gömde Bontempi, som var en munk,
sig i den spanska ambassaden. När stormen gått över
presenterade han sig för sin ordens ledare med tre
påvliga bullor: en som tillät honom att hantera pengar,
en annan som tillät honom att leva utanför klostret och en
tredje, som om jag minns rätt, tillät honom att resa
överallt. Han överordnade, som var en guds man, sade till
honom: Du saknar den fjärde!
Vilken?
svarade
Bontempi och anmärkte Det finns bara tre!
Den som
säkrar frälsningen av din själ
blev svaret. Jag
rekommenderar er att läsa Pastors redovisning av
förtrycket av
orden4. Han beskriver det
mycket bra i sin History of the Popes. Varje jesuit borde
kunna beskrivningarna om när orden hotades av förstörelse5.
I slutet av mötet överräckte de närvarande jesuiterna några gåvor till påven och sedna två transparenta plastpaket, som innehöll samlade kort med böner som många människor anförtror Franciskus. Han tog emot dem och lade sina händer på dem och välsignade dem. Mötet slutade med gemensam bön, Ave Maria och de vanliga fotografierna. När han hälsade på varje jesuit enskilt överlämnade han ett radband.
…
Källa: Antonio Spadaro/La civiltà cattolica
Noter
Sjuttionionde sessionen, 3:e och 4:e mötet (för- och eftermiddag)
GA/12627
Världsledare kräver djärva handlingar för att skydda nuvarande och kommande generationer i klimatkris, konflikter som omspänner globen, när generalsförsamlingen antar framtidspakt.
[Här följer ett utdrag ur Östtimors premiärministers tal. Hela talet kan du läsa (på engelska) på https://docs.google.com/viewer?url=https%3A%2F%2Festatements.unmeetings.org%2Festatements%2F10.0010%2F20240922090000000%2FnaSfpRpybfWh%2Fxo_MTCCIqrBv_nyc_en.pdf. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]
Kay Rala Xanana Gusmão, Östtimors premiärminister
sade att: utan fred finns det inga förutsättningar
för utveckling
. Men fred är ett abstrakt begrepp
för många länder observerade han och noterade att
Västsahara har väntat på sin folkomröstninge
sedan 1992. Internationell lag har ännu inte nått
denna sista koloni i Afrika, ignorerad och glömd
, tillade
han. Vidare har det internationella samfundet ännu inte hittat
multilaterala lösningar för en framtida fred för
många länder över hela världen —
från Palestina till Ukraina, från Jemen till Sudan,
från den Centralfarikanska republiken till den Demokratiska
republiken Kongo, från Afganistan till Myanmar och från
Haiti till många andra sköra och konfliktdrabbade
länder. Vilkt slags värld lever vi i, där vi kan
underblåsa krig, men inte föda barn?
, frågade
han, och pekade på de tusentals döda i Medelhavet,
när människor flyr från sina hemländer för
att undkomma konflikter och fattigdom. Med denna Framtidspakt
hoppas vi att det internationella samfundet, särskilt
världsledare, kommer att närma sig denna kris med
större angelägenhet och känslighet utöver den
blotta diskussionen om immigrationsfrågor
, betonade han.
Källa: Mötesbevakning och pressmeddelanden/Förenta nationerna
[Detta är en mycket kort sammanfattning av två rapporter om påvens uttalanden efter återkomsten från resan till Asien och Oceanien. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]
Under veckans allmänna audiens minns påve Franciskus sin senaste påvliga resa till Asien och Oceanien och prisar den levande och glädjerika tron och vittnesbörden från kyrkorna i Indonesien, Papua Nya Gueinea, Östtimor och Singapore. ‘När vi tänker på kyrkan är vi fortfarande för eurocentriska. I verkligheten är kyrkan mycket större än Rom och västern och mer levande’, sade påven.
Som vanligt — i det första framträdandet efter en
påveresa vände påve Franciskus sig till de troende
församlade på Petersplatsen för onsdagens
allmänna audiens — ville påve Franciskus reflektera
över de 12 dagarna tillbringade i Indonesien, Papua Nya Guinea,
Östtimor och Singapore. Han betonade den särskilda
karaktären hos dessa besök, som är resor
‘för att sprida herrens ord, att göra honom
känd och också att lära känna människornas
själar, vilket är en mycket vacker
erfarenhet’. Kyrkan är mycket större och mer levande!
Jag begränsade mitt besök till fyra länder:
Indonesien, Papua Nya Guinea, Östtimor och Singapore
,
sade påven. Jag tackar herren
, fortsatte han, som
gav mig tillfälle att som gammal påve göra vad jag
skulle ha önskat att göra som ung jesuit!
Påven konstaterade att kyrkan förblivit för
eurocentristisk eller som det sagts
‘västlig’
, och konstaterade den är
så mycket större än någon geografisk region.
Om Östtimor, det mest katolska landet i Asien, bekräftade påven, liksom påven Johannes Paulus II gjort, den fruktbara relationen mellan tro och kultur.
Men framför allt
, sade han, slogs jag av
skönheten hos dessa människor: ett folk prövat men
glädjerikt, ett folk vist i lidande. Ett folk som inte bara har
många barn utan lär dem att le. Jag kommer aldrig att
glömma barnens leenden.
Den helige fadern uttryckte sin
förtjusning över att se så många barn och
menade att han andades vårluft
när han där
bevittnade ungdomen i landets mycket aktiva kyrka.
Om Östtimor mindes han hur i det landet kyrkan har ‘deltagit i processen för självständighet tillsammans med alla människor, alltid styrande den mot fred och försoning. Det är inte en fråga om ideologisering av tron, nej, det är tro som blivit kultur och samtidigt förtydligar, renar och höjer den.’
När Östtimor firar 25 års frihet är ett besök av påven den gåva dess folk önskade — trots den enorma kostnaden.
I tisdags eftermiddag förra veckan deltog omkring hälften av Östtimors befolkning, minst 600.000 människor, i en mässa som påve Franciskus höll i Dili.
Det var en lycklig och komplicerad tilldragelse. Påven predikade om ödmjukhet medan han satt på en tron importerad från Portugal, på ett miljondollarpodium byggt på en plats, som varit fristad för fåglar, avstjälpningsplats för mördade dissidenter och ett läger för internflyktingar. Människorna som levde där (och många andra i Dili de senaste månaderna) flyttades omilt bort.
Kostnaden för besöket rapporterades var 12 miljoner dollar och i veckan före besöket fick de, vilkas idéer eller existens inte passade myndigheterna (inklusive ockupanter, gatuförsäljare, aktivister och journalister), veta genom slag, arresteringar, vräkningar och hot att det vore bäst för dem att hålla sig undan.
Och ändå, hur oroade människorna än var, när han flög till Dili på måndagen den 9 september fick påven ett extatiskt välkomnande.
Gatorna hade skrubbats, problemet med plastflaskor temporärt fåtts under kontroll och gatorna kilometerlångt kantats av högaktande pilgrimer skuggade av Vatikanenmärkta paraplyer för en halv miljon dollar. Människor lade tais på gatorna så att de kunde välsignas av de heliga däcken. De dansade tebe dahur.
Men huvudevenemanget var påvemässan.
När tiden närmade sig fyllde en enorm folkmängd huvudvägen från staden till flygplatsen, vita skjortor skimrade i den sena eftermiddagens ljus. Påven första besök 1989 övervakades av indonesisk hemlig polis och militär och slutade med ett bråk, när en ungdom utvecklade ett banderoll för självständighet. Även om rykten att Jesus själv synts i tisdags, måste samlingarna behandlas med extrem skepticism, påven återkomst till ett fritt Östtimor är ett tillräckligt mirakel.
Påvens predikans tema var litenhet
, och i motsats till
påvens säkerhetsmän (som en gång inte
kände igen premiärminister Xanana Gusmão och
föste bort honom, när han försökte närma
sig), innehöll den några mycket kloka budskap.
Östtimor har en ung befolkning, liksom olösta problem med undernäring hos barn och kyrkligt missbruk. En tanke på detta var påvens reflektion att barn borde vårdas som en välsingnelse och tjäna som en påminnelse om att människor (särskilt pästerksapet) borde vara ödmjuka.
Huruvida det var en feg undanflykt eller ett effektivt sätt att kommunicera som gäst i ett samhälle, som skyggar för en direkt konfrontation är en fråga om åsikt.
Hans övergripande tema låte er tro vara er kultur
var också vasst.
Nyhetsrapporteringen från påvens besök på
Timor har betonat att Timor är djupt katolskt
, vilket
både är sant och en förenkling.
Även om katolska munkar först kom till Timor på 1500-talet, majoriteten av befolkningen fram till 1970-talet inte döpt. De följde i stället sin egen religion, som kretsar kring närvaron (och blidkande) av en helig (lulik) och osynlig sfär av vaksamma andar.
De som följer luluk vårdar heliga platser och offeraltare, utför riter för att få regn genom att åberopa (hamulak) vilda andar vid den heliga klippan eller ber om hjälp från sina förfäder föra allt från hälsoproblem till skolexamina.
Ibland hänvisar människor helt enkelt till det
som kultur
(kultura).
Det var först efter 1975, när Indonesien tvingade befolkningen att välja en av sex gödkända religioner, och med tvång flyttade människor till urbana områden, som katolicismen blev framgångsrik. Kyrkan vann snabbt Östtimors folks lojalitet för sin villighet att försvara det.
Det är värt att notera att katolicismen inte ersatte lulik. I stället ses den nya religionen slå rot därför att den blev och är accepterad av den gamla. Ända tills idag ser de flesta människorna i Timor ingen motsats mellan att be vid klippan eller offra till sina förfäder med en entusiastisk katolsk identitet.
Officiellt godkänner kyrkan inte detta. I en intervju nyligen
beskrev den katolske kardinalen Virgílio do Carmo da Silva lulik
ovänligt som en animistisk kult
. Och trots detta med
kyrkan kämpande för att förbli relevant i hela
världen, sår det sista påven vill att alienara ett
land som fortfarande är entusiastiskt.
Det räcker att säga att när påve
Franciskus säger må er tro vara er kultur
så
hör både vanligt folk, för vilket lulik är
centralt i tron, och prästerskapet, som ibland säger till
sina församlingar att det bokstavligen kommer från
djävulen, något de uppskattar.
Franciskus dolda varningar till menigheten om krokodiler
som
vill ändra er kultur
är troligen ett beslöjat
slag mot ideella organistioner som arbeter för
födelsekontroll och HBTQ+-rättigheter (ofta sponsrat av
västligt bistånd), var också beräknade att
undvika att provocera någon.
När Östtimor firar 25 år med frihet, är ett besök av påven den gåva dess folk önskade sig. Även om om några skulle kunna ifrågasätta utgifterna för att ha honom som gäst, är denna önskan tvivelsutan tillräcklig för att rättfärdiga kostnaden. När han flyger tillbaka till Rom, finns de existentiella ekonomiska och politiska utmaningarna som Östtimor står inför fortfarande kvar. Men vad den pulserande mängden, som kom föratt hälsa honom, visar är att landet har en ljus framtid, om dess utmaningar kan övervinnas.
Skribenten Michael Rose är antropolog vid Adelaides universitet.
Källa: Michael Rose/Crikey
Han har kallat sig själv en död man som vandrar, det är ett mirakel att östtimorveteranen Rahman lever.
Med smeknamnet Rami
givet av hans armékollegor
stationerades Mohammed Abdur Rahman i Malian på Timor år
2000 efter att ha överförts till den reguljära
armén bara sex månader tidigare.
Hans grupp på nio män attackerades mitt i natten i sin bas, 6:e bataljonens ur Royal Australian Regiment bas, vid Aidabasalala av pro-indonesisk milis den 20 juni det år han anlände till Timor.
Den tidigare fredsbevarare minns dessa ögonblick, när
sprängladdningar kastades mot ytterdörren, upp på
taket och utanför deras fönster. Sex granater landade,
automat- och halvautomatisk eld började och vi begav oss ut med
detsamma
, sade han till AAP. Det är en naturlig
reaktion för infanterisoldater, du försvarar din
postering. Det är ett mirakel att vi faktiskt
överlevde. Vi kallade oss en död man vandrande.
Landet kommer att högtidlighålla den 25:e årsdagen av Australiens insats i Östtimor, som hjälpte till att skapa fred och säkerhet efter Indonesiens ockupation.
Den brutala regimen började med annekteringen av Östtimor 1975.
Efter milisattacken registrerade Rahman sina soldatkamraters omedelbara reaktioner och tog omkring 500 foton och filmade 8 timmar video under sin stationering.
Den tidigare korpralen sade att högtidlighållandet av
årsdagen av Australiens insats var mycket speciell
för honom. Australien satte i princip en ny nation på
världskartan … det är ett av des stoltaste
ögonblicken i Australiens militära historia
, sade han.
Efter att ha återvänt hem efter sin stationering fortsatte Rahman sin militärtjänst i armén och senare i RAAF:s reserv till 2009.
Han skapade också en utställning, Förenta nationernas fredsbevarares utställning, för vilken han nominerades till FN:s mediepris. Veteranens utställning användes för att finansiera projekt i Oecusse på landets nordvästra kust.
Med fortsättning på en lång tradition av tjänstgöring arbetar Rahman, som migrerade från Bangladesh på 1980-talet, i Victorias immigrationsmuseum och utsågs till en av bevararna av Shrine of Remembrance, ett minnesmärke över stupade soldater i den australiska delstaten Victoria.
Han sade att han älskar att berätta om Australiens
historia för skolelever och inhemska och utländska
besökare. Det är fantastiskt att vara en del av
vårt land
, sade han. Det finns inget annat land som Australien.
En nationell minnesgudstjänst kommer att hållas vid det australiska minnesmärket över fredsbevarare i Canberra nästa fredag, den 25: årsdagen. sex australiaer dog under fredsinsatser mellan 1999 och slutet av 2012. Fler än 18.000 australier tjänstgjorde i Östtimor.
Källa: Tess Ikonomou/Australian Associated Press/The North West Star
Det första påvebesöket till Östtimor sedan självständigheten kännetecknades av begeistring och stora förhoppningar i detta övervägande katolska land. Regeringen använde miljoner dollar för förberedelser och organiserade ett omsorgsfullt mottagande, Dilis gator kantades av tiotusentals åskådare som hoppades få en skymt av påven. Uppskattningsvis 600.000 människor deltog i påvens mässa i Tasi Tolu, den största folksamlingen i statens historia. I hans tal till regeringen och kyrkliga dignitärer gav påven åtskilliga viktiga rekommendationer om att tjäna folket och bygga landet. Men, trots dessa positiva aspekter, så reser flera incidenter som inträffade under påvens besök frågor om värdet av ett sådant dyrt evenemang för de timoresiska människorna. Fundasaun Mahein (FM) har skrivit nedanstående analys för att fästa uppmärksamheten på dessa frågor.
Från FM:s perspektiv var besöket huvudsakligen välorganiserat med Timors och Vatikanens säkerhetstjänster i effektivt samarbete för att garantera påvens och allmänhetens säkerhet. PNTL:s och F-FDTL:s uppträdande under besöket var exemplariskt och den timoresiska allmänheten uppförde sig disciplinerat och respektfullt.
Men, sent under besöket, inträffade ett allvarligt brott mot säkerhetsprotokollet, som underminerade säkerhetsorganisationernas goda arbete. Premiärministern försökte att eskortera påven, som satt i sin rullstol. Detta försök bröt mot det tidigare överenskomna säkerhetsprotokollet, som hade reserverat denna roll exklusivt för republikens president. Påvens säkerhetsmän ingrep och insisterade på att premiärministern skulle stiga undan, vilket ledde till en dispyt mellan säkerhetstjänsterna. Incidenten fångades på video och delades vitt på sociala media.
Men detta brott mot säkerhetsprotokollet följde på en liknande incident som inträffade under besöket av Indiens president i Östtimor nyligen. Vid det tillfället bad en indisk säkerhetsman premiärministern att ta ett stag tillbaka efter att han berört den besökande presidenten, åter ett brot mot det etablerade protokollet. Som vid den allra senaste incidenten fångades händelsen på video och delades av hundratals människor.
I tillägg till dessa incidenter med olämpligt handlande mot höga gäster, har åtskilliga videor, som visar premiärministern uppträda olämpligt mot kvinnor, dykt upp den senaste tiden. Bland dessa finns ett vitt cirkulerat klipp som visar hur han kysser en utländsk gäst på munnen och ett annat när han rör en kvinnlig journalist olämpligt.
Några kan tycka att incidenterna med påven och Indiens president var ganska obetydliga eller att premiärministerns kontroversiella uppförande helt enkelt visar hans lekfulla och excentriska natur. Men FM menar att premiärministerns handlingar är ett oroande uppförandemönster som sträcker sig långt utöver små brott mot säkerhetsprotokoll eller lekfullhet. De illustrerar snarare ett flagrant åsidosättande av personliga gränser och en brist på professionalism inklusive förakt för formella regler och procedurer. Dessa handlingar visar en oprofessionell bild av timoresiskt ledarskap som skadar landets internationella rykte.
Till yttermera visso sänder de, när de begås av en hög statlig befattningshavare, särskilt en så respekterad som premiärministern, ett meddelande till allmänheten att sådant uppförande — särskilt mot kvinnor — är acceptabelt. Detta är särskilt farligt i Östtimor fall, där sexuellt ofredande och missbruk är vitt utbredda och kvinnor och flickor konstant riskerar övergrepp. Enligt FM:s syn är ledare direkt ansvariga för att bekämpa sådant uppförande både i sina egna liv och på den sociala nivån. Vi är därför djupt oroade, när respekterade äldre ledare själva uppför sig på ett sådant oacceptabelt sätt.
FM:s artikel fortsätter och fortsättningen (och hela) kan du läsa (på engelska) på FM:s webbplats, Pope Francis visits Timor-Leste ….
På flyget från Singapore till Rom talade påve Franciskus med journalister om de civilas krigstragedi i Gaza och amerikanernas behov av att samvetsgrant välja mellan Harris och Trump. Han fördömer aborter och avvisandet av migranter och uttrycker en positiv syn på överenskommelsen med Kina och kallar landetett löfte och hopp för kyrkan.
Zenit News — Vatican Media skriver från flygningen tillbaka till Rom från Singapore att påve Franciskus talade med journalisterna som följde honom på hans påveresa till Asien och Oceanien.
Han diskuterade den dramatiska situationen i det Heliga landet där antalet offer i Gaza överstiger 41.000.
En fråga nuddade USA-valet och det val som katolikerna stog
inför. Påven uttryckte också öppenhet avseende
Kina och beskrev landet som ett löfte och ett hopp för kyrkan
.
En fullständig utskrift på engelska av presskonferensen finns på Zenit.
Påve Franciskus höll sig till traditionen och mötte sina jesuitkollegor i Östtimor.
När han gick igenom receptionen i den påvliga nuntiaturen i Dili, där 41 jesuiter hade samlats efter hans tidigare möte med prästerskapet i Himmelfärdskatedralen, gick påve Franciskus direkt fram till fader João Felgueiras.
Broder Felgueiras, en av de äldsta jesuiterna i världen med 103 år, var synbart rörd av mötet.
Efter att ha levt i Östtimor sedan den indonesiska ockupationen har fader João förblivt vid sitt kall att tjäna lokalbefolkningen även under landets mest utmanande tider.
Så snart som påve Franciskus kommit in i hallen, gick han rakt fram till fader João, som hade pektats ut för honom i förväg.
Fader Nuno da Silva Gonçalves, direktör för La Civiltà Cattolica och medlem av påvens delegation under hans resa i Sydostasien och Oceanien, beskrev evenemanget.
Den helige fadern
, började han, tackade och
omfamnade honom. Fader João var djupt rörd
.
Detta möte var påve Franciskus andra möte med hans jesuitbröder på denna resa. Den 4 september hade han tillbringat omkring en timme i en dialog med 200 jesuitkollegor.
En tredje samling var planerad till den 12 september i Saint Francis Xavier Retreat Center i Singapore.
Mötet i Dili samlade 41 Jesuiter inklusive åtta noviser från olika regioner, men primärt stationerade i Östtimor.
Fader Gonçalves beskrev atmosfären som familjär.
Det var en mycket internationell grupp
, sade han och
konstaterade närvaro av jesuiter från Vietnam, Malaysia
och Filippinerna. Gruppen representerade en mångfald av
uppdrag från ungdomsutbildning till institutioner för
utbildning av lärare liksom andliga övningar erbjudna i församlingar.
Mötet varade omkring 45 minuter och var fyllt med den vanliga fråga-svar-dialogen med hjärtligt utbyte om ämnen nära förknippade med jesuitisk realitet och jesuitiska uppdrag.
Fader Gonçalves sade att påven hade talat om sin syn på jesuiternas arbete i olika länder och fokuserade på teman som social rättvisa, kyrkans sociala doktrin och och dess nuvarande betydelse.
Inkulturation, upprepat under påvens besök i Östtimor, var ett huvudtema under diskussionen.
Som fader Nuno förklarade, betonade Franciskus att evangeliet måste bäddas in i den lokala kulturen och underströk betydelsen av missionering i denna kultur.
Under den helige faderns tid i Östtimor var konceptet av
sammanflätad tro och
kultur ett återkommande budskap, särskilt som mottot
för denna del av påvens resa var Låt er tro vara
er kultur
.
Källa: L'Osservatore romano
Dili. För att minnas den 25:e årsdagen av
utplaceringen av International Force for East Timor (INTERFET) i
Östtimor var Östtimors president, i samarbete med den
australiska regeringen, värd för en prestigefull
föreläsningsserie kallad Formandet av INTERFET:s
intervention — Fallet Östtimor
som en del av 2024
års Presidentens föreläsningsserie
V. Föreläsningen höss i presidentpalatset Nicolau Lobato.
Minneshögtiden syftade till att erkänna den centrala rollen av nyckelpersoner inblandade i förberedelserna för utplaceringen av INTERFET och den påföljande stabiliseringen av Östtimor 1999. Genom att samla inflytelserika personer från den kritiska tiden ger föreläsningsserien en plattform för reflektion, delning av erfarenheter och lärdomar för framtiden.
När vi minns denna viktiga milsten i vårt
landshistoria, är det viktigt att vi reflekterar över
den väg som lett till vår självständighet och
det internationella stöd som gjort det möjligt
, sade
president Ramos-Hort . Denna föreläsningsserie kommer
inte bara att hedra dem som spelade avgörande roller på
vår väg utan också inspirera framtida
generationer att upprätthålla värdena fred,
stabilitet och internationellt samarbete.
2024 års Presidentens föreläsningsserie V innehöll inledningsföredrag från prominenta personer:
Föreläsningen leddes av professor David Kilcullen och samlade regeringstjänstemän, INTERFET-veteraner, studenter, diplomater, akademiker och representanter från civilsamhället. Föreläsningen avslutades med frågor och svar modererade av minister Agio Pereira.
Detta minnesevenemang betonar Östtimors beslutsamhet att hedra sin historia och stärka sin nationella identitet och motståndskraft. Det tjänar också till att förstärka banden mellan Östtimor och det internationella samfundet som stödde dess väg till självständighet.
Källa: Pressmeddelande från presidentämbetets medieansvarige
Ja, det hände
, börjar Charles Scheiner,
La'o Hamutuk, sitt svar
på en fråga. Han fortsätter: Fler detaljer finns
i https://neonmetin.info/buletin/2024/09/10/pro-palestina-and-west-papua-activist-arrested-during-pope-francis-visit-to-the-cathedral-in-dili/.
Se också vår notis den 10 september Östtimor får kritik för arrestering av aktivister under påvebesök.
Frågan ställdes av Davide Corona: Kan någon
bekräfta att en pro-palestinsk och västpapuansk aktivist
arresterades under påve Franciskus besök i katedralen i
Dili? Hans namn är Nelson Barros Pereira Xavier. Om det är
sant, bekräftar det att Östtimor förlorat sin
själ. Vi har glömt det stöd vi fick från
palestinska och västpapuanska rörelser under den
indonesiska ockupationen.
Han avslutar med Jag är
mycket sorgsen.
Scheiner fortsatte sitt svar med: Även om det är
tråkigt och oursäktligt att myndigheterna
kränker den frihet för fredliga yttranden som garanteras
i artikel 40, 42 och andra artiklar i Östtimors konstitution,
så betyder det inte att nationen har förlorat sin
själ. Fler än en miljon östtimoresiska medborgare
omhuldar fortfarande dessa värden oberoende av vad polisen gör.
Scheiner avslutar med: För två dagar sedan visade timoresiska aktivister en
stor Morning Star-flagga (västpapuansk), när
påvens bilkaravan passerade och foton spreds brett på
sociala media. De blev inte arresterade.
As lutas continuam.
Kära läsare,
var vänliga och läs en artikel som svar på Time Magazines intervju med president José Ramos-Horta. Artikeln finns på Om intervjun med president José Ramos-Hortas/Presidentämbetet
Källa: Media Presidency Office/Presidência da República de Timor-Leste
Dili. Det finns en underbar berättelse om heroism,
tro, martyrskap och, framför allt, tro och
försoning
i Östtimor, sade påve Franciskus,
till timoesiska ungdomar i sitt sista möte innan han
lämnade det lilla katolska landet i Sydostasien för att
fortsätta till Singapore. Den här berättelsen ksrvs
framför allt under den blodigaste fasen av konfliktem med
Indonesien vid tiden för folkomröstningen om
självständighet1999, då våpnade
pro-indonesiska gäng genomförde massakrer och
urskillingslöst våld innan ockupationsarmén
lämnade timoreiskt territorium.
Kyrkans representante led också: biskopen i Baucau
sårades, andra tvingades att fly, vigda katekister och
seminarierister förlorade sina liv. Enligt Fides annaler
blevär tre präster från Östtimor, som arbetade
pastoralt i Suais katolska kyrka, Tarcisius Dewanto, en jesuit,
Hilario Madeira och Francisco Soares, upptagna bland de pastoralt
arbetande dödade på ett våldsamt
sätt
. De dödades den 6 september 1999 och det
döpta samfundet i Östtimor firar varje år De
missionerande martyrernas dag till deras minne. Prästerna
använde sina kroppar som en sköld för att
försöka hindra massakern av 100 civilister. Fem dagar
efter Suai-massakern sköts också Karl Albrecht, en
70-årig tysk jesuit som kommit till Indonesien 1959, till
döds i sitt hem.
I Dare dödades fader Francisco Barreto, då direktör för det lokala Caritas, senare.
Lite längre österut, mellan Dili och Baucua, dödades två canossanunnor den 25 september tillsammans med några seminarister och lekmän på väg för att hjälpa förflyttade. Det var syster Erminia Cazzaniga, från Italien, och syster Celeste de Carvalho Pinto. Idag samlar Sirtoris, syster Erminias födelsort i provinsen Lecco i Italien, missionsgrupp material för att driva utnämnandet av henne till martyr. Efter röstresultatet för självständighet lanserade lojalistisk milis, stödd av den indonesiska armén, en straffkampanj och dödade omkring 1.400 timoresiska medborgare och tvingade fler än 300.000 människor att fly. Präster, nunnor, religiösa män och kvinnor och katekister skulle enkelt ha kunnat lämna ön, men, inspirerade av tron och välgörenhet, valde de att stanna vid befolkningens sida och gav sina liv för försvarslösa människor till slutet.
Källa: Agenzia Fides
Vatikanens nyhetsbyrå för de missionerande enheterna Agenzia Fides har publicerat utdrag från tre tal och mässan påven höll i Östtimor. Något av detta har vi, dock i mycket kortare form, redan lagt upp. Här ger vi länkar till Agenzia Fides utdrag på engelska.
Franciskus avslutade sitt besök i Östtimor med ett möte med unga människor.
Påve Franciskus har flugit till Singapore för den sista etappen på hans resa genom Asien och anlände till ett av världens rikaste länder från ett av de fattigaste efter en avslutande mässa i Östtimor, som satte rekord.
Efter en kort avskedsceremoni flög Franciskus, Vatikanens delegation och journalister som reser med honom till Singapore ombord på det lokala flygbolaget Aero Dilis enda flygplan, en Airbus A320. Det landade omkring tre timmar senare i Singapore, där Franciskus inte hade något officiellt program under resten av dagen.
Franciskus avslutade sitt besök i Östtimor med ett möte på onsdagsmorgonen med unga människor, som utgör majoriteten av befolkningen på 1,3 miljoner.
Han manade dem att gemensamt arbeta för att bygga upp deras unga stat och använda äldre generationera grund, som formellt säkrade självständigheten från Indonesien 2002, växa i fred, välstånd och försoning.
Gå framåt med ungdomens lycka, men glöm inte en
sak
, sade Franciskus till dem. Ni är arvtagare till
dem som framhärdade för att grunda denna stat. För
det, tappa inte minnet, minnet av dem som framhärdade med
så många offer för att konsolidera denna
stat.
Den 87 år gamle påven, som är på den längsta resan som gått längst bort under sin tid som påve., lade bort sina anteckningar för att tala fritt på sitt modersmål spanska, som han ofta gör när han är tillsammans med unga människor.
Det glada mötet ägde rum bara några timmar efter attomkring 600.000 människor — nästan hälften av befolkningen — fyllde en park vid kusten för Franciskus mässa. Den hölls på samma fält, som Johannes Paulus II bad på för 35 år sedan, när Östtimor var under brutalt grymt indonesiskt styre.
Franciskus kom till Östtimor, också kallat Timor-Leste, för att uppmuntra det mer än två decennier efter att det säkrat sin självständighet i dess kamp mot fattigdom och stora arbetslöshet.
I sina avslutande anmärkningar i slutet av liturgin varnade
Franciskus timoreserna idag för att akta sig
för krokodilerna
, som kommer upp på land
och vill ändra er kultur, er historia
. Det syftade
uppenbart både på Östtimors förflutna som en
koloni, först portugisisk och sedan indonesisk, men också
dess nuvarande attraktion för internationella
kommersiella intressen ivriga att utveckla dess naturgasresurser.
Olje- och gasindustrin är fundamentet för den timoresiska
ekonomin och huvudkällan för regeringens
inkomster. Utveckling av det lovande havsgasfältet Greater
Sunrise, delat mellan Australien och Östtimor, har stått
stilla i mer äntvå decennier — huvudsakligen
på grund av frågan om till vilket land gasen ska
ledas. Timoresiska representanter tror att ledning av gasen till
deras land skulle ge fler fördelar för deras folk trots de
tillkommande logistiska utmaningarna. I en intervju förra
veckan sade president José Ramos-Horta att varje alternativ
skulle behöva vara ett mycket övertygande förslag
.
Franciskus, som är från Argentina och historiens första latinamerikanske påve, har länge talat mot multinationella bolag, som exploaterar fattiga länders naturresurser för ssin egen vinst utan att bry sig om adekvat kompensation till lokalbefolkningen eller miljön.
Och gå inte nära dessa krokodiler eftersom de biter
och biter kraftigt, kraftigt
, sade Franciskus på tisdag
kväll och använde en spansk term, som betyder både
att bita
och att ta emot mutor.
Det stora deltagandet i Östtimor var ett bevis på dess folks hängivna katolska tro och dess vördnad för kyrkan, som kraftigt stödde timoresernas kamp för självständighet. Franciskus prisade timoreserna för att inte bara ha byggt upp sitt land från grunden utan försonat sig med Indonesien efter att ha säkrat självständighet 2002.
Franciskus resa kommer att sluta i Singapore. …
Källa: Nicole Winfield och Niniek Karmini/AP/The Irish News
Franciskus lovordade de livfulla ungdomarna och barnen i Asiens yngsta stat som ‘mäktig gåva’.
Påve Franciskus firade en mässa med nära
hälften av Östtimors 1,3 miljoner invånare och
påminde dem om betydelsen av litenhet
och en anda av
ödmjukhet
.
Omkring 700.000 katoliker deltog i mässan på Tasi Tolu, en öppen sankmark vid kusten erkänd som ett nationellt ekologiskt arv, nära huvudstaden Dili den 10 september.
Människor i det här landet med en katolsk majoritet i befolkningen reste från avlägsna städer och högländer hundratals kilometer för att komma till mässan dagar före Franciskus ankomst till Dili den 9 september för ett tredagarsbesök.
Jag är så lycklig för alla i Östtimor. Nu
vill jag se påve Franciskus här och ge min present till
påve Franciskus. Jag är så känslofull
, sade Mary
Michaela, 17, som deltog i gudstjänsten.
Mässan var huvudevenemanget på Franciskus tredje etapp av den 12 dagar långa Asien — Stilla havet-resan, som redan har fört honom till Indonesien och Papua Nya Guinea och kommer att avslutas i Singapore.
Påven lovordade de livfulla ungdomarna och barnen som Guds
mäktiga gåva
till Asiens yngsta stat, som blev ett
fritt land 2002.
Närvaron av alla dessa ungdomar och så många
barn är en mäktig gåva
, betoande Franciskus.
Påven höll predikan på spanska och den
översattes till tetum, ett av de officiella språken i
Östtimor. Påve Franciskus sade att i varje del av
världen är ett barns födelse ett lysande
ögonblick av glädje och fest
, som skapar en
önskan om det goda … en återgång till renhet
och enkelhet
. Franciskus använde predkan för att hyll
Östtimors födelsetal.
Hur underbart att det här i Östtimor finns så
många barn. Vi kan se att det i varje hörn av ert land
myllrar av dem
, sade han. Franciskus betonade att ett barn
är en stor gåva och ett tecken, en påminnelse om
betydelsen av att göra plats för barn, för de
små, välkomna dem, ta hand om dem
.
Den katolska kyrkan får beröm för sitt stöd till timoresiskt oberoende från indonesisk ockupation efter slutet påå det portugisiska kolonialstyret.
När mässan slutade fortsatte han utanför
manuskriptet och talade om landets stigande antal krokodilattacker
för att synbarligen göra en poäng om att införa
andra länders värderingar. Var försiktiga för
jag har hört att krokodiler kommer till en del
stränder
, sade han till mängden. Var
uppmärksamma på dessa krokodiler som vill ändra er
kultur, er historia. Och håll er borta från dessa
krokodiler eftersom de biter och de biter hårt.
Enorm folksamling
Omkring 300.000 människor hade officiellt registrerat sig för evenemanget, sade regeringen.
Jag är tacksam för att jag kan vara med på denna
heliga mässa oberoende av ålder. Jag vet inte om jag
fortfarande skulle kunna komma om påven skulle besöka
oss några år senare
, sade 49 år gamlan hemmafrun Felicidade do Rosario.
Enligt Vatikanen uppskattades hundratusentals fler än de officiellt registrerade ha kommit, vilket ökar antalet till nästan hälften av landets hela befolkning. Det stora antalet människor som kommit till Dili orsakade att åtminstone ett lokalt telefonbolag informerade sina kunder att påvens besök skulle påverka deras täckning.
Premiärminister Xanana Gusmão blev också indragen och deltog med att lyfta mängdens stämning genom allsång innan han hällde vatten i munnarna på dem som väntade på att uppträda för påven.
Överste Domingos Soares, en befälhavare i Östtimors militär, sade att 4.000 soldater och poliser säkrade mässan.
Det här besöket är bara det andra påvebesöket i Östtimor, där omkring 98 procent av befolkningen är katolsk, efter Johannes Paulus II 1989.
Verklig frihet betyder att respektera och vårda vårt gemensamma hem, sade Franciskus i sitt tal till omkring 3.000 ungdomar.
Påve Franciskus uppmanade tusentals unga timoresiska människor att värdera frihet, engagemang, broderskap och försoning i sitt sista större offentliga evenemang under sitt tredagarsbesök i Östtimor.
Att vara fri betyder inte att göra vad vi vill
, sade
Franciskus och noterade att verklig frihet betyder att respektera
och vårda vårt gemensamma hem.
Påven gjorde anmärkningarna under ungdomssammankomsten som samlade uppskattningsvis 3.000 unga människor i kongresscentrumet i landets huvudstad Dili den 11 september.
Påven uppmanade timoresiska ungdomar att drömma stora
ting
.
Jag inbjuder er att drömma. Att drömma stora ting
,
sade Franciskus. En ung man som inte drömmer har pensionerat
sig från livet.
Han påpekade att ungdomar som inte kan styra sig själva
är slavar
, med referens till ett populärt
ordspråk på tetum, ett av de officiella språken i
landet med katolsk majoritet.
En ung person som inte behärskar sig är en slav
… Han är inte fri
, sade Franciskus och tilladeatt
sådana personer är slavar under sin synd
.
Evenemanget sändes på Youtubeav den nationella nyhetsagenturen Rádio e Televisão de Timor-Leste. I programmet ingick också vittnesmål från fem ungdomar varav en muslim och traditionella danser och sånger.
När den leende påven kom in fick han ett högljutt välkomnande av tusentals ungdomar och andra. Franciskus tog sig tid att samspela med ungdomarna och till och med röra armarna i takt med sångerna.
Franciskus påminde deltagarna om att ett samhälle har två tillgångar — unga människor och de äldre.
Han bad ungdomarna att minnas de offer som deras förfäder gjort för att lägga grunden för nationen och bad dem att respektera de äldre.
Ett samhälle som har så många barn som ni
måste ta hand om dem. Och ett som har så många
äldre, som påminnelse, måste respektera
vårda dem
, sade han.
Påven uppmanade de timoresiska ungdomarna att aldrig sluta
le. Ni, i detta leende land, har en underbara historia av
heroism, tro, martyrskap och framför allt tro och
försoning
, sade han. Han varnade dem också för
så kallade säljare av lycka
.
Därför att det finns de som kallas säljare av
lycka … och de säljer droger, de säljer dig
så många saker som ger dig lycka för en
halvtimme, ingenting mer
, sade Franciskus,
Han uppmanade ungdomar att odla en anda av kärlek och
försoning och att avstå från
översitteri. Översetteri är alltid en ful attityd
för att den använder andras svaghet
, sade
Franciskus. Om du kämpar, försonas … vi
måste älska varandra oavsett etniska och religiösa
skillnader
, betonade Franciskus med ett citat från en ungdom.
Han uppmanade ungdomarna att följa Jesus exempel när det gäller förlåtelse och försoning.
Den yngsta staten i Asien, Östtimor, har en av världens yngsta befolkningar med uppskattningsvis 42 procent eller omkring 546.000 människor yngre än 18 2022, enligt Förenta nationernas barnfond (UNICEF). Dessutom är omkring 57 procent av landets uppskattade 1,3 miljoner invånare yngre än 25 år enligt en UNICEF-rapport.
Franciskus plan är ett besök i Singapore den 11 till 13 september på den sista etappen av hans 12 dagar långa apostoliska resa till Asien och Oceanien som täcker Indonesien, Papua Nya Guinea, Östtimor och Singapore.
Källor:
Länk till notisen https://etidning.dn.se/shared/article/rekordmanga-motte-paven/qE2wJO8Q
Rättighetsgrupper påminner en av de yngsta staterna om dess konstitution som skyddar frihetskamp i andra länder.
Dili. Rättighetsaktivister har kritiserat den östtimoresiska regeringen för arresteringen av aktivister som uttryckt solidaritet med Västpapuas självständighetskamp under påve Franciskus besök.
Polis arresterade den fysiskt funktionsvarierade Nelson Barros Pereira Xavier den 10 september, en dag efter att påve Franciskus anlände till landets huvudstad för ett tredagars besök.
Xavier arresterades för att ha hållit Vatikanens coh
Östtimors flaggor med påskrifterna Befria
Västpapua
och Befria Palestina
vid ett
påveprogram i katedralen i Dili rapporterade lokala media.
Han släpptes efter några timmar, men sade att fallet
kommer att lämnas till allmänne åklagarens
kontor
, sade nyhetsplatsen Neometin.info och citerade
Cesario da Silva, koordinatör hos Association of Disabled Persons' Organization.
Arresteringen var en åtgärd som inte kan
rättfärdigas
, sade Ivo Mateus Goncalves da Cruz
Fernandes, som forskar vid Australiens nationella universitet om
Östtimors historia.
Det här är den andra arresteringen för att ha visat soliaritet medVästpapua de senaste dagarna i landet med en katolsk majoritet.
Den 2 september arresterades Nelson Roldão, en timoresisk rättighetsaktivist som stöder papuaner, på Dilis internationella flygplats för att ha visat Papuas Morning Star-flagga. Han släpptes senare.
Västpapuas, som är en del av Indonesien, frihet är en politiskt känslig fråga. Indonesien anser att frihetsrörelsen är en separatiströrelse och vill militärt krossa den.
…
Fernandes berättade för UCA News att Östtimors
konstitution kräver att landet visar solidaritet med folket
i varje annat land som kämpar för sin
frihet
. Myndigheterna bryter mot konstitutionen med
sådana arresteringar
, sade han.
Armindo Moniz Amaral, föreläsare vid Dom Jaime Garcia
Goulart Dili College för filosfofi och teologi, sade att
arresteringarna var olagliga och godtyckliga
.
Östtimoresiska tjänstemän tycktes handla som den indonesiska staten som förbjuder papuaner att bära attribut som Mornng Star-flaggan, sade han till UCA News.
Också tidigare har Östtimor undertryckt ansträngningar att visa solidaritet med Papua.I augusti 2019 arresterade polis 47 ungdomar, när de var på väg att hålla en demonstration för att uttrycka stöd för Papua framför Indonesiens och USA:s ambassader.
Indonesiens papuanska region med kristen majoritet har varit grogrund för konflikter och död längre än sex decennier sedan det blev en del av Indonesien, som har muslimsk majoritet, efter slutet av det holländska styret på1960-talet.
Den papuanska frihetskampen och de indonesiska ansträngningarna att undertrycka den har dödat upp till 500.000 människor.
Papuanska aktivister försöker att få påven att tala om den papuanska frågan och utöva politiskt tryck. Men regeringen försöker att hålla frågan ifrån påven, sade han.
Papuanska aktiviteter planerade att ge påven en 124-sidig bok
med titeln Papuaners böner och hopp till den helige fadern
påve Franciskus
, skriven av 34 papuaner, bland andra
präster, och översatt till italienska.
Men att överlämna boken i en öppen papuansk väska (en traitionell papuansk väska vävd av torkad bark).
Källa: UCA News
Jakarta, Indonesien. — Östtimor är vid ett vägskäl för energiutvecklingen.
Trots att det lilla sydostasiatiska landet — och en av världens yngsta stater — har gett internationella och nationella löften om att minska sitt koloxidavtryck genom outnyttjad solenergi och annan förnybar energipotential, står det inför en hotande ekonomisk kris eftersom gasfälten dess ekonomi är beroende av är nästan uttömda, vilket hotar dess förmåga att betala de höga kostnaderna för omställning av dess energisektor.
Tillgång till elekricitet är en modern utveckling för många av Östtimors 1,3 miljoner invånare, efter att mycket av landets infrastruktur raserats av indonesiska styrkor under kriget för självständighet. Återhämtningen var långsam efter att Östtmor vunnit formell självständighet 2002. 2015 hade bara 60 % av befolkningen tillgång till elektricitet enlig Världsbanken. Ansträngningar för att elektrifiera landet har snabbt stigit sedan dess, 100 % av invånarna har tillgång till elektricitet sedan 2021 enligt International Renewable Energy Agency. Experter sade att överföringsproblem återstår med resultatet att strömavbrott är vanliga.
Landets elektricitet genereras av kraftverk drivna av kraftigt förorenande dieselolja, med små dieseldrivna generatorer som huvudsakliga alternativ i avlägsna områden enligt Ton Heynen, koordinatör i Queenslands universitets postgraduate program för hållbar energi i Australien.
Östtimor har gjort inhemska och internationella utfästelser skala upp sin andel av generering av förnybar energi. 2016 var det ett av nästan 200 länder som undertecknade Förenta Nationernas Parisavtal. Dess statsägda elektricitetsbolaget,Eletricidade de Timor-Leste, ändrade sin strategiska utvecklingsplan att växla från diesel till gas som bränsle och målsättningen att tillhanda upp till 50 % av landets energiblandning 2030.
Potentialen för förnybar energi är stor i Östtimor enligt den asiatiska utvecklingsbanken (ADB) genom att nästan hela territoriet har potential att framgångsrikt generera solenergi.. Andra förnybara källor omfattar vattenkraft, vindkraft och biobränslen.
Utvecklingen av förnybar energi skulle hjälpa landet att diversifiera sin ekonomi och stödja dess jordbrukssektor enlig Charles Scheiner, en forskare vid Östtimors ideella organisation La'o Hamutuk. 70 % av familjerna är beronde av jordbruk för sitt livsuppehälle enligt en rapport från Världsbanken och ADB.
Tillförlitlig energi, inklusive elektricitet, skulle
kraftigt förbättra människors dagliga liv
,
skrev Scheiner i ett emejl till The Associated Press.
Förnybara, decentraliserade källor är den mest
stadigvarande pålitliliga vägen att
tillhandahålla det
, sade han och noterade
potentialen för att utveckla mindre solenerginät eller
hem med individuella solceller runt om i landet.
Men förändring avenergiproduktionen och/eller byggande av nya energikällor är dyrt och Östtimor står inför finansiella utmaningar när gasfälten som ger huvuddelen av bruttonationalprodukten snart sinar, sade Michael Leach, professor vid Swinburne University of Technology i Australien.
Det finns en oro över att omkring 2035 (regeringen) kommer
att få slut på pengar med den fart de ger ut dem
,
sade Leach.
Östtimors nuvarande kraftverk, som byggts med stora investeringar från regeringen de senaste decennierna, kan också producera långt mer el än landet behöver, vilket minskar nödvändigheten för landet att byta system, sade Heynen.
Trots det har Östtimors regering uttryckt intresse i omställning av energisektorn. 2020 hyrde den energikonsulter för att göra en studie över möjligheten att förse de kraftverken med naturgas. 2021 tillkännagav den upphandling av solcellsparker och en studie av möjligheten för vattenkraftsystem.
Men resultaten har inte genomförts, sade Scheiner,
Östtimors president José Ramos-Horta sade till The Associated Press i en intervju i Dili förra veckan att hans land är intresserat av att exploatera olika sorters förnybara energikällor, inklusive vind, hav och särskilt solceller.
Vi har gott om sol
, sade han och tillade att kostnaden
för solceller fortsätter att falla.
Hittills är vi fortfarande i barndomen av utvecklingen av
förnybar energi
, sade han. För oss är
rörelsen mot förnybar eller sol om 10, 20 år
från nu till och med ett bättre val därför
att dåkommer teknologin att vara så mycket
tillförlitligare och så mycket billigare.
AP:s förfrågningar om intervjuer med EDTL Empresa Publica, ministern för planering och strategiska investeringar och statssekreteraren för elektricitet, vatten och avlopp har alla blivit obesvarade.
Ramos-Horta har också bett det internationella samfundet om stöd för landets energiomställning och anfört dess känslighet för klimatändringar.
Små länder som Östtimor kan inte möta denna
existensiella utmaning ensamma
, sade han under en
föreläsning om klimatändringar i mars med ett annat
formellt namn för Östtimor. Vi behöver
stärka internationellt samarbete,
teknologiöverföring, kapacitetsuppbyggnad och
finansiellt stöd för att öka
motståndskraften, driva mildrande åtgärder och
anpassning till oundviklig påverkan i framtiden.
Adam Schreck bidrog med rapportering från Dili.
Källa: Victoria Milko/AP/The Asahi Shimbun
Ur två artiklar om påve Franciskus besök i Östtimor den 9-11 september 2024 har jag bara valt ut vå korta delar, eftersom det mesta återfinns i andra artiklar.
…
I sitt välkomsttal tackade president Ramos-Horta Franciskus
för besöket i landet och sade att det kommer med
ett budskap om fred, försoning, mänskligt broderskap
och hopp, vilket är nödvändighet i en allt oroligare värld
.
Han pekade också på att hans regering kämpade mot flerdimensionell fattigdom, hunger och livsmedelsosäkerhet, barns undernäring, våld av alla slag och olika former av exkludering och social marginalisering
Presidenten manade unga människor, kvinnor och män, barn
och tonåringar att delta i påvebesöket på
ett värdigt, respektfullt och exemplariskt sätt
.
Östtimor är det tredje landet i Franciskus apostoliska besök i de fyra länderna Indonesien, Papua Nya Guinea, Singapore och Östtimor.
Såren är helade genom förlåtelse[2]
…
Hur är det kyrkliga samfundets arbete inom utbildning?
Utbildnng är ett nyckelområde för framtida generationer. Vi har många kyrkliga skolor och institutioner på alla nivåer och vi har också grundat ett katolskt universitet uppkallat efter påve Johannes Paulus II, det första universitetet i Östtimor. Utbildning av unga människor är vår prioritet.
…
Hur ser ni på kyrkans och landets framtid?
Vårt arbete består primärt av att följa människor så att de växer i tron. Vi vill vara en öppen kyrka som lever i enhet och i vilken det inte finns några grupper fientliga mot varandra. Hela samfundet vill fortsätta att bidra till landets välstånd och stabilitet. Min dröm är att en dag unga timoreser inte kommer att vara tvingade att emigrera, utan att de kommer att stanna eftersom de kan leva sina liv fullt ut här och älska Kristus, kyrkan och sitt hemland.
Källor:
…
Många troende är besvikna över att de inte har fått en bra titt på påven som de hoppats.
51 år gamla Pascoela Hanjam berättade för Neon
Metin om sin besvikelse över att inte ha fått se
påven ordentligt, som hon hade väntat sig och
klagade föraren av påvens bil körde så fort
som om det här vore en krigszon och som en konsekvens kunde jag
inte se påven trots mina ansträngningar
. Arg med
tårar i ögonen utropade Hanjam Jag är mycket besviken.
31 år gamla Orzon Hornay är också besviken
på det sätt påven körts genom Dilis gator
idag. Påvens besök tycks bara vara för eliten,
bara för de tjänstemän i regering och andra statliga
myndigheter, som hade möjligheten att se honom och komma
nära honom, medan vi människor på gatorna inte kund
åtnjuta samma privilegium på grund av hastigheten med
vilken påve Franciskus kördes
, sade Hornay till Neon
Metin.
Nuno Rodrigues, en av åskådarna konstaterade
att påven tycks inte vara så avslappnad och gladlynt
som han var på gatorna i Indonesien
jämfört
med den avslappnade och nära
människorna
-miljö påve Franciskus hade
uppskattat i Indonesien de första tre dagarna av hans
besök i Asien och Oceanien.
Många av de religiösa som kommit till gatorna i Dili för att hälsa påven hade med sig sina katolska religiösa symboler, till exempel bilder av jungfru Maria, krucifix och radband i förhoppning om att dessa personligen välsingnade av påve Franciskus. Många andra hade med sig sina unga barn och förväntade sig att dessa kunde få påvens välsingnelse, som det hade skett i Indonesien.
Många inlägg i sociala media, särskilt i Facebook, fördömde den hastighet med vilken påve Franciskus kördes i Dili idag, några krävde till och med att föraren skulle ersättas, när påve Franciskus körs till den andra dagens program i morgon.
Källa: Ato "Lekinawa" da Costa/Neon Metin
Dili. En solidaritetsgrupp för Västpapuas självständighet höjde Västpapuas flagga under påve Franciskus besök i Östtimor. Morning Star-flaggan visades på Human rights avenue i Motael-området, en av de vägar som påve Franciskus åkte från Dilis internationella flygplats till nuntiaturen, som han kommer att bo i under sitt tredagarsbesök i landet.
En aktivist solidarisk med Västpapua lyckades klättra upp på ett hustak vid avenyn och visade Västpapuas Morning Star-flagga, när påve Franciskus åkte förbi, som en solidaritetshandling för Västpapuas frihet. Medan påve Franciskus välsignade mängden på gatan, som hälsade och välkomnade honom, tittade han snabbt på flaggan innan han vände sig om och välsingnade människor på den motsatta gatusidan.
Påve Franciskus hälsades med Viva Il Papa
-rop och
Viva Papua
hördes också från mängden.
Journalisten Neon Metin, som skrivit artikeln, kunde av säkerhetsskäl inte intervjua någon från rörelsen.
Den här rörelsen förutsågs faktiskt tidigt av myndigheterna och säkerhetsstyrkorna med ganska stor närvaro av de senare på påvebesökets första dag. Trots det lyckades solidaritetsgruppen att iscensätta aktionen och säkerhetsstyrkorna tycktes inte vara på sin vakt. Östtimors regering hade offentligt och upprepade gånger uttryckt sin intolerans mot varje solidaritetsprotest och utfärdat varningar för solidaritetsrörelsen för Västpapua och till och med klassifierat den som ett nationellt säkerhetshot.
Solidaritetsrörelsen är kategoriserad som ett säkerhetshot snarare än en handling av internationell solidaritet, vilket ironiskt Östtimor åtnjöt, nä landet var ockuperat av främmande makt.
…
Källa: Ato "Lekinawa" da Costa/Neon Metin
Dili. Påve Franciskus anlände den 9 september till Östtimor på den lilla ön Timor, där han uttalade ett brett fördömande av barnmissbruk, men avhöll sig från att specifikt ta upp kyrkans komplicerade historia med prästerskapets sexmissbruk i ett land, som är det mest katolska i världen förutom Vatikanen.
Låt oss inte heller glömma att … barn och
ungdomar fått sin värdighet kränkt
, sade
påven vid ett möte med regeringstjänstemän
bara några timmar efter sin ankomst. Som reaktion är
vi alla uppmanade att göra allt möjligt för att
förhindra varje slags missbruk och garantera en hälsosam
och fredlig barndom för alla unga människor.
Här i den tidigare portugisiska kolonin förblir katolicismen en livfull kraft på ön — vilket bevisades av de tiotusentals som hade gått ut på gatorna för att ge Franciskus ett välkomnande för en hänförande hjälte.
Påvens besök den 9-11 september under hans två veckor långa resa i Asien och Oceanien har brett setts som en möjlighet att fira den dynamik och uppmuntran dess ansträngningar för återuppbyggnad efter landets blodiga strid för självständighet, men avslöjanden om sexmissbruk med några av landets mest legendariska prästerskap inblandade hänger över detta besök.
Nästan 98 % av befolkningen i Östtimor ser sig som katolsk och dess celebraste präst, biskop Carlos Ximenes Belo, var en viktig person i självständighetsrörelsen, vilket gav honom Nobels fredpris 1996.
Belo avgick av påstådda hälsoskäl 2002, men en chockerande artikel i en holländsk tidning 2022 avslöjade långvarigt sexmissbruk av tonårspojkar. Vatikanen bekräftade senare att det i hemlighet straffat biskopen och att han sänts till Portugal för att leva där och resebegränsningar.
Men här på denna ö, där katolska präster är intesivt vördade — och kyrkan är djupt sammanflätad med regeringsrelationer — vägrar de flesta timoresiska katoliker att tro anklagelserna mot deras tidigare biskop och är ovilliga att konfrontera de vidare realiteterna av prästerskapets missbruk.
I en intervju tidigare den här månaden med Associated Press insisterade Östtimors president, José Ramos-Horta — en nära allierad med Belo med vilken han gemensamt fick Nobels fredspris — att påvens besök inte utgör ett tillfälle att konfrontera kyrkan om dess historia av sexmissbruk i landet.
Timoreserna, sade han, fortsätter att djupt respektera
biskop Belo för hans mod, hans bidrag till deras kamp. Han
skyddade människor, han räddade människor och
människor glömmer inte, varken kritiserar eller
fryser ut honom
.
Och i sin första officiella kommentar i landet — med landets president sittande bredvid honom — valde Franciskus att inte offentligt föra frågan vidare, varken erbjuda en ursäkt eller specifikt tala om missbruk i samband med kyrkan.
I ett annat fall av sexmissbruk i landet dömdes den avkragade amerikanske prästen Richard Daschbach 2021 för missbruk av föräldralösa, missgynnade flickor till 12 års fängelse.
I stället prisade påven återupprättandet av självständigheten från Indonesien, som officiellt utropades 2002 och lovordade timoresernas uthållighet under nästan 23 års kamp under vilken omkring 25 % av befolkningen uppskattas ha blivit dödad.
Dock har landet varit i stånd att resa sig igen och finna
en väg till fred och början på en ny
utvecklingsfas, förbättrade livsvillkor och uppskattning
på alla nivåer av detta lands oförstörda
glans och dess naturresurser och människor
, sade påven.
Under hela sitt öppningstal berömde Franciskus landet
för dess djupa tro, som han sade hade motiverat många av
dess traditioner och sedvänjor. Särskilt berömde han
timoresernas ihärdiga ansträngningarna
att
försonas med sina indonesiska grannar och leva i harmoni,
vilket han sade varit möjligt på grund av deras
förtröstan till evangelium.
Med 65 % av befolkningen under 30 år fokuserade Franciskus sitt tal primärt på framtiden, uppmuntrade en större investering i utbildning, en vis ekonomisk förvaltning av de stora olje- och gastillgångarna och ettfortsatt engagemang för fred och demokrati.
I betraktelse av er nyare historia och vad som hittills har
åstadkommits, finns det skäl att vara
tillförsiktlig att ert land på sammasätt kommer
att vara i stånd att intelligent och krativt möta
dagens svårigheter och problem
, sade påven i sitt
tal på hans modersmål spanska.
Franciskus har hälsats med oerhörda fanfarer efter snkomst till huvudstaden vid kusten, där invånarna klättrade upp på husen och flockades på gatorna för att se hans bilkaravan. Till och med premiärministern sågs sopa gator på måndagen för att göra staden redo för påven. Dn 87-årige Franciskus är på sin längsta resa under tiden som påve och har visat anmärkningsvärd vigör under sina tidigare anhalter i Indonesien och Papua Nya Guinea.
När jag såg hans ansikte fick jag gåshud. Jag
tror verkligen att hans närvaro ger oss fred och hopp
,
sade Magdalena Tagnipis, en 49-årig filippinska, som kommit
från Australien för påvens besök till AFP-
Men här i Dili matchas påvens egen energi mer än väl av folksamlingar som väntas fortsätta välkomna honom kommande två dagar med kulmen den 10 september med en mässa, som väntas dra över 700.000 deltagare — mer än hälften av landets befolkning.
Jag hoppas att påve Franciskus vid det här
besöket kommer med ett budskap om fred
, sade Francisco
Amaral da Silva, en 58-årig lärare.
Några lokalbor ser besöket som ett tillfälle att sälja minnessaker. Läraren Silverio Tilman, 58, har satt upp ett stånd och säljer t-shirts med en påvebild och har fått in mer än 600 dollar på två dagar, dubbelt mot månadsgenomsnittet.
Vi förbeder de här sakerna för det fall
attprilrimerna behöver dem för att vara med på den
heliga mässan. Vi är inte ute efter stor profit
,
sade han.
Största delen av den här artikelns finns i serien Francis in Asia and Oceania.
[Ur den här notisen har jag bara tagit med en liten del, som inte redovisats tidigare. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]
Dili. Väggarna var fortfarande fläckiga av färsk färg och banderoller och anslagstavlor fyllde gatorna av huvudstaden Dili vid kusten för att välkomna påven, som tidigare besökt Indonesien och Papua Nya Guinea.
Landets budget 2023 var 3,16 miljarder dollar. Regeringen hade
öronmärkt bara 4,7 miljoner för att öka
matproduktionen, sade Marino Fereira, forskare vid
Östtimorinstitutet för att följa och analysera
utveckling. Han sade att utgiften på 12 miljoner dollar
för påvebsöket är överdrivet
.
Den ideella organisationen, lokalt känd som Lao Hamutuk, har
lämnat in åtskilliga rapporter till regering och
parlament med begäran om attutgifterna för ceremonier ska
skäras ner och prioritera frågor som berör
människor, sade Fereira. Regeringen har ignorerat de
fattiga i landet
, sade han.
Östtimors minister för statens administration, Tomas
Cabral, som leder den nationella organisationskommittén
för påvens besök, sade att de 12 miljonerna var
överdrivna, men att de också används för
utveckling av infrastruktur såsom vägbyggen, renovering
av kyrkor och andra offentliga byggnader. Jämför inte
vårt land med grannländer som har passande faciliteter
och infrastruktur för att vara värdar för
internationella errangemang och högt uppsatta
statsgäster
, sade Cabral. Här måste vi bygga
allt från grunden.
Påvens besök är det största, den bästa marknadsföringen någon kan vänta sig för att främja landet, att sätta landet på turistkartor, sade Östtimors president José Ramos-Horta i en intervju med Associated Press förra veckan.
Höjdpunkten under Franciskus besök kommer nattvardsfirandet på tisdag att bli, när fler än 300.000 troende, inklusive åtskilliga tusen som lever nära gränsen till indonesiska Västtimor, den västra delen av ön Timor, väntas delta.
Suzana Cardoso, en veteranjournalist som filmade en incident i
Dilis Fatuhada-område (civilklädda poliser körde med
våld bort gatuförsäljare), sade till Associated
Press att hon mottagit hot i ett försök att hindra henne
från att dela videon. Jag har en moralisk plikt som
journalist att stödja rättvisa för de svaga och
fattiga
, sade Cardoso, som också bevakade landet
mörkaste dagar när Indonsien reagerade på
Östtimors av FN arrangerade folkomröstning om
självständighet för 25 år sedan med en
brända jordens taktik-kampanj, som chockade
världen. Omkring 1.500 människor dödades och fler
än 300.000 fördrevs och mer än 80 % av Östtimors
infrastruktur förstördes.
Ramos-Horta instruerade polisen och Dili stads administration att
arrestera de ansvariga för förstörandet av
salustånden och kompensera handlarna. Regeringen har aldrig
instruerats att upprätthålla allmän ordning med
våld
, sade Ramos-Horta i en presskonferens. En fri och
oberoende press skyddas av lagar i det här landet
, sade
han. Jag vädjar till alla myndigheter att inte hindra
journalister från att och att respektera pressfriheten.
Källa: Associated Press/Newsday
Nästa vecka kommer Östtimor att välkomna påve Franciskus, det första påvebesöket på 35 år. Utöver att vara en enorm händelse i detta djupt katolska land, kommer tvådagarsbesöket också att bottna i dess senaste historia.
1989 gav Johnannes Paulus II besök i Östtimor (då ockuperat av Indonesien) hopp till ett hårt ansatt folk, som hade brutaliserats av sina indonesiska härskare, gång på gång förrått av Australien och avskrivet av många andra.
Välkomnandet av Franciskus till ett fritt och oberoende Östtimor är realiseringen av det som en gång tycktes vara en omöjlig dröm.
Att säga att det är orsaken till uppståndelsen är en underdrift. Men medan myndighetspersoner och utländska media troligen kommer att inrama besöket genom att se tillbaka på Östtimors självständighetskamp, är yngre timoresiska medborgare mera bekymrade över social rättvisa i sin unga demokrati och solidaritet med andra frihetsrörelser runt världen.
I Östtimors huvudstad Dili har stämningen den senaste veckan varit en blandning av ängslan och glad förväntan.
Medan männsikor otåligt väntar på ankomsten av den man de kallar Amu Papa, har det också funnits oro — för att inte säga avsky — för de åtgärder staten har vidtagit, skenbart för att förbereda hans besök.
Den här veckan har fängslandet av en aktivist och en journalist, övergrepp av säkerhetsstyrkor på gatuförsäljare och vräkningen av familjer från platsen för påvens mässa orsakat avsevärd ilska.
Medan få skulle säga att Amu Papa inte är välkommen (eller inte ens ha särskild motvilja mot det kaos orsakat av regeringens förbedelser för en väntad folkmassa på 700.000), har hans besök blivit en krutdurk för animerade oenigheter om bästa sättet att välkomna honom.
För Östtimors ledare (till stor del samma män som styr sedan 2002) largely the same men in control since 2002) är påvens besök en möjlighet att visa hur långt landet har kommit, Rena gator, en ny samlingsplats med ett specialbyggt altare (en del av de 12 miljoner dollar regeringen har avsatt för besöket) och folksamlingar som inte blandar böner och politik är viktig för den bild de vill förmedla.
Östtimors aktivister har emellertid en annan idé om vad patriotism betyder. För dem är det ett tillfälle att rikta ljuset inte bara på landet framgångar utan också på dess fortsatta kamp för social och ekonomisk rättvisa, inklusive, anmärkningsvärt, för offer för kyrkligt missbruk.
De vill också använda tillfället för att uttrycka solidaritet med Västpapuas självständighetsrörelse och Palestinas sak.
Tidigare den här veckan fängslades en människorättsaktivist, Nelson Roldão, under vapenhot på Dilis flygplats efter att ha tagit farväl av en västpapuansk gäst. Polisen tog en väska innehållande en västpapuansk flagga, två banderoller, böcker och en laptop i beslag. Efter utfrågning frigavs han, men det västpapuanska materialet återlämnades inte.
Medan det är olagligt att visa Morning star-flaggan i Indonesien, är det inte det i Östtimor. Västpapuas sak åtnjuter förståeligt nog utbrett stöd från människor här (även om det är mindre från politiker).
Vad än denna händelse antyder om naturen av indonesiskt inflytande i Östtimor, är det tydligt att lokala myndigheter inte vill att påvens besökblir en plattform för Dilis aktivister att främja sina intressen.
Nationella symboler väcker starka känslor i Östtimor och omkringliggande öar.
Under påvens besök 1989 vecklades en banderoll ut nära altaret mot slutet av mässan. Detta provocerade ett brutalt svar från säkerhetsstyrkor, men lyckades visa den östtimoresiska självständighetens sak för för en global publik.
Paralleller med dagens situation, i vilken unga aktivister igen får hör att politiska symboler inte kommer att tolereras vid påvens mässa, går ingen förbi.
I en annan oroande utveckling i tisdags natt filmades statliga säkerhetsmän som brutalt avlägsnade en grupp kringvandrande försäljare, som sålde grönsaker från kärror i förorten Kampung Baru. Skakiga mobilfilmer visar en kaotisk scen när uniformerade män (inklusive en beväpnad med en käpp) sparkade och välte kärror och knuffade bort människor medan skäckslagna barn skrek och grät.
Männen rapporterades också ha hotat en journalist som bevakade händelsen och tog en annan till den lokala polisstationen innan de släppte henne.
Östtimor är stolt över att vara rankat som den starkaste demokratin i Sydostasien. När världens ögon riktas mot det lilla landet. är det en möjlighet att visa vad det betyder.
Påven är känd för att djupt bry sig om fattigdom, mänskliga rättigheter och miljön. Om en västpapuansk, palestinsk eller regnbågsflagga utvecklas vid hans mässa nästa vecka, kommer en tolerant hantering från säkerhetsvakter säkert bara öka hans beundran för det Östtimor har blivit. Våld som vi har sett den här veckan, kommer dock att göra det motsatta.
Östtimors ledare behöver ta lärdom av incidenterna den här veckan, hur det får dem att ses, och hur det kan undvikas i framtiden. En attityd som betonar tolerans (och tillit) till sitt utomordentliga folk under påvens besök är bättre än en fokusering på att upprätthålla strikt kontroll.
Michael Rose, Honorary Lecturer, Adelaides universitet
Ivo Mateus Goncalves da Cruz Fernandes, PhD scholar, Department
of Pacific Affairs, Australiens nationella universitet
Källa: The Conversation
Time har gjort en intervju med Östtimors president José Ramos-Horta i samband med firandet av den 25:e årsdagen av folkomröstningen i Östtimor om självständighet.
I intervjun ger José Ramos-Horta
Därför är intervjun klart läsvärd även om man inte håller med om allt Ramos-Horta säger.
Intervjun är på engelska och lite lång för att översättas. Så vi rekommenderar läsning av originalet som finns på https://time.com/7017449/timor-leste-china-jose-ramos-horta/.
CIVICUS diskuterar restriktioner för civilsamhällets aktivism i Östtimor med människorättsaktivisten Nelson Roldão.
I Östtimor står aktivister som i solidaritet organiserar protester för rätten till självbestämmande och mot kränkning av mänskliga rättigheter i Västpapua — en region under indonesiskt styre med en långvarig sjävständighetsrörelse — inför växande fiendskap. Inför påve Franciskus besök den 9 september har regeringen förbjudit alla protester som handlar om Västpapua och beskrivit dem som ett hot mot den nationella säkerheten, uppenbarligen under tryck från den indonesiska sregeringen. I detta sammanhang arresterades Nelson den 2 september och kvarhölls kort på den nationella flygplatsen och hotades av anställda i underrättelsetjänsten.
Jag har engagerat mig i solidaritetsaktioner för Västpapua sedan 2016 efter att ha mött aktivister från regionen. Jag sympatiserar med Västpapuas svåra belägenhet, Sydmaluckernas republik och Republiken Aceh på grund av historien med Indonesiens militära aggression mot civila och tragedierna i dessa regioner.
Folkens frihet i dessa regioner har begränsats av den indonesiska militären, som ofta har skrämt människor som har protesterat mot beslag av deras mark. Den indonesiska militären har också fortsatt att terrorisera människor genom att genom att med våld föra bort och döda människorättsaktivister. Östtimors folk erfor detta när vi var ockuperade av Indonesien till president Suhartos militärregim föll 1999.
Det är därför jag har engagerat mig i solidaritetsaktioner för dessa som fortfarande lever under kolonialism. Jag ingår i en koalition av studentrörelser, ungdomsrörelser, människorättsförsvarare och offer för tidigare misshandlingar som är bestäma i sin solidaritet med Västpapuas folk.
Vi har lobbat utländska aktivister att stödja Västpapuas kamp, skrivit om händelser i Västpapua, visat filmer och hållit presskonferenser och seminarier. Vi har också organiserat protester utanför Indonesiens ambassadtillsammans med andra utländska solidaritetsaktivister och vi håller kontakt direkt med vänner i andra organisationer i Västpapua liksom i andra delar av världen, så vi koordinerar våra aktiviteter med dem.
Inför påvens besök den 9-11 september i Östtimor begränsades alla protester i solidaritet med Västpapua. Dessa bränsningar är brott mot konstitutionen eftersom de står i motsats till artiklarna 10 och 40 i konstitutionen om rätten till solidaritet och rätten till yttrandefrihet. Myndigheterna misslyckas med att uppfylla sina plikter enligt konstitutionen och den internationella konventionen om civila och politiska rättigheter, som Östtimor har ratifierat. I stället tycks de följa indonesiska myndigheters befallning.
I detta sammanhang gick jag den 2 september tlli Nicolau Lobato International flygplats för att följa en västpapuansk vän, som skulle återvända till Indonesien. När han gick genom passkontrollen, lade jag märke till att underrättelsepersonal iakttog mig. När jag gick tillbaka till min motorcykel utanför flyglatsen stoppade underrättelsepersonale mig eftersom jag bar en ‘frihetsväska’, ett tecken på solidaritet med Västpapua. När de började fråga ut mig, insåg jag att de var medvetna om mina frekventa solidaritetsaktioner med Västpapua. Den ene av tjänstemännen drog plötsligt upp en pistol och siktade på mig. De sparkade mig också tills en che för gränsvakterna ingrep.
Jag fängslades vid gränsvaktens kontor (Border Force office) på flygplatsen, så att de skulle kunna kontrollera och identifiera den utrustning jag bar på, inklusive den västpapuanska självständighetsflaggan och väskan, tröjor och banderoller vi hade gjort för att protestera mot vräkningarna i huvudstaden Dili inför påvens besök. De anklagade mig för att ha smugglat varor från utlandet, för att ha försökt att fly och för att ha planerat att organisera en demonstration när påven kommer.
Efter att ha varit fängslad i två timmar på flygplatsen och utfrågad av gränsvakter och underrättelsetjänsten, togs jag till Östtimors Kaikoli-kommandos kontor och sedan till brottsutredningsdirektoratet i polishögkvarteret, där jag var i två timmar och 15 minuter och gav ytterligare information till polisens utredare, innan de släppte mig och sade åt mig att gå hem. De konfiskerade banderollerna och tröjorna för våra solidaritetshandlingar med Västpapua OCH sade till mig attkomma och hämta dem nästa dag. De sade också till mig att inte bära någon symbol för solidaritet med Västpapaua eller protestera i samband med påvens besök.
Vi hoppas att vi skakunna fortsätta att arbeta för solidaritet med västpapuanska aktivister, studenter, ursprungsfolk och tillsammans kämpa för befrielsen av det västpapuanskafolket från Indonesiens militära aggression. Vi hoppas också att Förenta nationerna ska göra ett besök i Västpapua för att övervka läget.
Västpapuas skogar, kända som världens lungor, förstörs av den indonesiska militären. Areor på 29 miljoner hektar har försvunnit det papuanska ursprungsfolket har blivit flyktingar i sitt eget land med 80.000 tvångsförflyttade i konfliktzonerna i Västpapua. Det internationella samfundet måste garantera det västpapuanska folkets rätt till självbestämmande.
Det medborgerliga utrymmet i Östtimor bedöms som ‘inskränkt’ av CIVICUS Monitor.
Källa: Nelson Roldão/CIVICUS
Dili. Östtimors president ser påve Franciskus kommande besök som ett utmärkt tillfälle att få fram Asiens yngsta stat på världscenen, inte dags att konfrontera med arvet av inflytelserika medlemmars i prästerskapet missbruk i det djupt katolska landet.
Under en intervju med Associated Press i onsdags förutsade
president José Ramos-Hort också snara framsteg i ett
stort energiprojekt med Australien och vädjade till Kina och
Förenta staterna att handla som generösa
supermakter
i sin tävlan om inflytande i det
sydostasiatiska landet.
Den 74 år gamle, tidigare
självständighetskämpen och mottagaren av Nobelpriset
återvände till presidentämbetet 2022 med
kampanjlöften som omfattade att tackla fattigdom, skapa
arbetstillfällen och förbättra den politiska
stabiliteten.
Franciskus ska på måndag komma till det fattiga och
ungdomliga landet, med 1,3 miljoner invånare också
känt som Timor-Leste, efter besök i Indonesien och Papa
Nya Guinea. Väggarna är fortfarande färskt
målade och överallt har banderoller och anslagstavlor
satts upp för att välkomna påven.
Uppskattningsvis 700.000 människor väntas delta i en mässa med påven den påföljande dagen i Dili, huvudstaden på kusten. Många andra kommer troligen att kanta gatorna för att försöka få en skymt av påven.
Besöket är en belöning
för det djup i
tron timoreserna, som till 90 % identifierar sig som katoliker,
visat och erkännande av framstegen mot fred landet har visat de
senaste åren, sade Ramos-Horta.
Det finns en annan fördel för det lite kända lilla
landet, en tidigare portugisisk koloni inkilad mellan Indonesien och
Australien: Påvens besök är den största, den
bästa marknadsförning någon kan eftersträva
för att marknadsföra landet, att sätta landet
på turistkartan
, sade han.
Besöket sker bara några dagare efter att presidenten och premiärminister Xanana Gusmão, också en tidigare moståmdsledare, var värdar för Förenta nationernas generalsekreterare António Guterres vid högtidlighållandet av den 25:e årsdagen av den FN-stödda folkomröstningen som ledde till Östtimors självständighet från grannlandet Indonesien 2002.
Det kommer att vara den första gången påve Franciskus möter troende timoreser sedan Vatikanen 2022 erkände att biskop Carlos Ximenes Belo, en annan hjälte under landets kamp för självständighet, sexuellt missbrukat unga pojkar.
Samtidigt avtjänar en populär amerikansk missionspräst, Richard Daschbach, vördad för sin roll som räddare av liv under frihetskampen, ett 12 år långt straff i ett timoresiskt fängelse för ofredande av utsatta flickor.
Påven har träffat offer för missbruk i andra länder, men det är inte klart om han kommer att göra det eller offentligt tala om det i Östtimor.
Belo och Ramos-Horta delade 1996 Nobels fredspris för sina ansträngningar för en rättvis och fredlig lösning av konflikten i Östtimor, som var svårt ärrat av en brutal indonesisk ockupation och en blodig befrielsekamp, som följde på landdets frigörelse från Portugla 1975.
De bägge männen förtjänar fortfarande, tillsammans med andra självständighetshjältar, respekt med tanke på deras och kyrkans moststånd mot ockupationen, under vilken så många som 200.000 människor dog. Många timoreser tvivlar på eller är villiga att överse med de allvarliga anklagelserna mot Belo, som i hemlighet straffades av kyrkan och förbjuden att kontakta minderåriga.
Vi lämnar det helt och hållit till påven och
människorna runt honom hur det ska hanteras
, sade
Ramos-Horta, när han tillfrågades huruvida Franciskus
kulle ta upp historien med sexmissbruk under sitt besök, och
tillade att han vet att Vatikanen tar det allvarligt
.
Konceptet för rättsväsendet är
rättvisa. Människor, ja, fortsätter att djupt
respektera biskop Belo för hans mod, hans bidrag till deras
kamp. Han skyddade människor, han räddade människor
och människor glömmer inte sådant … eller
kritiserar honom, fryser ut honom
, sade presidenten.
Inget ytterligare fördömande behövs eftersom
Vatikanen redan har vidtagit åtgärder, sade
Ramos-Horta. Att få påven att ta upp frågan under
hans besök skulle vara som att döma någon
två gånger
.
Östtimor kämpar med höga nivåer av arbetslöshet och undernäring och 42 % av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgränsen. Nästan två tredjedelar av landets medborgare är yngre än 30 år, vilket ger skapandet av fler arbetstillfällen för ungdomar hög prioritet.
Olje- och gasindustrin är grunden för ekonomin och huvudkällan för regeringens inkomster. Men en stor offshorekälla är tömd och landet behöver ta nya tillgångar i drift för att fylla gapet.
Ramos-Horta sade att han är hoppfull om att ett genombrott
skulle kunna komma mycket
, möjligen under de kommande
tre månaderna, för planerna om utforskning av ett
naturgasfält, som är nyckeln till Östtimors
finansiella framtid.
Utveckling av det lovande gasfältet Greater Sunrise under havsbottnen (offshore), delat mellan Australien och Östtimor, har gått i stå i mer än två årtionden — huvudsakligen på grund av frågan om till vilket land oljan ska pumpas,
Australiens Woodside Energy, som har den största
ägarandelen i projektet efter Östtimors nationella
oljebolag, sade i onsdags som svar på frågor att bolagen
och regeringarna har fortsatt att göra framsteg
avseende
olika aspekter av förhandlingarna.
Det tillade att det förblir beslutet att utveckla fältet
om det finns fiskal och regulatorisk säkerhet
nödvändig för att fortsätta en kommersiellt
genomförbar utveckling
.
Timoresiska tjänstemän tror att pumpning av gas till
deras landskulle ger större fördelar för deras folk
trots de större logistiska utmaningarna. Det förblir
målet, sade Ramos-Horta och tillade att varje alternativ
skulle behöva vara ett mycket övertygande förslag
.
Presidentpalatset, där intervjun ägde rum, och andra viktiga regeringsbyggnader har byggts med hjälp av Kina, som öka sitt inflytande i Stilla havets ö-nationer.
Kina är en av Östtimors största handelspartner. 2023
knöt de två länderna tätare band genom att
nå ett omfattande strategiskt partnerskap
.
Jag förstår att misstanken om Förenta staternas
förflutna, deras rädsla, i förhållande till
Kina
, sade han. Men jag ser inte Kina som ett hot mot
någon
, tillade han.
Ramos-Horta sade att han välkomnade Pekings hjälp
på områden såsom förbättring av
jordbruk, vattenhantering och matsäkerhet, men
såg inget behov
av närmare säkerhetsband med Kina.
Han betoande emellertid den positiva roll Förenta staternas fredskår spelat i Östtimor och sade att han skulle välkomna ytterligare hjälp från USA:s militär ingenjörer på fältet. USA:s Navy Seabees byggnadsarbetare är kontinuerligt stationerade i Östtimor för att bygga och renovera skolor och kliniker.
USA kan rädas Kina. Vi räds dem inte och inte heller
USA. Jag ser de två supermakterna som generösa
supermakter. Eller de borde vara generösa supermakter
, sade
han.
Källa: Adam Schreck/Associated Press
Öppet brev från FONGTIL till ers helighet påve Franciskus
Dili, 4 september, 2024
Till ers helighet påve Franciskus med kärlek
Välkommen till Östtimor.
Vid detta tillfälle, var god och ta emot dessa tankar från den ideella östtimoresiska paraplyorganisationen Fongtil, som omfattar fler än 400 ideella organisationer (NGO:er) och lokalt grundade organisationer i hela Östtimor.
FONGTIL och Östtimor är stolta och lyckliga över besöket av den katolska kyrkans högste ledare, ers helighet påve Franciskus. Vi hoppas att detta besök kommer att hjälpa oss att hitta de bästa sätten att utveckla vårt land och möta de problem vårt samhälle står inför — fattigdom, arbetslöshet, undernäring, ojämlikhet och social och ekonomisk orättvisa.
Detta besök äger rum i en mycket annorlunda tid än när det timoresiska folket fick besök av hans helighet Johannes Paulus II 1989. Vid den tiden levde Östtimors folk und en brutal indonesisk militärockupation. Den helige fadern hjälpte till att mobilisera och öppna ögonen på det internationella samfundet för det timoresiska folketslidande och kamp för självständighet.
Idag besöker ers helighet påve Franciskus oss i en era av självständighet och frihet, närden indonesiska militären inte längre är här. Östtimors självbestämmande kom genom det östtimoresiska folkets starka kamp med stort stöd från det internationella samfundet inklusive den katolska kyrkan. Vi kan fira tillsammans under detta besök.
Som en oberoende stat har Östtimor gjort stora framsteg efter kriget med Indonesien: vi har fria och demokratiska val och rörelsefrihet även om det finns en del utmaningar. Östtimor har en del finansiella reserver från export av olja och gas, även om dessa för närvarande står för det mesta av landets behov, är tillgången begränsad och situationen inte hållbar.
Vi har suveräna, legitima statliga instutitioner som formar den nationella politiken avsedd att bygga ett rättvist och hållbart samhälle. Östtimor har ett starkt, viktigt civilsamhälle, som är statens strategiska partner för landets utveckling och fortsatta framsteg. Trots att en del framsteg har gjorts under de 25 åren efter folkomröstningen fortsätter Östtimor att stå inför många utmaningar inklusive strukturella problem, kvalitativ allmän undervisning, rent vatten, bostäder för folket, föda, matförjning, landsbygdsvägar och allmän hälsovård. Även om myndigheterna och folket försöker att ta itu med detta, så är det mycket att göra. Ers helighet har ofta talat för vårt fattiga och marginaliserade folk och vi uppmuntrar er att göra så i Östtimor.
Vi uppskattar kyrkans åtgärder nyligen att ta itu med missbruket av kvinnor och barn, även när det begås av medlemmar i prästerskapet och vi ber ers helighet att uppmuntraÖsttimors ledare och folk att vidta effektivare åtgärder för attt förebygga sexuellt missbruk och våld i nära relationer.
Östtimor är en del av planeten Jorden och vi
instämmer med ers helighet i den andra encyklikan att vi alla
måste vårda vårt gemensamma hem
.
Som ett litet land med begränsade resurser och motståndskraft är Östtimor mycket känsligt för miljöpåverkan. I april 2021 dödade cyklonen Seroja dussintals av våra medborgare och skadade och förstörde hem, infrastruktur, och människors ägodelar är det bara ett exempel på klimatändringarnas påverkan här.
Vi deltar i ert fortsatta bedjande och uttalande för världen och Östtimor, för stöd för mänsklighetens mål att minska utsläppen i atmosfären, återställning av miljön från förstörelse och säkring av en säker och fredlig värld.
FONGTIL är medvetet om att denna förstörelse till stor del är resultatet människor handlande i större, rikare länder för att maximera deras eknomiska vinster. FONGTIL uppmuntrar ers helighet att fortsätta arbeta för att lösa den globla klimatkrisen.
FONGTIL uppskattar också ers helighet krav på dialog och ett slut på konflikten och krisen i Palestina och andra länder , som int åtnjuter fred. FONGTIL påminner om folken i Västsahara och Västpapua, som fortsätter söka rättvisa och mänskliga rättigheter inklusive självbestämmande. Ers helighets närvaro kan bidra till att rikta det internationella samfundet uppmärksamhet på folk som är ockuperade eller dominerade av andra.
Detta avslutar vårt öppna brev till ers höghet påve Franciskus och vi hoppas att detta brev verkligen kommer att lande i ers helighets händer.
Slutligen tackar vi er för er vänlighet med yttersta respekt
Valentim da Costa Pinto, FONGTIL:s verkställande
direktör
Inocencio de Jesus Xavier, FONGTIL:s styrelseordförande
Måndagen den 2 september 2024 omkring klockan 12 arresterade polis från Nicolau Lobato internationella flygplats Nelson Roldão. Nelson och hans kollega Lorico följde sin kollega från Papua till flygplatsen, när han skulle återvända till Indonesien. Deras papuanske kollega hade kommit till Östtimor för att delta i en diplomatisk utbildning som hölls av det diplomatiska utbildningsprogrammet.
På flygplatsen, efter att deras papuanske kollega hade gått igenom passkontrollen för att ta Citilink-planet, gick Nelson och Lorico, men när de kom till biljettförsäljningen stängde en civilklädd polis och biljettförsäljare i vägen. När han försökte komma igenom jagade ett antla civilklädda poliser honom och hotade honom med en pistol. Polisen arresterade Nelson för att han bar en väska med en västpapuansk flagga på; det är inte ett brott att i sin ägo ha den här sortens material enligt Östtimors brottsbalk.
Vi i Human Rights Defenders Network anser gripandet och polisens åtgärder mot Nelson som en godtycklig arrestering, olaglig för att den inte följer principer för mänskliga rättigheter och Östtimors konstitution enligt artikel 10, pragraf 1, att Östtimor kommer att vara solidarisk med alla folk som kämpar för nationell befrielse; och paragraf 2 att Östtimor kommer att ge politisk asyl enligt lagen, till människor från andra länder som är i fara på grund av sin kamp för nationell och social befrielse, deras försvar av mänskliga rättigheter, demokrati och fred.
Vi kräver enträget att:
Källa: Pressmeddelande från Human Rights Defenders Network
Stärkning av internationella relationer:
Statsbesök i Kina och Vietnam
President Ramos-Horta avslutade framgångsrika statsbesök i Kina och Vietnam och återvände den 4 augusit. Besöken fokuserade på att stärka de bilateral relationerna, främja ekonomiskt samarbete och förbättra reionala partnerskap.
Investeringsmöjligheter i Östtimor,
Välkomnade framstående gäster
Firade minnet av viktiga milstolpar
Främjande av utveckling och social väfärd
Engagemang i internationella organisationer:
Kommande engagemang:
Källa: Social Communication Service Unit/Östtimors presidentämbete
FN:s generalsekreterare António Guterres sade på fredagen till parlamentsledamöterna i Östtimor att världen kan ta lärdom av deras inspirerande kamp för självbestämmande på dagen 25 år efter den historiska folkomröstningen som banade väg för självständigheten 2002.
I ett överraskande drag gjorde lagstiftarna FN-chefen till
hedersmedborgare i sin sydostasiatiska ö-nation under firandet
i huvudstaden Dili, vilket föranledde FN-chefen att
förklara att han var stolt över att nu vara en av
detta heroiska folk
.
Vad som då var Östtimors kamp för att frigöra sig från Portugals kolniala styre och sedan från Indonesiens våldsamma ockupation 1976 avslutades 1999 med en av FN organiseradfolkomröstning den 30 augusti.
Den indonesiska regeringen erkände formellt det överväldigande resultatet för självständighet i oktober samma år efter veckor av dödliga sammandrabbningar och förstörelse, som följdes av fredsbevarare från FN som övervakade övergången till fullt självstyre — de självständig Östtimors födelse.
Det är med stolthet som jag tar emot ett heroiskt folks
nationalitet och jag kommer att göra allt så att jag,
när jag fullgjort mina plikter, timoreser kan var stolta
över det som deras medborgare skulle kunnat göra
,
sade Guterres till lagstiftarna.
Tillkänngivandet gjordes av parlamentets talesperson Maria
Fernanda Lay, den första kvinnan att presidera i Östtimors
lagstiftande församling, under firandet av 1999 års
omröstning, lokalt kallad folkomröstning
.
Parlamentsledamöterna hedrade den roll Guterres spelade som
tidiare premiärminister i Portugal för att stödja det
timoresiska folkets sak. Han sade att han då kontaktade
åtskilliga världsledare och bad dem att använda
sitt inflytande för att förebygga en massaker i Östtimor
.
FN:s valorganisatörer (UNAMET) hyllades åtskilliga gånger under firandet och omnämndes särskilt av Guterres.
Kvinnorna och männen i UNAMET visade stor hängivenhet
och professionalism i organiserandet av en storskalig
folkomröstning på kort tid trots skrämsel och hot.
Efter folkomröstningen när våld spreds visade de
än en gång enormt mod och uppdragets betydlse.
Situationen stabiliserades först i september 1999 när en multinationell fredsbevarande styrka godkänd av säkerhetsrådet, INTERFET, anlände. Guterres påminde också om de andra FN-uppdrag som bidragit till fred i Östtimor.
FN-ledaren lovordade det enorma mod och den outtröttliga
beslutsamheten hos det timoresiska folket
och sade
att världen kan lära sig en mängd av Östtimor
.
Parlamentets talesperson Maria Fernanda Lay sade att resultatet i
folkomröstningen representerade tyngden av 24 års
motstånd mot den indonesiska ockupationen och tjänade
till att så en fri och suverän nations frön
.
Folkomröstningen 1999 organiserades av FN och gav timoreserna ett historiskt tillfälle att demonstrera sin beslutsamhet att bli självstyrande — trots en omgivning med våld och hot.
Före gryningen den 30 augusti lämnade tusentals östtimoreser sina hem i mörkret för att gå långt. De var fast beslutna att utöva ett ideal inskrivet i FN-stadgans artiklar 1 och 55: rätten till självbestämmande.
FN:s närvaro var avgörande för övergången som avslutade 24 år av indonesisk ockupation, som började bara några dagar efter att den lilla ö-nationen slutade att vara en portugisisk koloni.
I en exklusiv intervju med UN News Felipe de Carvalho i den timoresiska huvudstaden den här veckan sade motståndsledaren och ńuvarande premiärministern Xanana Gusmão att självständighetsrörelsen hade militära, politiska och diplomatiska delar.
Förenta nationernas flagga inspirerade oss när det
gäller internationella lagar, alla folks rätt till
självbestämmande och självständighet. Det var
en sorts närvaro av Förenta nationerna i vår kampanda.
Han beskrev folkomröstningen som avgörande för
landets öde
.
Till UN News sade president José Ramos-Horta att kriget mot
Indonesiens ockupation var asymmetriskt och militärt
omöjligt
. Ockupationen resulterade i fler än 200.000
döda — häpnadsväckande 25 procent av den
dåtida timoresiska befolkningen delvis orsakat av vapen levererade av
Förenta staterna såsom napalmbomber, tidigare
använda med födödande effekt i Vietnamkriget, sade
president Ramos-Horta.
För presidenten, vinnare av Nobel fredspris 1996, var Östtimors seger en praktisering av bra diplomati och politik, med å ena sidan bibehållandet av kulturell identitet och å andra sidan internationellt tryck.
Därför var Timor en framgångssaga, särskilt
som säkerhetsrådet kom till konsensus. Det blev
konsensus i säkerhetsrådet. Totalt konsensus. Men det
var konsensus för att Indonesien redan hade accepterat,
eftersom om Indonesien inte hade accepterat — och Indonesien
var mycket viktigt för en del av säkerhetsrådets
medlemsländer — skulle det inte ha funnnits konsensus.
Folkomröstningen — lokalt kallad popular consultation — spelade en nyckelroll för att intensifiera multilatera aktioner för Östtimor, när det då utövade tryck på Indonesien för att avstå från styret.
Enligt chefen för FN:s valorganisation, bildad i juni 1999,
UNAMET, var tillfället speciellt eftersom organisationen hade
ett så tydligt tillfälle att ge människor det de söker
.
Ian Martin sade att trots den utländska närvaron av
journalister och 2.300 valobservatörer slutade aldrig
skrämsel av allmänheten och attacker mot
FN-tjänstemän. Våldet orsakades huvudsakligen av
pro-indonesisk milis stödd av ockupationsmaktens väpnade styrkor.
För Martin kändes modet och beslutsamheten hos det
timoresiska folket
verkligen under registreringsprocessen. Vid
den tiden var många timoreser redan flyktingar och levde
gömda i bergen, men det var trots det ett stort valdeltagande
och det var klart att antalet röstande skulle
överträffa alla förväntningar.
Enligt honom så var det detta som gjorde att FN — efter komsultation med timoresiska ledare såsom Xanana Gusmão, fängslad i Indonesien vid den här tiden — beslöt sig för att fortsätta trots säkerhetsriskerna.
En av UNAMET:s största framgångr var registreringen av 433.576 personer för folkomröstnigen i Östtimor på bara 22 dagar. Strategin omfattade flexibilitet att registrera papperslösa människor och flyktingar utanför sina hemområden, men framför allt kreativ kommunikation.
Det fanns en stor rädsla för beväpnade attacker
på omröstnigsdagen. Trots det sade Nick Birnback, som
då arbetade i UNAMET:s kommunikationsgrupp, att det vid den
största vallokalen var väldiga köer med
människor som väntade före soluppgången och
inte ville missa tillfället att rösta
.
Hela 98,6 procent av de registrerade östtimoreserna gick och röstade, de flesta i de tidiga morgontimmarna.
Men samma dag rapporterades det första dödsfallet av en FN-tjänsteman, i en knivattack i Ermera-distriktet. En FN-helikopter som fraktade valurnor från en av byarna till till huvudstaden utsattes för gevärseld. Några dagar senare jagades en FN-konvoj i Liqui&ccediL; och träffades av 15 kulor. I slutet av uppdraget var 14 anställda döda eller saknade.
Under ökande antal våldsepisoder efter omröstningen, den 4 september, tilkänngav Ian Martinresultatet, som samtidigt lästes av den dåvarande Generalsekreteraren för FN, Kofi Annan, i New York: 78,5 procent av rösterna var för att avvisa autonomiförslaget — de krävde separation från Indonesien — och 21,5 procent för. Vägen till självständighet var fastställd.
Den tidigare ledaren för UNAMET minns upplevelsen av blandade
känslor. Å ena sidan privilegiet att vara i
en atmosfär av jubel
vid betraktandet av firandet av
resultatet och å andra sidan rädslan för en attack
när som helst.
Enligt honom omringade milisen platsen och började
sätta eld på byggnaderna
omedelbart efter
tillkänagivandet och därför togs han av
säkerhetsperonal till UNAMET:s högkvarter enbart i
kläderna han gick i
.
Några dagar senare plundrades och stacks byggnaden, i vilken omröstningens reultat tillkännagetts, i brand.
Martin mindes att den oupphörliga gevärselden omkring
UNAMET hade fått många östtimoreser att söka
skydd under FN-flaggan genom att klättra över muren med
taggtråd på krönet. Chefen för
valarbetargruppen beskrev en skakande scen med familjer som
kastar spädbarn över muren och FN-personal som tog emot
dem på andra sidan
.
I närheten vid canossanunnornas kloster skyddade abbedissan Esmeralda omkring 800 fyktingar, som börjat komma av rädsla för våld i mitten av augusti. Hon uppmanad alla att rösta trots riskerna.
Efter att reultatet tillkännagetts utförde syster Esmeralda en stor modig akt. Ensam inför en enorm grupp av milismän som invaderat klostret. Nunnan beordrade alla att sänka sina vapen, organiserade de 800 flyktingarna i rader och tog dem till UNAMET:s område förbi milismännen.
Nunnan hjälpte till med att mobilisera hälsovård och mat för de nu nästan 2.000 flyktingar som fanns på FN-området, som hade omvandlats till ett humanitärt läger. Det skyddades av en avspärrning av indonesisk militär, men det fanns ingen garanti att milisen faktiskt skulle hindras från att tränga in.
I det läget, enligt Nick Birnback, var det väsentligt att hålla kvar Östtimor bland rubrikerna för att hindra massakrer också på inhemska och utländska FN-anställda. Med en extra satellittelefon gav de belägrade intervjuer till media runt hela jorden och journalister kvar på området skickade febrilt kopior till nyhetssdeskar.
Med ökande risker måste Ian Martin initiera processen att evakuera FN-anställda. Men ett av de mest spridda meddelandena i omröstningskampanjen var att UNAMET skulle stanna oavsett resultatet.
Utan medel att ge säkerhet var närvaron av utländska grupper det enda hoppet för att förhindra massakrer. Då höjde syster Esmeralda sin röst igen och sade att hon inte skulle acceptera att det timoresiska folket skulle överges än en gång.
En grupp på omkring 80 FN-anställda erbjöd sig att stanna tills en lösning kunde hittas, som skulle garantera evakuering av alla som sökt skydd på FN-området.
Denna lösning började närma sig efter ett avgörande besök av medlemmar i säkerhetsrådet, som hade hållit möten i Jakarta. De skyndade till Dili den 11 september åtföljda av dne indonesiska arméns befälhavare, general Wiranto,
Gruppen såg själv flyktingarnas tråmmål i UNAMET-komplexet och bevittnade förödelsen i hela landet — över 80 procent av alla byggnader hade förstörts.
Följande dag meddelade Indonsien att det skulle acceptera placeringen av en multinationell styrka . Med det beslutet kunde alla i UNAMET:s högkvarter evakueras och våldet begränsas.
International Force for East Timor, INTERFET, godkändes av säkerhetsrådet den 15 september 1999 och började sitt arbete den 20 september.
Källa: Felipe de Carvalho/UN News
Östtimor firar 25-årsdagen av den FN-stödda folkomröstningen som säkrade självstänidgheten från den stora grannen Indonesien, som invaderade den tidigare portugisiska kolonin 1975. Ceremonier hölls i huvudstaden Dili med ledare och dignitärer inklusive FN:s generalsekreterare António Guterres. Trots firandet kämpar landet med fattigdom, arbetslöshet och följderna av dess uppslitande självständighetsprocess.
Dili. Östtimor firade i fredags den 25:e årsdagen av en av FN organiserad folkomröstning som säkrade dess självständighet från dess stora granne Indonesien, som invaderade den tidigare portugisiska kolonin 1975.
Folksamlingar jublade när deras ledare och statsbesök, bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres åkte i en bilkortege till ett stadion i landets huvudstad Dili till en ceremoni som startade festligheteran i det fattiga landet med 1,3 miljoner invånare.
Minnesbanderoller och affischer fyllde huvudstadens gator på vilka tusentals åskådare samlats för firandet, som omfattade tal, musik och fyrverkerier.
Dilis invånare mindes de hemska tillfällen under landets mörkaste dagar, när Indonesiens militär reagerade på resultatet av folkomröstningen 1999 med en brända jordens taktik innan de lämnade landet.
Det var en traumatisk erfrenhet, som förföljer mig
än idag
, sade Gabriel Araujo, matförsäljare som
då var 12 år. Jag är alltid lycklig varje
gång vi firar vår frihet tillsammans med andra.
Den andra dagen av sitt officiella besök i Asiens yngsta stat träffade Guterres premiärminister Xanana Gusmão före n känslosam hyllning av den tidigare gerillaledaren.
Gusmão var fängslad i sex år i Indonesien och släpptes inte förrän ockupationen avslutades 1999 och han blev den förste presidenten efter självständigheten mellan 2002 och 2007. Han återvände till makten som premiärminister 2023 efter att hans parti vunnit parlamentsvalet i maj 2023.
Jag garanterar att FN kommer att fortsätta vid det
timoresiska folkets, som nu kämpar för landets
utveckling, sida
, sade Guterres till mängden i sitt tal
under fredagens firande.
Guterres besökte på fredagen också det timoresiska motståndsarkivet och museet i Dili, där han såg sig själv i några av utställningsföremålen, som tidigare premiärminister i Portugal 1995 — 2002 under vilken tid han var djupt indragen i de internationella ansträngningarna att lösa krisen i Östtimor.
Förbered er för att arbeta och tjäna detta land
till förmån för folket
, sade Gusmão i
ett tal under ceremonin, i vilken också Australiens vice
premiärminister och försvarsminister Richar Marles,
Malaysias vice premiärminister Ahmad Hamidi och andra
dignitärer från Sydostasiatiska nationers förbund deltog.
Östtimors övergång till demokrati har varit stenig med ledare som bekämpat massiv fattigdom, arbetslöshet och korruption i landets fortsätta kamp med arvet från sin blodiga strid för självständighet och bittra fraktionsstrider som då och då utlöst våld. Dess ekonomi är beroende av minskade inkomster från oljekällor under havet.
Källa: Devdiscourse
FN:s generalsekreterare fortsatte sitt historiska besök i Östtimor på torsdagen med att betona den positiva roll landet kan spela regionalt för att hjälpa till att lösa krisen i det krigsdrabbade Myanmar.
António Guterres är där för att delta i firandet av att det på fredag gått 25 år sedan landets folkomröstning om självständighet, som organiserades av FN.
Självständigheten kom 2002 efter månader med våld och förstörelse som avslutade åratal av först portugisiskt och sedan indonesiskt styre. Indonesien annekterade landet 1975.
Den andra dagen av sitt officiella besök i Östtimor
höll FN:s generalsekreterare ett möte med
premiärminister Xanana Gusmão med en känslofylld
hyllning
av den tidigare motståndsledaren för
de uppoffringar han gjorde för att uppnå hans lands
och folks självständighet
.
Gusmão — som var det nya självständiga landet förste president, vängslad i sex år i Indonesien och frisläpptes först när ockupationen avslutades 1999.
I samtal med journalister i regeringsbyggnaden i Dili betonade
FN-chefen Östtimors förflutna med stärkninga v
demokratin och mäsnkliga rättigheter liksom
dess växande internationella inflytande
.
Guterres påminde om att det asiatiska landet är grundare av G7+, en grupp av statar skapade ur konflikter, och snart kommer att gå med i det regionala blocket ASEAN. Generalsekreteraren sade att han räknade med att Östtimar tar en ledande roll i stödet till en framtida fredsporcess i Myanmar, som har hamnat i en nedåtgående spiral mot kaos efter militärkuppen 2021 som avsatte den demokratiskt valda regeringen.
Han sade till den erfarne timoresiske ledaren att han räknade
med landets stöd vid toppmötet om framtiden i september för att
bygga en värld i vilken Förneta nationernas stadga respekteras
.
Generalsekreteraren besökte också det timoresiska motståndsarkivet och museet i huvudstaden Dili, där han visades runt i den permanenta utställningen Att göra motstånd är att vinna.
Som tidigare premiärminister i Portugla från 1995 till året för Östtimors självständighet såg Guterres sig själv på en del av de visade dokumenten.
Han kunde bekräfta den historiska korrektheten hos ett av föremålen, som angav att Portugla hotade att dra bort sina styrkor från Bosnien och Kosovo — och lämna NATO (North Atlantic Treaty Organization).
Vädjan gjordes när åtskilliga ledare krävd omedelbar intervention av fredsbevarande styrkor för att skydda Östtimors folk från våldet som bröt ut efter folkomröstningen.
FN-chefen besökte också en kopia av ett gömställe använt av timoresisla motståndskämpar.
Efteråt besökte Guterres
utställningen Östtimors kvinnor
organiserad av
jämlikhetsorganet UN Women, som porträtterar
moståndsveteraners och människorättsförvarares levnadsöden.
Han mottogs och åtföljdes av Hilda da
Conceição, som under motståndsåren hade
kodnamnet Lalo Imin, en kombination av hennes mormors namn och
en akronym som betyder självständighet eller död,
aldrig integration
.
En anna veteran representerad i utställningen är Maria
Domingas Mikato
. som organiserade den första
östtimoresiska kvinnokongressen, som hölls före
folkomröstningen 1999. Hon tillerkänns att ha varit den
drivande kraften bakom beslutet i den omröstningen att 30
procent av de politiska representanterna ska vara. kvinnor.
Enligt UN Women fastslog Östtimors vallag att 33 procent av politikerna på partiernas kandidatlistor måste vara kvinnor. För närvarande är 38 procent av platserna i parlamentet besatta av kvinnor — den högsta andelen i Asien-Stilla havsregionen.
FN-chefen avrundade sin dag kraftfullt i nutiden med deltagande
i President Horta Show
i den nationella TV-kanalen. I
programmet deltog också premiärminister Gusmão.
Guterres underströk den roll han spelade för att leda Portugal i stödet till Östtimors självständighet.
Enligt honom så var de faktorer som möjliggjorde
folkomröstningen och en fredlig övergång till
självständighet folkets kollektiva bejakande med
fullständig beslutsamhet, som inte kunde misslyckas med att
triumfera
tillsammans med det faktum att det inte fanns
fundamental geopolitisk splittring mellan maktblock vid den tiden
såsom det finns idag.
Vidare uttryckte FN-chefen sin fortsatta oro för Rysslands pågående full-skaliga invasion i Ukraina, som representenrar en kränkning av FN-stadgan och internationell rätt av en ständig medlem av säkerhetsrådet.
Generalsekreteraren talade också om kriget i Gaza som ett exempel på säkerhetsrådets begränsningar under intern splittring.
Under åhörarnas applåder sade FN-chefen att liksom östtimors folk palestinierna också har rätt till självbestämmande och en egen säker stat i enlighet med den av FN stödda tvåstatslösningen.
Premiärministern betonade att han under sin fängelsetid i Indonesien hade sett lidandet på nära håll och kommit till slutsatsen att problemet inte låg hos indoneserna utan med den politiska regimen vid makten.
President José Ramos-Horta — som fick Nobels fredspris 1996 — betonade hur han han hade använt lärdomar från Östtimors process för försoning för att få perspektiv på andra postkonfliktsituationer, såsom Colombia pågående freds- och förlikningsprocess.
Han mindes att under de många åren beväpnad kamp i Östtimor fanns det inga kidnappningar eller attacker mot civila indoneser.
Premiärminister Gusmão konstaterade att i sammanhang med konflikten gerillan ofta gav medicinsk vård till sårade indonesiska soldater, någonting han själv hävdade ha gett två gånger.
Källa: UN News
Här är en översättning av det första stycket i en notis och länken till hela rapporten.
Östtimor — ekonomisk rapport (The Timor-Leste Economic Report — TLER) är en publikation av Världsbanken som ges ut vartannat år. Den ger en omfattande analys av landets senaste makroekonomiska utveckling, framtidsutsikter, risker och utmaningar. Utgåvan juli 2024 fokuserar på Östtimors anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO) och kartlägger hur landet kan utnyttja medlemskapet för ekonomisk transformation trots pågående utmaningar med ekonomisk diversifiering, fiskal uthållighet och externa obalanser.
Länk till den fullständiga rapporten: http://tiny.cc/mitjzz.
Källa: Ana Sequeira1/Världsbanken Östtimor
Dili. Som alltid i Östtimor, det var en bön före den stora händelsen.
Minuter senare rullade schaktmaskinerna fram och på ett ögonblick var hemmen i Tasitolu borta.
Jag är mycket ledsen
, sade lokalt boende Ana Bela da
Cruz till ABC, när hennes hem demolerades i bakgrudnen. De
gav oss så kort varsel och nu har de kommit och
förstört våra hem.
Området Tasitolu ligger omkring 15 minuters bilväg från Östtimors huvudstad Dili. Det stora öppna utrymmet i mitten av byn kommer snart att vara värd för en jättelik utomhusmässa ledd av påve Franciskus — hans sista anhalt på en resa genom tre länder efter besök i Indonesien och Papua Nya Guinea nästa vecka.
Östtimor har en befolkning på 1,3 miljoner av vilka 95 procent betraktar sig som katoliker — den största andelen av alla befolkningar utanför Vatikanen.
Påvens tredagarsbesök i Östtimor beskrivs som den största tilldragelsen sedan självständigheten 2002.
Men det finns ett problem — och det är stort. Uppskattningar anger att så många som 700.000 människor kommer till platsen för mässan.
Privat är regeringstjänstemän rädda för att det inte finns tillräckligt med plats för alla, så husen i området — som regeringen säger är olagligt byggda — måste bort.
Vi är förkrossade, vi måste lämna
hemmen
, sade Andre Bere, vars hem också schaktades
bort. Våra barn är fortfarande i den lokala
skolan. Hur kommer det här att påverka våra barn?
‘Han kommer att se vårt lidande’
I hela huvudstaden Dili växer begeistringen över
påvens tredagarsbesök. Välkommen påve
Franciskus
står det på affischtavlor överallt,
påvetröjor säljs på gatorna och det är
ämnet för samtal överallt där man går.
Jag är så förväntansfull, jag räknar
dagarna
, sade marknadssäljaren Bendita de Juesus till ABC.
Jag är så lycklig över att han kommer
, sade
Angelina Pereira Soares, en annan marknadssäljare.
Men det är bra att påven kommer
på besök till Timor. Han kommer att se vårt
lidande och vår dagliga kamp.
För människorna i Tasitolu är det en hjärtefråga som står på spel.