Krokodil

Östtimor
Nyheter

Ändrad
Tommy Pollák

Östtimorkommittén
Box 70341
107 23 STOCKHOLM
Tel. 08-33 62 47
Postgiro 1 81 92-5
E-post tpollak@algonet.se
Till hemsidan

1999 (Klicka här för 1998 och här för 1997)

December

23 - Gusmãos far död  Nytt!

Dili. Xanana Gusmãos 83-årige far dog i onsdags Dili, tillkännagav José Ramos-Horta.

José Manuel Gusmão dog hemma i närvaro av sin son och sina fem döttrar. "Han hade varit sjuk en tid, men jag tror att han dog lycklig, eftersom han fick se Östtimor fritt och sin son släppt ur fängelset" sade Ramos-Horta.

Xanana Gusmaãos far hade tidigare av misstag rapporterats som dödad i september under våldsamheterna, som följde folkomröstningen den 30 augusti. Han sökte senare skydd hos nunnor i Dili, Östtimors huvudstad.

Källa: Lusa

22 - Östtimors journalister stöder demokrati

Dili. Unga östtimoresiska journalister lovade verka för demokrati och kämpa mot censur, när de grundade Timor Lorosae Journalists Association (TLJA) i onsdags.

...

"Det kan inte finnas ett demokratiskt land, ett demokratiskt samhälle utan pressfrihet", sade José Ramos-Horta, vice ordförande i National Council of Timorese Resistance (CNRT).

Källa: AFP

21 - FN:s femte kommitté godkänner finansiering av Timors fredsbevarare

Den femte kommittén bemyndigade generalsekreteraren att ge ut högst 200 miljoner dollar för FN:s övergångsadministration i Östimor (UNTAET).

Dessutom skulle 67 temporära tjänster betalas från ett annat konto.

19 - Fredspristagare lämnar politiken

Östtimor. Den östtimorianske självständighetskämpen och Nobelpristagaren José Ramos-Horta meddelade på lördagen att han tänker lämna den politiska arenan (efter år 2000 - tillägg av Tommy Pollák) och bli journalist.

Ramos-Horta förde en outtröttlig kamp för det östtimorianska folkets rättigheter alltsedan den före detta portugisiska kolonin invaderades av Indonesien för 24 år sedan.

Källa: DN (AP, Tokyo)

13 - Generalsekreterarens rapport

Läs här
hela rapporten (på engelska) från FN:s generalsekreterare om Östtimor.

11 - Sista politiska fångarna fria

Dili De arton sista östtimoreser, som varit politiska fångar i Indonesien, anlände till huvudstaden Dili idag med ett flygplan chartrat av Röda Korset.

Frigivandet från Jakartas Cipinang-fängelse skedde efter att Indonesiens president Abdurrahman Wahid undertecknade frigivningsordern i går.

Männen, fängslade under den tidigare presidentens Suhartos subversionslagar, hade varit i fängelse sedan 1989, 1991 och 1997, och många avtjänade livstidsdomar.

En av fångarna, Gregorio Saldana, sade vid sin återkomst, "Jag är mycket lycklig, men jag är besviken över att de inte frigav oss när resultatet av folkomröstningen tillkännagavs".

...

Trots att han hade blivit dömd till livstid för sitt deltagande i demonstrationen den 12 november 1991, som upplöstes våldsamt av militär som öppnade eld på Dilis Santa Cruz-kyrkogård och dödade omkring 200 östtimoreser, trodde Gregorio aldrig att han skulle dö i ett indonesiskt fängelse.

"Jag visste att jag inte skulle vara mer än 10 år i fängelse", sade han.

...

Det Internationella Röda Korset säger att det inte känner till några andra politiska fångar från Östtimor i Indonesiens fängelser.

Källa: AAP, John Martinkus

11 - Timors ledare kämpar om makten

Nu när det inte finns en gemensam fiende kommer skillnaderna mellan Östtimors politiska elit upp till ytan, rapporterar Michael Ware från Dili.

Den bräckliga allians som håller ihop Östtimors politiska ledare visar allt större tecken på spänningar.

... Men CNRT, en lös koaliton av markant olika politiska intressen, förblir den dominerande politiska kraften i denna nya östat. CNRT bildades i Portugal i april förra året som uttryck för en patriotisk önskan av frihet som delades av alla deltagare. Men deltagarna i denna unika organisation hade kommit fram till sin gemensamma ståndpunkt på mycket olika sätt. Urgamla klass-, kultur- och ekonomiska klyftor måste överbryggas och en del gamla blodiga händelser läggas åt sidan, innan CNRT kunde bli den effektiva och verkligt självständiga rörelse den var i sitt oförtröttliga arbete att tvinga de indonesiska erövrarna att ge ett tillfälle till självbestämmande.

Men som de själva medger, så var det aldrig meningen att den skulle bestå. ...

En av de andra huvudgrupperna representeras av CNRT-medlemmen Joao Carrascalao. Hans familj, med hans bröder Manuel and Mario, har skickligt och snabbt ändrat ställning med de skiftande politiska vindarna i Östtimor. Familjen blomstrade under den portugisiska kolonialregimen. I själva verket sägs det att om de gamla portugisiska landlagarna återinförs, så kan familjen komma att äga upp till 40 procent av ladnet. Sant eller inte, uppfattningen finns inom CNRT och allmänheten. När kolonialherrarna drog sig tillbaka 1975 startade Carrascalaos politiska parti, Timors Demokratiska Union (UDT), ett kort inbördeskrig med Fretilins styrkor, det parti Ramos-Horta och Gusmão byggt sin makt på.

Carrascalaos ställde sig på Indonesiens sida under invasionen 1975 och fortsatte att blomstra under ockupationen, Mario guvernör 1982 - 1992 och funktionär i det indonesiska regeringspartiet Golkar.

Emellertid så ändrade de uppfattning och starka förespråkare för självständighet. Manuel förlorade till och med sin son, hand dödades av milisen vid ett anfall mot Manuels hus före omröstningen den 30 augusti.

Men det gemensamma bryts sönder. Medan Joao Carrascalao kommer från en släkt som har varit priviligierad, har Gusmão alltid varit en man av folket. Hans far var skollärare och han växte upp i bergen runt Dili. Efter sin utbildning flyttade Gusmão till Dili och började redan som ung arbeta som lantmätare och lärare. Han blev en framstående ledare för Falintil innan han greps och fängslades av indonesiska styrkor.

...

Källa: The Australian

09 - Oljeinkomsterna blir blygsamma, kaffe och boskap bidrar

Canberra. Oljan från Timorsjön kommer troligen bara att ge ett par miljoner dollar per år till den nya, förrödda nationen Östtimor. Det fick en australisk parlamentskommission höra idag.

Men Östtimor skulle kunna nå ekonomisk oberoende genom en blomstrande handel med boskap, kaffe och andra grödor fick kommitté‚n vidare höra.

...

Enligt ett avtal från 1989 delas oljeinkomsterna mellan Australien och Indonesien.

Men Indonesiens acceptans av självständighetsomröstningen betyder att det inte längre gäller.

Talesmannen sade att regeringen nu vill ha en smidig överföring av rättigheterna enligt avtalet från Indonesien till Östtimor ...

Källa: AAP

09 - Självständighetsledare säger militärt hot består

Falintils (East Timor National Liberation Armed Forces) befälhavare, Taur Matan Ruak, anlände till Lissabon idag. Han talade om de hot som finns kvar i Timor och avslöjade att medlemmar av den pro-indonesiska milisen utbildas av indonesierna i Västtimor vid gränsen.

...

Ruak sade: "jag skulle inte säga att mitt uppdrag är slutfört därför att vi nu går in i en ännu svårare fas, mycket svårare än för 24 år sedan. Vårt folk är hungrigt, har inga hem, inga mediciner. Det är mycket svårt och vi hoppas att detta kommer att lösas snart, ty det är vad folket vill."

Källa: RDP Antena 1 radio, Lissabon, på portugisiska 0900 GMT

09 - Portugisiska posten återställer territoriets post

Dili. FN:s administratör Sergio Vieira de Mello har godkänt en plan föreslagen av Portugals post att återställa Östtimors postsystem.

I den första fasen skulle Portugals post öppna kontor i Dilis centrum och på den internationella Comoro-flygplatsen och i Baucau, territoriets andra stad, erfor Lusa i Dili på onsdagen.

Den portugisiska posten skulle också organisera posttransporter mellan huvudstaden och Bacau och Aileu och sedan under tre månader reparera huvudpostkontoret i Dili.

Källa: Lusa/Fim

08 - Bosnien-serbisk polis till Östtimor

Den Serbiska Republikens premiärminister Milorad Dodik och FN:s specielle sändebud för Bosnien-Hercegovina Jacques Klein enades idag i Banja Luka om att den Serbiska Republikens armé och polis ska delta i FN:s fredsbevarande operationer.

Efter sitt möte med Dodik sade Jacques Klein att bosnien-serbiska poliser skulle delta i FN:s uppdrag i Östtimor. Klein tillade att en del arméofficerare skulle delta i FN:s uppdrag som observatörer.

Dodik sade att 11 poliser hade, som han sade, godkänts i mycket nogranna prov för deltagande i FN:s fredsbevarande uppdrag. Soldaterna skulle delta i anläggnings- och underhållstjänst.

Varken Klein eller Dodik kommenterade det bosnien-serbiska parlamentets reservationer angående några av paragraferna i New York- deklarationen om de förenade bosniska enheternas deltagande i FN:s fredsbevarande uppdrag.

Källa: Radio B2-92, Belgrad, på serbo- kroatiska 1600 GMT

07 - Östtimor firar årsdagen av invasionen i frihet första gången

Dili. Tisdagen var den första årsdagen av Indonesiens invasion Östimor den 7 december 1975 i ett fritt Östtimor.

En av veteranerna bland självständighetsivrarna, José Ramos-Horta sade till nyhetsagenturen Kyodo att hans folks hjärtan är fyllda av sorg över de många som dog vid det första angreppet på Dili.

"Men det är också en glädjedag för Östtimors folk därför att det är första gången på 24 år som folket är fritt", sade han efter att tillsammans med biskop Carlos Belo, med vilken han 1996 delade Nobels fredspris, ha firat en mässa.

Ramos-Horta, Falintil:s befälhavare Taur Matan Ruak och andra motståndsledare deltog senare i en färgstark fordonskortege på Dilis huvudgata. Varje gång kortegen stannade för att byta gatskyltarna samlades små grupper.

"Indoneserna hade gett den långa avenyn namn efter Suhartos fru", sade Ramos-Horta och syftade på den tidigare presidenten, som gav order om invasionen.

"Idag för första gången på 24 år i ett fritt Timor, döper vi om den för att hedra landets martyrer", sade han. Avenyn döptes om till Rue Dos Martires da Patria (Fosterlandets martyrers aveny).

Operasi Seroja -- klockan 2 på morgonen den 7 december 1975 kastades 10,000 indonesiska soldater in i en land-, sjö-och luftattack i full skala mot Dili -- startade mindre än 24 timmar efter att USA:s dåvarande president Gerald Ford och utrikesminister Henry Kissinger besökt Jakarta.

Under anfallet utsattes Dilis invånare för det som historikern John Taylor har beskrivt som "systematiskt dödande, oberättigat våld och primitiv plundring."

Den ende utländske journalist som bevittnade invasionen, australiern Robert East, sköts med bakbundna händer genom huvudet och hans kropp kastades i havet.

Men det indonesiska försöket att kontrollera territoriet visade sig dyrköpt och tidsödande eftersom det möttes av våldsamt motstånd från Falintils styrkor.

Numerärt och vapenmässigt underlägsna tvingades Falintils kämpar till slut upp i inlandets bergstrakter, där det fört gerillkrig i 24 år.

Indonesiens annektering av territoriet 1976 erkändes aldrig av FN, som den 30 augusti organiserade en folkomröstning i vilken det östtimoresiska folket med överväldigande majoritet röstade för separation från Indonesien.

Källa: Kyodo (Tim Johnson)

06 - CNRT diskuterar framtiden offentligt

I Dili deltog Xanana Gusmão (ordförande i National Council of the Timorese Resistance, CNRT), Taur Matan Ruak, José Ramos-Horta (vice ordförande i CNRT), Joao Carrascalao, Leandro Isaac, Felicidade Guterres och alla andra CNRT-ledare i ett offentligt möte med tusentals deltagare för att diskutera Timors framtid.

Dilis stadion var fullt när 5,000 deltagare lyssnade på Xanana och de andra ledarna.

Källa: RDP Antena 1 radio, Lissabon, p† portugisiska 0900 GMT 6 Dec 99

06 - FN-administratören skapar lokala råd fö hjälp

Dili. FN:s övergångsadministration för Östtimor (UNTAET) har skapat två övervägande timoresiska organ som hjälp att styra landet tills det blir självständigt.

Lusa erfor att Sergio Vieira de Mello, UNTAET:s administratör, skrev i torsdags och fredags under beslut att skapa ett rent timoresiskt nationellt konsultativt råd och en övergångskommission för rättsskipning med timoresisk majoritet.

Det konsultativa rådet, bildat för att råda administratören i hans "verkställande och lagstiftande funktioner" kommer till att börja med bestå av 10 kommittéer från jordbruk och hälsofrågor till mänskligar rättigheter, finanser och infrastruktur.

Rådet bildades på UNTAET:s initiativ i samförstånd med självständighetsledaren Xanana Gusmão och territoriets politiska ledare, samlade i paraplyorganisationen National Council of Timorese Resistance.

Vieira de Mellos beslut beskriver rådet som "den första mekanism genom vilken representnater för det östtimoresiska folket aktivt kommer att delta i beslutsprocessen" under övergångsperioden till självständighet.

Genom rådet kommer "östtimoresernas synpunkter, frågor, traditioner och intressen att vara representerade" står det, vilket betonar att UNTAET har avgörandet i alla frågor.

Vieira de Mello skapade på fredagen också en femmanna-kommission för rättsskipning som kommer att bestå av tre timoreser och två internationella juridiska experter. Ordföranden kommer att vara en timores med erkänd "moralisk resning". Dess mandat kommer att vara att främja uppbyggnaden av ett juridiskt system, utse domare och rådmän samt förbereda etiska regler.

Kommissionens medlemmar kommer att utses av FN-administratören, som förbehållit sig rätten att avskeda och ersätta dem med andra.

Källa: Lusa

03 - Förstörelsen systematisk och professionel säger EU:s utsände

Jakarta EU-kommissionären för utveckling och humanitär hjälp Poul Nielson sade på fredagen att han inte hade väntat sig en sådan omfattning på förstörelsen som han sett under ett besök i Östtimor.

"Förstörelsen vi överallt såg i Östtimor var mer spridd, mer systematisk, grundligare och mer professionell, om ni så vill, än jag hade väntat", sade han vid en presskonferens här.

"Inte bara några hus hade bränts ner. De var grundligt förstörda och plundrade. Det var inte bara ett upplopp."

Källa: AFP

02 - Östtimor: Portugal ger 225 miljoner euro på tre år

Dili. Portugal planerar att årligen ge 75 miljoner euro (640 miljoner kronor) till Östtimor i hjälp fram till 2003, sade den portugisiske utrikesministern Jaime Gama vid avslutningen av ett kort besök i territoriet.

Portugal har gett mellan 55 och 60 miljoner euro till Östtimor sedan maj i år, tillade han.

Under sina fyra timmar i Dili träffade Gama Xanana Gusmão. Han samtalde också med Dilis katoliske biskop Carlos Ximenes Belo, FN:s administratör Sergio Vieira de Mello och den australiske Interfet-befälhavaren Peter Cosgrove.

I januari kommer 16 portugisiska professorer till öhalvan. I samarbete med biskoparna i Dili och Bacau kommer de att hålla kurser för 200 östtimoresiska lärare.

Källa: Lusa/Fim

02 - Ramos-Horta tillbakavisar kritik, säger val kommer att visa de verkliga ledarna

Dili José Ramos-Horta, Östtimors viktigaste diplomatiske representant besvarade i torsdags i Dili kritik inom National Council of Timorese Resistance (CNRT) med att säga att inom ett år kommer paraplyorganisationen att upplösas och val hållas som kommer att visa vem som är vem.

Val till en lagstiftande församling nästa år "kommer att visa vem som representant", sade Ramos-Horta, en av CNRT:s vice ordföranden en dag efter sin hemkomst efter 24 år i exil.

Hans kommentar gjordes som svar på kritik från bröderna Joao och Mario Carrascalao, också de ledande medlemmar av CNRT, att de och Timors Demokratiska Union (UDT) åsidosätts i beslutsprocessen.

Carrascalaobröderna sade att de kan komma att dra sig tillbaka från CNRT och ifrågasatte också användningen av medel CNRT fått utomlands och tillade att de inte vet vart pengarn går.

Ramos-Horta beskrev sig själv som en "lojal medarbetare" till självständighetsledaren Xanana Gusmão och förringade kritiken med att säga att "det finns viktigare saker at göra i Timor". Han sade att medel i CNRT:s Portugal-baserade strukturer hanteras av Pascoela Barreto, medlem i motståndsrörelsen sedan 25 år och "över allt ifrågasättande". Barreto, tillade han, har aldrig varit "indonesisk statstjänsteman", en outtalade kritik av Mario Carrascalao, som nyligen gått över till CNRT, efter åratals tjänst för Jakarta, som guvernör i Östtimor och på andra höga poster.

Källa: Lusa/Fim

02 - Exilen över för fredskämpe

Östtimor. José Ramos-Horta höjde händerna högt över huvudet i en segergest när tusentals människor på onsdagen hälsade den östtimorianske självständighetsaktivisten välkommen hem efter 24 år i landsflykt.

- Jag har inte kommit tillbaka i dag efter 24 år för att föreläsa för någon. De verkliga hjältarna är de som stannade kvar, de som led, de som torterades, de som dödades.

Ramos-Horta framhöll kollegan Gusmão som landets kommande ledare och uppmanade folket att helhjärtat stödja honom.

Ramos-Horta flydde från Östtimor i december 1975, tre dagar efter det att Indonesiens krigsmakt invaderat den före detta portugisiska kolonin.

Källa: DN (TT-Reuters, Dili)

01 - Gusmão i historiskt möte

Östtimor. Indonesiens president Abdurrahman Wahid och östtimorianska ledare enades på tisdagen om att lägga två blodiga årtionden bakom sig och i stället inleda en ny era i kontakterna mellan den blivande staten Östtimor coh dess forna ockupationsmakt.

- Vi påbörjar nu en ny relation mellan Östtimor och Indonesien, sade den östtimoranske frihetsledaren Xanana Gusmão vid en presskonferens efter de historiska överläggningarna i Jakarta med president Wahid.

- Vi är fast beslutna att göra vårt yttersta för att skapa en samarbetsvänlig, vänskaplig och bra relation mellan de båda länderna, förklarade Gusmã,o som allmänt tippas bli den nya statens förste ledare.

Samtalen var de första mellan parterna sedan Indonesien i oktober gav upp kontrollen över Östtimor och överlämnade territoriet till FN:s förvaltning.

Källa: DN (TT-AFP, Jakarta)

November

30 - Timoresiska ledare möter Indonesiens president

Den indonesiske presidenten Abdurrahman Wahid och östtimoresiska ledare möttes den 30 november 1999. Från den timoresiska sidan deltog Xanana Gusmão, José Ramos-Horta, Mari Alkatiri och Falintilbefälhavaren Taur Matan Ruak. Det var den sistnämndes första besök i Jakarta.

Källa: AFP (Jakarta)

29 - Försoningsmöte i Singapore positivt enligt CNRT

Singapore Ett informellt möte i Singapore mellan östtimoresiska ledare för och mot självständighet var "mycket positivt", sade en ledande medlem av CNRT (National Council of Timorese Resistance) till Lusa.

"Vi vill alla återvända till Östtimor för att ta oss an framtiden och bygga den östtimoresiska nationen i en anda av fred och demokrati", tillade Jose Luis Guterres.

Mötet den 24-26 november sponsrades av det svenska Uppsala-universitet. Det var det första försoningsmötet mellan rivaliserande fraktioner efter att Östtimor röstat för självständighet den 30 augusti i en omröstning under FN:s överinseende.

I kommentarer på lördagen sade Guterres att deltagarna hade förberett en "teknisk, ekonomisk utvecklingsplan", som ska presenteras på det internationella mötet med bidragsgivare den 16-17 december i Tokyo.

Andra representanter för CNRT vid Singapore-mötet var José Ramos-Horta, Leandro Isaac, Jose Luis Guterres, David Ximenes och Julio Alfaro. Pro-Jakarta-delegatione omfattade Francisco Lopes da Cruz, Salvador Ximenes, Simao Assunção, Florentino Sarmento and Felisberto Amaral. Den indonesiske ambassadören i Singapore, Luhut Panjaitan, deltog också.

Källa: Lusa/Fim

29 - Portugisisk banks Dili-kontor betalar pensioner

Dili Portugals Banco Nacional Ultramarino (BNU) öppnar på måndag i Östtimors huvdstad för att börja betala gamla pensioner i portugisiska escudos, sade en bankkälla till Lusa.

BNU:s Dili-kontor är den första portugisiska bank som är verksam i territoriet efter den indonesiska invasionen för 24 år sedan. Tills vidare kommer bankens enda uppgift att vara att betala ut 600 pensioner, 100 per dag.

Nästa steg, förutsatt att FN:s övergångsadministration ger grönt ljus, blir att betala lönerna till statstjänstemännen, i escudos. Först därefter kommer banken börja med normal bakverksamhet i Östtimor.

BNU är den första bank som fått en licens av UNTAET (UN Transition Administration in East Timor) att växla escudos mot indonesiska rupier, den valuta som nu används i territoriet.

"För att ta hit escudos har vi ställt ett krav, konvertering av rupier och escudos. Vi måste nu etablera samarbete med en indonesisk bank, så att vi blir av med rupier", sade en bankkälla på söndagen. Han tillade att användningen av australiska och amerikanska dollar inte är ett problem eftersom BNU samrbetar med banker i bäge dessa länder.

Samma källa sade att han var säker på att escudon skulle bli den dominerande valutan i Östtimor. En del köpmän i Dili har redan sagt att de kommer att ta emot escudos och att de är "mycket nöjda med införandet av den portugisiska valutan", sade han.

Bankkällan betonade att läget är bra för Östtimor, som ligger mellan två ekonomiska jättar, Australien och Indonesien. Han förklarade att den forna portugisiska kolonin kommer att få en stark valuta eftersom escudon ingår i euron.

Källa: Lusa/Fim

29 - Östtimors språkproblem

Brev från Dili: Östtimors språkproblem: Diak ka lae?

"Diak ka lae?" betyder "Hur står de till?" på tetum, det östtimoresiska folkets talspråk. Det är en populär hälsning bland utlänningarna, som har strömmat in i Östtimor de senaste månaderna. Australiensarna säger det. Italienarna säger det. Thailändarna säger det också. Men kommer tetum att bli det nationella språket i framtiden? Ingen vet.

För tillfället görs trycksaker av den internationella styrkan i Östtimor, FN-organ och självständiga organisationer på tetum. En del publikationer tar också in indonesiska, som talas bland de unga, som tills september utbildades under det indonesiska systemet. Tetum används också av de två radiostationer FN:s övergångsadministration i Östtimor (Untaet) driver. De täcker dock bara en tredejedel av befolkningen (även om majoriten av den inte längre äger några radioapparater). Medan offentligheten och Untaet fortsätter att diskutera språken i framtiden, så har en engelsk-språkig tidning utnyttjat det nyhetsvakum förödelsen lämnat. Innan de indonesiska soldater lämnade Östtimor, lyckades de förstöra all utrustning för media, för att inte nämna annat, i landet.

The Dili Times, utgiven i Darwin, började sin utgivning för två veckor sedan, pris 1 dollar. Den blev ett samtalsämne helt enkelt därför att tidningen är en sorts "cowboy"-företag, som försöker göra snabba pengar på annonser och flyktingarnas nyhetstörst. Des första sida visar det. Den har tips på hur man gör affärer i Östtimor. Tidningens största annonsör är en biluthyrning.

För de östtimoresiska journalisterna representerar fjortondagarstidningen Dili Times ett nytt hot mot deras samhälle. Rosa Garcia, en ung journalist, som förlorade sitt jobb efter att den pro-indonesiska milisen bränt ner Suara Timor Timur, var mycket tydlig. "Det är avskyvärt", sade hon. Efter tillkännagivandet av resultatet av omröstningen den 4 september har landet varit utan en tidning. De senaste tre veckorna har Rosa publicerat ett nyhetsbrev i A-4 på 2 sidor med hjälp av vänner som arbetar för FN och hjälporganisationer.

Det första och andra numret innehöll bara fyra eller fem inslag om officiella tillkännagivanden och biskop Carlos Belos tal. Hon hoppas att hennes två dussin kollegor kan samlas igen för att ge ut en komplett tidning som representerar östtimoreserna.

"Vi måste ha vår egen tidning, ju förr dessto bättre", säger hon. Det är mycket modigt av Rosa att säga så. Alla som har besökt Östtimor vet att det kommer att bli mycket svårt för henne att förverkliga sin dröm. Tryckeriet har förstörts och skeletten av brända tryckpressar, mörkrum och askan av pappersrullar är populära att visa för gäster och hjälporganisationer.

Nu när det indonesiska inflytandet har släppt, måste journalister som Rosa och hennes vänner brottas med nya problem, särskilt vilket språk som ska användas i en tidning.

När Indonesien härskade i Östtimor i nästan ett kvarts sekel var Bahasa Indonesia huvudspråk. Rosa och hennes kollegor har skrivit på indonesiska hela livet. De talar tetum, men de har aldrig skrivit på tetum. Nu är det precis vad hon gör. Hon sade att utgivningen av ett nyhetsblad är bra övning.

Än har inget beslut fattats om vilket språk som ska bli det nationella och officiella. Folk på gatan säger att tetum säkert blir det nya nationella språket. Bikop Carlos Belo tro det också. Men fortsatt arbete är nödvändigt för att utveckla detta länge åsidosatta språk till ett fullgott kommunikationsverkty både för tal och skrift. Under ockupationen förtryckte Indonesien tetum.

Östtimoresiska ledare, samlade i paraplyorgansiatonen National Resistance Committee of East Timor (CRNT), har öppet sagt att portugisiska kommer att bli det nationella språket för att spegla arvet. Detta är kontroversiellt eftersom inget samförstånd nåtts i denna fråga. Belo och andra ledare vill ha en folkomröstning om nationellt språk.

De sade att det kunde ske efter att Untaet lämnat Östtimor. Tills dess krävs en kompromiss.

Belo sade att östtimoreserna kombinerar fyra språk, när de talar. Eliten talar alla fyra och vanligt tetum och indonesiska. Ungdomarna kan en del engelska. Tetum lånar ord från portugisiska och indonesiska.

Utan tvekan föredrar ungdomar engelska som officiellt språk. De säger att de också vill behålla indonesiskan. I själva verket tvivlar de på trovärdighetn hos de nuvarande östtimoresiska ledarna, som de betecknar som politiker.

"De vill stjäla vår framtid", var ett typiskt svar. "Så vi kommer inte att utmana dem", var ett annat. Intellektuella som Arlindo Marchal tror att Östtimor som ett verkligt flerspråkigt land borde använda tetum, Bahasa Indonesian, engelska och portugisiska.

Han sade att i Singapore används fyra språk (engelska, kinesiska, malaysiska och singalesiska).

Situationen här påminner om Kambodja under Förenta Nationernas administration efter fredsavtalet i Paris 1991. Främlingar kommer instormande på jakt efter nya möjligheter medan lokalbefolkningen kämpar för att överleva och ena landet.

Affärsmän från Singapore har slagit ihop sig med australiska byggare och deras inflytande märks redan. De har trängt ut långt från huvudstaden.

Utan en inhemsk och pluralistisk röst som kan höras eller läsas över hela landet kommer östtimoreserna, trots sin självständighet, att vandra i mörker.

Källa: The Nation (Bangkok) av Kavi Chongkittavorn (Upplysning: Kavi Chongkittavorn har nyligen varit i Östtimor på uppdrag av Southeast Asia Press Alliance, en avdelning av Committee to Protect Journalists, för att undersöka medias situation i territoriet.)

28 - FN planerar att beskatta importen till Östtimor

DILI FN-administrationen i Östtimor planerar att med Australiens hjälp skapa en tullmyndighet, som kan beskatta importen för att få pengar till det blivande landet, sade FN:s högste representant i territoiret på söndagen.

Sergio Vieira de Mello sade i ett samtal med pressen efter ett möte med Australiens premiärminister John Howard att han bett Australien "hjälpa oss att skapa en tull- och immigrationsmyndighet i Östtimor".

"Han lovade att Australien kommer att hjälpa oss", sade de Mello.

FN:s lokale chef sade att finansiering har "högsta prioritet" för den forna portugisiska kolonin, som varit ockuperad av Indonesien i 24 år innan dess befolkning fick möjligheten att rösta för självständighet den 30 augusti.

Han sade att en immigrationsmyndighet oundgängligen behövs för att kontrollera in- och utresor av säkerhetsskäl.

En världsbanksgrupp som besökte Östtimor tidigare denna månade pekade ut skatter och tullar på icke-humanitära varor som några av de nyckelområden som kräver omedelbara åtgärder för att förbereda Östtimor för en framtid som ett ekonomiskt oberoende land.

FN komer att administrera Östtimor tills det får full självständighet om två till tre år.

De offentliga intäkterna var ytterst små också före omröstningen den 30 augusti, då Östtimor var beroende av finansiering från Indonesien av löpande utgifter och investeringar.

Världsbankstjänstemän betonar att dessas nivå i framtiden beror av skapandet av en lämplig skatteuppbördsapparat.

I brist på en tullmyndighet har ett växande antal utländska affärsmän, de flesta från Australien, importerat dels fordon för försäljning och uthyrning dels annan obeskattad utrustning.

De flesta försörjer den stora strömmen av FN- personal, NGO-personal, soldater, journalister och affärsmän som kommit efter den Australien-ledda internationella styrkans ankomst den 20 september.

En del ekonomer har utryckt farhågor för att pengarna som utlänningarna kommer med kommer att skapa en artificiell inflation i den östimoresiska ekonomin och att den lokala ekonomin kommer att falla ihop, när utlänningarna lämnar landet och tar med sig sina pengar.

Världsbankstjänstemännen säger att Östtimor, som inte har några banker eller betalningssystem längre, måste skapa ett användbart finansiellt system för som kan stödja återupbygnad och tillväxt.

Källa: Japan Economic Newswire

27 - Gerillasoldater går obeväpnade in i FN-styrkan

DILI Ett litet antal av Östtimors Falintilgerilla kommer att lämna ifrån sig sina vapen och gå in i FN:s säkerhetsstyrka, sade en talesman för den multinationella styrkan igår.

"Det här är första steget för Falintil att återanpassas till det östtimoresiska samhället med ett bra arbete och vi är mycket nöjda med det", sade överste Mark Kelly i INTERFET.

Han berättade för reportrarna att 55 medlemmar av Falintil kommer att utbildas för den FN-kontrollerade säkerhetsgruppen, som obeäpnad kommer att skydda offentliga byggnader i huvudstaden Dili.

De kommer att ingå i en 250 man stark styrka, som kommer att utbildas av INTERFET:s militärpolis.

Detta signalerar ett viktigt steg i utvecklingen av den mer än två decennier gamla motståndsrörelsen.

Xanana Gusmão har tydligt sagt att han inte vill se Falintils kämpar avväpnade eller infogade i en civil polis- eller säkerhetsstyrka.

Överste Kelly sade dock att steget var ett inititiativ gemensamt för FN, den internationella styrkan och Falintil och diskuterats med Gusmão.

Källa: Straits Times, Singapore (Reuters)

26 - Mer än 100 000 flyktingar har återvänt

Genève Nästan 101 000 flyktingar från Östtimor har redan återvänt till Östtimor, tillkännagav FN:s flyktingkommissariat i Genève.

Merparten av de 150 000 Östtimoreser som fortfarande finns i Västtimor och andra delar av Indonesien lever i flyktingläger av vilka en del är stängda för hjälporgansiationer.

Källa: Lusa

20 - Jakarta avvisar krav på diplomatisk representation för Östtimor

JAKARTA Den indonesiska regeringen sade på lördagen att den inte vill tillgodose en begäran från den östtimoresiska självständighetsrörelsen att öppna ett representationskontor här.

Beslutet togs under ett regeringsammanträde under president Abdurrahman Wahids ordförandeskap, sade ministern för politik och säkerhet general Wiranto.

"CNRT representerar bara en politisk riktning och det finns flera i Östtimor", citerade den statliga nyhetsbyrån Antara Wiranto.

"Eftersom de inte representerar hela spektrumet av politiska ambitioner (i Östtimor) kan vi ännu inte godta (denna begäran)."

Generalen sade emellertid att Jakarta kommer att öppna ett intressekontor i Dili, Östtimors huvudstad, som i framtiden kankomma att bli Indonesiens ambassad, när Östtimor blir en självständig stat.

...

Wiranto upprepade också Indonesiens avsikt att hjälpa till med repatrieringen av östtimoresiska flyktingar till territoriet.

Mer än 260.000 personer flydde eller tvingades fly från Östtimor till det indonesiska Västtimor under det våld som följde på valet av själständighet i Östtimor.

Indonesiens utrikesminister Ali Shihab sade tidigare på lördagen att omkring 230.000 flyktingar finns kar i Västtimor.

Människorätts- och hjälporganisationer har sagt att pro-indonesisk milis med, åtminstone underförstått, samtycke från de indonesiska säkerhetsstyrkorna, skrämmer flyktingarna i Västtimor och terroriserar dem så att de inte ska återvända till Östtimor.

Källa: AFP

20 - Självständighetsledare i spetsen för städkampanj i ruinerna

DILI Självständighetsledaren Xanana Gusmão ledde på lördagen en städkampanj i den ödelagda östtimoresiska huvudstaden i vilken tusentals deltog.

När Gusmão kom in i Rising Sun salen i centrum av Dili applåderade och jublade tusentals människor i salen.

Klädd i sin fältuniform höll han ett kort tal på Tetum.

"Han uppmanade befolkningen att delta i ansträngningarna att städa upp staden och börja med den nedbrända centralposten", sammanfattade en timores Gusmãos tal.

I motsats till besöket i FN-högkvarteret för samtal med den ny FN-administratören Sergio Vieira de Mello på fredagen, så omfattade Gusmãos säkerhetseskort nu 7 medlemmar av den brasilianska militärpolisen som avdelats av International Force in East Timor (Interfet) för att skydda honom.

Hans privata eskort från Falintil, självständighetsrörelsen CNRT:s (National Council of the East Timorese Resistance) väpnade gren, som han leder, var denna gång obeväpnad.

Uppträdandet av beväpnade Falintil-soldater vid Gusmãos sida när han kom till samtalet med de Mello på fredagen, hade väckt vreden hos Interfets befälhavare Cosgrove.

Cosgrove fördömde närvaron av beväpnade gerillakämpar på FN-mark och sade att det var ett brott mot en tidigare uppgörelse som förbjöd Falintils medlemmar att uppträda beväpnade utanför sina tilldelade områden.

Efter sitt tal deltog Gusmão tillsammans med tusentals människor i arbetet med att städa postkontoret i två timmar.

Tusentals människor samlades i Dilis centrum utanför guvenörspalatset.

Städkampanjen avslutades med underhållning av sångare och dansare i den fullpackade salen.

Dili och många andra städer i Östtimor ödelades av milis stödd av indonesisk militär under veckan efter tillkännagivandet av resultatet av omröstningen den 30 augusti i början av september.

I omröstningen som organiserades av FN röstade nästan 80 % av östtimoreserna för självständighet.

Källa: AFP

19 - Timoresiska skelett i Holbrookes garderob

Richard Holbrooke är på väg till Dili som representant för FN, men i bagaget har han ett skamligt förflutet, när han mörklade indonesiska brott mot de mänskliga rättigheterna. Ironin i USA:s FN-ambassadörs besök i Östtimor nästa vecka kommer inte att förbises av någon östtimores, vars minnen sträcker sig bakåt till 1970-talet.... Men Holbrooke kan få svårt att övertyga östtimoreserna om att han plötsligt står på deras sida.

Holbrooke var biträdande statssekreterare för Östasien och Stilla Havet i utrikesministeriet under president Ford. Utrikesministeriet var ansvarigt för USA:s hemliga hjälp till Indonesien och dess militär strax före och under dess invasion av den lilla ö-halvan 1975. ... Holbrooke var dåvarande utrikesministern Henry Kissingers högra hand när det gällde Indonesien. Som dokumenten har avslöjat visste Kissinger i förväg att Indonesien, beväpnat med vapen från USA, avsåg att invadera Östtimor. Utrikesministeriet försökte inte förhindra invasionen och arbetade aktivt för att hindra FN från att anklaga Indonesien för invasionsplaner. Holbrooke var den som ofta tog sig an uppgiften att försvar denna politik.

En resolution i FN:s säkerhtesråd som krävde Indonesiens tillbakdragande antogs 1976, bara USA och Japan lade ner sina röster. USA:s handlade var senator Daniel Patrick Moynihans (D-NY), verk. Då hade han den roll Holbrooke nu har, USA:s FN- ambassadör. Som han skryter i sina memoarer, så fick han uppgiften att hindra FN:s ansträngingar att stoppa invasionen och ockupationen av Östtimor: "... och jag utförde uppdraget med avsevärd framgång."

I senare vittnesmål till försvar för USA:s politik i Östtimor, förringade Holbrooke upprepade gånger den indonesiska ockupationens brutalitet. ...

I sitt vittesmål i juni 1980 inför kongressens utrikesutskott avfärdade Holbrooke timoresiska flyktingars berättelser om brutala strider mellan indonesisk militär och motståndsgerillan med att gerillan hade "slutat att vara ett signifikant problem" i början av 1979. Tjugo år senare är det uppenbart att striderna aldrig hade slutat.

Holbrooke ... förklarade 1980 att Indonesien var "kanske en av de största nationerna i världen."

Nu är Holbrooke på väg till Dili som den gode riddaren av Förenta Nationerna, som är ansvariga för att befria Östtimor från Indonesien. Om han kan hålla masken vid besöket återstår att se.

Källa: MoJo Wire (Mother Jones magazine) http://mojones.com/east_timor/features/holbrooke.html

19 - Europaparlamentet antar resolution om Östtimor

Strasbourg Europaparlamentet antog på torsdagen med röstsiffrorna 130-1 en 17 punkter omfattande resolution om Östtimor.

En månad innan Östtimors självständighetsledare Xanana Gusmão ska motta Europaparlamentets Sacharovpris för mänskliga rättigheter, påminde parlamentsledamöterna om att FN måste ta med "representanter för det östtimoresiska folket" i den administration som förbereder Östtimor för nationell självständighet.

FN:s övergångsadministration i Östtimor (UNTAET) uppmanas att respektera "det östtimoresiska folkets suveränitet".

Parlamentet i Strasbourg manar den Europeiska Unionen att hjälpa till med återuppbyggnaden av Östtimor och att öka den humanitära hjälpen till territoriet.

Resolutionen vädjar till den indonesiska regeringen att samarbeta med de hjälporganisationer som hjälper östtimoresiska flyktingar att återvända från det indonesiska Västtimor och kräver kontroll av de beväpnade milismän som opererar i de regioner som gränsar till Östtimor. Texten försvarar också upprättandet "så fort som möjligt" av en internationell domstol för att behandla brott begångna i Östtimor.

Källa: Lusa

19 - Xanana Gusmão och Vieira de Mello möts i Dili

Dili Östtimors självständighetsledare Xanana Gusmão mötte på frdagen den nytillträdde chefen för FNs övergångsadministration i Östtimor, Sergio Vieira de Mello, som kom till Dili i tisdags.

På onsdagen åkte den brasilianske FN-tjänstemannen till bergsbyn Ailieu för ett artighetsbesök hos Gusmão. Fredagsmötet är deras första arbetsmöte. Det varade från klockan 9 till eftermiddagen. Gusmão och Vieira de Mello mötte pressen efter morgonens möte. Samtalen hade bidragit till att "rensa luften", sade FN-administratören.

"CNRT (National Council of Timorese Resistance) hade fått intrycket att vi inte lyssnade på dem, engagerade dem eller rådfrågade dem. Det var inte rätt, som jag visade strax efter min ankomst genom mitt möte med honom (Xanana Gusmão)", sade Vieira de Mello.

"Vi började idag en viktig dialog om hur vi vill samarbeta i gemensamma strukturer de kommande månaderna", tillade han.

CNRT-ledaren konstaterade att förhållandet till FN hade präglats av misstroende och missförstånd men sade att han var optimistisk om den fortsatta processe, som östtimoreserna själva erkänner kommer att bli "svår".

"Svår därför att vi från början var ärliga nog att att inse att vi måste läras oss att regera nationen, att hjälpa folket utveckla en självständig stat", sade Gusmão.

"Vi står helt bakom UNTAET (UN Transition Administration in East Timor) och dess uppdrag, vars syfte är att förbereda östtimoreserna för att styra sin nya nation", tillade han.

Tillfrågad av Lusa sade Vieira de Mello att östtimoresernas deltagande i UNTAET hade varit den "första och kanske enda punkten" på morgonens dagordning.

UNTAET-chefen sade också att han var hedrad över att efterträda Ian Martin, den avgående chefen för FN:s mission i Östtimor (UNAMET), som har ersatts av UNTAET. Både Vieira de Mello och Xanana Gusmão berömde Martin för hans roll i förberedelserna för folkomröstningen den 30 augusti i vilken en klar majoritet av östtimoreserna röstade för självständighet från Indonesien.

Xanana Gusmão kom till mötet åtföljd av 20 beväpnade Falintil- kämpar och utan Interfets (International Force for Östtimor) säkerhetseskort.

Hans ankomst med en beväpnad eskort överraskade både FN och Interfet, som anser att det var ett brott mot överenskommelsen att beväpnade gerillamän skulle stanna i sina basläger.

Falintil är CNRT:s beväpnade gren.

Gusmão protesterade på detta sätt mot en incident på torsdagen. Interfet soldater stoppade och avväpnade Falintil medlemmar på väg till baslägret i Aileu, 40 km söder om Dili.

Den australiske generalen Peter Cosgrove, befälhavare för Interfet, sade senare till journalisterna att det var en "liten incident" och att Xanana Gusmão hade beslutat att inte använda sin vanliga Interfet eskort.

Källa: Lusa

18 - Gusmão och Ramos-Horta möter Wahid den 30 november

New York Östtimors självständighetsledare Xanana Gusmão och Jose Ramos-Horta planerar att den 30 november i Jakarta möta den nye indonesiske presidenten Abdurrahman Wahid, sade Ramos-Horta på onsdagen i New York.

Källa: Lusa

14 - Pojke och två gerillmän får första östtimoresiska passen

Av Catharine Munro i Dili

En ung pojke och två ledare i Falinitil-gerillan fick de första östtimoresiska passen utfärdade av Förenta Nationerna under veckoslutet.

FN:s administration, UNTAET, samtyckte till att utfärda pass i humanitära nödlägen efter en begäran av den australiske läkaren Simon Leslie.

Dr Leslie hittade pojken i ett flyktingläger i Dili och ställde diagnosen vattenskalle. Pojkens huvud hade svullnat till groteska proportioner.

Sjukdomen är vanligen lätt att behandla, men pojken kunde inte få hjälp eftersom hans familj fångats i kampen som följde på omröstningen i augusti. Hans far och släktingar dödades i en massaker i staden Suai nära gränsen i september.

Dr Leslie, från Wollongong, bad FN låta pojken resa till Melbournes barnsjukhus för behandling. "Jag är säker på att han kan bli helt botad", sade han.

Två Falintil-kommendanter, en som drabbats av stroke och en annan med allvarlig dysenteri kommer också att resa till Australien på det speciella dokumentet, sade FN-talesmannen David Wimhurst.

UNTAET:s juridiska officer Andrew Ladley sade dock att de flesta östtimoreserna inte kommer att kunna resa fritt inom den närmaste tiden.

"Tills vi kan skapa ett riktigt system, kommer folk inte att kunna resa såsom de skulle vilja under normala förhållanden", sade Ladley.

FN samarbetar med Portugal för att skapa pass för allmänt bruk inom några månader, sade han.

Källa: AAP

12 - Tusentals högtidlighöll årsdagen av Santa Cruz- massakern

Dili Tusentals östtimoreser höll en minnesmässa och marscherade fredligt till Dilis begravningsplats Santa Cruz på fredagen för att högtidlighålla den åttonde årsdagen av en indonesisk armémassaker i territoriets huvudstad.

Mässan i Dilis katolska katedral hölls av biskop Carlos Ximenes Belo, en fredspristagare.

Minnesmässan och marschen hölls till minnet av den 12 november 1991, då indonesiska trupper slaktade en mängd timoresiska ungdomar under en procession till begravningsplatsen Santa Cruz. Processionen var en protest mot att ung självständighetsaktivist, Sebastiao Gomes, dödats en vecka tidigare.

Indonesiska myndigheter sade att 50 människor dödades i skottdramat, men oberoende källor har uppskattat antalet upp till 271.

I Portugals huvudstad organiserade Amnesty International och flera östtimoresiska organisationer flera manifestationer för att högtidlighålla årsdagen.

Källa: Lusa

12 - USA ger 30 millioner dollar till timoresiska flyktingar

Washington Förenta Staterna kommer att ge 40 millioner dollar för att hjälpa flyktingar från Tjetjenien, Östtimor och Västtimor, sade utrikesdepartementet på fredagen.

Trettio millioner dollar kommer att användas för at hjälpa östtimoreser som flydde från våldet i provinsen efter att den röstat för självständighet.

Pengarna kommer att slussas genom det internationella Röda Korset, FN:s flyktingkommissionär och andra hjälporganisationer.

Källa: AFP

12 - Gusmão arg på FN:s hjälpare

Av Catharine Munro i Los Palos

Den östtimoresiske ledaren Xanana Gusmão vädjade igår till Förenta Nationernas grupper för humanitär hjälp att antingen ändra sitt sätt eller lämna territoriet.

Han sade att han avvisade det sätt på vilket humanitär hjälp ges i Östtimor och sade att hans folk kunde lösa landets problem med 50 millioner dollar i stället för de 199, som FN vill ha.

"Jag vädjar till det internationella samfundet. Jag vill inte godta hjälpens karaktär. Hjälpen når inte vårt folk. Vi kämpade ensamma. Vi äger det här landet. Så snälla ni, kom inte som den gode samariten."

Källa: Sydney Morning Herald (AAP)

11 - Ramos Horta besviken på EU, manar Europaparlamentet budgetera hjälp

Brussel José Ramos Horta kritiserar EU för dess fördröjning när det gäller att ge återuppbyggnadshjälp och manar Europaparlamentet att avsätta en summa särskilt för hjälp till territoriet.

- Kommissionen har visat stor sympati, men i praktiken har det inte gett något, sade han på onsdagen i Bryssel. Han uttryckte stort hopp inför den roll Portugal kan spela, när det blir ordförandeland i EU den 1 januari.

Källa: Lusa

10 - Ramos Horta tillkännager återkomst till Dili

Lissabon Den östtimoresiske motståndsledaren José Ramos Horta tillkännagv på onsdagen sin avsikt att avsluta sin 24-åriga landsflykt och återvända till Dili den 1 december.

Ramos Horta, som lämnade Östtimor när indonesisk militär invaderade den forna portugisiska kolonin 1975, gjorde uttalandet efter ett möte med den nyutsedde FN- administratören för Östtimor, Sergio Vieira de Mello.

Motståndsledaren Xanana Gusmão återvände till Östtimor den 21 oktober.

Gusmão, som tippas bli ett oberoende Östtimors förste president, frigavs efter sju års fängelse av de indonesiska myndigheterna i september efter att östtimoreserna massivt röstat för självständighet.

Gusmão och Ramos Horta leder det nationella motståndsrådet (CNRT), som förväntar sig att få spela en roll i den övergångsadministration under FN:s ledning som ska förbereda självständigheten.

Ramos Horta, som 1996 delade Nobels fredspris, sade att Jakarta blir ett av de första diplomatiska kontoren som kommer att öppnas av östtimoreserna.

Inledningsvis skulle kontoret kunna vare ett CNRT-kontor lett av en veteran ur motståndsrörelsen, sedan skulle det kunna utvecklas till en riktig ambassad för ett självständigt Östtimor, förklarade han.

Indonesien annekterade Östtimor 1976, något som aldrig erkänts oficiellt av det internationella samfundet. Efter omröstningen den 30 augusti har en övergångsadministration (UNTAET) skapats av FN för att leda Östtimor till självständighet.

Ramos Horta sade att han skulle vilja se Thailand spela en central roll i UNTAET eftersom det har visat att det kan försvara de mänskliga rättigheterna.

Han uteslöt Malaysia eftersom det hade ställt sig på Indonesiens sida under perioden före omröstningen om självständighet.

Källa: AFP

09 - UNTAET:s ledare betonar samarbete med östtimoreser; Portugal kan leda polisen

Lissabon Portugal kan komma att väljas för att leda FN:s framtida polisstyrka i Östtimor, sade den ansvarige för FN:s övergångsadministration på tisdagen i Lissabon.

Sergio Vieira de Mello talade med reportrar efter ett möte med Portugals försvarsminister Julio Castro Caldas.

Portugisisk närvaro "kommer att vara viktig för att säkra Falintils (motståndskämparna) omvandling till en statlig säkerhetsstyrka", sade han.

Falintil är den väpnade grenen av det nationella motståndsrådet (CNRT), den paraplygrupp ledd av Xanana Gusmão som har lett kampen för Östtimors självständighet.

Vieira de Mello sade att ett asiatiskt land troligen kommer att väljas för att leda FN:s fredsbevarande styrka i Östtimor, men det slutgiltiga beslutet kommer först att fattas om några dagar.

Den brasilianske FN-tjänstemannen, som på tisdagen började ett tvådagarsbesök i Portugal, har utsetts av FN:s generalsekreterare Kofi Annan att leda FN:s övergångsadministration i Östtimor (UNTAET) med mandat att förbereda den forna portugisiska kolonin på självständighet.

Efter mötet med Portugals utrikesminister Jaime Gama, tillkännagav Vieira de Mello att Lissabon ställer 6 millioner dollar till förfogande för att täcka kostnaderna för förvaltningen i Östtimor.

Den civila administrationen är FN:s fredsoperationers "akilleshäl", sade han och angav som exampel Kosovo, där han nyligen tjänstgjorde som FN-administratör.

UNTAET-chefen betonade att övergångsfilosofin kommer att vara ett nära samarbete med östtimoreserna.

Han bemötte kritik för att FN ignorerade CNRT, vars vice ordförande, Mario Carrascalao, nyligen varnade FN för neo-kolonialism och diktatur.

"Östtimors framtid tillhör östtimoreserna", konstaterade Vieira de Mello, och tillade att hans övergångsadministration inte skulle försöka att inför några "importerade modeller, idéer eller strukturer".

FN kommer att arbeta tillsammans med Xanana Gusmão och andra CNRT-ledare, bland andra, för att snabbt visa att "FN har beslutat arbeta för Östtimor och inte importera alternativ utifrån", sade han.

Kortsiktiga prioriteringar inkluderar en lösning av situationen med "hundratusentals östtimoreser som fortfarande är i (det indonesiska) Västtimor och deras återvändande under ordnade former", så väl som säkerhetstillståndet på halvön, som ödelades av våld veckorna efter omröstningen den 30 augusti om självständighet.

Valet av språk och valuta för territoriet kommer att göras gemensamt av östtimoreserna och FN-administrationen, sade Vieira de Mello. Han betonade emellertid, att östimoreserna åtnjuter förtur för att fatta sådana "historiska beslut som påverkar den framtida nationen Östtimor".

Vieira de Mello lämnar Lissabon på onsdag på väg till Genève. Han planerar att komma till Östtimor i början av nästa vecka.

Källa: Lusa

09 - UNDP bidrar till reparation av kraftverk i Östtimor

New York Förenta Nationernas utvecklingsprogram (United Nations Development Programme - UNDP) har, i samarbete med Kanadas, Norges och Storbritanniens regeringar, startat ett program för att reparera 60 kraftverk som levererar elektricitet till hela befolkningen i Östtimor.

Elkraften har redan återställts i huvudstaden Dili, men alla områden utanför huvudstaden är fortfarande utan kraftförsörjning. "Det betyder att de flesta människorna inte heller har tillgång till rent vatten, eftersom vattenförsörjnigen är beroende av elektriska pumpar", sade Joe Comerford, som koordinerar den av UNDP ledda insatsen för att återställa kraftförsörjningen och annan vital infrastruktur i Östtimor. Den annalkande regnperioden och återkomsten av fler flyktingar gör att reparationerna brådskar.

...

UNDP har ombetts av Förenta Nationernas övergångsadministration för Östimor (UNTAET) att koordinera reparationerna av infrastrukturen. Reparationer av vägar, vattenförsörjning och telekommunikationer tillhör andra områden med viktiga behov av reparationer.

...

Källa: UNDP Press Release

08 - Gusmão vill ha färre FN-soldater, Carrascalao för smalare mandat

Östtimors självständighetsledare Xanana Gusmão skulle vilja se det slutliga antalet FN-soldater som skickas till Östtimor minskat med två tredjedelar från det planerade 9 000, sade en källa nära Gusmão till Lusa på söndagen.

Källan sade att CNRT:s (National Council of Timorese Resistance) ordförande redan informerat FN om att han anser att en styrka på 3 000 utländska soldater är tillräcklig fför att bevara freden.

Soldaterna kommer att knytas till FN:s övergångsadministration för Östtimor (UNTAET), som vid årsskiftet kommer att ersätta den internationella FN-styrka som för närvarande är stationerad i territoriet.

UNTAET har till en början fått sitt mandat till den 31 januari 2001 och kommer att ledas av den brasilianske FN-tjänstemannen Sergio Vieira de Mello, som kommer till Östtimor nästa veckoslut.

CNRT:s vice ordförande Mario Carrascalao har redan sagt till Lusa att det vore bäst om mandatet inte förlängdes efter 2001. FN-resolutionen ger UNTAET nästan diktatorisk makt, sade han och tillade att ""östtimoreserna behöver en administration som undervisar, inte en diktatur".

CNRT kommer troligen att sammanträda i Darwin, Australien, i nästa vecka, sade Mario Carrascalao.

CNRT:s vice ordförande sade att han skulle föreslå skapandet av en provisorisk regering, en som skulle vara i stånd att ta ställning snarare än fatta beslut. Den provisoriska regeringen skulle utse ansvariga snarare än ministrar.

"Vi har kommit för att stanna, det har de inte. Förenta Nationernas regering kommer inte att fatta beslut om långsiktiga investeringar eller avtal", sade Mario Carrascalao.

Världsbankens utvärderingsgrupp som ska undersöka finansieringen av återuppbygnaden kommer också att mötas nästa vecka i Darwin.

Källa: Lusa, Dili

08 - Flyktingar skickas hem

Östtimoresiska flyktingar har redan börjat skickas hem trots att deras visa först går ut om en månad.

Beslutet har brännmärkts som förhastat och hjärtlöst av de organisationer som arbetar med flyktingar vid armébasen Puckapunyal.

En flykting berättade igår för Herald Sun att hon var bekymrad över att återvända till ett land som saknar sanitära anordningar, rinnande vatten, bostäder och adekvat hälsovård.

Kvinnan, som tvingades fly efter att hennes hem bränts ner, sade att hon önskade stanna åtminstone tills hennes hälsa förbättrats, men hon har fått besked om att hon snart måste återvända.

...

Källa: The Australian (av Greta McMahon)

Oktober

30 - Sista indonesiska soldaterna lämnar Östtimor

Idag lämnade de sista indonesiska soldaterna Östtimor och därmed är den 24 år långa ockupationen definitivt slut. Uttåget markerades av en enkel cermoni i vilken bland andra Xanana Gusmão deltog.

Källa: Sveriges Radio

30 - Gusmão får Sacharovpriset

EU-parlamentet har beslutat utdela årets Sacharov-pris till den östtimorianske frihetsledaren Xanana Gusmão.

Sacharovpriset tilldelas personer som gjort insatser till åsiktsfrihetens försvar.

Sacharovpriset är i år på 15 000 euro, cirka 130 000 kronor. Det delas ut i Strasbourg den 15 december.

Källa: DN (TT-DPA)

29 - FN vädjar om bidrag

Östtimor. Östtimor behöver 199 miljoner dollar för att komma till rätta med den humanitära kris som uppstått i spåren av självständighetskampen. Det meddelade FN på torsdagen och vädjade till omvärlden om bidrag.

- Vi gör denna vädjan dels för att täcka kostnader för de omedelbara humanitära behoven i Östtimor, dels för att kunna driva ett återuppbyggnadsarbete och återuppliva ekonomin i landet, sade FN:s samordnare för Östtimor, Ross Mountain, vid en presskonferens i Jakarta.

Först och främst gäller det att underlätta en snabb repatriering av flyktingarna i västra Timor innan regnsäsongen inleds, sade Mountain och fortsatte:

- Det finns fortfarande 219 000 östtimorianska flyktingar i västra Timor. Registrerade flyktingar alltså. Det kan därutöver finnas oregistrerade flyktingar.

FN uppskattar att minst 150 000 flyktingar i västra Timor vill återvända till sitt hemland i öster.

Källa: DN (TT-Reuters, Jakarta)

27 - FN tar kontroll över Östtimor

USA. FN tog på tisdagen formellt kontrollen över Östtimor.

Ledarna för övergångsadministrationen medgav att de står inför oerhört stora problem då det gäller bygga upp det sargade territoriet.

Hundratusentals öbor är fortfarande på flykt. Snart börjar regntiden och det råder stor brist på byggmaterial.

Praktiskt taget alla institutioner som domstolar, skolor och polis måste byggas upp från grunden. Man vet inte ens vilken valuta man ska använda sig av.

- Allt måste byggas upp bit för bit, sade Ian Martin, som temporärt kommer att leda den administration som tog över efter säkerhetsrådets omröstning på måndagskvällen.

Då beslöt säkerhetsrådet också att skicka en styrka på 9 150 man för att upprätthålla ordningen och säkerheten på ön. Det blir en av FN:s största operationer och kostnaderna för bara det första året beräknas till närmare åtta miljarder kronor.

Övergången till självständigheten väntas ta mellan två och tre år.

Källa: DN (AP, New York)

26 - Självständighetsledare avvaktande till FN:s övergångsadministration

Dili Självständighetsledare välkomnade på tisdagen FN:s säkerhetsråds beslut om att inrätta en övergångsadministration för Östimor (United Nations Transitional Authority for East Timor, UNTAET). Välkomnandet var dock avvaktande.

Den förre guvernören Mario Carrascalao välkomnade beslutet, men sade att det nationella motståndsrådets (CNRT) roll måste klargöras.

"Vad som bekymrar oss är administrationens förhållande till CNRT, vi vet inget i detalj", sade han till AFP. "Vi skulle vilja se vårt folk i administrationen för att återuppbygga oss och ett nytt land", sade han.

Carrascalao ingår i ett övergångsråd med 7 medlemmar lett av självständighetsledaren Xanana Gusmão. Rådet bildades förra veckan för att samarbeta med FN:s övergångsadministration.

FN:s säkerhetsråd röstade på måndagen för att skapa UNTAET under ledning av den brasilianske FN-diplomaten Sergio Vieira de Mello, 51.

Den kommer att omfatta FN:s för närvarande största fredsbevarande styrka med 10,790 soldater, poliser och militära observatörer.

Säkerhetsrådets beslut jämnar också vägen för de sista indonesiska soldaternas återfärd till Indonesien. Omkring 1,000 militärer arbetar fortfarande tillsammans med FN:s International Force for East Timor (Interfet) med telefon, elektricitet, luftfart och bränsleförsörjning i territoriets huvudstad Dili.

UNTAET, som uppskattas komma att kosta upp till en miljard dollar per år, kommer att ha makten -- den lagstiftande, verkställande och dömande -- för att bygga upp Östtimor och förvalta det till självständigheten.

...

UNTAET:s mandat sträcker sig till en början till den 31 januari 2001. FN-trupperna kommer att ersätta den Australien-ledda Interfet som sändes till ÖstTimor med säkerhetsrådets godkännande förra månaden för att återställa fred och säkerhet efter våldsdåden av TNI-soldater och pro-indonesisk milis.

Källa: AFP

26 - Indonesiens nye president vill träffa Xanana

Jakarta Indonesiens nye president bekräftade på tisdagen att han planerar att möta Östtimors gerillaledare för att sätta en ny kurs för relationerna mellan de två grannarna.

"Jag kommer att träffa honom (José Alexandre "Xanana" Gusmão) på flygplatsen", sade president Abdurrahman Wahid efter att ha tillkännagett sin regering. "Det är viktigt för Östtimors folk att veta att vi respekterar det internationella samfundet."

Joao Carrascalao, talesman för Östtimors självständighetsorganisation - CNRT, bekräftade inte mötesdagen, men sade att Gusmão hoppades på samtal snart med den nye presidenten.

"Vi har en lång relation med Gus Dur", sade han och använde den indonesiske ledarens smeknamn. "Om han vill träffa Xanana Gusmão, visar det att han vill ha goda relationer för att återskapa trovärdigheten i det internationella samfundet och inta en mera känslig attityd."

Wahid valdes den 20 oktober. Den vördade muslimledaren besökte flera gånger Gusmão före dennes frigivning.

Wahid sade att han skickat ett brev till FN:s generalsekreterare Kofi Annan med innehållet att Indonesien avslutat sin förvaltning av Östtimor och "hoppas att Östtimor blir en självständig stat."

Indonesiska tjänstemän har sagt att det överlämnar Indonesiens kontroll över territoriet till FN och att det inte behövs någon formell överlämningscermoni.

Källa: AP

26 - Ny fredsstyrka till Östtimor

New York. FN:s säkerhetsråd beslutade på måndagen att sända en fredsbevarande styrka på 9 150 man till Östtimor för att upprätthålla säkerheten på ön under övergången till självständighet. Styrkan ska ersätta den som skickades till Östtimor tidigare i höstas. En polisstyrka på 1 640 man kommer också att skickas till territoriet.

FN kommer att administrera Östtimor under de närmaste åren för att återuppbygga infrastrukturen och se till att de omkring 800 000 invånarna får en demokratisk regering innan självständigheten utropas.

Källa: DN (AP)

25 - FN:s säkerhetsråd beslutar om övergångsadministration i Östtimor

Säkerhetsrådet beslutade idag att skapa en FN-administration i Östtimor med en omfattande fullmakt för att underlätta territoriets övergång till självständighet.

Enhälligt röstade säkerhetsrådet för att skapa FN:s övergångsadministration, UN Transitional Administration for East Timor (UNTAET), som kommer att utöva all lagstiftande och verkställande makt inklusive rättsskipning och ha en militär styrka om högst 8,950 soldater, 200 militära observatörer och 1,640 civila poliser.

I enlighet med FN-stadgans 7:e kapitel befullmäktigade rådet UNTAET att vidta "alla nödvändiga åtgärder för att fullgöra sitt mandat" som inledningsvis sträcker sig till den 31 januari 2001.

Enligt resolutionen ska UNTAET svara för säkerheten och upprätthålla lag och ordning, upprätta en förvaltning och hjälpa till att utveckla samhällstjänsterna i det ödelagda territoriet. UNTAET ska också koordinera humanitär hjälp, stödja utvecklingen av resurser för självförvaltning och hjälpa till att skapa villkoren för en uthållig utveckling.

Utöver den militära styrkan kommer UNTAET omfatta en civil förvaltning, humanitär hjälp och hjälp till rehabilitering.

FN:s fredsstyrka kommer att ta över efter den multinationella, australien-ledda styrka som skickades till Östtimor efter att pro- integrationister satt igång en våg av våld och förstörelse efter territoriets val av självständighet från Indonesien. Våldsvågen tvingade 500,000 av Östtimors 890,000 invånare från sina hem.

I sin resolution fördömde rådet våldet och uttryckte bekymmer över rapporter om "systematiska, utbredda och flagranta" brott mot internationella humanitära and mänskliga rättighetslagar begångna i Östtimor. Rådet uppmanade alla inblandade att samarbeta med undersökningar av dessa rapporter.

Källa: Sharon Scharfe
International Secretariat
PARLIAMENTARIANS FOR EAST TIMOR
Suite 116, 5929-L Jeanne D'Arc Blvd.
Orleans, ON K1C 7K2 CANADA
Fax: 1-613-834-2021 E-Mail: pet@web.net

24 - Brev till president Wahid och vicepresident Sukarnoputri

TAPOL har skrivit till president Wahid och vicepresident Sukarnoputri och framfört krav på Indonesiens nya styre. Läs den engelska texten.

23 - Jubel när Gusmão återvände till Östtimor

Östtimor. Östtimors självständighetsledare Xanana Gusmão återvände på fredagen till den ödelagda huvudstaden Dili i triumf och utropade inför tusentals jublande landsmän sitt lands frihet och självständighet.

- Vi är självständiga nu och för all framtid!

Den 53-årige ledaren klädd i befrielserörelsen Falintils fältuniform, talade till en ömsom jublande, ömsom sorgsen flertusenhövdad publik från en estrad utanför stadens guvenörsresidens. Han försäkrade att Östtimor kommer att hämta sig från den förödelse och våldsvåg som följde på omröstningen för självständighet den 30 augusti.

- De försökte mörda oss, men vi finns kvar. Visserligen sorgdrabbade och skadade, men vid liv. De kan inte förstöra oss nu. Sorgen finns kvar, visst, men i dag är vi tryggare eftersom vi vet att morgondagen tillhör oss, sade mannen som allmänt tippas bli det självständiga Östtimors förste president.

Som fri nation kommer Östtimor att ha två godkända språk, portugisiska som officiellt kommunikationsmedel och tetum som folkets språk, meddelade Roque Rodrigues, kanslichef hos Gusmão.

Källa: DN (TT-AFP, Dili)

20 - Utrikesminister Anna Lindh om Indonesiens beslut att släppa Östtimor

          Utrikesdepartementet
          Pressmeddelande

          1999-10-20

          Pressekreterare
          Eva Franchell
          08-405 56 81

          Bruno Beijer
          Minister
          08-405 51 85

          Åsa Arvidson
          Redaktör
          08-405 54 54


          Utrikesministern välkomnar det indonesiska
          parlamentets beslut om Östtimor

          - Jag uttrycker min respekt för att det indonesiska
          parlamentet nu bekräftat det östtimoresiska folkets
          önskan om självständighet. Beslutet var 
          riktigt och
          viktigt och det markerar ett slut på en 25 år lång konflikt
          som drabbat östtimoreserna hårt, säger Anna Lindh.

          - Vägen mot ett självständigt Östtimor 
          står nu öppen,
          och Sverige avser bidra till östtimoresernas uttalade mål
          att skapa en fri och demokratisk stat som lever i fred
          med sina grannar, säger utrikesminister Ann Lindh.

20 - CNRT utser övergångsråd

Darwin Det nationella timoresiska motståndsrådet (CNRT) tillkännagav på onsdagen sammansättningen hos det 7-mannaråd som under ledning av CNRT:s ordförande Xanana Gusmão, ska samarbeta med territoriets kommande övergångsadministration från FN.

CNRT, Östtimor:s politiska paraplyorganisation, tillsatte också nya kommittéer för forskning och planering, jämställdhet i könsfrågor och rekrytering för övergången till självständighet, en period som förväntas vara två till tre år.

CNRT:s ledning sammanträdde i Darwin, Australien.

Under Gusmão kommer övergångsrådet att ha representanter för teritoriets större politiska grupper, inklusive CNRT:s vice ordförande José Ramos-Horta, motståndets främste diplomat.

I rådet kommer också Joao Carrascalao, ordförande i Timors Demokratiska Union (UDT), Mari Alkatiri, vice ordförande i Fretilin, Adelino Costa, ordförande i det timoresiska socialistpartiet och Felicidade Guterres.

Källa: Lusa

19 - Lokala val inom ett år, säger Ramos-Horta

Darwin De första lokala valen i Östtimor kan komma att Lusahållas inom ett år, förklarade CNRT:s vice ordförande José Ramos-Horta på tisdagen.

1996 års fredspristagare gjorde sin kommentar i staden Darwin i norra Australien, där han deltar i CNRT:s ledningsmöte.

Åtminstone 12 månaders FN-administration kommer att behövas för at förbereda den juridiska ramen för valen, sade Ramos-Horta och tillade att val kunde ske medan territoriet fortfarande står under FN:s förvaltning.

"Det vi har kommit överens om i Darwin är att i dessa första lokala val kommer de timoresiska partierna inte att genomföra partikampanjer utan snarare verka för att mobilisera och öka medvetandet om valet utan partipolitisk intervention", sade han.

CNRT:s vice ordförande tillade att valen till en kommande konstituerande församling, som ska anta en konstitution och kanske bli en nationalförsamling, troligen kommer att hållas mot slutet av FN-mandatet.

CNRT:s planer är att FN ska planera, om cirka ett år, en konferens för att debattera ett utkast till konstitution för gransknig av en vald konstituerande församling.

Efter konstitutionens ikraftträdande och självständighetsförklaringen skulle församlingen bli det nya landets lagstiftande församling med en första mandatperiod om tre till fem år.

Källa: Lusa

18 - Östtimors framtid - en dröm

En ung flicka har skrivit om hur hon vill att framtiden ska gestaltas för sitt Östtimor. Läs hennes
manifest på engelska.

17 - FN i blodig eldstrid med milis

Östtimor. Tre milismän miste livet och tre sårades vid en eldstrid mellan tungt beväpnad milis och en patrull ur den fredsbevarande styrkan Interfet i Östtimor på lördagen. Ett tjugotal milismän besköt Interfetpatrullen ur bakhåll nära byn Marko, cirka 15 kilometer från gränsen mot Västtimor. Sexmannapatrullen besvarade elden och eldstriden pågick i mellan 60 och 90 minuter innan Interfetsoldaterna evakuerades med helikopter.

Det var den blodigaste drabbningen mellan Interfet och milisen sedan den Australienledda, mångnationella styrkan ryckte in i Östtimor den 20 september.

Samtidigt kom uppgifter om att indonesiska soldater och proindonesiska milismän mördade uppemot 200 människor i en kyrka i Suai i Östtimor den 6 september. Tidigare ha det rapporterats att massakern krävde 40 människoliv.

Källa: DN (AP, Dili/TT-AFP, Suai)

17 - Biskop Belo förrättar mässan igen

Idag förrättade biskop Belo mässan igen i Dili för första gången sedan sin återkomst från den korta landsflykten. Händelsen är ett viktigt steg på vägen mot normala förhålladen. Bilder från mässan visades i ett längre inslag från Dili i Sveriges Television TV2 Aktuellt 17:00.

Inslaget visade också utdelning av ris till 15 000 personer vid Dilis fotbollsstadion.

Källa: Sveriges Television TV2 Aktuellt 17:00

16 - Nobelpristagarna Läkare utan gränser i Östtimor

Dili. Även om Läkare utan gränser just tilldelats Nobels fredspris, så arbetade de som vanligt i Dili i lördags.

Faktiskt så tonade Wayne Ulrich, Läkare utan gränsers chef i Indonesien, ner organisationens roll. Det finns många hjälporganisationer som arbetar lika hårt som vi, sade han.

Läkare utan gränser upprättar ett halvpermanent sjukhus i Maliana. De har redan ett sjukhus i Baucau och kliniker i Viqueque och Liquisa.

16 - Italienare förstärker FN

Canberra. 200 italienska fallskärmsjägare kommer den 18 oktober att förstärka FN-styrkan Interfet i Östtimor.

Källa: Associated Press

15 - FN utser 5 människorättsutredare

FN:s kommissionär för människorättsfrågor Mary Robinson tillsatte idag fem ledamöter för att utreda eventuella brott mot de mänskliga rättigheterna i Östtimor.

Sonia Picado från Costa Rica, Judith Sefi Attah från Nigeria, A.M. Ahmadi från Indien, Mari Kapi från Papua New Guinea och Sabine Leutheusser-Schnarrenberger, Tyskland, väntas resa till Östtimor efter möten i Genève nästa vecka.

"Vi är skyldiga Östtimors folk att seriöst och objektivt undersöka de fruktansvärda rapporterna om grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna fastställa ansvaret för eventuellt begångna brott", sade Robinson i ett uttalande.

FN:s människorättskommission beslutade i september att tillsätta en internationell undersökningskommission med "adekvat" representation av asiatiska länder som var ovilliga att utföra undersökningen.

FN-organet sade att kommissionen, i samarbete med den indonesiska nationella människorättskommissionen, skulle samla in och sammanställa information om möjliga kränkningar.

De fem ledamöterna kommer att presentera sina slutsatser för FN:s generalsekreterare före decembers utgång.

Källa: AFP, Genève

15 - Portugal betalar administrationen

Portual har lovat att under en övergångstid betala lönerna för de östtimoreser som arbetar i den lokal administrationen.

Källa: Associated Press

14 - Gusmão i australiska parlamentet

Xanana Gusmão fick ett överväldigande mottagande när han talade i representanthuset i det australiska parlamentet.

Källa: The Australian

13 - Östtimorkommittén skriver till utrikesminister Anna Lindh

Till: Utrikesminister Anna Lindh (s) (och biståndsminister Maj- Inger Klingwall samt riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier, anmärkning av redaktören)

Christian Consultation on East Timor höll möte i Aachen den 8 - 10 oktober.
Östtimorkommittén bifogar ett följebrev till nedanstående uttalande från mötet:

Östtimorkommittén vill fästa er uppmärksamhet på att läget i Östtimor nu kräver omedelbara åtgärder. Kommittén ansluter sig till det uttalande som Christian Consultation on East Timor antog vid ett möte i Aachen den 8 - 10 oktober 1999 om hantering av flyktingsituationen och vädjar om ert stöd i denna fråga.

Situationen är sådan att turordningen för olika hjälpåtgärder måste vara

Gabriel Jonsson
Ordförande


11th October 1999
PRESS RELEASE FROM CIIR (Catholic Institute for International Relations)

Immediate repatriation of the East Timorese is called for by the 10th Christian Consultation on East Timor

From 8-10 October 1999 representatives of churches and church organisations met in Aachen, Germany for the 10th Christian Consultation on East Timor to discuss the current situation.

It was clear that the most important issue on the agenda was the immediate repatriation of East Timorese from West Timor and other islands in the Indonesian archipelago. Again and again the meeting heard stories about the plight of the refugees - poor living conditions and constant threats and intimidation.

It is estimated that as many as 200,000 refugees have been expelled from East Timor. There is a new danger in that a law about to be passed that will release East Timor from the authority of Indonesia will mean refugees could be seen as internally displaced persons and be pressurised to join a transmigrasi-programme. Returning home to East Timor will become that much more difficult, if not impossible.

The Consultation, in a letter to Sadako Ogata, the High Commissioner for Refugees called for the immediate repatriation of East Timorese and asked for formal steps to be taken to get a commitment that those East Timorese remaining in Indonesia after this new law is passed will be escorted back to East Timor in safety and under the protection of the UNHCR.

The participants of the Consultation also appealed to those governments concerned to honour their commitments to East Timor as soon as possible. They stressed the importance of the full participation of East Timorese at all stages of the relief and reconstruction process and of close coordination among the United Nations, International Red Cross, international governmental and non governmental organisations.

They also noted that it is crucial for the democratic future of Indonesia that those responsible for war crimes in East Timor be brought to justice and therefore urge the government of Indonesia to cooperate fully with the International Commission of Inquiry set up at the Special Session of the Commission of Human Rights in Geneva from the 23 - 27 September.

10 - Indonesisk styrka oroar i Östtimor

Dili. Indonesiska elitsoldater har infiltrerat Östtimor och spionerar på den internationella fredsbevarande styrkan Interfet, rapporterar företrädare för Interfet. Det ökar oron för sammandrabbningar mellan de utländska trupperna och indonesisk militär.

Kommandosoldater studerar Interfets ställningar längs gränsen mot Västtimor. Grupper av soldater som tros tillhöra den indonesiska elitstyrkan Kopassus, har i veckan flera gånger upptäckts nattetid invid Interfets ställningar nära staden Balibo.

Källa: DN (AP)

06 - Östtimor i Kamratposten

Den kända barn- och ungdomstidningen Kamratposten har i nr 14 daterat 991006 en artikel med titeln "Östtimor blir ett eget land".

06 - FN-styrkorna skjuter milismän och biskop Belo återvänder

I dag rapporteras att INTRAFET skjutit två milismän till döds efter att dessa angripet styrkan. Händelsen utspelade sig nära gränsen till Västtimor.

Efter en månads landsflykt återvände biskop Belo idag till Dili. Han hälsades av en jublande befolkning.

Källa: Sveriges Television Kanal 2 Rapport 19:30

05 - Riksdagsmotioner

När den allmänna motionstiden gått ut den 5 oktober hade två riksdagsmotioner om Östtimor lämnats in: I skrivande stund är motionernas texter inte tillgängliga.

04 - Östtimorianer får återvända hem

Indonesien. Indonesien går med på att hundratusentals östtimorianer återvänder hem från västra Timor, rapporterade FN:s flyktingkommissariat på söndagen.

...

Källa: DN (TT-AFP, Jakarta)

01 - Östtimorgerilla vill samarbeta

Dili. En del har inte varit i Dili på 24 år - inte sedan den indonesiska invasionen 1975. Men på torsdagen anlände en trupp ur den östtimorianska befrielsrörelsen Falintil till huvudstaden, som nu är i FN:s händer, för att erbjuda sig att sambarbeta med den internationella fredsstyrkan.

Falintilsoldaterna körde ned mot Dili med lastbilar fulla med ammunition, granater och pansarskott. Gerillan ville också förhandla med FN-styrkan om att lämna över ytterligare vapen - främst vapen som de erövrat från indonesiska armé; sina egna tänker gerillan behålla "av säkerhetsskäl".

I Jakarta krävde USA:s försvarsminister William Cohen vid ett möte med sin indonesiske kollega, överbefällhavaren Wiranto, att Indonesien avväpnar milisstyrkorna och granskar dras agerande.

Cohen sade att militären visserligen bidragit till demokratisering i Indonesien, men att den de senaste månaderna har medverkat till våldsorgien i Östtimor. Om militären fortsätter med det - öppet eller i kulisserna - kommer USA inte ens att överväga att återuppta det militära samrbetet med Indonesien, klargjorde Cohen.

Källa: DN (TT-AFP)

September

30 - Matbombningar upphör

Östtimor. FN avbröt på onsdagen, troligen för gott, sina matbombningar över Östtimor. En liten östtimoriansk pojke hade blivit så illa skadad att ett ben måste amputeras när han träffades av en låda med mat som släppts ned från ett flygplan, ...

EU-kommissionen har beslutat att frigöra ytterligare 26 miljoner kronor i katastrofhjälp till Östtimor. Pengarna, som fördelas mellan olika hjälporganisationer, ska i huvudsak användas till mat, tillfälliga bostäder, sanitära åtgärder, vattenrening och sjukvård.

Källa: DN (TT-DPA, Dili, Bryssel)

20 - FN-styrkan i Östtimor

Idag har FN:s säkerhetsstyrka börjat etablera sig i Östtimor. Trupper har både flugits in och kommit sjövägen. Radio och TV har gett fylliga rapporter. Se länken för en
australisk rapport.

17 - Matbombning

En första last om 40 ton mat har släppts ner över Östtimor idag. Enligt FN behöver en halv miljon människor hjälp nu.

Indonesisk militär har börjat lämna Östtimor.

Källa: Sveriges Radio P1, nyheter 22:00

15 - FN-styrkan får klartecken

Idag meddelas att det nu i princip är klart för att inom 5 dagar skicka en internationell säkerhetsstyrka till Östtimor.

15 - Ögonvittnesskildring (på engelska)

12 - Östtimor i radionyheterna

Sveriges Radio P1:
10:00En FN-talesman säger att uppgifterna om 10 000 omringade flyktingar i Dare, nära Dili, inte kan bekräftas. Indonesiens president Habibie kommer att hålla ett tal om Östtimor kl 12 svensk tid.

12 - SSU antar uttalande

09 - Senaste nytt från Östtimor - Vad gör Caritas?

Just idag får vi beskedet att fader Francesco Barreto, direktorn för Caritas Östtimor, har mördats. Flera av Caritas Östtimors anställda har också dödats. Ytterligare 4-5 katolska präster ska också ha mördats. "Våra kollegors enda syfte var att hjälpa de fattiga. Deras tragiska död illustrerar tydligt den ondska som nu drabbar Östtimors folk," skriver Caritas Internationalis i sitt pressmeddelande. På Caritas Sverige är vi skakade. Generalsekreterare Pehr Thorell träffade själv fader Barreto i Rom på Caritas generalförsamling i juni. De umgicks och hade en fin tid tillsammans.

Caritas Sverige var den första svenska organisation med insatser på Östtimor. Vi har framför allt arbetat med att bygga upp skolorna, materiellt och med lärarutbildning. Nu ligger arbetet förstås nere. Vi vet inget om hur läget är för våra medarbetare. Förbindelserna är brutna.

Vi hoppas på en snar förändring där våldet upphör så att återuppbyggnadsarbetet kan börja. Nu befinner sig tio-tusentals människor på flykt. Mycket har förstörts, men vi vet inte exakt hur situationen ser ut.

Caritasnätverket har redan börjat förbereda sig och samordna så att hjälpen till flyktingarna och andra nödlidande ska kunna påbörjas så snart det är möjligt. CRS, Caritas USå, har ett pågående hjälparbete över gränsen mot Västra Timor. Caritasnätverket förbereder för att ha vara förberedda så snart det är möjligt att gå in med katastrofhjälp.

Biskop Anders Arborelius kommer att fira mässan särskilt för Östtimor fredagen den 10 september kl 17 i Domkyrkan.

För dem som vill som vill hjälpa till med ett bidrag till Östtimor är Caritas Sveriges postgiro 90 04 90-4.

Pehr Thorell nås på mobiltelefon 070/813 07 79. För övriga frågor hänvisas till informationssekreterare Angelika Sandahl 08/55 60 20 10 eller 070/637 20 93.

Angelika Sandahl
informationssekreterare
Caritas Sverige

09 - Manifestation i Stockholm

Hundratalet människor markerade sin protest mot våldet i Östtimor utanför Indonesiens Stockholmsambassad idag. En tyst timme var en värdig hyllning till offren för Indonesiens terror. Amnesty, Östtimorkommittén och många andra organisationer stog bakom parollerna Manifestationen på Sysslomansgatan nära Fridhemsplan bevakades av press och TV.

Klicka här för en bild från manifestationen (393 kB).

09 - Nyheter i sammanfattning

Milisen har dödat Xanana Gusmãos 82-årige far, rapporterar LUSA.

Den FN-delegation som nu är i Jakarta kommer att förlänga sin resa och lördagen den 11 september besöka Dili. (Från TAPOL)

USA har idag avbrytit allt militärt samarbete med Indonesien enligt Sveriges Radio P1 kvällseko 22:00.

I samma sändning intervjuades en av de svenska civilpoliser, som är kvar i Dili. Han menade att våldet är på väg att avta och snart kommer att ebba ut.

06 - Enkla frågor i riksdagen

Eva Zetterberg (v) har frågat försvarsminister Björn von Sydow vilka åtgärder Sverige har vidtagit för att en fredsbevarande FN-styrka på Östra Timor ska kunna upprättas omedelbart. Läs Anna Lindhs svar.

Eva Zetterberg har också frågat handelsminister Leif Pagrotsky vilka åtgärder regeringen har vidtagit för att se till att varje form av krigsmaterielexport från Sverige och andra länder stoppas. Läs Leif Pagrotskys svar.

05 - Östtimor i kaos

I ekonyheterna rapporterar Sveriges Radios medarbetare Lars Kobbe att det råder kaos i Östtimor med hundratals döda det senaste dygnet.

Med huggknivar och handeldvapen hotar milisgrupperna befolkningen, tusentals flyr, tusentals har skadats och hundratals dödats. I biskop Belos residens finns 2000 flyktingar, hans kontor har bränts ner. En indonesisk regeringsdelegation finns i Dili. Enligt den indonesiske försvarsministern och överbefälhavaren Wiranto ska ytterligare 1400 soldater sättas in i Östtimor. Men enligt vittnen så ser de indonesiska soldaterna bort, när milisgrupperna härjar.

Källa: Sveriges Radio ekot 16:45

04 - 78,5 % röstade för självständighet, men nya terrordåd

Ett överväldigande flertal av de röstberättigade östtimoreserna, 78,5 %, röstade för självständighet och mot visst självstyre inom Indonesien. Resultatet av omröstningen den 30 augusti offentliggjordes den 4 september av FN, som ansvarade för genomförandet.

Resultatet nåddes trots att varken självständighetsledaren Xanana Gusmão eller fredspristagaren José Ramos-Horta tilläts besöka Östtimor under valkampanjen och trots de våldsamma påtryckningar som beväpnade terrorgrupper utövade för att folk skulle rösta för Indonesien.

Nu efter valet har dessa "gangsters", som är beväpnade av den indonesiska armén, trappat upp hoten, terrorn och våldet. Flera FN-anställda har skjutits. Därför har FN idag evakuerat sin personal från två distrikt.

I ett försök att stävja våldet kommer Indonesiens överbefälhavare Wiranto att tillsammans med utrikesminister Alatas att besöka Östtimor.

Indonesien avvisar däremot kravet från självständighetsledaren Xanana Gusmão att utländska styrkor ska inkallas för att skydda befolkningen. Gusmão kommer att friges ur sin husarrest den 9 september.

Källa: Sveriges Radio P1 nyheter kl 10, 14 ...

04 - 50 000 på flykt undan kaoset i Östtimor

Indonesien. Laglösheten i Östtimor är nu total och över 50 000 människor befinner sig på flykt, enligt FN:s flyktingkommission. I Dili har minst 10 000 människor lämnat sina hem och gömmer sig i bergen. Delar av de östra stadsdelarna brinner. Vad som hänt med folk där vet ingen. FN förklarade i går att man inte längre kan garantera säkerheten för sin personal. De senaste dagarna har fyra FN-män dödats och sex saknas. I går dödades två FN-anställda i staden Ermera bara några mil från Dili. All FN-personal - cirka 50 personer - evakuerades i går. När de kom till Dili berättade de att stora delar av staden satts i brand av tusentals milismän. I Maliana uppges 20 människor ha dödats.

De kvarvarande utländska journalisterna begav sig under gårdagen i väg från Östtimor i ett chartrat plan. Några få finns ännu kvar, men de kan inte röra sig utomhus och alla utfarter är blockerade.

I Jakarta uppgavs att resultatet av folkomröstningen ska tillkännages i Dili i dag, lördag. På fredagen kom två nya indonesiska bataljoner till Dili för att möta en väntad milisattack i samband med att röstresultatet tillkännages. Det finns redan 20 000 poliser och militärer i Östtimor, men de har mest varit milisen behjälplig. Indonesien kommer inom kort att evakuera 25 000 indonesier från Östttimor.

Källa: DN (Ingvar Andersson, Jakarta)

Augusti

31 - Folkomröstningen genomförd!

Igår genomfördes den historiska folkomröstningen i Östtimor, den omröstning som gav folket möjlighet att säga sin mening om visst självstyre under Indonesien. Omröstningen hölls efter mer än 23 år av brutal indonesisk ockupation.

Enligt många journalister, t ex Sveriges Radios Staffan Sonning och Sveriges Televisions Lars Moberg, och FN var valdeltagandet mycket högt, kanske över 90 % av de ungefär 450 000 registrerade väljarna. Det tolkas så att valresultatet, som beräknas vara klart om ungefär en vecka, kommer att vara ett rungande nej till Indonesien och ett tydligt ja till full självständighet.

Under valdagen visade svensk TV östtimoreser ivrigt köande framför vallokalerna för att rösta för självständighet.

Västliga media, tidningar, radio och TV, hade fyllt flyg till Timor och Dilis hotell före omröstningen. Detta bidrog säkert tillsammans med FN-närvaron till att registreringen av väljare och valkampanjen samt själva valet förlöpte utan alltför mycket våld, även om dödsfall och misshandel förekom.

Dagens rapporter talar tyvärr om att de pro-indonesiska terrorgrupperna, milisen, ökat sitt tryck. Vi måste därför fortsätta att noga granska förhållandena i Östtimor och påtala alla utslag av våld.

Svenska media rapporterade utförligt under valkampanjens slutskede och från omröstningen.

För Östtimorkommittén: Tommy Pollák

20 - FN-krav på Indonesien

Östtimor. Proindonesisk milis hotar väljare inför folkomröstningen

Dili. FN:s Östtimordelegation Unamet uppmanade på torsdagen de indonesiska myndigheterna att hindra den proindonesiska milisen på Östtimor från att hota och skrämma väljarna inför folkomröstningen den 30 augusti.

De som ägnar sig åt sådant skall gripas, och de officerare som har samarbetat nära med milisgrupperna bör förflyttas, klargjorde Unamets delegationschef Ian Martin.

- Jag kommer att trycka på hårt mot den indonesiska regeringen och jag kommer säkerligen inte att vara den ende som gör det, sade Martin på en presskonferens i Östtimors huvudstad Dili.

Strax dessförrinnan hade det kommit rapporter om flera nya milisangrepp: i Suai och Manatuto på torsdagen och i Maliana i onsdags. Bland annat hade proindonesisk milis angripit självständighetsanhängare vid en kyrka i Suai, där de hade samlats för att gemensamt bege sig till ett massmöte i en grannort.

Flera människor skadades när milismännen började kasta sten mot mötesdeltagarna och tumult utbröt. När FN-poliser närmade sig stoppades de av ett regn av stenar.

De rapporterade senare att även en del skottlossning förekom.

Žven i Manatuto uppges milis ha försökt hindra självständighetsanhängare att delta i ett massmöte. Under torsdagen var det dock flera milisgrupper som lämnade ifrån sig sina vapen både i Dili och i Bacau tolv mil österut.

Hundratals vapen lämnades in inför folkomröstningen, som avgör om Östtimor ska förbli en del av Indonesien - fast med omfattande självstyre - eller om den före detta portugisiska kolonin ska få sitt oberoende. I Dili kom cirka 700 man från tre milisgrupper för att lämna över vapen.

- Dessa vapen ska nu förvaras under överinseende av den indonesiska polisen. Efter detta bör vi alltså inte kunna se dem på gatorna, sade en FN-officer i Dili.

FN-chefen Kofi Annan har två gånger skjutit upp folkomröstningen på grund av milisgruppernas fortsatta våldsdåd mot självständighetsanhängare.

Annans speciella sändebud Jamshid Marker konstaterade i måndags att milisvåldet fortsätter och att även Unametpersonal hotas, men han betonade att detta inte ska få stoppa folkomröstningen.

Källa: DN (TT-AFP)

Artikeln illustreras med en bild av milis med bildtexten:

Ceremoni i Dili. Medlemmar av en proindonesisk milisgrupp marscherar fram för att överlämna sina vapen på torsdagen. Närmare två hundra handeldvapen tögs emöt av indonesisk polis.

16 - Östtimors flagga hissades åter

Indonesien. Omkring 5 000 sjungande och dansande östtimorianer fyllde gatorna i Östtimors huvudstad Dili på söndagen och bevittnade när självständighetsrörelsens flagga hissades lagligt för första gången på 23 år.

Det var Nationella rådet för timorianskt motstånd, CNRT, som lät hissa flaggan.

De församlade fick lyssna till en inspelning av ett tal av självständighetsledaren Xanana Gusmão, som sitter i husarrest.

- Tiden är kommen för oss att själva avgöra vår framtid, förklarade Gusmão.

Markeringen kom dagen efter det att valrörelsen inför folkomröstningen den 30 augusti inletts. Nära 450 000 invånare skall då välja mellan utvidgat självstyre inom Indonesien eller full självständighet.

Källa: DN (TT-Reuters, Dili)

15 - Oroshärdar skakar örike

Indonesien. Jordbävningar, skogsbränder och våldsamheter på flera håll i landet.

Jakarta.
...
Östtimor är ytterligare en orosdrabbad del av Indonesien. På lördagen inleddes valkampanjen inför den FN-övervakade folkomröstningen om territoriets framtid 30 augusti. Mest högjudda var de som vill ha autonomi under fortsatt indonesiskt styre. Ungefär 1 000 sådana autonomiförespråkare samlades till en fest på en idrottsanläggning vid flygplatsen. De som däremot förespråkar självständighet och kapade band med Indonesien tog det lugnare.

- Vi får gå från dörr till dörr för situationen är ganska svår för oss och ingen här kan garantera vår säkerhet, sade David Ximenes från CNRT, Nationella rådet för timorianskt motstånd.

Under söndagen tänker gruppen öppna sitt kontor i Dili. Det har hållit stängt sedan april, då självständighetsanhängare tvingades fly från allehanda övergrepp - inklusive mord - begångna av väpnad, pro-indonesisk milis.

Källa: DN (TT)

13 - Östtimor i TV: Ny indonesisk befälhavare

I Sveriges Televisions nyhetsprogram aktuellt i Kanal 1 kl 21 sändes ett inslag om Indonesiens tre oroliga provinser, Ambon, Aceh och Östtimor. Från Ambon och Aceh rapporterades om oroligheter, från Östtimor att en ny befälhavare för den indonesiska militären i Östtimor utsetts.

Juli

28 - Omröstningen uppskjuten!

FN:s generalsekreterare Kofi Annan beslutade idag att skjuta upp omröstningen om Östtimors status ytterligare en gång. Nytt datum för omröstningen är den 30 augusti. Beslutet fattades efter konsultation med Indonesien och Portugal.

Skälet till uppskovet är att säkerheten i Östtimor inte kan garantera en fri och rättvis omröstning.

Källa: LUSA m fl

28 - Europaparlamentet skickar observatörer

Europaparlamentet kommer att skicka observatörer till den kommande folkomröstningen i Östtimor.

Källa: LUSA

27 - Intervju med Xanana i TV!

Sveriges Television sänder ett inslag i programmet 8 dagar om Östtimor. I det ingår en intervju med Xanana Gusmão i husarresten i Jakarta.

23 - Svår väg till ett fritt Östtimor

Det är rubriken på en förstasidesartikel i Dagens Nyheter. Den är liten, men inuti tidningen så ägnas nästan en helsida åt en artikel som till största delen består av en intervju med Xanana Gusmão skriven av Michael Rastrup Smith.

22 - Motståndet leds från Norsborg

Det är rubriken på en stor artikel i Svenska Dagbladet. Artikeln bygger på en intervju med Hasan di Tiro.

20 - Regeringen varnar för kaos på Östtimor

Indonesien. Om den sida som förespråkar självständighet vinner folkomröstningen om Östtimors framtid nästa månad kan Östtimor drabbas av utbrett kaos. Det framgår av en rapport från den indonesiska regeringen som nyhetsbyrån AP fått tillgång till.

Rapporten rekommenderar att indonesiska tjänstemän och indoneser som flyttat till Östtimor evakueras, att de militära enheterna i evakueringsområden sätts i

Trots Indonesiens garantier om skärpt säkerhet fortsätter milisgrupper som motsätter sig självständighet för Östtimor att förstöra väljarregistreringen, uppgav FN på måndagen. Ett registreringskontor i staden Cassa har stängts sedan milismän i söndags kommit in och "uttryckt missnöje med våra aktiviteter", som FN:s talesman David Wimhurst uttryckte det.

Källa: AP, Dili


stridsberedskap och att den indonesiska delen av ön Timor förbereds för en ström av flyktingar.

Den av FN övervakade folkomröstningen är planerad att hållas den 20 eller 21 augusti. Folkomröstningen ger östtimorianerna möjligheten att välja mellan självstyre inom Indonesien eller full självständighet.

En talesman för det indonesiska utrikesdepartementet förnekade att rapporten var äkta.

Källa: DN (AP, Dili)

12 - Indonesien - Väljare får vänta

Det ökande våldet och attackerna mot FN-personal har tvingat FN:s generalsekreterare Kofi Annan att skjuta upp väljarregistreringen för folkomröstningen i Östtimor med tre dagar. Det är oklart om förseningen kommer att påverka valdagen, som nu är planerad till den 21 eller 22 augusti.

Källa: DN (AP, Washington)

09 - Indonesien - Folkomröstning hotas

Om folkomröstningen om Östtimors framtid försenas ytterligare kan den komma att ställas in, sade en rådgivare till den indonesiske presidenten. FN:s generalsekreterare Kofi Annan ska senast den 13 juli besluta om omröstningen måste skjutas upp ytterligare.

Källa: DN (TT-Reuters, Dili)

Juni

24 - Östtimorkommitténs petition till FN

Förenta Nationernas De 24:s särskilda kommitté (avkolonisering) höll sitt årliga möte om Östtimorfrågan den 22-24 juni i FN-högkvarteret i New York. Östtimor var en av huvudfrågorna på denna kommittés dagordning. Kommittén avger rapport till generalförsamlingen. Oberoende organisationer, så kallade Non-Government Organisations, får framföra sina synpunkter inför kommittén. I år utnyttjade Östtimorkommittén denna möjlighet. Hela petitonen, som lästes av en representant för ETAN, finns nedan.
Chairman

We welcome the UN role in the decolonization process for East Timor, which hopefully will lead to a final settlement of this issue before the end of the 20th century. We believe that to implement the May 5 New York agreement on a ballot to be held on August 8, the international community has to put more pressure on the Indonesian government and let it know that the world does not accept the Indonesian occupation of East Timor any longer.

During 1999, all reports from East Timor tell about an escalation of violence and a high death toll, also after the New York agreement was signed. Particularly alarming are the killings by and threats from the para-military groups. The violence severely threatens the agreed ballot: in the present state of tensions a ballot could easily be manipulated. The fact that resistance leader Xanana Gusmão and many other political prisoners from East Timor have not yet been released should also be highlighted.

In contrast to previous atrocities committed by the Indonesian military, the present ones are well-known around the world. Rising media attention on Indonesia and the country's deep crisis have also contributed to make East Timor an international issue. In Sweden, solidarity work for East Timor has intensified during the past few years and it has been remarkably successful. Five of the seven parties represented in the parliament oppose arms exports to Indonesia and the public opinion is even more critical. In 1998 an unprecedented event took place: the Swedish Bofors company voluntarily restrained from arms exports. And, not to forget, the East Timor issue has become far more well-known among the general public.

Given recent developments in East Timor, we would like the Commission to highlight the following issues:

22 - Våld kan stoppa folkomröstning

Dili: Våldet mellan rivaliserande grupper i Östtimor gör att folkomröstnigen om självständighet kanske inte blir av, sade Jamsheed Marker, FN:s speciella sändebud i Östtimor, på måndagen. Folkomröstningen som är planerad till den 8 augusti ska avgöra om Östtimor ska bli helt självständigt eller få självstyre inom den indonesiska staten. Marker kommer att rapportera till FN:s generalsekreterare Kofi Annan som väntas göra ett uttalande om folkomröstningen i New York.

Människorättsorganisationen Amnesty anklagade på måndagen den indonesiska regeringen för att delta i en terrorkampanj mot väljarna genom att stödja milisgrupper som är emot självständighet för Östtimor.

Källa: SvD (AP)

20 - FN-rådgivare stoppades

Östtimor. Den första gruppen polisrådgivare från FN skulle på lördagen ha kommit till Östtimor, men deras avfärd från Darwin i Australien fick ställas in och gruppen kommer nu inte förrän nästa vecka. Det uppgav FN-talesmannen David Wimhurst i Östtimors huvudort Dili.

Förseningen berodde enligt den australiska nyhetsbyrån AAP på att Australiens regering ännu inte gett klartecken för de 15 australiska polisbefälen, som enligt planerna ska ingå i styrkan.

Den första FN-gruppen består av 38 personer. Sammanlagt skickar FN 278 rådgivare som ska ta befälet över den indonesiska polis som ska övervaka lag och ordning under kampanjen inför folkomröstningen om provinsens framtid den 8 augusti.

Källa: DN (AP, Dili)

19 - Strider avbryts före omröstning

Indonesien. De väpnade rörelserna i Östtimor kom på fredagen överens om att avbryta striderna och lämna ifrån sig sina vapen före folkomröstningen i augusti om landets framtid.

Avtalet undertecknades av självständighetsrörelsens ledare Xanana Gusmão och ledaren för de miliser som vill att landet ska vara en del av Indonesien, Domingos Soares.

Källa: DN (TT-Reuters, Jakarta)

18 - Milisen försenar folkomröstning

Östtimor. Folkomröstningen på Östtimor senareläggs med tre veckor eftersom FN inte har lyckats sätta stopp för den proindonesiska milisens härjningar, hette det i en rapport som offentliggjordes på torsdagen i Sydney. Tidningen Sydney Morning Post citerade anonyma FN-källor som sade att folkomröstningen kommer att hållas den 29 augusti.

Folkomröstningen skall bestämma framtiden för den av Indonesien annekterade före detta portugisiska kolonin.

Men i den östtimorianska huvudstaden Dili sade talesmannen för FN- styrkan Unamet, David Wimhurst, att inget beslut om senareläggning ännu har fattats.

Källa: DN (TT-FP, Sydney)

14 - Australiensare leder FN-polisen

En penisonerad australisk poliskommissarie har utsetts att leda FN:s civilpolis som ska hjälpa till att övervaka omröstningen i Östtimor. Alan Mills kommer att leda 20 poliser från 15 länder. Poliserna kommer att hjälpa den indonesiska polisen att garantera säkerheten inför och under omröstningen den 8 augusti. Den första gruppen kommer att börja sin utbildning i Darwin den 15 juni. De första kommer att åka till Dili i veckan som börjar den 21 juni.

Källa: ABC, Australian Broadcasting Corporation (Radio News)

14 - CNRT/UDT: 5 miljoner för integrationskampanj

MELBOURNE: Indonesien avsätter 4,4 miljarder rupier, mer än 5 miljoner kronor, för att stödja integrationskampanjen i Östtimors 13 distrikt inför den av FN övervakade omröstningen den 8 augusti, då östtimoreserna kommer att rösta om sin framtid. CNRT- (Nationalrådet för timoresiskt motstånd) källor i Östtimor säger att den indonesiska regeringen tar pengarna från angelägna hjälpprogram till det så kallade sociala utvecklingsprogrammet Jaringan Pengamang Social, i verkligheten en kampanj för integration, som ska genomföras av de 13 distriktsförvaltningarna. Källorna säger att fördelningen omfattar fyra bidrag om vardera 30.000 till prointegrationsgrupperna, BRTT - ledd av Chico Lopes, Klibur - ledd av Gil Alves, SPDK - ledd av Domingos Soares, och Abalai-gruppen - inklusive milisen, ledd av Nazario Corte Real. Enligt planen ska vart och ett av de 13 distrikten få omkring 300.000 kronor, 100.000 för distriktets administration, 50.000 för distriktets lagstiftoche församling, 50.000 vardera för militären och polisen och 30.000 för den hemliga polisen. Dessutom får var och en av de fyra militärdistriktens befälhavare 30.000 för att stödja kampanjen och det kommer att finnas 500.000 för utlägg och en reservfond, säger CNRT-källorna.

Källa: TIMORESE DEMOCRATIC FNION MEDIA RELEASE genom Geoffrey Heard, GH&A Public Relations, tel +61 3 9583 0788, epost gheard@surf.net.au

13 - FN startar radiosändningar om självbestämmande i Östtimor

DILI, Östtimor - - "Välkommen till Radio UNAMETs första program" -- med dessa ord började Förenta Nationerna sända till folket i det oroliga territoriet Östtimor i söndags. Med den timslånga sändningen vände Förenta Nationernas mission (UNAMET) sig direkt till östtimoreserna som ska bestämma sin framtid i en omröstning om självständighet eller autonomi den 8 august. Den dagliga timslånga sändningen av nyheter och reportage är utformad för att förklara alla stegen i den FN-sponsrade process som leder till omröstningen. "Det är mycket praktisk information", sade Patricia Tome, som har kommit från ett FN-uppdrag i Väst-Sahara för att starta radioprojektet. Varje sändning görs på fyra språk: engelska, Bahasa Indonesia, portugisiska och det lokala språket Tetum. Manuskripten görs av UNAMET:s stab om 12 översättare. Tome sade att ett viktigt mål med sändningarna är att få folk att förstå att deras röster kommer att vara hemliga. Det är ett sätt att hjälpa till att övervinna skrämseln och hotelserna, sade Tome, som tidigare arbetat med ett liknande program i Kambodja, där FN sände 15 timmar om dagen. "Det var en stor framgång", sade Tome. Östtimorprojektet är mer blygsamt. Enligt en överenskommelse med den statliga indonesiska radion - Radio Republic Indonesia (RRI) - i Dili, kommer varje program från Radio UNAMET program att sändas tre gånger dagligen till de 31 augusti. Kommande program kommer att förklara de 280 civila FN-polisernas roll, hur valkampjen kommer att drivas, hur man registrerar sig och röstar. Radioprogrammet kompletterar en liknande information publicerad av FN i Dilis dagstidning Suara Timor Timur. Två timmar innan programmet gick i luften på söndagen var Tome, UNAMET:s Richard Sydenham, en RRI-ingenjör och fyra östtimoresiska nyhetsläsare fortfarand i färd med att spela in programmet på rullbandspelare i RRI:s Studio 2. "Vi gör om det igen. Lycklig! Lycklig! Lycklig! Tala till mig!", uppmuntrar Tome Madalena Viegas Filipe, som läste programmet på Bahasa Indonesia. Det första programmet hade nyheten om måndagens öppnande av ett kontor för registrering av väljare i Dili och en uppmaning från UNAMET:s chef Ian Martin att stoppa våldet i territoriet. Programmet slutade med orden att det nu komemr att höras varje dag tvärs över hela det bergiga territoriet av mer än 800.000 människor: "Tack för att Du lyssnade på UNAMET:s radio."

Källa: AFP

13 - Ramos-Horta varnad för att återvända till Timor, oljeavtalet omförhandlas?

Ramos-Horta uppmanad att hålla sig borta från Östtimor

Indonesien har varnat Nobel-fredspristagaren José Ramos-Horta från att återvända till Östtimor. De har sagt att hans besök kunde utlösa våld och att han skulle möta lagliga åtgärder om han besöker Östtimor utan tillstånd.

Ramos-Horta har sagt att han planerar att nästa månad återvända till sitt plågade hemland för första gången på 23 år.

Han planerar att återvända för att delta i kampanjen för den av FN ledda omröstningen om den tidigare portugisiska kolonins framtid.

Men det utlöste ett argt svar från Indonesiens utrikesminister, som kallade det "billigt publikfrieri".

Ramos-Horta har levt i exil i Australien och Portugal.

Han delade 1996 Nobels fredspris för sitt arbete att försöka ge Östtimor oberoende. Östtimor invaderades av Indonesien 1975.

Våldsdåd

En östtimoresisk milisledare har anklagat självständighetsaktivister för att ha dödat en av hans män.

Veckoslutets mord i Dili har ökat spänningen mellan de två sidor som är för och mot självständighet i omröstningen den 8 augusti.

Kroppen av den 30-årige sonen till en plutonchef i milisen hittades med flera knivhugg.

Efter att ha visat liket för media beskyllde den dödes befälhavare, den kände milisledaren Eurico Guetteras, självständighetsivrarnas styrkor för mordet, men hävdade att det inte skulle bli några mord som hämnd.

"Vi vill visa världen att vi som är för integration kan behärska oss", sade han.

En talesman för självständighetsförespråkarna förnekade all kännedom om mordet och sade att han tror att den indonesiska armén kan ha utfört dådet för att öka spänningen i territoriet.

FN har redan varnat för att den rådande rädslan måste minskas om omröstningen den 8 augusti ska kunna genomföras.

Timorsundet

Fretilin säger att avtalet om oljan och gasen i Timorsundet måste ses över om en majoritet av timoreserna röstar för självständighet i augusti.

Avtalet är en överenskommelse mellan Indonesien och Australien om prospektering och utvinning av sundets olje- och gastillgångar.

Fretilins vice ordförande, doktor Mari Alkatiri, säger att avtalet inte erkänner Timors rätt till vattenvägen norr om Darwin.

Dr Alkatiri, som är i Darwin för kampanjen till augustivalet, säger att avtalet måste diskuteras.

"För oss är avtalet fortfarande ogiltigt, vi måste legalisera det. Det är självklart eftersom Indonesien inte har någon rätt att ingå avtal om sundet. Omedelbart efter självständigheten kommer vi att omförhandla avtalet med den australiska regeringen."

Källa: ABC (Australian Broadcasting Corporation) Radio News

09 - Sverige skickar observatörer till Östtimor

Enligt vad Östtimorkommittén erfarit kommer Sverige att skicka 10 valobservatörer till Östtimor inför omröstningen den 8 augusti. De ska kontrollera att omröstningen blir fri och rättvis. Sverige kommer också att skicka 10 civilpoliser till Östtimor. De ska hjälpa den indonesiska polisen att upprätthålla säkerheten. Bägge uppdragen utförs inom ramen för FN och dess ansvar för genomförande av omröstningen enligt avtalet mellan Indonesien och Portugal.

De två grupperna utbildas av SIDA 21-22 juni och åker till Östtimor redan den 27 juni.

03 - FN anklagas för partiskhet

Indonesien. Indonesien anklagar FN:s generalsekreterare Kofi Annan för att ha avgett en ensidig rapport om oroligheterna i Östtimor.

FN-chefen skrev i en rapport till säkerhetsrådet den 24 maj att medlemmar av självständighetsrörelsen hotats och dödats av väpnad milis, som verkar agera med den indonesiska militärens tysta medgivande.

Indonesiens FN-ambassadör Makarim Wibisono skriver i ett brev till säkerhetsrådet att rapporten ger en onyanserad bild av det faktiska läget. Faktum är att båda sidor gjort sig skyldiga till våldsdåd, skriver Wibisono.

FN har inlett arbetet med att lotsa Östtimor igenom den folkomröstning som skall hållas den 8 augusti. Då skall befolkningen där avgöra om de vill ha självständighet eller självstyre inom Indonesien.

Källa: DN (TT-Reuters, New York)

Maj

21 - Östtimorledare får återvända

Östtimor. Indonesien kommer att låta Nobelpristagaren José Ramos-Horta återvända till Östtimor. Han ska också få träffa den fänglsade gerillaledaren Xanana Gusmão. Flera landsflyktiga separatistledare ska få komma hem, tillkännagav informationsminister Yunus Yosfiah efter ett möte med Gusmão. De erbjuds komma hem före den FN-ledda folkomröstning som ska hållas om Östtimors framtid den 8 augusti.

Indonesiens regering kommer att garantera de landsflyktigas säkerhet.

Källa: DN (TT-Reuters, Jakarta)

17 - Massdödande sveper över Östtimor

Under första hälften av april skedde tre massakrer i Östtimor, Liquisa, Dili och Suai. Alla ingår i Operasi Sapu Jagad, en militär operation ledd av ABRI. I en gemensam operation av paramilitära dödsskvadroner och ABRI-trupper slaktades civila östtimoreser. För dessa mördare är inget heligt: kyrkorum anfölls och biskop Belos konvoj utsattes för bakhåll.

Så lyder ingressen till förstasidesartikeln i det senaste numret av TAPOL Bulletin. Den ges ut av den engelska organisationen TAPOL - The Indonesia Human Rights Campaign.

11 - Minst två döda i strider

Östtimor. Strider mellan separatister och milisgrupper rasade på måndagen för andra dagen i följd i centrala Dili, Östtimors huvudstad. Minst två människor dödades och flera skadades.

Kravallpolis sattes in på marknadstorget, där en man i söndags uppges ha dödats av milisen, och försökte skingra de stridande med varningsskott. Skottlossning hördes också från andra delar av staden, bland annat kring universitetet och en begravningsplats.

Ytterligare en person som skadades svårt i söndagens sammandrabbningar avled under måndagen på sjukhus. Därmed har fyra personer dödats under de två dagarnas oroligheter.

Källa: DN (AP, Dili)

09 - Sveriges Radio rapporterar om dödade i Dili

I nyheterna i program 1 17:45 rapporterar man att en person dödats av pro-indonesisk milis i Dili.

04 - Gerillaledare kan släppas

Östtimor. Indonesiens justitieminister anser att Xanana Gusmão ska friges.

Jakarta. Xanana Gusmão, ledare för befrielserörelsen Fretilin på Östtimor, är på väg att släppas ut ur sin husarrest i Jakarta.

På måndagen förklarade Indonesiens justitieminister Muladi inför ett regeringsmöte att han ansåg att Gusmão borde släppas. Efter detta uttalande tror de flesta att det handlar om dagar innan den legendariske gerillaledaren är fri.

På onsdag ska Indonesien och Portugal skriva under det avtal om Östtimors framtid som förhandlades fram för drygt en vecka sedan i FN.

- Det kan också vara en lämplig dag för Indonesiens regering att tillkännage Gusmãos frigivande, tror talesmän för Fretilin i Jakarta som DN talat med.

- Ska avtalet om Östtimors framtid vara trovärdigt blir det omöjligt att hålla en av frihetsrörelsens ledare inspärrad, säger Fretilin.

Xanana Gusmão sitter sedan i februari i husarrest i en bungalow som tillhör en av cheferna vid Cipinang-fängelset, där han tidigare satt inspärrad dömd till 20 års fängelse. Gusmão greps den 20 november 1992 och dömdes till livstids fängelse. Straffet omvandlades 1993 efter starka internationella påtryckningar till 20 år.

Indonesiska försök att ge rättegången ett sken av hederlighet misslyckades och den inbjudna världspressen kunde bevittna hur Gusmão vägrades läsa upp ett eget försvarstal och hur vitten som gav Gusmão sitt stöd släpades ut ur rättssalen.

Gusmão är född 1946 i Manatuto på Östtimor. I tonåren gav han sig av till Dili där han bland annat arbetade som lärare i en kinesisk skola. 1974 gick han med i Fretilin, fronten för ett oberoende Östtimor, och blev sedermera ansvarig för informationsfrågor i rörelsen.

Portugal lämnade vid den här tiden ön och Fretilin utropade efter ett kort inbördeskrig en oberoende stat 1975.

Strax därefter invaderade Indonesiens armé ön och drev Fretilin upp i bergen och ut i djunglerna. Ett långvarigt gerillakrig för att återställa öns oberoende inleddes. Men förlusterna var stora och 1978 hade en stor del av både den militära och politiska ledningen i Fretilin stupat. Gusmão fick nu ansvaret för att omorganisera motståndet. 1981 valdes han till ledare för Fretilins militära gren Falintil (Östtimors nationella befrielsestyrkor).

Den karismatiske, lågmälde och alltid välklädde Gusmão blev som ledare för den lilla och dåligt utrustade gerillaarmén som gömde sig i skogarna en legend för folket på Östtimor. Men han

fick också namn om sig att kunna förhandla och det är många som ser honom som en självskriven ledare för ett framtida fritt Östtimor.

Själv har han tillbakavisat detta i en intervju, med motiveringen att han är alldeles för mycket förknippad med det blodiga befrielsekriget.

- Striden behöver en ledare som slåss, men ett nytt land behöver en ledare som kan bygga upp, sade han nyligen i en intervju.


Fakta/Östtimor

Augusti 1975: Kolonialmakten Portugal lämnar Östtimor.
November 1975: Fretilin förklarar Östtimor som en oberoende stat.
December 1975: Indonesien invaderar ön. Uppskattningsvis 200 000 av öns 700 000 invånare dör av svält och kriget.
1976: Indonesiens diktator Suharto förklarar att Östtimor är en del av Indonesien. FN godkänner inte annekteringen, men det gör USA och Australien som ser Suharto som en bundsförvant i det kalla kriget.
November 1992: Gusmão grips och döms till livstids fängelse.
1996: Två av frihetsförespråkarna på Östtimor, biskop Carlos Belos och José Ramos-Horta, får Nobels fredspris.
Maj 1998: Suharto störtas av den studentledda reformrörelsen.
Juli 1998: Indonesien förklarar att trupperna ska dras tillbaka från ön.
Januari 1999: Indonesiens nye president Habibie förklarar överraskande att Östtimor kan bli oberoende.
Mars-april 1999: Portugal och Indonesien gör under FN:s ledning upp om Östtimors framtid.
5 maj 1999: De båda länderna har lovat underteckna avtalet i FN. Avtalet utlovar en folkomröstning om oberoende som ska hållas den 8 augusti i år.

Källa: DN, Ingvar Andersson

02 - Sveriges Television visar Östtimor-dokumentär

Dokumentärfilmen "A license to kill" visas i programmet 8 dagar och statssekreterare Mats Karlsson, ansvarig för biståndsfrågor i Utrikesdepartementet intervjuas. Mats Karlsson besökte Östtimor i april.

April

30 - Milisgrupper tvingar ledare på flykt

Östtimor. Indonesiska armén ingriper inte mot terrorn.
Jakarta. En av Östtimors ledande politiker och förespråkare för självständighet, Manuel Carrascalao, flydde på torsdagen från Östtimor och sökte tillsammans med sin familj asyl i Australien. Carrascalos motiv är att hans säkerhet inte kan garanteras och att han utsatts för flera dödshot.

Den 17 april dödades Carrascalaos 17-årige son, Manolito, av milis som anföll familjens hus i Dili på jakt efter fadern. När milisen trängde in i huset förklarade Manolito att pappa inte fanns där. En släkting ringde samtidigt till Manoltio på mobiltelefon och uppmanade honom att försöka ges sig av, men den 17-årige ynglingen svarade att han var tvungen att stanna för att skydda de människor som sökt sin tillflykt i familjens hus. Kort därpå sköts Manolito först i benet och höggs därefter ihjäl med svärd när han låg på golvet, har överlevande från massakern betättat. Förutom Manolito mördades elva flyktingar. Carrascalo hade innan massakern begärt att hans hem skulle få militärt skydd, men vägrats detta. Beskedet igår att han nu lämnar ön av säkerhetsskäl möttes av spydiga kommentarer från den indonesiska militärbefälhavaren i Dili. I den brittiska radiokanalen BBC förklarade militärbefälhavaren att "det finns många som känner sig otrygga och behöver skydd men om Carrascalao är en person av betydelse borde han kunna få skydd av sitt eget folk."

Oron ökar samtidigt i Dili

efter hotelser från en milisgrupp som kallar sig "Rött blod" om att staden ska "rensas från alla som kräver att Östtimor blir en oberoende stat." I ett flygblad säger gruppen att frihetsanhängarna får tid på sig till midnatt på fredag att lämna staden. "De som sedan är kvar kommer att förgöras", skriver milisledaren Lafaek Subara i brevet som på torsdagen förmedlades till media av Amnesty International.

"Rött blod" uppmanar den indonesiska militären, Abri, att inte blanda sig i aktionen.

Om hotet verkställs innebär det att Abri tvingas bekänna färg bara några dagar efter att man lovat avväpna milisgrupperna på ön. I tisdags lovade Indonesiens överbefälhavare tillika försvarsminister, general Wiranto att


Fakta/Östtimor
  • Indonesien, som sedan 1976 ockuperat Östtimor, och Portugal som dessförrinnan var kolonialmakt, kom i förra veckan i FN överens om ett avtal för Östtimors framtid.
  • I tisdags presenterades delar av avtalet vid ett möte på Bali mellan Indonesiens president B J Habibie och Australiens premiärminister John Howard.
  • I avtalet har Indonesien lovat avväpna milisen och tillåta att FN-poliser sänds till ön. De första poliserna väntas redan om någon vecka.
  • Den 5 maj ska Indonesien skriva under avtalet.
  • Den 8 augusti hålls en folkomröstning på Östtimor där öborna får välja mellan att stanna kvar inom Indonesien eller bilda en självständig stat.
milisen ska avväpnas och att FN ska tillåtas stationera poliser på ön.

Men många tvivlar på att militären kommer att uppfylla sitt löfte och att Wiranto ens har kontroll över de lokala militärbefälhavarna. Redan dagen därpå förklarade den pro-indonesiska militären att FN-poliser "får komma på egen risk" och både den lokale militärbefälhavaren och Indonesiens guvernör uttryckte tveksamhet till att avväpna milisen.

Det finns flera milisgrupper på Östtimor som kräver att ön ska vara kvar som en del av Indonesien. Sedan mitten av 1998 har de beväpnats av den indonesiska militären och efterhand tagit över alltmer av militärens snart 25-åriga krig mot Fretelingerillan. Fretelins krav är oberoende från Indonesien.

Milisgrupperna, som består ofta av arbetslösa ungdomar som värvats för pengar, har fantasifulla namn som "Rött blod", "Rött och vitt Järn" eller "Aitarak" (taggen). Aitarak är en av de största och leds av 23-årige Eurico Gutteres. Gutteres hör till dem som varnat FN-poliser för att komma till Östtimor.

Vad som egentligen sker just nu på ön är oklart. Besökande delegationer får inte komma till avlägsna delar och många journalister, som mestadels besökt huvudstaden Dili, har åkt hem.

Organisationer som Röda Korset och Läkare utan gränser rapporterar om fruktansvärda händelser. Röda Korset fick nyligen tillstånd attt ge sig upp i bergen dit tusentals bybor flytt undan terrorn.

Källa: DN, Ingvar Andersson

28 - Indonesien godtar FN-ledd polisstyrka

Östtimor. Folkomröstning om självständighet den 8 augusti.

Jakarta. Redan i maj ska FN sända en polisstyrka till Östtimor för att hjälpa den indonesiska polisen att upprätthålla ordningen på den våldsdrabbade ön.

Det förklarade Indonesiens överbefälhavare general Wiranto efter ett möte mellan Indonesiens president B J Habibie och Australiens premiärminister John Howard på den indonesiska semesterön Bali på tisdagen.

Vid mötet, där även Wiranto och flera andra ministrar från båda sidor medverkade, enades Habibie och Howard om att en folkomröstning om Östtimors framtid ska hålllas den 8 augusti i år. Då ska öns invånare ta ställning till om de vill vara kvar inom Indonesien som en provins med stor autonomi eller om de vill ha självständighet.

De flesta bedömare anser att svaret redan är givet - befolkningen kommer att välja självständighet och i så fall har president Habibie lovat att Indonesien släpper Östtimor redan före årsskiftet.

Mötet mellan Habibie och Howard på Bali kom till efter påtryckningar från Australien som ser våldet på Östtimor med ökande oro. Mellan Östtimor och Australien är det bara 50 mil och oron är stor att en våg av flyktingar försöker ta sig över havet till Australien om striderna tilltar. Bara under april månad har troligen fler än 200 personer dödats i sammandrabbningarna.

Australien har allt tydligare anklagat Indonesiens väpnade styrkor, Abri och dess chef general Wiranto som tillika är försvarsminister, för att beväpna de milisgrupper som vill att Östtimor stannar kvar inom Indonesien. Vid tisdagens möte fick Wiranto och Australiens utrikesminister Alexander Downer, som varit hårdast i sin kritik av Abri, klargöra sina ståndpunkter för varandra, öga mot öga. Resultatet blev en kompromiss där Indonesien godtar en FN-ledd polisstyrka som börjar sitt arbete redan nästa månad. Krav från omvärlden att fredsbevarande FN-trupp skulle sättas in, har blankt tillbakavisats av Abri.

Källa: DN, Ingvar Andersson

25 - Fortsatt spänning trots FN-avtal

Indonesien. Trots den överenskommelse som Indonesien och Portugal med FN:s hjälp slöt i fredags om Östtimors framtid består spänningen i territoriet. Vid samhället Suai 20 mil sydväst om Östtimors huvudstad Dili släpades på lördagen flera ruttnande lik upp ur havsvattnet.

Företrädare för kyrkan och människorättsrörelser sade sig befara att antalet dödsoffer för veckans våldsamheter kan stiga till över hundra.

Fredagens FN-överenskommelse jämnar vägen för en av FN organiserad folkomröstning om oberoendet.

Källa: DN (TT-Reuters, Dili)

24 - Stockolm: Demonstration

Ett tjugotal personer demonstrerade på lördagen utanför den indonesiska ambassaden i Stockholm. Östtimorkommittén var arrangör. Riksdagsledamoten Eva Zetterberg (v) talade. Ett uttalande
(se under övrigt på Webplatsen) antogs och skickades till ambassaden.

24 - Östtimor i radio

Staffan Sonning rapporterade från Dili i Sveriges Radio P1 både i nyheterna kl 10, stor tveksamhet i Dili - ännu ingen enighet om arrangemangen runt omröstningen, och i Lunchekot kl 12:30, stark kritik mot att indonesiska styrkor ska svara för säkerheten vid omröstningen enligt avtalet, militären är åtminstone indirekt ansvarig för terrorn, Dan Murphy - katolsk läkare - rapporterar om skottskador av militära höghastighetsvapen, samt i Människor och tro kl 17.

24 - Avtal klart om Östtimor

Indonesien. Regeringen accepterar folkomröstning om självstyre.

New York. En fredlig lösning av konflikten i Östtimor kom ett stort steg närmare verkligheten på fredagen, när Indonesiens och Portugals utrikesministrar skakade hand om en uppgörelse.

Enligt avtalet ska Östtimors befolkning få rösta om sin framtida ställning i Indonesien.

Indonesiens utrikesminister Ali Alatas och Portugals utrikesminister Jamie Gama enades i stort om Östtimors framtid efter tre dagar av intensiva förhandlingar i FN:s högkvarter i New York. Alatas betonade att den planerade folkomröstningen är rådgivande och inte bindande.

FN:s generalsekreterare Kofi Annan deltog själv i förhandlingarna och försökte pressa parterna till en uppgörelse. Han var märkbart lättad när han tillsammans med de två utrikeministrarna presenterade resultatet av de svåra förhandlingarna.

- Jag är nöjd över att vi har nått en uppgörelse mellan Indonesien och Portugal efter en produktiv och framgångsrik förhandlingsrunda, där många ämnen togs upp, sade Annan.

- Vi välkomnar genombrottet och den uppgörelse som ingicks idag, sade José Ramos-Horta som är vicepresident i den östtimorianska befrielserörelsen.

- Men vi litar inte på att uppgörelsen kommer att godkännas av Indonesiens ledande militärer, tillade Horta.

Uppgörelsen kommer inte att skrivas under förrän den 5 maj i New York. Avtalet kan komma att lösa den inflammerade tvisten kring Östtimor, som annekterades av Indonesien 1976. FN har aldrig godkänt Indonesiens krav på territoriet.

Förhandlingslösningen kom samtidigt som nya rapporter om att mord och kidnappningar genomförts av pro-indonesiska paramilitära grupper på ön. Nyhetsbyrån AFP uppgav på fredagen att åtta män mördats i provinsen Suai söder om provinshuvudstaden Dili.

Trots de fortsatta oroligheterna, kommer FN inte att närvara med fredsbevarande styrkor i landet.

Källa: DN (TT)

23 - Överenskommelse nådd

I Sveriges Radios nyheter i P1 kl 22 och 23 nämndes att Kofi Annan meddelat att en överenskommelse nåtts mellan Indonesien och Portugal.

23 - Manuel Carrascalao i skyddshäkte

I Sveriges Radios morgoneko i P1 kl 07:15 rapporterade Staffan Sonning att självständighetsledaren Manuel Carrascalao är i skyddshäkte hos polisen i Dili för att inte dödas av milisen. Carrascalao anklagar militären för direkt inblandning i dödandet.

22 - Irlands utrikesminister om Östtimor

Här kommer några korta citat från den irländske utrikesministerns David Andrews rapport till den irländska senaten den 22 april 1999.
Senaten känner till mitt besök förra veckan i Indonesien och Östtimor. Trots att jag alltid följt utvecklingen runt Östtimor mycket noga, var jag inte beredd på det fruktansvärda som mötte mig när jag besökte Dili, Östtimors huvudsak, i lördags. Mina upplevelser där hamrade in det brutala faktum att det timoresiska folkets lidande nu har pågått nästan 24 år sedan den illegala invasionen av deras territorium av den indonesiska armén 1975.

...

Nästa dag, den 17 april, reste jag till Dili, Östtimors huvudstad. Jag blev chockad och skräckslagen av det jag mötte där.

...

Översättning: Tommy Pollák

22 - Östtimor i Studio Ett

I programmet Studio Ett i Sveriges Radio P1 kl 17 diskuterades Östtimor av professor Olle Törnquist och Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Staffan Sonning i Dili.

22 - Falintil säger Indonesien bryter mot vapenvilan

På torsdagen hävdade självständighetsrörelsen att indonesisk militär hade genomfört anfall mot rebellbaser i två distrikt bara en dag efter att de hade lovat stoppa allt våld.

Falintils befälhavare i region III, Falur Ratelai, sade till Solidaritet för Fred i Östtimor (Solidamor) att soldater hade anfallit Falintilbaser i distrikten Aileu och Manatuto. Falintil är den östtimoresiska självständighetsrörelsens väpnade gren.

Ratelai sade att anfallen genomförts av omkring 1200 soldater ur arméns Bataljon 301, som har varit i området sedan den 12 april.

Soldaterna anföll baser i Remexio i Aileudistriktet och i Soibada, Barique och Laclubar i Manatutodistriktet samt genomförde husundersökningar i byarna, enligt Solidamors pressrelease som citerade Ratelai.

Rapporten kunde inte bekräftas av militären i Dili, Aileu och Manatuto eftersom telefonförbindelsen med Aileu inte fungerade.

Befälhavaren i Östtimor, överste Tono Suratman, skrev under en fredsuppgörelse mellan de proindonesiska och självständighetssökande lägren i Östtimor i onsdags.

De båda lägren representerades vardera av två personer. Den lokala förvaltningen representerades av Suratman, Östtimors polischef överste Timbul Silaen och den av Jakarta utsedde guvernören Jose Osorio Abilio Soares.

De som skrev under avtalet lovade att lägga ner sina vapen och stödja anstränginarna att åstadkomma fred och försoning i den forna portugisiska kolonin som skakats av inbördes strider de senaste veckorna.

Spänningen mellan pro- och anti-indonesiska grupper har ökat i Östtimor efter Jakartas tillkännagivande i januari att det skulle kunna lämna territoriet om befolkningen avvisar autonomi i Indonesien i en omröstning i juli.

Källa: AFP, Jakarta

22 - Vapenvila i Östtimor

Alla fraktioner skrev på. Förhandlingar om självstyre inleds under FN:s överinseende idag.

Dili. Östtimors stridande fraktioner rapporterades på onsdagen ha skrivit på ett avtal om vapenvila. Avtalet skrevs på hemma hos fredspristagaren biskop Carlos Belo i Dili i närvaro av Indonesiens ÖB Wiranto.

Militären har hittillls fått skarp kritik för att inte bidra till lugn i Östtimor, utan tvärtom underblåsa inbördes strider.

Östtimor är ockuperat av Indonesien sedan 1975. Den senaste tiden har den indonesiska statsledningen signalerat att den är beredd att släppa sitt fasta grepp om östra Timor, men i stället har milisgrupper beväpnats och tagit upp kampen mot timorianer som eftersträvar självständighet. Armé har vid upprepade tillfällen anklagats för att ge milisgrupperna vapen. Den proindonesiska milisledaren Basilio Araujo uppger enligt det australiska etermediebolaget ABC att vapenvilan inte föreskriver avväpning, men att den kommer att respekteras av milisgrupperna.

Den pro-indonesiska företrädare som skrev på var Domingos Soares, som leder organisationen Forum för demokrati och rättvisa, och Joao Tavares, befälhavare för den proindonesiska milisen. Xanana Gusmão, ledare för befrielserörelsen Fretilin, har också skrivit på eldupphöravtalet Han sitter dock fortfarande i husarrest i Jakarta. Självständighetsivrarna representerades på plats i Dili av Leandro Isaac, Nationalrådet för timoriansk befrielse (CNRT) och förre parlamentsledamoten Manuel Carrascalao, vars son dödades av motståndarmilisen förra helgen.

Det officiella Indonesien gav avtalet sin välsignelse genom underskrifter av guvernören José Osorio Abilio Soares, arméns regionala befälhavare Tono Suratman, polischefen Timbul Silaen och en medlem av Nationella kommittén för mänskliga rättigheter, Joko Sugianto.

I dag inleds under FN:s överinseende förhandlingar mellan indonesiska företrädare och Östtimors förra kolonialmakt Portugal om framtiden.

Avsikten är att östtimorianerna skall få rösta om ett förslag om självständighet eller självstyre.

Parlamentet i Jakarta antog på onsdagen en ny lag som ger regionerna i det enorma öriket en starkare ställning. Försvar, utrikespolitik, skatter och "strategiska frågor" är dock undantagna.

Källa: DN (TT-Reuters)

21 - Indonesien skärper tonen - Milis beväpnades i hemlighet

Nästan en helsida i Dagens Nyheter under de två rubrikerna. Det är Ingvar Andersson, epost ingvar.andersson@dn.se, tel 08-738 11 89, som skrivit artiklarna. De illustreras av en stor färgbild. Den visar milis som paraderar i civil klädsel med trägevär.

Ingressen med rubriken Östtimor lyder:

Den indonesiska militären har i hemlighet byggt upp en beväpnad milis för att sköta kriget på Östtimor. Men vägen mot frihet för den ockuperade ön går inte att stoppa, tror många.

Källa: DN

20 - Fortsatta våldsdåd skakar Indonesien

Av Ingvar Andersson
...

Även konflikten på Östtimor är delvis religiös där självständighetsanhängarna oftast är kristna medan de som vill stanna kvar inom Indonesien är muslimer.

I Östtimors huvudstad Dili var gatorna öde på måndagen efter helgens våldsamma attack från beväpnade demonstranter mot den östtimorianska frihetsrörelsen.

Anfallen som enligt åtskilliga vittnesmål skedde med den indonesiska militärens tysta godkännande, ledde till att minst 20 separatister dödades, bland dem 17-årige Manuelito Carrascalao, son till en av ledarna för frihetsrörelsen, Manuel Carrascalao.

Attackerna under helgen har ett klart samband med att förhandlingarna om Östtimor nu går in i ett avgörande skede. I slutet av veckan ska Indonesien och Portugal åter träffas i New York för att i FN-ledda förhandlingar försöka enas om ett avtal för självständighet. Våldsdåden har dock inte fått president Habibie och hans regering att överge sin linje om självständighet för Östtimor. I går förklarade Indonesiens utrikesminister Ali Alatas att regeringen enats om ett förslag till mötet i FN.

Källa: DN

19 - Razzior i Dili

Staffan Sonning fortsatte rapporteringen i Sveriges Radios morgonnyheter i P1 kl 8:

18 - "Storm av kritik mot Indonesien"

I Sveriges Radio P1 togs massakern i Dili upp både i nyheterna kl 10 och i God morgon, världen! Staffan Sonnings rapport i veckomagasinet redovisade både utlandets quot;storm av kritik mot Indonesienquot; och president Habibies arrogans i en intervju med honom.

17 - 30 döda i Dili

I dag dödades minst 30 personer i Dili av den beväpnade milis, som Indonesien har satt upp för att sprida skräck och terror. Milisen angrep anhängare av Östtimors sjävständighet med stöd av militär. Angreppen betecknades av Sveriges Radios korrespondent som "bärsärkargång". Staffan Sonning rapporterade vidare att Manuel Carrascalaos hus besköts och hans adoptivson dödades.

På onsdag, den 21 april, ska Indonesien och Portugal träffas i New York för en ny runda trepartssamtal om Östtimor. Biskop Belo har sagt att förhandlingarna måste skjutas upp tills våldet har stoppats.

Källa: Sveriges Radio P1 kvällsekot 17:45, Staffan Sonning

14 - President vädjar om vapenvila

Indonesien. Den indonesiska presidenten B J Habibie vädjade på tisdagen om vapenvila på Östtimor.

Utrikesminister Ali Alatas uppgav att Habibie skulle inbjuda ledare för alla väpnade grupper, både de som kämpar för självständighet åt provinsen och de som vill att den ska fortsätta att tillhöra Indonesien. De ska få ingå i en ny kommission

Bland dem som ska erbjudas plats i kommissionen är den fängslade gerillaledaren Xanana Gusmao. Kommissionen, som ska ha en oberoende ställning, ska enligt förslaget ansvara för att fredliga förhållanden införs.

Källa: DN (AP, Jakarta)

11 - En död vid nya kravaller

Östtimor Minst en människa dödades på lördagen vid nya våldsdåd på Östtimor.

Den mördade Antonio Lima förespråkade självstyre för Östtimor Polisen hävdade att okända män låg bakom mordet, men andra vittnen uppgav att han sköts ihjäl av indonesiska soldater.

Regeringsstyrkorna har tidigare anklagats för att beväpna de milisgrupper som bland annat utpekats som ansvariga för en massaker tidigare i veckan som krävde uppemot 50 människors liv.

Ett par tusen milisanhängare samlades också i staden Viqueque. Många var beväpnade med svärd och hemmagjorda skjutvapen.

Källa: DN (AP, Dili/Jakarta)

10 - Gusmao intervjuad i lunchekot

Sveriges Radio sände i program 1:s luncheko 12:30 en intervju med Xanana Gusmao. Intervjun var gjord av Sveriges Radios Asienkorrespondent Staffan Sonning.

10 - Gerillaledare kan fängslas

Östtimor. Regeringen kräver att Gusmao tar tillbaka krigsförklaring.

Jakarta. Om inte Östtimors rebelledare Xanana Gusmao tar tillbaka sin krigsförklaring så kommer han att sättas i fängelse igen, sade Indonesiens justitieminister på fredagen.

Samtidigt gavs namnlistor ut över dödade i massakern i Liquisa

Justitieminister Muladi sade att han nu undersöker om gerillaledaren Gusmao, som sitter i husarrest i Jakarta, uppmanade sina anhängare att ta till vapen i måndags.

Om det visar sig att han gav ut en skriftlig uppmaning, så måste han ta tillbaka det på samma sätt och dessutom personligen framföra detta nya budskap i tv, sade Muladi.

Gusmaos maning kom efter rapporter om hur en Jakartatrogen milis anfallit östtimorianer. Gusmao har senare genom sin advokat meddelat att han bara bett anhängarna försvara sig, inte velat starta ett nytt krig.

Människorättsgruppen YHAK i Östtimor sade på fredagen att 56 människor dödades i två dagars våldsamheter i Liquisa i måndags och tisdags. 22 har identifierats, hette det. Andra grupper gav andra uppgifter om hur många som identifierats. Indonesiska militären hävdar att högst fem människor miste livet, men biskop Carlos Belo i Dili sade efter besök på platsen i onsdags att minst 25 människor bragtes om livet.

Östtimors självständighetsivrare och den tidigare kolonialmakten Portugal har krävt en FN-insats. Australiens utrikesminister Alexander Downer sade dock på fredagen att det är uteslutet med fredsbevarande FN-styrkor för närvarande: dels vill Indonesien inte ha dem där, vilket vore en förutsättning enligt FN:s stadgar, och "dels finns det ingen fred att bevara".

Indonesien gav på fredagen Röda Korset och Australiens ambassadör John McCarthy tillstånd att resa till Östtimor och utreda uppgifterna om en massaker.

McCarthy sade att han och Röda Korset kommer att genomföra var sin fristående utredning av uppgifterna från biskopen och fredspristagaren Carlos Ximenes Belo om att milismedlemmar i tisdags sköt ihjäl minst 25 personer.

Belo, Östtimors andlige ledare, anklagade i onsdags milistruppper i territioriet för att dagen innan ha genomfört massakern utanför en kyrka vid Liquisa tre mil väster om den östtimorianska huvudorten Dili.

Källa: DN (TT-AFP)

10 - Minst 25 dödades i indonesisk massaker

Indonesien - Den romansk-katolska biskopen Carlos Ximenes Belo uppger att minst 25 människor dödades i en konflikt mellan förespråkare och motståndare till Timors strävan efter självständighet. Massakern leddes av motståndarna, som backades upp av Indonesiens militär, och ägde rum i staden Liquica, 29 kilometer väster om provinshuvudstaden Dili.

(Notisen illustreras av en färgbild av beväpnade timoreser från Pressens Bild.)

Källa: Avisen

09 - Fortsatt våld i Östtimor

Massaker i kyrka. Indonesiska soldater anklagas.

Indonesien. Spänningen steg åter på torsdagen i Östtimor efter en massaker tidigare i veckan.

Närmare 2000 anhängare av flera milisgrupper som vill att den tidigare portugisiska kolonin ska förbli en del av Indonesien demonstrerade i staden Maliana, väster om Dili.

Vid massakern i en katolsk kyrka dödades minst 25 människor; somliga uppgifter talar om minst 40, kanske 50 döda. Pro-indonesiska milisstyrkor anklagas för massakern.

Vittnesuppgifter gör gällande att även indonesiska soldater deltog vid massakern i Liquica.

Liquica har varit skådeplats för flera våldsamma sammanstötningar mellan rivaliserande grupper. Den fängslade separatistledaren Jose Alexandre Xanana Gusmao varnade i måndags för ett nytt blodbad. I onsdags tillbakavisade Gusmao uppgifter om att han manat till väpnad revolt för självständighet.

Portugal och fredspristagaren biskop Carlos Belo har krävt att en internationell kommission utreder händelserna i Liquica.

Källa: DN (AP)

08 - Självständighetsanhängare lämnar Österrikes ambassad i Jakarta

De sex självständighetsanhängare som sedan september 1997 haft sin tillflykt på Österrikes ambassad i Jakarta lämnade denna den 6 april.

Källa: Lusa (Jakarta)

08 - Östtimor: "25 mördade"

Östtimors andlige ledare, biskopen och fredspristagaren Carlos Ximenes Belo, anklagade på onsdagen milistrupper i territoriet för att ha mördat över 25 personer utanför en kyrka vid Liquisa tre mil väster om den östtimorianska huvudorten Dili. Belo framträdde vid en presskonferens i Dili tillsamans med fader Rafael Dos Santos, som beskrev hur flyktingar som sökt skydd i hans kyrka och hem i Liquisa höggs ned i tisdags.

Källa: Jorden runt-notis i DN (TT-AFP, Dili)

07 - FN:s MR-kommission - politiseringen har gjort arbetet svårare

Regeringsdelegationer från hela världen och ett hundratal ideella organisationer är just nu samlade i Genève där FNs kommission för mänskliga rättigheter håller sitt årliga möte.

...

Förutom dessa länder anser också Amnesty att följande länder ska uppmärksammas Kina, Colombia, Indonesien, Östtimor, Mexico, Ryssland och Saudiarabien.

...

Källa: AmnestyPress, nr 2 april 1999

07 - "Östtimors frihet hotas"

Jakarta. Den planerade folkomröstningen om självständighet för Östtimor är hotad genom gerillaledaren Xanana Gusmaos maning till anhängarna att bryta vapenvilan, enligt indonesiska regeringen.

Dewi Fortuna Anwar, rådgivare åt Indonesiens president, sade på tisdagen att Gusmaos uttalande är "mycket olyckligt" och försvårar regeringens "ärliga ansträngningar att finna en fredlig lösning".

Gusmao uppger att han återkallar maningen att ta till vapen endast om FN sänder fredsbevarande styrkor till Östtimor.

Men Anwar menade att det "inte behövs någon tredje part".

Källa: DN (TT-DPA)

06 - Maning om strid mot militären

Indonesien. Den fängslade östtimorianske gerillaledaren Xanana Gusmao beordrade på måndagen sitt folk att på nytt ta till vapen mot den indonesiska armén.

Hans dramatiska order, som lästes upp för journalister av en av hans advokater, kom sedan 17 civila östtimorianer dödats av indonesiska soldater och milis lojal mot indonesiska regeringen.

Krigsordern väcker nytt tvivel om möjligheterna till en fredlig lösning på det östtimorianska problemet. Indonesiens regering har sagt att den kan tänka sig att ge den före detta portugisiska kolonin full självständighet om östtimorianerna i en folkomröstning säger nej till självstyre inom Indonesien.

Källa: DN (TT-Reuter, Jakarta)

01 - TAPOL:s kommentar till polisens skiljande från armén

TAPOL: Polisens separation från de väpnade styrkorna är bara första steget.

Den 1 april 1999 skiljdes den nationella indonesiska polisen från ABRI, de väpnade indonesiska styrkorna. TAPOL, kampanjen för mänskliga rättigheter i Indonesien, välkomnar denna utveckling, men är övertygade om att detta bara är det första steget för att omvandla polisstyrkorna till en demokratisk instutition enbart ansvarig för att upprätthålla lag och ordning som uppträder i enlighet med de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Vi beklagar att styrkan inte har ställts under en civil myndighets befäl utan kommer att förbli underställd försvarsministeriet och dess minister general Wiranto, som för närvarande är överbefälhavare

Den indonesiska polisen införlivades med ABRI 1966, inte långt efter att general Suharto grep makten 1965. Under mer än 33 år har den indonesiska polisen tvingats godta arméns överhöghet, vilket har förstört dess trovärdighets som en kraft vars rolls borde vara att tjäna det allmänna. I mer än tre decennier har indoneserna betraktat polisen som dåligt utbildad, korrumperad, utan auktoritet och hemfallen åt brutalitet.

Nyligen varnade den nationelle polischefen, polisgeneral Rusmanhadi, polisens medlemmar att de kunde avskedas om de vägrade att följa ordern att skjuta på kravallmakare och andra "icke önskvärda". Lag och ordning har legat i militärens händer och har hela tiden dominerats av säkerhetsaspekten fastlagd av armén. Polisen har skaffat sig ett rykte som brutal och våldsam i sin behandling av kriminellt misstänkta och allmänhten i stort.

De senaste åren har polisen tvingats stå i första ledet vid hanteringen av gatudemonstrationer och protester. Dess specialstyrka Brimob (Mobila brigaden) är ett välutbildat kravallkommando utrustat med sofistikerad utrustning inklusive vattenkanoner från Storbritannien. Enheter ur Brimob har skickats till "oroshärdar" såsom Östtimor och Aceh liksom städer runtom i Indonesien i vilka protesterande studenter eller arbetare har gått ut på gatorna i stort antal. I sin funktion som en stridsstyrka har den mycket fruktade Brimod förtjänat allmänhetens avsky.

Reformrörelsen i Indonesien har envetet krävt att polisen skiljs från ABRI. Cermonin den 1 april, som markerade dess separation, kommer nog inte att göra någon större skillnad så länge som dess säkerhetstänkande fortsätter att dominera dess handlande och tills dess andra grundläggande ändringar införts.

För att säkerställa att lag och ordning enbart blir polisens uppgift måste den territorella strukturen hos den indonesiska armén överges. Militära kommandon måste upplösas från toppen till botten för att avsluta den mörka period i vilken regionala, områdes-, distrikts- och underdistrikts- (kodam, korem, kodim, koramil och babinsa) befälhavare har påtvingat befolkningen sitt styre och kontrollerat den.

Följaktligen tror TAPOL att

  1. Polisen ska verka som beskyddare av allmänheten och bli en kraft som åtnjuter de lokala samhällenas förtroende.
  2. För att uppnå dessa mål måste den indonesiska polisen underkasta sig ett massivt omskolnings- och demilitariseringsprogram innebärande en fundamental förändring av dess synsätt och attityd.
  3. Arméns territoriella struktur måste lösas upp så att uppgiften att upprätthålla lag och ordning överlämnas till polisen.
  4. Polisen måste underställas ett civilt ministerium och vara ansvarig inför parlamentet. Först därefter kan polisen bli en institution som kan spela sin roll i ett sant demokratiskt Indonesien i vilket grundläggande mänskliga rättigheter respekteras.

Översättning: Östtimorkommittén/Tommy Pollák

Mars

29 - Biskop Belo intervjuad i svensk radio

I morgonekot i Sveriges Radio P1 sändes en intervju med biskop Belo av Sveriges Radios korrespondent Staffan Sonning.

28 - Svensk UD-delegation i Dili

Mats Karlsson, statssekreterare i UD, förklarade i en intervju gjord av Staffan Sonning i Dili, Östtimors huvudstad, att ett självständigt Östtimor kommer att behöva mycket hjälp och att Sverige kommer att bidra via FN. Mats Karlsson leder en svensk delegation till Östtimor.

Intervjun sändes i Sveriges Radio P1, lunchekot kl 13:30.

18 - sex FN-representanter på väg till Östtimor

Förenta Nationerna - En sex man stark FN-delegation är på väg till Indonesien för att förbereda en direkt omröstning om Östtimors framtid, tillkännagav en FN-talesman i torsdags.

FN-talesmannen Fred Eckhard sade vid en presskonferens att delegationen, som skulle lämna New Yourk senare på torsdagen, skulle besöka Jakarta och Östtimor före Australien, Nya Zealand och Portugal.

Portugals och Indonesiens utrikesministrar kom förra torsdagen överens om att det Östtimoresiska folket, både i Östtimor och i landsflykt, skulle konsulteras om Indonesiens autonomiförslag för den tidigare portugisiska kolonin i en av FN ledd omröstning.

Indonesien, som annekterade Östtimor 1976, säger att Östtimor kommer att få självständighet om autonomiförslagen avslås.

Förenta Nationerna fortsätter att betrakta Portugal som den administrerande makten i Östtimor.

Eckhard sade att FN-delegationen skulle göra en "preliminär kravsammanställning för konsultation av östtimoreserna genom en direkt omröstning om autonomiförslaget."

Francesc Vendrell, chef för FN:s avdelning för Asien och Stilla Havet, leder undersökningsgruppen.

Eckhard påminde om att de två ministrarna, Indonesiens utrikesminister Ali Alatas och hans portugisiske motpart Jaime Gama, förraa veckan kom fram till en överenskommelse om mekanismen för konsultation.

Indonesien har offentligt nekat till att kall omröstningen för ett referendum i rädsla för att ett sådant steg skulle ses som ett prejudikat i andra oppositionella provinser.

Källa: AFP

13 - Östtimor får rättt att rösta om sin framtid

Indonesien. Efter 23 års brutalt styre har Indonesien gått med på att ge östtimorianerna vad många av dem kämpat för ända sedan ockupationen 1975 - rätt att rösta om sin framtid.

Men reaktionerna på plats var behärskade.

I princip välkomnade invånarna i Östtimor beskedet i torsdags från New York om att Portugal, Nederländerna - gamla kolonialmakter i regionen - och Indonesien kommit överens om att FN skall få genomföra en folkomröstning om autonomi, som i praktiken kommer att mäta väljarnas inställning till självständighet.

Indonesien har i det längsta motsatt sig en regelrätt folkomröstning om självständighet, eftersom det kan utlösa liknande krav på andra håll i landet. Men utrikesminister Ali Alatas medgav att beslutet i praktiken innebär att östtimorianerna röstar om självständighet.

Vissa ledare i området fruktade intriger och förräderi från indonesiskt håll. Regeringstrogna befarade våld mellan befolkningsgrupperna. Det har förekommit uppgifter om beväpnade organisationer som är beredda att slåss för att Östtimor skall stana inom Indonesien.

Ledaren för den östtimorianska befrielserörelsen Fretilin, Xanana Gusmão, välkomnade beslutet i New York.

- Detta är vad vi har längtat efter, en demokratisk process där folket tillfrågas. Men vi känner inte detaljerna, sade han från sin husarrest i Jakarta. Han är dömd till ett 20-årigt fängelsestraff, men det anses troligt att han är på väg att släppas fri.

Den östtimorianske exilledaren José Ramos-Horta uttryckte misstänksamhet mot Indonsiens intentioner.

Källa: DN (TT-Reuters, Dili)

10 - Finjustering av autonomipaket

Utrikesminister Ali Alatas har rest till New York för att informera FN:s generalsekreterare Kofi Annan och sin portugisiske motpart att Indonesien behöver ytterligare tid för att göra en finjustering av autonomipaketet för den oroliga provinsen Östtimor.

Ett särskilt regeringsutskott har bildats för att titta på utkastet till uttalandet om autonomi och göra justeringar rörande lagar, ekonomi, finanser och tullar. Trots tidspressen antas att arbetet kommer att avslutas i slutet av april och att Östtimors öde kommer att avgöras före årets slut.

Indonesien är emellertid fortfarande orubbligt när det gäller folkomröstningen, därför att en sådan bara kommer att leda till våld och blodsutgjutelse såsom när Portugal lämnade Östtimor 1975 trots en sekellång kolonial närvaro.

Världen har välkomnat Indonesiens löfte att inte överge Östtimor vid en övergång till full självständighet. Vad än utfallet blir, antingen östtimoreserna väljer autonomi eller full självständighet, så föväntar sig världen att övergången blir fredlig.

Av överordnad betydelse i hela frågan är östtimoresernas välfärd. Det är deras framtid som står på spel. President Habibie tillkännagav i januari att Östtimor kan blir oberoende om majoriteten av de 850 000 som lever i territoriet avvisar den långtgående autonomi som den indonesiska regeringen erbjuder.

I detta sammanhang måste östtimoreserna fatta mycket viktiga beslut nästa månad. I april kommer förhandlingar om autonomipaketet mellan Indonesien och Portugal avslutas i New York. Sedan kommer östtimoreserna att tillfrågas huruvida de accepterar paketet eller hellre vill ha full självständighet.

När väl östtimoreserna har fattat det slutliga beslutet, så återstår att se till att övergången till autonomi eller oberoende blir lugn.

Det är av stor betydelse att blodsutgjutelse och våld kan undvikas, eftersom detta skulle bidra till att skapa det förtroende som krävs för att den politiska reformen i Östtimor ska bli en framgång.

Under tiden har Ramos-Horta, östtimoresisk moststådsledare, i en intervju med den australiska radion ABC sagt att militären borde lämna Östtimor omedelbart och överlåta säkerhetsfrågorna till en av FN stödd övergångsadministration.

Han krävde också en lång tid på tre till fem år med grundliga förberedelser innan självständigheten utropas.

Som vi har sagt tidigare så krävs förtroende för en försoningsprocess i Östtimor. Indonesien har lovat att ge Östtimor autonomi eller självständighet.

Källa: Indonesian Observer

09 - FN:s dagliga presskonferens

Nedan följer vår inofficiella översättning av en praktiskt taget ordagrann utskrift av delar av FN:s dagliga presskonferens den 9 mars. Presskonferensen hölls av generalsekreterarens talesman Fred Eckhard.
God dag. Samtalen om Östtimor, som skulle startat i eftermiddag på hög tjänstemannanivå, kommer i stället att starta kl 10 i morgon. Uppskovet har begärts av den indonesiska delegationen därför att deras delegation från Jakarta inte kommer förrän i eftermiddag. Ingen annan ändring av den igår tillkännagivna tidplanen är aktuell nu.

Vi planerar att ge tillfälle till fotografering, när tjänstemannasamtalen börjar i morgon bitti och i morgon eftermiddag när ministersamtalen börjar.

...

Fråga: Finns det någon information om flyktingarnas situation i Östtimor? En del rapporter talar om tusentals flyktingar i flera städer. För det andra, dessa rapporter (talar om) försämring av den humanitära situationen i Östtimor. Har ni några upplysningar om detta?

Svar: Jag har ingenting att ge om detta. Jag kan hänvisa till två i min organsiation: Manoel de Almeida täcker Östtimor och Marie Okabe täcker den humanitära situationen och flyktingar. Så om vi har någon information, så har dessa två den.

Fråga: Har ni någon information om varför den indonesiska delegationen inte kunde komma i tid till New York idag?

Svar: Nej. Vi fick bara reda på att deras delegation inte skulle komma i eftermiddag och därför kommer samtalen att börja sent. Tyvärr.

Fråga: Östtimorsamtalen - ni har förmodligen besvarat detta tidigare, men kan ni sammanfatta vad målet för denna senaste omgång är?

Svar: Man har sagt mig att man denna gång förväntar sig att diskutera autonomipaketet och metodiken för att få fram timoresernas syn på autonomipaketet. Och självklart situation i stort.

Februari

13 - Beslut om Östtimor i november

Indonesien. Indonesiens presiden B J Habibie uppmanade på fredagen Östtimors befolkning att till i november bestämma om de vill ha full självständighet eller nöja sig med självstyre inom Indonesiens ram.

I november ska den så kallade folkets rådgivande församling i Indonesien sammanträda och kan då reglera Östtimorfrågan.

Habibie tillbakavisade samtidigt idén om att hålla folkomröstning på Östtimor och varnade för att en sådan kunde utlösa våldsamheter mellan olika politiska krafter i landet.

Östtimors frihetsledare, Xanana Gusmao, sade från sin husarrest att han välkomnade Habibies uttalande.

- Jag anser att det han säger är rättvist, och det är hög tid att lösa frågan om Östtimor. Jag är för självständighet, sade Gusmao.

Källa: AP, Jakarta (DN)

12 - "De får klara sig själva"

"Våldet trappas upp inför valet", så lyder rubriken på Dagens Nyheters första sida idag. Ingressen fortsätter "Indonesien. Förre dikatorn Suharto tros ligga bakom oroligheter". Efter en inledning om läget i Indonesien avslutas artikeln på förstasidan med följande:
Med förändringarna i Indonesien följer en ny politik för det ockuperade Östtimor. Indonesiens president B J Habibie sade på onsdagen att han vill lösa Östtimorfrågan under 1999.

Inne i tidningen finns nästan en hel sida om situationen i Indonesien och Östtimor. Ingvar Andersson skriver under rubrikerna

"De får klara sig själva"

Östtimor är på väg mot oberoende. Indonesien blidkar utländska givare.
Östtimor är med snabba steg på väg mot oberoende efter över 350 år av utländskt styre. Det står klart sedan Indonesiens president B J Habibie i går förklarat att han vill ha frågan om Östtimors framtid löst under 1999.

- Efter den 1 januari år 2000 vill vi inte längre tyngas av problemen på Östtimor. De får klara sig själva i framtiden, sade Habibie i ett tal inför eliten av Indonesiens företagsledare.

Indonesien har ändrat sin Östttimorpolitik i snabb takt den senaste tiden.

I tisdags släpptes den timorianske gerillaledaren Xanana Gusmao ur fängelse, något som för bara någon månad sedan var helt otänkbart. Och den 27 januari förklarade Indonesiens utrikesminister Ali Alatas att man kunde tänka sig att släppa kontrollen över den lilla öprovinsen.

Orsaken till Indonesiens nya politik är mycket krass: Landet behöver 100-tals miljarder i utländsk hjälp, men ingen vill ställa upp om Indonesien inte förändras i grunden. Förändringen omfattar också politiken gentemot Östtimor som Indonesien ockuperade 1975.

Den indonesiska regeringen omvändes under galgen, men det finns fortfarande starka krafter som inte har bytt åsikt. Delar av militären motarbetar den nya politiken aktivt och det är militären som ligger bakom den senaste tidens våld genom att de beväpnat tusentals motståndare till självständigheten "så att de kan försvara sig."

Men i själva verket har det handlat om motsättningar mellan dem som vill höra under Indonesein, oftast muslimer, och separatisterna som oftast är kristna.

Källa: Dagens Nyheter, Stockholm, 1999-02-13

10 - Gusmao flyttad till husarrest

Den 10 februari flyttades Xanana Gusmao, som avtjänar ett 20-årigt fängelsestraff, från Cipinangfängelset i Jakarta till husarrest i en fångvaktarbostad nära fängelset. Indonesiens justitieminister mötte Gusmao och förklarade att den forne gerillaledaren släppts för att kunna hjälpa till att lösa problemen på Östtimor.

Gusmao förklarade att han inte har några ambitioner att leda Östtimor men sade att han tror att det går att ena landet.

Nästa förhandlingsrunda mellan Indonesien och Portugal börjar den 10 mars.

Fakta/Gusmao Porträtt av Gusmao
  • Född 1946 i Manatuto öster om Östtimors huvudstad.
  • Utbildad lantmätare, men han har arbetat som lärare.
  • 1981 ledare för Fretilin, Revolutionära fronten för ett oberoende Östtimor.

Källa: Dagens Nyheter, Stockholm, 1999-02-11

08 - Sveriges Radios korrespondent i Dili!

Sveriges Radios korrespondent i Sydostasien, Staffan Sonning, är I östtimor. Han rapporterade idag bland annat i programmet Efter tre i program 4 kl 15:00.

06 - I Sveriges Radio

Östtimorfrågan har uppmärksammats många gånger både i TV och radio den senaste tiden. Idag intervjuades Svenska Caritas generalsekreterare Pär Torell. Han befinner sig i Dili för att sluta ett avtal om det bistånd till katolska skolor som EU finansierar. Intervjun gjordes av Sveriges Radios korrespondent i Sydostasien Staffan Sonning och sändes i program 1 i Människor och Tro kl 17:00.

05 - Gusmao och Gomes diskuterar hur inbördeskrig ska undvikas

Jakarta - Skapandet av mekanismer för att undvika ett inbördeskrig i Östtimor var ett av huvudämnena vid det historiska mötet mellan den fängslade östtimoresiske motståndsledaren Xanana Gusmao och ledaren för Portugals representation i Indonesien Ana Gomes i Cipinang fängelset i Jakarta på fredagen.

"Det är första gången som jag kan träffa en officiell representant för den portugisiska regeringen och det var mycket glädjande för mig" sade Gusmao efter ett två och en halv timme långt möte med Gomes.

Afonso Malheiro, andreman på det portugisiska intressekontoret, deltog också i mötet.

Gusmao sade att mötet hade kretsat runt skapandet av en så kallad stabilitetskommission, vars huvuduppgift skulle vara att förhindra inbördeskrig i Östtimor.

Gusmao sade också att upprättandet av ömsesidiga kvasi-diplomatiska intressekontor i Indonesien och Portugal främjar relationerna mellan de två länderna och tillade att Indonesien, Portugal och ett oberoende Östtimor skulle kunna utveckla ett bättre trilateralt förhållande som skulle kunna bidra till skapandet av "en fredlig värld för hela mänskligheten". Gomes är den förste portugisiske diplomaten i Jakarta efter att de diplomatiska förbindelserna bröts efter Indonesiens invasion av Östtimor i december 1975.

Under tiden sade USA:s statssekreterare för Östasien och Stilla havet, Stanley Roth, i Jakarta att en upptrappning av striderna i Östtimor skulle hota de pågående fredssamtalen mellan Lissabon och Jakarta under FN:s ledning om det omstridda territoriet.

"Om situationen på marken försämras, så kan den stoppa förhandlingsprocessen," sade Roth, och tillade att han emellertid var, "optimist när det gällde grunden för en politisk lösning." Roth sade också att Indonesiens överbefälhavare general Wiranto tidigare i veckan hade sagt honom att han föredrog ett förslag av Gusmao att avväpna rivaliserande grupper och inleda eld-upphör i Östtimor.

Källa: Agˆncia Lusa

05 - Cyberkriget har startat

Så lyder rubriken på Erik Geijers krönika i tidningen Computer Sweden. Geijer syftar på någon försökt att komma åt den dator på Internet som administrerar toppdomänen tp. Denna domän är registrerad som Östtimor. Datorn finns på Irland. För att skydda sig togs datorn tillfälligt ur bruk och byggdes om.

För några år sedan "hackades" en av den indonesiska regeringens Webservrar till förmån för Östtimor.

Läs mer om cyberkriget" på http://wired.com/news/news/politics/story/17562.html.

Källa: Computer Sweden, Stockholm, nr 11 1999-02-05

04 - Mer om Indonesiens utspel

Enligt Sveriges Radio program 1, ekot 17:45, så har Indonesiens utrikesminister Ali Alatas förklarat vad regimen menar med sitt erbjudande om utökat självstyre till Östtimor. Självstyret skulle omfatta hela inrikespolitiken med eget parlament och egna val. Se denna förklaring i ljuset av kännedom om att Alatas och Portugals utrikesminister på söndag ska förhandla om Östtimor tillsammans med FN:s generalsekreterare Kofi Annan.

Januari

31 - Politiker vill behålla Östtimor

Indonesien. Två framträdande indonesiska oppositionspolitiker har uttalat sig mot självständighet för Östtimor. De kritiserar president Bacharuddin Jusuf Habibies utspel om att ge Östtimor självstyre. Den ena, statsgrundaren Sukarnos dotter Megawati Sukarnoputri, säger enligt tidningen Kompass:
- Östtimors integration i Indonesien är helt i överensstämmelse med författningen.

Även Abdurraham "Gus Dur" Wahid, ledare för den jättelika muslimska organisationen Nahdalatur Ulama, invänder mot förslaget, rapporterade Kompass på lördagen.

Källa: DN (TT-DPA, Jakarta)

30 - Indonesien vill bli kvitt kostnaderna för Östtimor

Davos, Schweiz (AFP) - Indonesien vill lösa Östtimorproblemet snabbt, inte minst därför att det har visat sig dyrt, både ekonomiskt och politiskt, sade Indonesiens finansminister Ginandjar Kartasasmita här på lördagen.

Östtimor "e;är mycket, mycket dyrt, inte bara mätt i pengar och materials", men också politiskt därför att det har betytt att Indonesien har "trakasserats, behandlats nedlåtande" av det internationella samfundet, sade Ginandjar till AFP i korrodorerna vid det årliga ekonomiska världsforumet.

Huvudskälet till att Indonesien vill lösa problemet, sade han, är att "vi vill vända ett blad, det är en del av reformerna. Vi är verkligen ärliga, när vi säger att vi är på väg att bli den tredje största demokratin i världen."

Indonesien tilllännagav denna vecka att om samtalen med FN om att ge särskild autonomi misslyckas, så kommmer det att erbjuda oberoende till den forna portugisiska kolonin, som invaderades av indonesiska trupper 1975.

Ginandjar medgav att den politiska situationen i Indonesien hindrar återställandet av de internationella investerarnas förtroende till landet, men sade att junivalen kommer att lösa det problemet och efter det "är jag helt säker på att vi kommer att återställa förtroendet."

Indonesien kommer att uppleva negativ tillväxt i år, men kommer att uppnå positiv tillväxt det andra halvåret under förutsättning att valen går bra och det kommer att innebära starkare tillväxt nästa år, sade Ginandjar. Men för 1999 som helhet förväntar han sig inte bättre än nolltillväxt.

Tillfrågad om effekten av det låga oljepriset på oljeproducenten Indonesien, sade Ginandjar att med en budget för 1999 baserad på 10.50 dollar per fat "känner vi oss säkra".

Men han sade att "vi måste tänka om beträffande den roll" Organisation for Petroleum Exporting Countries, som Indonesien är medlem i, spelar.

"Jag vet inte om OPEC egentligen har fungerat som det borde", sade han. Men han tillade att "vi kommer inte att föreslå en upplösning" av organisationen.

Källa: AFP i datakonferensen reg.easttimor

30 - Armén talar med kulor

I Dili konstaterar John Aglionby att den indonesiska militären använder terror för att behålla greppet nu när Jakarta talar om at släppa Östtimor.

Östtimoresiska gäng beväpnade och finansierade av den indonesiska militären intensifierar sin tre månader gamla terrorkampanj mot territoriets majoritet av självständighetsanhängare. I går iscensatte gängen skottlossning i huvudstaden Dili för första gången.

Den 15 minuter långa styrkedemonstrationen, under vilken hundratals skott avlossades i luften, skickade ett tydligt bevis på vem som bestämmer till territoriets befolkning. Det var också ett meddelande till regeringen i Jakarta att armén inte gillar att den kan tänka sig självständighet för Östtimor efter valen i Indonesien den 7 juni.

Gårdagens gevärseld i Dili var uppenbart godkänd av militären: säkerhetsstyrkor på vakt i närheten gjorde inte några försök att ingripa. Ingen skadades. Skjutandet visar att medan det finns tecken på en utveckling mot oberoende för territoriet, så kommer militären att göra allt för att förhindra eller fördröja oberoendet.

"De bara kom och började skjuta. Det var klart avsett som ett försök att skrämma folk", sade Alec Boy, som satt på torget utanför hotellet, när det hände.

Militärens farhågor för en kompromiss ökade igår, när regimen i Jakarta tillät Östtimors rebelledare Xanana Gusmao att hålla en presskonferens i fängelset i Jakarta vid vilken han föreslog eld upphör och accepterade regeringens förslag att flytta honom till husarrest.

"Indirekt har den indonesiska regeringen erkänt vår rätt till självbestämmande", sade Gusmao. "Vi är förtjusta över beslutet, men lösningen kräver mer tid och ansträngningar." De flesta östtimoreserna ser milisens kampanj som ett sista desperat försök av militären att förlänga sin närvaro genom att avsiktligt destabilisera territoriet.

Manuel Carrascalao, en patriarkalisk gestalt i staden och en ledargestalt inom motståndsrörelsen, beskriver skjutandet som "mycket talande". Han anklagade armén för att försöka underblåsa kaos i Dili. "De har förorsakat ödeläggelse på landsbygden och nu ser det ut som om de vill utvidga sin terror till huvudstaden." Den här terrorn började i november, när milisen, utbildad, beväpnad och betald av den indonesiska armén, inledde en våg av angrepp i Alasdistriktet omkring 60 km söder om Dili. Milisens våld spred sig sedan till Turiscai, Ainaro, Fatuberliu, Maubara och, i veckoslutet, till området runt Suai, en stad 100 km sydväst om Dili.

Skräcken kan nu kännas i Östtimor, lika intensivt, säger befolkningen, som månaderna omedelbart efter invasionen 1975, när 60 000 dödades.

Resultatet är ett ökande antal människor som flyr från sina hus. Flyktingantalet har nått 10 000 och ökar. Mer än 4 000 av dessa söker skydd utanför en kyrka i Suai, på ett fält hälften så stort som en fotbollsplan. "Deras tillstånd är skrämmande", sade Carrascalaos 19-åriga dotter, Chris, som hjälper till att samordna hjälp för dem i Dili samtidigt som hon bistår de 250, som tagit sin tillflykt till hennes fars trädgård.

"De har inte tak över huvudet, maten räcker bara några dagar, lokalbefolkningen är för rädd för att hjälpa dem och fler flyktingar anländer med lastbilar varje dag." Bland dem som lever på Carrascalaos gård är tre män från byn Guguler nära Maubara. Den 8 januari, säger de, kom dussintals milismän till deras by och gick från hus till hus. De torterade folk och genomsökte deras tillhörigheter. Efter tre timmar lämnade de byn, men "en timme senare kom två bilar fulla med soldater och stannade utanför mitt hus", sade Abrao Raibero, en ung bonde.

"De slog mig och sedan arresterade mig och band mina händer. De tog mig till sin bas och torterade mig omkring en timme. Sedan sade de att de skulle döda mig." Hans skrik räddade antagligen hans liv. När Raibero släpas över en parkeringsplats för att avrättas, "hör någon från hälsocentralen bredvid hans skrik och kommer springande. Han lyckades övertala soldaterna att släppa mig." En dag senare släpptes Raibero och två veckor senare kom han till Dili till fots för att undvika de många militära vägspärrarna. I Dili mötte han dussintals bygrannar, som hade gått samma väg på grund av oroligheterna i byn.

Carrascalao påpekar att armén handlar "fullständigt annorlunda än vad de (regeringen och arméledningen) säger i Jakarta" om en möjlig fredlig lösning. På Östtimors gator finns inga tecken på att armén tänker ge sig iväg lugnt.

Förtryckets historik

Källa: THE GUARDIAN

30 - Timoreser flyr undan milis

John Martinkus i Suai, Östtimor

Omkring 4 500 vettskrämda människor trängs runt den katolska kyrkan och skolan i den här staden på Östtimors sydkust. De har flytt undan en ny terrorkampanj av indonesiska säkerhetsstyrkor och lokal beväpnad milis i avsides byar.

Förhållandena är vidriga. Männen sover i det fria, sittande i solen på dagarna, eftersom kyrkan inte har någonting att sätta upp som skydd, medan kvinnor och barn trängs i klassrummen. Det finns en vattenkran.

"Vi har inget vatten, inga mediciner, inga toaletter och mycket lite mat," sade en flyktingsamordnare, Adrianno do Nasciemento.

"De här människorna har flytt i panik. De har inte tvättat sig på fyra dagar och vi börjar redan få allvarliga diarrer och andningsproblem och vi har ingenting att behandla dem med."

"Om dessa förhållanden fortsätter kommer vi att se en mängd sjukdomar, särskilt bland barnen, inom en eller två dagar bara."

De ökande milisanfallen sammanfaller med Jakartas faktiska ultimatum till Östtimor den här veckan att antingen godta autonomi inom Indonesien eller stå inför en separation så snart som nästa år.

Det har utlöst rädsla för att omedelbar självständighet skulle leda till sammanbrott för viktiga funktioner och provocera inbördes strider.

Omkring 300 flyktingar har också flytt till huvudstaden Dili för att söka skydd hos den populäre Mario Carrascalao, yngre bror till den förre provinsguvernören.

På onsdagskvällen skickade ett rykte om annalkande soldater en panikvåg genom Suai, - männen beväpnade sig med stenar och järnrör och kvinnorna sprang efter sina barn.

Det var ett falskt larm. Men efteråt satt en kvinna gråtande över sin fyramånadersbaby, som en läkare just dödförklarat. Hon hade omväxlande gått och sprungit 20 kilometer från byn Beco och råkat in i den panikslagna folkmängden. Barnet tycks ha kvävts genom en olyckshändelse, sade läkaren.

Fader Ilario Madeira sade: "Efter att ha sett det brutala dödandet vill människorna inte ha det så - de har kommit hit därför att paramilitären sagt åt dem att de kommer att döda dem och att de sett vad som skett."

Prästen visar upp en hatt full med använda patroner. "De här använde de för att döda de tre i Galitas," sade han, syftande på en man, hans son och en havande kvinna som sköts till döds förra måndagskvällen i den byn.

Fernando Ceyran dos Santos och andra överlevande säger att en milisenhet kallad Ratih omringade Galitas kl 22 och dödade de tre när de flydde från sina hus. Milisen fortsatte att skjuta i minst en timme på andra bybor, när de sprang iväg genom den omgivande djungeln.

Fader Francisco Soares, en präst i Suai, som fått tillstånd av militären att lämna byn på onsdagen för att hämta de döda för att begrava dem, sade att kropparna var stympade. Han visade fotografier, som han sade att han hade tagit, som visade de döda männen uppenbarligen uppfläkta av knivhugg. Den döda kvinnan hade vad som tycktes vara ett skott genom huvudet. Hennes kropp var täckt av ett skynke, men fader Soares sade att hennes buk hade slitsats upp.

Våldet hade börjat i området öster om Suai på söndagen, sade flyktingar. Milisen hade dödat en annan man, Fernando Cardoso, arresterat hans bror, och sedan gjort utfall från sina baser i byn Cassa till byarna Fatukoan, Ramere och Belacu.

Civila myndigheter i regionen Covalima tillsatte en grupp för att undersöka Cardosos död som begav sig till Cassa tidigt på måndagen. De blev själva misshandlade och deras ledare, Nuno Sarmento, en lärare, arresterades och är sedan dess försvunnen.

Gil Da Costa, en representant för den katolska hjälporganisationen Caritas, som försökte få fram mat till lägret i Suai, oroade sig över att militären inte visade någon vilja att skydda dem som återvände till sina byar.

"De nekar att ta något ansvar", sade han. "Danrem i Dili [befälhavaren i Östtimor, överste Tono Suratman] har inte svarat på våra vädjanden att ingripa och den lokale befälhavaren säger att han inte kan ingripa utan högre befäls godkännande."

Källa: Sydney Morning Herald

29 - Världsbanken kräver självstyre

I måndags hade Världsbanken och den indonesiska regeringen ett möte i Jakarta. Ämne för dagen: En indonesisk vädjan om 40 miljarder kronor i nya lån ... Långivarnas budskap var entydigt: Godkänn vallagarna så att valet kan genomföras den 7 juni, och låt Östtimor få självstyre.

I onsdags kom regeringens svar - Östtimor kan få självstyre eller rent av självständighet. ...

Källa: DN

28 - Engelsk aktivist håller flamman brinnande

Efter två decenniers kamp och 200,000 döda tycks Jakarta släppa sitt grepp av Andrew Buncombe

Den brittiska kvinna som förmodligen har gjort mer än någon annan för Östtimors oberoende väntade igår natt på att regimen skulle handla i enlighet med sina uttalanden.

Carmel Budiardjo, 73, som har bedrivit kampanjer för mänskliga rättigheter i Indonesien i mer än tre decennier, sade: "Detta är första gången som en indonesisk regering har talat om oberoende för Östtimor och det är i detta avseende ett steg framåt."

"Fast, medan de säger att de vill ge detta oberoende håller de fortfarande på att beväpna de paramilitära grupper som dödar de timoreser som säger att de vill ha oberoende."

Hon tillade: "I Indonesien råder kaos för tillfället. Det finns tydligen många högt upp i regeringen och armén som tycks mena att både den militära och politiska kostnaden för att hålla fast Östtimor är för hög."

Budiardjo levde i Jakarta med sin man, Suwondo, när de 1968 blev arresterade. Deras brott var att de var medlemmar i Indonesiens kommunistparti och arbetade för den förra regeringen. Budiardjo förhördes, torterades och hölls fängslad i tre år utan rättegång. Hennes man satt i fängelse i ett årtionde. När hon återvände till Storbritannien för att vänta på sin mans frigivning grundade Carmel Budiardjo människorättsgruppen Tapol (från de indonesiska orden för politisk fånge) 1973.

Förra året var hon värd när Tapol firade sin 25-årsdag tillsammans med parlamentsledamöter och aktivister.

En av kampens sorgestunder var Santa Cruz-massakern 1991, när 273 studenter och demonstrater för oberoende mördades på en beravningsplats av indonesiska soldater i Dili, Östtimors huvudstad.

En av höjdpunterna var 1996 års beslut av en jury i Liverpool att frikänna fyra kvinnor från gruppen "Seeds of Hope" som hade angripit ett brittisktillverkad jetflygplan av modellen Hawk som hade sålts till Indonesien. Kvinnorna argumenterade framgångsrikt att därför att flygplanen användes för att bomba Östtimor, så hade deras aktion egentligen förhindrat ett mera allvarligt brott. Budiardjo vittnade för försvaret.

Hon tillägger: "Folk säger att jag ska ta det lugnare, men pensionering står inte på min dagordning."

Östtimor på Weben: http://www.ci.uc.pt/Timor/netret.htm

Källa:The Independent, London

27 - Indonesiskt utspel!

Indonesiens utrikesminister Ali Alatas meddelade överraskande att Östtimor kan få självständighet om befolkningen vill det.

Det var dagens huvudnyhet i Sveriges Radios nyhetssändningar. Östtimorkommitténs kassör Tommy Pollák fick kommentera nyheten i ekosändningarna kl 16:45 och 22:10. Östtimorkommitténs ordförande Gabriel Jonsson deltog i Studio Etts sändning kl 17:00. I den deltog också radions korrespondent Staffan Sonning från Jakarta och José Ramos-Horta.

Staffan Sonning hade fått en intervju med den indonesiske informationsministern Yosfiah, som bekräftade Alatas uttalande. Ministern sade att om östtimoreserna inte är nöjda med självstyre, så kan frågan om självständighet tas upp i Folkets rådgivande församling, Indonesiens högsta lagstiftande instans.

Ramos-Hortas kommentar var mycket avvaktande och kritisk. Han menade att självständigheten nu är oundviklig och att det bara kommer att ta två till fyra år. Indonesien är bankrutt. Dess handlande i Östtimor står i bjärt kontrast till uttalandet, det brutal förtrycket pågår i detta nu.

Roque Rodrigues, företrädare för CNRT i Lissabon, sade att Indonesien ofta säger en sak och och gör en annan.

Mario Carrascalao, timoresisk rådgivare till president Habibie, hade träffat presidenten dagen före uttalandet och då hade presidenten inte ens nämnt Östtimor!

Källa: Sveriges Radio 99-01-27, DN 99-01-28

12 - Ramos-Horta säger att Australiens nya Östtimorpolitik är motsägelsefull

Östtimors fredspristagare José Ramos-Horta beskrev på tisdagen Australiens nya erkännande av sitt ockuperade hemlands rätt till självbestämmande som "motsägelsefullt". I ett uttalande för media med anledning av den australiska regeringens tillkännagivande denna vecka att den nu stöder Östtimors rätt till självbestämmande sade Ramos-Horta att Canberras nya politik möjligen har motiverats av Jakartas minskade betydelse som handelspartner och den australiska regeringens försämrade rykte internationellt på grund av dess erkännande av Indonesiens anspråk på Östtimor.

Emellertid så betonade Ramos-Horta att "även om det finns motsägelser och tvetydigheter i den, så vet jag att det är en nödvändighet för Australien för att inte tappa ansiktet". "Därför att de (den australiska regeringen) har gått så långt att de, som enda västland erkänt Indonesiens överhöghet (över Östtimor), kan de inte över en natt gå över till att stödja ett oberoende (Öst-) Timor" sade Ramos-Horta.

Australiens utrikesminister Alexander Downer sade tidigare denna vecka att Canberras ändrade politik inte sträcker sig till att stödja fullt oberoende för Östtimor. "Australiska regeringar har varit av åsikten att ett fullständigt självständigt Östtimor skulle kunna leda till Indonesiens sönderfall", sade Downer till Australian Broadcasting Corporation, och tillade "Indonesien befinner sig just nu i en delikat situation, så vi vill inte uppmuntra till en splittring av den indonesiska staten." Ramos-Horta kommenterade Downers tillkännagivande genom att säga att Australiens stöd för Östtimors självbestämmande och samtidiga förkastande av oberoende för territoriet var en "motsägelse". Downer sade också i radiointervjun att Canberra stöder den indonesiske presidenten B. J. Habibies förslag att ge Östtimor "särskild autonomi".

Källa: Lusa, Canberra

11 - Politiska fångar

CDPM, Commissão para os Direitos do Povo Maubere, ber oss att skriva till FN:s generalsekreterare, människorättsansvarige och ordförande i arbetsgruppen mot godtyckliga fängslanden. Gör det! Läs mer här (på engelska).

08 - Fara för väpnade sammansstötningar

En dag efter att biskop Belo varnat för faran av inbördeskrig i Östtimor, varnade också Manuel Carrascalao, ledare för "the Movement of Reconciliation and Unity of the People of East Timor", för risken för väpnade sammanstötningar mellan timoreser. Enligt Carrascalao, har den indonesiska militären delat ut omkring 12 000 vapen till timoreser som är för integration. Carrascalao beskrev situationen i territoriet som oroande och talade om faran för inbördeskrig.

Carrascalao:

Det finns en fara för inbördeskrig eftersom folket är ytterst desperat: fastän de inte har några vapen, så är de desperata. Och indoneserna har gett vapen till en del oansvariga timoreser, så att de kan döda sina timoresiska bröder. De andra timoreserna kommer att försöka försvara sig trots att de inte har några vapen, ingenting. Men de är inte villiga att ta ett enda steg tillbaka. Jag, till exempel, kommer inte att kunna stoppa svaret, när de andra anfaller, när de med vapnen attackerar, kommer befolkningen att svara - med stenar, med slagträn, med det som finns till hands. Det är vad jag är rädd för, eftersom vi vet att med en orättvis nackdel kommer otvivelaktigt de utan vapen att förlora. Det är vad Indonesien har gjort. De har distribuerat 12 000 vapen till individer de har utbildat så att de kan döda andra timoreser.

Källa: Radio Renascenca, Lissabon, 99-01-08

04 - Två döda i sammanstötning

Dili, Östtimor (AFP) - Två män dödades och fem skadades när anhängare av en folkomröstning om territoriets framtid drabbade samman med beväpnade miliser som stödjer Indonesiens autonomiförslag.

Vid en säkerhetspostering i Ainarodistriktet sköt miliserna in i en samling av omkring 100 människor sent på söndagen efter att de avlossat varningsskott, sade en källa.

Den indonesiske militärtalesmannen kapten Agus Nukasa sade att autonomianhängare hade klagat över trakasserier från anhängare av en folkomröstning.
- De hade sagt att flera hus bränts ner och att de därför skapat milisen med hjälp av militären, sade Nukasa.

Milisen hade satt upp fem säkerhetsposteringar.

Indonesien, som ockuperar Östtimor sedan 1975, har erbjudit Östtimor en omfattande autonomi. Frågan behandlas i trepartssamtalen mellan Indonesien och Portugal under FN:s ledning.

Autonomi anses av de flesta östtimoreserna inte vara någon lösning på Östtimorfrågan. De anser, liksom den fängslade motståndsledaren Xanana Gusmao, att autonomi bara kan godtas fram till en folkomröstning.

Källa: TAPOL