Östtimor Nyheter Ändrad Tommy Pollák

Östtimorkommittén Råundavägen 24, 2 tr c/o Jonsson 169 67 SOLNA Tel 08-33 62 47 Plusgiro 1 81 92-5 E-post info@osttimorkommitten.se Till hemsidan

2013

(Klicka här för 2012, här för 2011, här för 2010, här för 2009, här för 2008, här för 2007, här för 2006, här för 2005, här för 2004, här för 2003, här för 2002, här för 2001, här för 2000, här för 1999, här för 1998 och här för 1997)

Januari - februari - mars - april - maj - juni - juli - augusti - september - oktober - november - december

December

20 - Vad hände i Kraras i Östtimor, Prabowo?

En av de intressantaste - och mest kontroversiella - presidentkandidaterna är, utan tvekan, den pensionerade generallöjtnanten Prabowo Subianto. Han är en bland de få som både har dragit till sig allmänhetens uppmärksamhet och fört fram nya ideéer och politiska initiativ. Men han var också en gång i tiden löst förknippad med president Suhartos familj och anklagad för inblandning i ett antal brott mot de mänskliga rättigheterna.

Men man kan undra varför vi vet så lite om hans roll i Indonesiens tidigare 27:e provins, nu Östtimor, där senare delen av hans militära karriär formades. I slutet av 1970-talet var han stolt över att ha eliminerat Fretilins förste ordförande Nicolau do Reis Lobato.

Prabowos namn har ofta kopplats till en by med namnet Kraras - den plats där Östtimor nyligen hedrade minnet både av den 38:e årsdagen av sin självständighetsdeklaration och 30-årsdagen av den värsta massakern i landets historia.

Kraras, omkring 300 km från huvudstaden Dili, i Viqueque-distriktet ligger vackert inbäddat i en bred dal med en flod nära skogen. När jag besökte byn i april förra året, fann jag ett närmast tomt fält med några få utspridda hus och mindre än 100 invånare. Vänliga bybor välkomnade oss, när vi frågade om platsen, dess människor och historia.

Ingenting - utom minnesmonumenten - visar att det en gång var platsen för en blodig massaker. Men i närliggande områden med namnen Bibileo och Klalerek Mutin hittar man hus och olika reliker från det närmast förflutna som visar militarisering. En byggnad, nu en skola, måste ha varit en befälspost med beteckningar på de plutoner, som en gång var stationerade här.

En del bybor satte till och med upp affischer med efterlysningar av 19 generaler betraktade som ansvariga för landets blodiga historia. Bland dem finns fotografier av generalerna Suharto, Benny Moerdani, Wiranto, Kiki Syahnakri och Prabowo.

Med tragedin fortfarande färsk i områdets minne, kan det av våldsdåden skapade traumats djup avläsas i bybornas berättelser och känslor.

I motsats till östtimoreser annorstädes har de flesta människorna här aldrig lärt sig indonesiska och om de har, så är de ovilliga att använda den.

Åren 1983-1985 var kritiska. I mars 1983 sände den dåvarande indonesiske militärbefälhavaren generalmajor Jusuf överste Gatot Purwanto till ett möte med Falintils gerillaledare Xanana Kay Rala Gusmão. På en plats nära Kraras kom de två överens om ett vapenstillestånd och firade det med en middagsbjudning för soldater och gerillakämpar.

Emellertid så krossades euforin snart. De omständigheter som ledde till förnyat våld förblir i stort sett oklara.

Å ena sidan förväntningen att Förenta Nationernas fördömande av Indonesiens invasion skulle resultera i en förhandling om självbestämmande hade svikits. Det diplomatiska status-quo-tillståndet kvarstod och spänningen steg trots vapenvilan med rapporter om en del skottlossningar. Falintil planerade levatamento, ett nationellt uppror.

Samtidigt tyckets de särskilda militära Kopasandha-enheterna (senare kallade Kopassus eller specialstyrkor) ha konsoliderats i Falintils viktigaste kommandoområde, region II (östra), i Viqueque, och börjat rekrytera ett större antal timoreser.

I en förtryckande konfliktsituation - som i senare dagars Aceh - är det vanligt att lokalbefolkning rekryterad för att i hemlighet hjälpa armén utvecklar empati med sina landsmän i motståndsrörelsen.

I verkligheten så ändrade en del gerillaenheter sin taktik efter invasionskriget (1975-1978) genom att ge sig för att återuppbygga sina styrkor inifrån armén. Falintil kan ha planerat ett landsomfattande uppror, men när massdeserteringar och gerillaanfall bara förekom i Viqueque-distriktet den 8 augusti 1983, så var det inte klart om dessa var en del av planen eller framkallade av våld mot timoresiska kvinnor eller både och.

Den dagen började en enhet av hansip (lokalt civilförsvar), som deserterat, under ledning av befälhavaren Ular Ruhik ett anfall och dödade 16 indonesiska soldater. En överlevande - en medicinsk officer - som gömt sig i en trädtopp kom undan flera dagar senare och rapporterade om händelsen.

En månad senare, i mitten av september, utspelade sig en obeskrivlig tragedi. En arméenhet med hansip begav sig till Kraras för att leta efter dem som dödat, brände husen och förföljde familjerna och andra om sprang till skogs. Det förekom flera massakrer vid olika tidpunkter, vid ett tillfälle dödades omkring 180 män nära floden Wetuku.

En prästs anteckningar upptar 287 dödade människor - unga och gamla, huvudsakligen manliga och ett spädbarn. Och duintal fler försvann.

Det var en massaker av utvalda grupper obeväpnade civila - en indonesisk variant av USA-arméns vedergällningsdödande i My Lai, Vietnam, 1968.

Krarasmassakern, är den näst värsta, värst var den ökända sammandrabbningen vid Mount Matebian i slutet av 1970-talet och för Indonesien det värsta illdåde efter självständigheten bortsett från dödandet 1965.

Underligt nog så är det inte klart vilka befälhavare för enheterna, som deltog i massakern omkring den 17 september, var, även om Prabowos enhet Chandraka 8 sågs i regione under denna period. Så tidigt som i april hade överste Purwanto varnat guvernören,u Mario Carrascalao, för att fredsprocessen har redan saboterats av kapten Prabowo som reste in och ut ur Timor.

De bybor jag mötte tre decennier senare, huvudsakligen överlevara från 1983, hade alla hört om Prabowo, men ingen sade ha sig sett honom i området under de hemska händelserna. Men tidigare vittnen, inklusive de intervjuade av FN-polis i början av 2000-talet, hävdade att han förde befälet under operationen.

Underligt nog hävdade byborna att två timoresiska hansip-ledare, allmänt kända för att ha varit Prabowos lojala livvakter, had styrt dödandet som förvandlade Kraras till en by av änkor.

Kortfattat, källor och forskare misstänker att Prabowo var direkt inblandad, även om hans vistelseort och exakta roll fortsätter att vara oklara.

Då en internationell tribunal tycks vara fjärran under överskådlig tid, borde ingen hysa förhoppningar - så som de uppstog gen om 2008 års Sannings- och vänskapskommission (Truth and Friendship Commission - CTF) - att Östtimors folk ska begrava och glömma dessa smärtsamma händelser. Aldrig.

Det är då av stor betydelse för Indonesien och dess framtida generation att vara absolut klara över vilket slags president de skulle få om Prabowo, med tanke på hans kontroversiella förgångna, skulle väljas.

Tiden har kommit för att lösa arvet av mänskliga felsteg. Så exceptionellt som nationens värdighet står på spel, är det viktigt att ta del av och granska varje svar han skulle ge på den viktiga fråga som åter måste ställas.

Den lyder: Vad hände i Kraras och var var ni då, Pak Prabowo?

Skribenten är journalist.

Källa: Aboeprijadi Santoso, Amsterdam/Jakarta Post

19 - Nya australiska koalitionsregeringens 100 första dagar

Vi har just markerat Abbott-regeringens första hundra dagar, vilket säkerligen är ett tillfälle några tillnyktrande tankar för många av oss. Trots ett försök av regeringen att förgylla sin dåliga prestation, skyllande allt på sin Labor-föregångare, är det mycket som vi kan vara oroade över, inte minst inom utrikespolitiken.

…

Inte överraskande har regeringen försämrat våra relationer med Östtimor, med sin oginhet mot det kämpande nya landet, med avslöjandet att australiska säkerhetsmän buggat den timoresiska delegationen vid 2004-års konferens om Timorsjön. Det var både arrogant och orättvist och timoresiska protester och ilska avfärdades arrogant av Canberra, som använde den lättköpta ursäkten att de varken kunde bekräfta eller förneka. Det är ett fånigt uttryck för det betyder alltid vi erkänner men kommer inte att kommentera. Om en sådan underrättelseoperation inte hade ägt rum, så skulle den naturligtvis eftertryckligt förnekas!

Så som den kom i efterdyningarna av incidenten med SBY har denna fråga inte främjat Australiens diplomatiska ställning och inte bara med Östtimor. Alexander Downers ganska ohyfsade kommentarer förbättrade inte läget. Det är visserligen sant att hans regerings handlande vid krisen 1999 var till betydande hjälp, till slut bidrog till att timoreserna kunde säkra sin självständighet, men det gjordes med mycket mindre entusiasm än han antyder. Downer själv försökte att avvärja skulden som lades på den indonesiska militären för dess mördande roll, när han, helt felaktigt, deklarerade att den dödliga fylleskivan var ett verk av skurkaktiga element.

Regeringens beslut att upplösa AUSAID och flytta dess verksamhet till DFAT är en annan oroande fråga. Som en separat myndighet hade AUSAID fördelen att låta vårt bistånd spegla det australiska samhällets humanitära inställning snarare än att vara ett instrument för utrikespolitik. Nu är det igen risk för att det ska bli ett instrument för politisk selektivitet, som speglar de ideologiska preferenserna och fördomarna av det som visar sig vara en ganska fördomsfull regering. …

Källa: James Dunn

November

24 - Smuggling fortfarande omfattande över gränsen mellan Indonesien och Östtimor

[I originalet finns här ett foto med bildtexten: Indonesiens väpnade styrkor står på vakt på Indonesiens gräns mot Östtimor i byn Looluna i Belu, Västtimor(4/7). ANTARA/Yudhi Mahatma]

Kupang. Befälhavaren för säkerhetsstyrkorna vid den indonesisk-östtimoresiska gränsen, infanterimajor Budi Prasetyo, sade att antalet smugglingar i de två ländernas gränsområde fortfarande är ganska stort. Under de senaste två månaderna, sade han, hade säkerhetsstyrkor omintetgjort ett antal försök att smuggla olja, baslivsmedel, vapen och fordon.

Fler indoneser smugglar varor till Östtimor än åt andra hållet, sade Budi Prasetyo.

Huvudorsaken för dessa smugglingsfall, sade han, är människornas dåliga ekonomiska situation och det begränsade antalet arbeten i gränsområdet. Plus att östtimoresiska människors behov av bränsle och baslivsmedel på grund av de höga priserna på dessa stapelvaror i landet också spelar en viktigr roll för smugglingen.

Budi sade att en liter bränsle i Östtimor kostar 15.000 rupier, medan den i Belu, Indonesien, bara kostar 8.000 rupier.

Hittills ahar säkerhetsstyrkorna omintetgjort smugglignen av 9.133 liter olja. De väpnade indonesiska styrkorna (TNI) har också förhindrat smugglingen av 13 sammansatta handeldvapen, 109 patroner och sex handgranater samt fem M16-magasin. Säkerhetsstyrkorna har också förhindrat smugglingen av två behållare med matolja, 34 flaskor sprit, 7 kartonger snabbnudlar, 4 säckar tobak och en säck mjöl.

Vi har också stoppat smugglingen av en Kijang Innova-bil, tillade Budi.

Källa: Fransisco Rosarians/TEMPO.CO

23 - Indonesiska bolagen Waskita och PP bygger i Östtimor

De statsägda byggnadsbolagen Waskita Karya och Pembangunan Perumahan har kastat sina blickar på den sig utvecklande ekonomin i Östtimor.

Waskita Karya har vunnit ett kontrakt på 700 miljarder rupier (59,9 miljoner dollar) för att bygga en flygplats för Indonesiens östra granne. Bolaget kommer att bygga landningsbanan och en terminal.

Det kommer att till fullo finansieras av regeringen där.

Vinnaren av anbudstävlingen har tillkännagetts och underskriften av kontraktet kommer att ske i slutet av månaden, sade M Choliq, Waskitas verkställande direktör, i Jakarta i torsdags.

Hittills i år har fått nya kontrakt värda 11 biljoner rupie, motsvarande 69 procent av dess mål för nya kontrakt 2013.

Pembangunan, mera känt som PP, fick ett byggnadsprojekt av Artha Graha Group för att bygga AGP Square, en byggnad i Dili, Östtimors huvudstad.

Projektet värderas till en biljon rupier och ska bli den högsta byggnaden i Dili.

AGP Square, som ska byggas på en 1,5 hektar stor tomt, är avsett att bli en symbol för en sig utvecklande huvudstad och att tillgodose lokaler för gallerior, kontor, lägenheter och hotell. Projektet beräknas kräva två år.

PP har fått nya kontrakt för 13,93 biljoner rupier till och med oktober 2013. Beloppet är omkring 70 procent av årets mål.

PP:s nettoinkomst steg med 107 procent till 218,3 miljarder rupier för de första nio månaderna av året från 105,62 miljarder för samma period året innan, medan intäkten ökade 84,03 procent till 7,25 biljoner rupoer från 3,94 biljoner.

PP:s mål för sitt totala värde på nya projekt nästa år är 25 biljoner rupier, en 20 procentig ökning från målet för 2013 för att uppnå en 25 procentig ökning av nettoinkomsten.

Aktierna i Waskita stängde oförändrat på 455 rupier/styck medan PP:s aktier föll något med 0,8 procent till 1.180 rupier på den indonesiska börsen (IDX) i fredags, jämfört med ett fall på 0,2 procent på index.

Källa: Agustinus Tetiro/The Jakarta Globe

23 - Östtimors Independente kämpar för verkligt fri press

Klicka här för att få upp originalet med dess fotografier av David Robie/PMC i ett nytt fönster.

[Bildtext 1: Östtimors Independente kämpar för verkligt fri press. Chefredaktören Mouzinho Lopes de Araujo … lever upp till mottot människors frihet]

Medan Östtimors mediaindustri förra månaden vitaliserades av en nationell kongress, som röstade för nya etiska regler, så har en av landets mest oberoende chefredaktörer varnat för riskerna med en medierådselefant.

Mouzinho Lopes de Araujo, chefredaktör för Östtimors nyaste tidning, The Independente, är stolt över de framsteg landets unga media gjort, men sägera tt det fortfarande finns många problem att lösa.

Det finns många hinder för en fri press i Östtimor, säger han. Vi har inte en verkligt fri press i det här landet. Pressen handlar bara om vad regeringen gör och firanden.

Ett förslag till medielag finns för närvarande för behandling av parlamentet och man fruktar allmänt att ett licenssystem för jounalister och brottsstraff skulle kunna införas som på Fiji och som det diskuteras i Papua Nya Guinea.

Regeringen är bara intresserad av att få ut sitt eget program i media, inte vad människorna vill, säger Lopes.

Om vi försöker att ta upp frågor som ligger utanför regeringens program, så får vi svaret: Vi har inte tid att prata om detta eller Det här är en statshemlighet.

Här på Independente, försöker vi att bryta oss ut ur denna sörja och vara oberoende. Vi vill täcka andra frågor, inte bara regeringens.

Men problemet är att så fort vi tar upp ett problem eller en fråga, så svarar regeringen genom att säga att det här eller det där partiet står bakom artikeln. Det finns ingen frihet att ta upp människors frågor.

Vårt redaktionella motto är Imi Nia Lian, Imi Nia Liberdade - Er röst, er frihet - och vi driver tidningen enligt detta motto. Och jag tror att vi lever upp till mottot - vi är inte partipolitiskt påverkade.

Både Lopes - känd som Mouzy bland sina vänner och kollegor - och en volontär, den sydafrikanske journalisten Rowena McNaughton, som arbetar på tidningen tror att ideella organisationer skulle kunna höja profilen för gräsrötter i landet.

Utbildningsrådgivare

The Independente har använt utländska medierådgivare, utbildare och volontärer - sju sedan den startade i april 2011, på ett omfattande och konstruktivt sätt och tror att detta höjer standarden.

En mängd människor vill inte tala ut. De är rädda för att mista sina arbeten om de tar ställning i media.

Media i Östtimor står vid ett vägskäl. Media står inför förändringar med de nya etikreglerna och förhoppningsvis kommer läget att förbättras. Varje redaktör och journalist i Östtimor vill göra sitt bästa för landet och följa etikreglerna.

Vi försöker alla att bli bättre.

Mediekongressen för självreglering i oktober var välbesökt med 150 jounalister och stor entusiasm.

För mig var det tre saker som var viktiga: våra journalister lovar att hålla etikreglerna; våra journalister har enats för bättre media; och oro över regeringens roll i bakgrunden, säger Lopes.

Vi vill handla nu. Vi vill fortsätta att arbeta i den nya mediemiljön. Men vi har också högre ideal än pressrådet, vi står för god journalism i det här landet.

Ny journalism

När vi startade Independente, ville vi göra en mycket annorlunda tidning. Jag var då chefredaktör för Timor Post, men jag såg den nya tidningen som en utmaning för att åstadkomme ett nytt slags journalism.

Vad är skillnaden?

Vi redovisar inte bara vad regeringen vill säga till folker. Vi berättar av vanliga människor vill säga, vi lyssnar mer på allmänheten, svarar Lopes.

Östtimor har många olika grupper i landet - rika människor, fattiga människor; tetumtalande människor, portugisisktalande människor, indonesiskatelande människor, engelsktalande människor. Vi tjänar dem alla.

The Independente är unik genom att regelbundet publicera en engelskspråkig sida med många bakgrundsartiklar till nyheter.

Till exampel så publicerade Independente en artikel över fyra spalter om frågan om påtvungna försvinnanden under de 24 åren av olaglig indonesisk ockupation av Östtimor efter självständighetsförklaringen 1975.

Svepskäl för missförhållanden

Artikeln drar slutsatsen att genom att släta över frågan om och kraven på rättvisa från de försvunnas familjer och människorättsadvokater så är den östtimoresiska regeringens inaktivitet i sig lik brott mot mänskliga rättigheter.

Men artikeln översattes inte till tetum.

Anklagelserna om australiskt spioneri mot Indonesien och Östtimor har också uppmärksammats på engelska och tetum den här veckan.

Jämfört med andra dagstidningar har Independente mera fokus på vanliga människor. De flesta andra rapporterar bara vad de politiska ledarna har att säga, vad parlamentet vill säga - det är vår stora skillnad, säger Lopes.

En annan faktor är kvaliteten på redigeringen och andra tidningar berömmer oss också för vår redigering.

Redaktion

Independente har nio reportrar med tre regionala korrespondenter i Baucau, Lautem och Ainaro och fyra redaktörer inklusive Lopes som chefredaktör.

Lopes själv är enligt många den ende journalisten i Östtimor med fullständig examen från en erkänd journalistskola.

Han studerade tre år i Papua New Guinea 2002-5, där han examinerades i Communication Arts vid Divine Word University i Madang.

Huvudägaren, Oscar Lima, en framstående affärsman, som anses ha politiska band till Fretilin, har utlovat oberoende journalism.

Tidningen har en daglig upplaga på omkring 500 exemplar och trycks av ett indonesiskt bolag, Grafika Patria. Den har en öppen Independente-sida på Facebook och övervägera att starta en webbplats.

Studentläsare

Den ger också bort gratisexemplar till studenter för att bli mer läst - eftersom unga timoreser för det mesta får sina nyheter från online-källor i ett land som har mindre än två procent av sina 1,07 miljoner invånare på internet.

Ironiskt nog så produceras Independente i ett sjabbigt kontor i slutet av Rua Palapaco i centrum av förorten Farol, en gata granne mde den indonesiska ambassaden.

Media i Östtimor är i ett sårbart skick. Det är redaktörernas och jounalisternas sak att höja vår bransch, säger Lopes.

Vi behöver hålla oss till god etik och ha goda medielagar. Vi vill inte ha ett elefantlikt byråkratiskt pressråd, för då blir pressfriheten förstörd.

Så vi behöver ett bra pressråd. Vi behöver inte ha det på det australiska sättet. Vi behöver inte ha det på det portugisiska sättet - i vilket alla medlemmar väljs av parlamentet. Vi behöver inte ha det på det indonesiska sättet.

Vårt eget sätt

Vi måste ordna sakerna på vårt eget sätt och fatta våra egna beslut. Vi behöver ett medieråd som avspeglar den östtimoresiska situationen.

Ett förslag till medielag skrivet av en portugisisk advokat. Alla journalister avvisar det. Det kommer inte att antas.

Vi vill inte att regeringen bara ska vara sötma som socker med alla journalister attraherade till all sötman.

Tillfrågad om betalningar till journalister, vid kongressen angavs upp till 5-20 dollar för närvaro vid presskonferenser och upp till 40 dollar för att följa ministrar på besök i distrikten, är de Araujo kritisk.

Jag har aldrig personligen erfarit något exempel på kuvertjournalistik - vanligt i Indonesien där kontantbelöningar betalas till journalister - eller sett pengar överräckas.

Avslöjade praktiker

I vårt eget nyhetsrum har vi en policy att bara täcka händelser, om vi anser dem ha nyhetsvärde, inte om belöningar kommer att delas ut.

Men vi skrev om det för flera månader sedan och avslöjade bruket då en reporter fotograferade en ministers gåva till en annan tidning.

Nyhetsmedia är en ny företeelse för timoreser. De har i själva verket bra utvecklats på allvar efter återupprättandet av självständigheten för lite mer än ett decennium sedan.

Många landsbygdsbor förstår inte vad media är. Vad är journalism?

Stolt över media

Under kvartsseklet av indonesisk undervisning i Östtimor fanns det inget ämne som avhandlade rättsväsendet i skolorna.

Vi är stolta över hur media har växt i Östtimor på kort tid, säger Lopes.

I motsats till några Stilla havsstater i vilka media har varit dominerade av utländskt ägarskap, har vi gjort allt själva - och vi har mycket att erbjuda landet i framtiden.

Direktören för Pacific Media Centre dr David Robie har ett sabbatsår med besök i Östtimor och arbetar som volontär för La'o Hamutuk (Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis). David deltog i en nya zealändsk kommission för övervakning av media under valen 2007.

Länkar

• Östtimors mediekongress
• The Independente på Facebook

Källa: David Robie/Café Pacific

21 - Östtimors Herakraftverk - megaprojekt eller megaproblem?

Klicka här för att få upp originalet med dess fotografier av David Robie/PMC i ett nytt fönster.

[Bildtext 1: Den nya piren med vaktkur vid Herakraftverket nära Dili - precis på andra sidan vägen ligger elkraftverket.]

Östtimors huvudstads kinesiskbyggda tungoljekraftverk i Hera, omkring 15 km från staden, är fortfarande i centrum för en kontrovers.

En faktabaserade sida av den ideella organisationen La'o Hamutuk (LH - Östtimors institut för bevakning av och analys av utvecklingen) citerar många kritiska rapporter och har rubriken: Megaprojekt eller megaproblem?

Det har funnits lite information i offentligheten de senaste månaderna, men enligt granskningsdokument citerade av LH, har den granskande konsulten ELC/Bonifica i en rapport i januari 2012 skrivit:

Entrepenören CNI22:s (Chinese Nuclear Industry Construction Company No. 22) (ansvarigt för det nationella högspänningsnätet) totala prestation fortsätter att vara dåligt särskilt när det gäller kvalteten på de avslutande arbetan. Trots kontinuerliga varningar utfärdade av konsulten (E/B), förbättras situationen inte.

Rapporten säger också att tre (av sju) generatorer i Hera-verket är i drift och använder dieselbränsle, som lossa i Tibars hamn väster om Dili.

[Bildtext 2: Vakten från Falantil-FFTL på rörlig vakt vid Hera-kraftverket, när Cafe Pacific gjorde ett besök. Kort därefter sov han och bara hans halvautomatiska gevär kunde ses.]

Under januari 2012 förbrukade Hera-anläggningen 3,7 miljoner liter dieselbränsle, vilket innebär att runt 100.000 liter körs på lastbil tvärs genom Dili till Hera nästan varje dag.

Vid Café Pacifics tillfälliga besök på Hera-verkets byggplats den här veckan sov säkerhetsvakten. Som svar på en förfrågan om att få ta en serie fotografier, hänvisades vi till kinesiska konsulter på platsen, som sade: Ni behöver officiellt tillstånd från regeringen.

Fotografierna togs i alla fall. Några av bilderna finns här och andra i Östtimorgalleriet på David Robies Facebook-sida.

När vi besökte själva Hera-verket, så sov vaktsoldaten också.

Mera aktuell bakgrundsinformation finns på La'o Hamutuks granskningssida.

Källa: Café Pacific

18 - Östtimoresiska studenter tar medecinska examina med kubansk hjälp

Havanna. Totalt 246 medecinstudenter i Östtimor fick sina examina idag som en del av ett gemensamt projekt mellan Latin American School of Medicine in Cuba universitetet i det asiatiska landet. Enligt Östtimors ambassad i Havanna fick också 71 sjuksköterskestudenter sina diplom i Dili liksom fem studenter i specialistområdet gynekologi och obstretik.

Fem studerandegrupper, totalt 798 läkare, har fått sina examina genom det här projektet, som började i februari 2003 i Kuala Lumpur, Malaysia, under firandet av den alliansfria rörelsens toppmöte.

Vid det tillfället träffade Kay Rala Xanana Gusmão, då president i Östtimor och nu premiärminister, och José Ramos-Horta, då utrikesminister, ledaren för den kubanska revolutionen, Fidel Castro.

De tre ledarna kom överens om att starta ett samarbetsprojekt i vilket Kuba skulle utbilda 1.000 läkare från Östtimor med stöd av och erfarenheter från kubanksa hälsovårdsarbetare.

Källa: sgl/rab/lvd/lac/las/Prensa Latina

18 - Arbetet på Dilis högsta byggnad börjar

För ett stort projekt för blandad användning, drivet av en indonesisk byggnadsfirma, togs det första spadtaget i Dili förra veckan, vilket signalerar mer omfattande investeringar i framtiden mellan de skamligt fientliga länderna.

Pembangunan Perumahan, ett indonesiskt statskontrollerat bolag, mera känt som PTPP, kommer att bygga en framträdande 26 våningar hög byggnad med en galleria, kontor, lägenheter och ett hotell i Dilis förnämsta område.

Byggnaden för 86 miljoner dollar byggs på en 15.000 kvadratmeter stor tomt, kommer att kallas AGP Square efter Artha Graha group, som kontrolleras av finanshajen Tomy Winata, som är majoritetsägare i projektet.

AGP Square kommer att vara den högsta byggnaden i Östtimor. Den kommer att vara en symbol i Dilis förnämsta område, sade PTPP:s ordförande Bambang Triwibowo.

Ceremonin i lördags bevittnades av Östtimors regeringsrepresentanter, bland andra landets premiärminister Xanana Gusmão och hans ersättare Fernando Lasama de Araujo liksom toppchefer från PTPP inklusive Bambang och Tomy.

Bambang sade att när väl AGP Square är klart, så väntas det underlätta livet för utlänningar och de förmögna, som ofta reser utomlands över veckosluten eftersom de känner att huvudstaden i Sydostasiens yngsta land saknar möjligheter.

Bygget förväntas vara klart inom två till tre år.

AGP Square är inte PTPP:s första projekt i Östtimor. Bolaget avslutade nyligen bygget av Östtimors finansministeriums byggnader och två vägprojekt (Likuisa och Tibar). Ett uttlande från bolaget avslöjade inte värdet på PTPP:s tidigare projekt i landet.

Den lokala tidningen The Timor News rapporterade i lördags att Tommy har gått ihop medFranky Tjahyadikarta, en indonesisk affärsman som är medfinansiär för Alila Hotels and Resorts.

Vi hoppas att denna investering kommer att tjäna som en symbol för god vänskap mellan Indonesien och Östtimor, sade Tomy Winata enligt The Timor News.

Samtidigt citerades landets premiärministern i media, han ska ha sagt att han förväntade sig att sådana här investeringar kommer att motivera andra investerare att överväga landet, som frigjordes från Indonesien 1999.

Tidigare i år manade ministern för statliga bolag. Dahlan Iskan, indonesiska statskontrollerade bolag att expandera i Östtimor och utnyttja det lilla landets ekonomi, när den börjar utvecklas.

Källa: Muhammad Al Azhari/The Jakarta Globe

18 - Världsbanken och finansministeriet startar vägprojekt Dili-Ainaro

Dili. Idag undertecknade finansministeriet och Världsbanken en ny finasieringsöverenskommelse på 40 miljoner dollar för reparation av 110 km väg mellan Dili och Ainaro.

Vid ceremonin i Dili deltog Luis Constantino, Världsbankens landansvarige, och Emilia Pires, finansminister, samt representanter för regeringen, ADB och andra utvecklingspartner.

Vägen från Dili till Ainaro är en viktig länk mellan landets norra och södra delar och förbinder tre distrikt - Dili, Aileu och Ainaro - som tillsammans har en tredejdel av landets invånare, bland andra tusentals småjordbrukare.

Vi är mycket nöjda med att avsluta den här processen med Världsbanken och ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans under projektets genomförandefas, sade Pires.

Att förbättra landets infrastruktur är en nyckelkomponent i vår strategiska utvecklingsplan för 2011 - 2013. Vi behöver bra vägar och broar för bygga en starkare ekonomi för människorna i Östtimor. Vägprojektet Dili-Ainaro är ytterlgiaer ett steg i rätt riktning för vårt land.

En transportinfrastruktur av hög kvalitet är nyckeln för att uppnå en stark och diversifierad ekonomi till förmån för det timoresiska folket, sade Constantino.

Han tillade: Vägen Dili-Ainaro är en livlina för många. Dess reparation är avgörande för att förbinda människor med marknader, varandra och tjänster som sjukhus och skolor.

Den nya finansieringen med krediter och lån kommer att bygga på det första projektet för klimatsäkra vägar i Östtimor, startat 2011, som omfattade nödreparationer längs nyckeldelar av vägen, där avstängningar var vanliga på grund av översvämningar eller skador orsakade av häftiga regn.

Den nya finansieringen kommer nu att fokusera på att reparer hela vägen genom de tre distrikten. Byggnadsarben kommer att stabilisera vägbankar och skärningar, förbättra avvattningen och reparera beläggningen. Projektet kommer också att stödja förstudier och detaljerade konstruktioner av möjliga framtida vägförbättringar länkade till Dili-Ainaro korridoren.

Ett system för nödunderhåll kommer också att hjälpa regeringen att planera för hantering av extrema väder, till exempel jordskred och häftiga regn.

Projektet kommer att utföras ministeriet för offentliga arbeten och finansieras med 40 miljoner dollar från Världsbankens IDA (25 miljoner) och IBRD (15 miljoner) lånefönser. Östtimors regering bidrar med 47 miljonder dollar till projektet.

Kontakt

• Felix Maia, fmaia@worldbank.org, +670 7723 0553, Communication Assistant, External Relations, World Bank in Timor-Leste
  Avenida dos Direitos Humanos
  Dili, Timor-Leste
  Tel (670) 331-2367, (670) 723-0554, fax (670) 332-1178
• Laura Keenan, lkeenan@worldbank.org, +61-2-9235-6547, Sydney, Australia

Källa: Pressmeddelande/Världsbanken i Östtimor

14 - Dokumentär om folkmordet i Indonesien makalös studie av ondska

Så skriver Niklas Wahllöf i en TV-krönika i Dagens Nyheter om dokumentären The Act of Killing av Joshua Oppenheimer om en del av morden och mördarna i samband med Suhartos maktövertagande i Indonesien på 1960-talet, då runt en miljon dödades.

Ända fram till den 12 december 2013 kunde Du se den 1 timme och 35 minuter långa dokumentären i SVT Play. Krönikan publicerades den 14 november och Sveriges Televison sände filmen den 12 november 2013.

12 - Sanning och rättvisa är grunderna för att utveckla demokratin i Östtimor

Gemensam deklaration
Högtidlighållande av årsdagen för Santa Cruz-massakern den 12 november 1991

Idag högtidlighåller Östtimors folk den 22:a årsdagen av Santa Cruz-massakern, som var avgörande milsten i Östtimors framgångsrika kamp för självständighet. Denna dag återupptäckte det internationella samfundet ondskan hos den olagliga indonesiska militärockupationen av Östtimor och den straffrihetskultur som följde. Under massakern 1991 avfyrade indonesiska soldater brutalt sina vapen direkt mot unga människor, som fredligt placerade blommor på Sebastião Gomes grav på Santa Cruz begravningsplats.

Den indonesiska militärens grymma handling trotsade internationella mänskliga rättigheter och humanitära lagar. Detta på grund av den indonesiska militären systematiskt massakrerade civila i hela territoriet, inklusive den smärtsamma Santa Cruz-massakern. Indonesiens regering har alltid försökt att för världen dölja dessa brott mot mänskligheten, men Santa Cruz-massakerns realitet visade den indonesiska militärens verkliga grymhet för världens ögon.

Efter massakern gjorde sig indonesiska soldater av med många kroppar i okända gravar och tillfångatog många människor, som efter det aldrig har setts.

Sedan självständigheten har Östtimor och Indonesien visat sin politiska vilja att prioritera stärkandet av de bilaterala relationerna och bortse från frågor om rättvisa och särskilt allvarliga brott i det förgångna. 2005, när nuvarande premiärministern Xanana Gusmão omfamnade den kände brottslingen Wiranto på Bali i Indonesien, visade han denna realitet, som förstärktes när tidigare premiärministern Mari Alkatiri omfamnade en annan känd brottsling, Prabowo, i Jakarta tidigare i år. Trots detta har ännu inte staten och Östtimors folk lyckats övertyga dessa brottslingar att ange var de gömt skeletten av de människor de massakrerat; förövarna har inte heller erkänt sitt ansvar.

Några av de allvarliga brott som den indonesiska militären begick under sin 24-åriga ockupation av Östtimor har lett till juridiska processer, till exempel i FN:s särskilda domstol för allvarliga brott i Dili och inför ad hoc-tribunalen för mänskliga rättigheter i Jakarta. Men dessa processer har misslyckats totalt med att göra indonesiska brottslingar ansvariga och ANTI betraktar dessa processer som en fasad för att förespegla att den indonesiska regeringen menade allvar när det gällde att lösa brott i det förgångna, snarare än verkligheten i vilken de ville sopa dem under mattan.

Överlevande och människorättsaktivister i Östtimor och andra länder fortsätter att kräva att brottslingarna ställs inför rätta, och det i en internationell tribunal, därfr att konsekvenserna av straffrihet är tydliga i Indonesien och Östtimor. Indonesiska soldater fortästter att begå liknande brott i Västpapua och på andra platser och människor försvinner ofta. Militära förövare är inte rädda för att behöva ansvara för brott; i själva verket befordras de till högre befattningar. I Östtimor följer våra ledare bara vade de stora männen vill, inte vad lagen säger.

Med tanka på ovanstående fakta och oro skulle ANTI på årsdagen av Santa Cruz-massakern vilja ställa följande krav:

1. Med hög röst forsätter ANTI att kräva att det internationella samfundet inte överger sitt ansvar att rättsligt behandlas allvarliga brott begångna av den indonesiska militären under den olagliga ockupationen, därför att följderna av straffrihet fortsätter att förfäölja de indonesiska och timoresiska människorna.
2. ANTI ber det internationella samfundet att hjälpa Indonesiens och Östtimors folk att skapa en trovärdig juridisk mekanism så att vi kan få ett slut på den rådande kulturen av straffrihet.
3. ANTI uppmärksammar nyckelländer, så som USA, UK, Frankrike och Australien,som stödde Suhartos militärregim och dess olagliga ockupation av Östtimor åren 1975 - 1999. Vi vill att de, särskilt genom biståndsprogram, prioriterar offren och deras familjer som en särskild kategori som behöver stöd och särskilt förtjänar att dela förmånern av Östtimors utveckling.
4. ANTI kräver också att utländska bolag och organisationer, som drog fördel av att sälja vapen till Indonesien under ockupationen av Östtimor, och särskilt de som tillhandahöll vapen som användes i Östtimor, måste betala kompensation genom humanitära ersättningar till offer för kränkningar av mänskliga rättigheter.
5. ANTI kräver att alla medlemsstater i FN vägrar att utfärda visa till nuvarande och tidigare indonesiska militärer, vilkas namn nämns i Chega-rapporten, därför att de begått brott eller hade befälsansvar för sådana brott. På samma sätt krväver vi att det utfärdas sanktioner, såsom frysning av deras bankkonton tills en oberoende bekräftelse av deras trovärdighet och oskuld gjorts, mot dem. Vi är särsklit besvikna över att den anklagade brottslingen Wiranto är fri att resa till vissa länder, bland annat som talare vid ett seminarium i Kina i början av 2013.
6. ANTI kräver att staten Östtimor ratificerar den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, därför att ANTI tror att Östtimor och Indonesien kan använda den mekanismen för att leta efter de människor som försvann under kriget, även de många civila, vilkas död under Santa Cruz-massakern 1991 den indonesiska militären anklagas för att vara ansvarig för.
7. ANTI vädjar också till Östtimors statliga instutitioner, särskilt statssekretariatet för veteranfrågor och ministeriet för social solidaritet, att stödja och underlätta för familjer som nu letar efter kvarlevorna av sina kära, så att de kan begrava dem på en lämplig plats, till exempel de urnlundar som staten Östtimor redan har förberett.

Slutligen kräver ANTI också att alla organisationer (religiösa instutitioner, ideella organisationer, akademiska och hela sammanhället) samordnar ansträngningarna att bygga upp en rörelse för att leta efter dem som försvunnit för att stödja regeringen och parlamentet för att förverkliga detta absolut grundläggande problem, som fortsätter att vara en oro för familjerna och kränker deras rätt till sanning. Genom detta kan vi uppnå fred och försoning nu och för framtiden.

Länge leve andan från den 12 november 1991
Länge leve den internationella tribunalen
Länge leve rättvisan

Dili den 12 november 2013

ANTI:s medlemmar är:

1. The National Victims' Association of the Political Conflict 1974-1999 (Asosiaun Vítima Konflitu Politiku 74-99)
2. The HAK Association (Asosiasaun HAK)
3. Committee of 12th November (Komite 12 de Novembru)
4. JSMP (Judicial System Monitoring Program)
5. ACbit (Asosiasaun Chega ba Ita)
6. AJAR (Asia Justice and Rights) Timor-Leste
7. Secretariat of the NGO Forum (Sekretariadu FONGTIL)
8. Lao Hamutuk (Walking Together)
9. Luta Hamutuk (Struggle Together)
10. OPG (Organizasaun Popular da Vítima da Guerra/Popular Organization of Victims of War)
11. FTM (Forum Tau Matan/Forum for Monitoring)
12. KSI (Kdadalak Soru mutuk Institute)
13. FOKUPERS (Women's Organization)
14. KBH (Knua Buka Hatene/Home for Searching Knowledge)
15. Judicial System Monitoring Program (JSMP)
16. CDI (Community Development Interest)
17. Front Mahasiswa Timor-Leste (FMTL)
18. Institute Edukasaun Popular (IEP)
19. Klibur Solidariedade
20. Mata Dalan Institute (MDI)
21. Ita ba Paz

Källa: ALIANSA NASIONÁL TIMOR-LESTE BA TRIBUNÁL INTERNASIONÁL
Sekretáriadu Temporáriu: La'o Hamutuk
Institutu Timor-Leste ba Analiza no Monitorizasaun ba Dezenvolvimentu
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili, Timor-Leste
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste
Tel +670-3321040, +67077289241, 77367518 och 77179655
epost lanarra.del@gmail.com, atino@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org, www.jsmp.tl, www.haktl.org

06 - Kinas handel med de portugisisktalande länderna blommar

Macao. Handeln mellan Kina och de portugisisktalande länderna väntas nå 160 miljarder dollar år 2016, ett språng på 24,2 procent från 128,8 miljarder 2012, sade en hög kinesisk tjänsteman. Kina kommer att främja åtta nya sätt att avveckla handel och andra utbyten de kommande åren.

Nya åtgärder syftar till att stärka banden kommer att omfatta 1,8 miljarder yan (295 miljoner dollar) lån till asiatiska och afrikanska portugisisktalande länder, tillkännagav vice premiärministern Wang Yang vid den fjärde ministerkonferensen för Forumet för ekonomiskt och handelssamarbete mellan Kina och portugisisktalande länder i tisdags.

Kina kommer att hjälpa till att skapa särskilda ekonomiskautvecklingszoner och uppmuntra kinesiska bolga att upprätta utländska handels- och ekonomisamarbetszoner i intresserade portugisisktalande länder, sade vice premiärministern.

Kina kommer också att hjälpa till att skapa utbildnings- och övningsmöjligheter i länder inom fourmet och är redo att öka mänskliga resurser, utvecklign av sjuk- och hälsovård i dessa länder, enligt Wang.

Den kinesisk-portugisiska handeln har ökat oerhört under det senaste årtiondet.

Handeln mellan Kina och de portugisisktalande länderna i forumet - som omfattar Angola, Brasilien, Cap Verde, Guinea-Bissau, Östtimor och Moçl;ambique - nådde 128,8 miljarder dollar förra året, vilket representerar en årlig tillväxt på37 procent från 5,6 miljarder yuan mätta 2002 innan forumet upprättades.

Under de tre första kvartalen 2013 nådde handeln mellan Kina och de portugisisktalande länderna 98,5 miljarder dollar, en ökning med 0,39 procent jämfört med samma period förra året enligt tullens uppgifter.

Kina har blivit den största handelspartnern och exportören till de portugisisktalande länderna, då Kinas sammanlagda investeringar i dessa läner nu uppgår till totalt nästan 30 miljarder dollar, sade vice premiärministern.

Wang sade att Kina kommer att fortsätta förbättra handelsbefrämjande bestämmelser, öka marknadstillgången, minska handelshinder, optimera handelsstrukturer och stärka tullsamarbete gällande inspektioner och karantäner med forumets deltagande medlemmar.

Kinesiska bolag med konkurrensstyrkor kommer att uppmuntras att investera i dessa länder och kommer att få finansiella fördelar från den Kinesisk-Portugisiskasamarbets- och utvecklingsfonden, antydde Wang.

Paulo Portas, vice premiärminister i Portugal, sade att Macao nu är en av de viktigaste plattformarna för samarbetande kommerseiella tjänster i världen, där 250 miljoner människor talar portugisiska.

Källa: Li Tao/China Daily

05 - Dilis domstol dömer tre statstjänstemän

Den 30 oktober 2013 förkunnade Dilis distriktsdomstol sitt beslut i ett mål med svarandena Abílio Lima, tidigare statssekreterare för miljöfrågor, och dömde honom till 5 års fängelse och att betala en kompensation på 5.300 dollar och domstolskostnader på 50 dollar.

Den svarande, António de Carvalho, som var stabschef hos statsekreteraren för miljö, dömdes till 3 års och 6 månaders fängelse och ett skadestånd på 5.300 dollar samt rättegångskostnader på 20 dollar. Den svarande, Ilda da Costa Be-Loi, som tidigare var finanschef för statssekreterarens för miljö kontor, dömdes till 1 års och 3 månaders fängelse villkorligt med prövotid på 3 år och 6 månader samt att betala rättegångskostnader på 20 dollar.

Svarandena befanns skyldiga till brotten aktiv och passiv korruption för en olaglig handling, förskingring och förfalskning av en teknisk rapport som påstås ha skett i december 2010.

Även om överklagandeprocessen i det här fallet ännu pågår, så är domslutet ett positivt steg framåt för rättsväsendet, särskilt när det gäller att säkra att alla statliga myndigheter, som missbrukar sitt ansvar och sina funktioner som allmänhetens tjänare för personlig vinning, kommer att ställas inför rätta därför att alla brott av detta slag allvarligt hotar Östtimors framtida existens, sade Luis de Oliveira Sampaio, JSMP:s verkställande chef.

Det här domslutet är mycket viktigt för samhället liksom för statens myndigheter, eftersom det det sänder en stark signal som kommer att uppmuntra var och en att värdera sin roll och upprätthålla sitt funktionella ansvar att tjäna de nationella intressena. Om de misslyckas med att fullgöra sina åtaganden, så kommer de följaktligen stöllas inför lagen för sin yrkesmässiga försumlighet.

Det här domslutet kommer att visa alla människor att korruption inte bara är ett lagbrott utan att denna sorts praktiker har en mycket allvarlig inverkan och underminerar socia utveckling och allvarligt hotar landets framtid och staten. JSMP hoppas att när korruption behandlas på allvar så kommer alla delar av samhället att lära sig och avhålla sig från att i korruptionsbrott, sade Luis de Oliveira Sampaio, JSMP:s verkställande chef.

I allmänne åklagarens slutplädering manade han domstolen att tillämpa artikel 301 i straffalgen om försvårande omständigheter mot den svaranden Abílio Lima på grund av att hans uppträdande medan han var statssekreterare för miljö var missbruk av hans position som statstjänsteman.

Den allmänne åklagaren yrkade att domstolen skulle döma den svarande till fem års fängelse för två olika brott omfattande aktiv korruption i enlighet med artiklarna 294 och 295 i straffalgen om förskingring plus artikel 301 försvårande omständigheter. Åklagaren yrkade också att domstolen skulle döma den svarande att ersätta staten med 3.850 dollar.

Grundat på bevisen ville åklagaren har den svarande António de Carvalho dömd till tre års fängelse villkorligt med en prövotid av tre år, eftersom den svarande erkänt, ångrar sina åtgärder och har återlämnat pengarna han missbrukat. I detta fall åtalade den allmänne åklagaren den svarande enligt artikel 295 om förskingring i strafflagen.

När det gällde den svarande Ilda da Costa Be Loi begärde den allmänne åklagaren att den svarande skulle dömas till tre års fängelse villkorligt med en prövotid av fem år, därför att den svarande ångrade sina handlingar och redan betalat tillbaka pengarna i fråga. Den allmänne åklagaren hade åtalat den svarande för brott mot artikel 292 i strafflagen om passiv korruption och artikel 303 om förfalskning av en teknisk rapport.

Med tanke på att detta fall är av stor betydelse för det allmänna, uppmanar JSMP appellationsdomstolen att prioritera detta fall, så att allmänheten inte behöver sväva i tvivelsemål och osäkerhet om vad som hänt i tidigare fall.

Domen tillkännagavs av Ana Paula Fonseca som representant för domarna. Åklagarämbetet representerades av Angelina Saldanha och byrån för offentliga försvarare av Manuel Sarmento, Câncio Xavier och Fernando Lopes de Carvalho.

För mer information, var god kontakta:

• Luis de Oliveira Sampaio, Executive Director of JSMP
  epost luis@jsmp.minihub.org, info@jsmp.minihub.org
  telefon 3323883, 77295795, webbplats www.jsmp.tl, Facebook www.facebook.com/timorleste.jsmp, Twitter @JSMPtl

Källa: Pressmeddelande/Judicial System Monitoring Programme

05 - Utfrågningarna om budgetförslaget 2014 börjar

Trots att regeringen överlämnade sitt budgetförslag tio dagar för sent till parlamentet, så har det börjat utfrågningarna och hoppas att kunna godkänna förslaget före jul. Du kan ladda ner tidplanen härifrån.

Det är positivt att finansministeriet lade upp de sex budgetböckerna på sin webbplats den 25 oktober, samma dag som de överlämnade budgetförslaget till parlamentet. Ministeriet släppte också sin presentation för ett parlamentetsseminarium (tetum) dagen innan. Denna och annat material, med fördjupade analyser på engelska och tetum, finns på La'o Hamutuk's ofta uppdaterade webbplats om budgeten för 2014.

Vi uppskattar att den totala omslutningen har minskats från 1,65 miljarder dollar i budgeten för 2013 till 1,5 i den föreslagna, till stor del genom nedskärningar av avsättningar för jättestora infrastrukturprojekt, som knappast kommer att genomföras enligt tidplanerna. Men driftanslagen fortsätter att öka och de verkliga utgifterna 2013 för dessa kommer troligen att ligga under 1,2 miljarder, så förslaget för 2014 representerar trots allt en ökning på 25%. Till skillnad från 2013, så har budgeten för 2014 ett uttag ur oljfonden, 903 miljoner dollar, som är större än den uppskattade hållbara inkomsten (Estimated Sustainable Income - ESI), 632 miljoner. Förväntade framtida oljeintäkter har minskat märkbart på grund av mindre produktion och förutsägelser om lägre priser; fälten Bayu-Undan och Kitan kommer att vara tömda 2020.

La'o Hamutuk gläder sig åt större avsättningar för hälsovård och utbildning, även om de förblir under internationella normer. Men jordbruk, som är de flesta timoreser utkomst, får fortfarande för lite. Även om Sydkustvägen har slopats, förblir andra delar av det tvievlaktiga Tasi Mane-projektet i budgeten.

Olyckligtvis har parlamentet inte bjudit in lika många icke-statliga aktörer som tidigare år att kommentera budgetförslaget. Vid en rad tidigare budgetars behandling har till exempel den ideella organisationen La'o Hamutuk bjudits in, men inte denna gång. Icke desto mindre kommer vi att fortsätta att analysera denna budgets påverkan på Östtimors framtid och vi uppmanar andra att också göra det och att dela med sig av sina tankar till parlamentsledaöterna. Vi hoppas att den kommande debatten kommer att grundas på fakta, vara livaktig, transparent och produktiv.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

Oktober

31 - Premiärministern gratulerar media till nya etikregler och ett nytt pressråd

En historisk kongress med Östtimors journalister i Dili röstade nyligen för sina första etikregler och ett pressråd med sju medlemmar.

Nästa hinder för mediernas frihet i Östtimor kommer att bli en presslag, som för närvarande ligger hos parlamentet och befaras innehålla ett licenssystem för journalister och brottmålsstraff, rapporterade journlaw.com.

Presslagen som föreslagits av regeringens rådgivande jounalistkommitté innehåller självreglerande kontroll.

Men den slutliga versionen omfattade tillägg föreslagna avstatssekreteraren för social kommunikation, Nélio Isaac Sarmento, vilka ryktas innehålla licensiering och brottspåföljder.

Vid öppnande av kongressen i fredags skällde premiärminister Xanana Gusmão på journalisterna för att inte ha utvecklat lämplig självreglering, efter att han uppmanat dem att göra det 2009.

Men han gratulerade mediaförbundet till dess senaste ansträngningar för att ena sig om etikregler och pressråd och sade att pressfrihet är viktig för demokrati, men att frihet måste utövas med ansvar.

Fler än 150 journalister, som deltog på söndagen - representerande flera journalistorganisationer - röstade för de 10 etikreglerna.

Mottagande av betalning

Etikreglerna innehåller en inledning som fastställer betydelsen av yttrandefrihet och medias självreglering samt klausuler om tillförlitlighet, opartiskhet, motstånd mot censur, försvar av det offentligas intresseen, antidiskriminering, åtskiljande av fakta och åsikter, skyddande av källor, snabb rättelse av fel, avvisning av plagita, skydd av offers identitet och avvisning av ekonomisk påverkan.

Den sista klausulen kommer att vara en stor utmaning för östtimoresiska journalister, av vilka många öppet erkänner att de tar emot pengar från politike för positiva artiklar.

Källor inom media säger att reportra ofta betalas med 5-20 dollar vi presskonferenser och upp till 40 dollar av tjänstemän, när de följer med ministrar på resor till landsbygden.

Sådana betalningar representerar ett avsevärt inflytande eftersom media bara betalar sina reportrar omkring 140 dollar per månad och lunch och reseutgifter.

Andra problem för industrin är bristande utbildning, beroende av regeringsannonser och journalisters inneboende drift att söka offentliga tjänster, när dessa blir lediga.

Det här lämnar utgivare och nyhetschefer med redaktioner bemannade av oerfaren personal.

Kongressen finansierades av den Europeiska Unionens 1 miljon-€ mediaestödprogram koordinerat av Portugal.

Dr Mark Pearson är professor i journalistik vid Griffith-universitet efter en lång tid vid Bond-universitet i Queensland, Australien.

Källa: Dr Mark Pearson/Pacific Scoop

30 - Spår av mord: Indonesiens blodiga reträtt

Hur mordet på en journalist i Östtimor 1999 påverkade liv och arbete för Al Jazeeras Step Vaessen. Se videon här …

Step Vaessen undersöker mordet på sin vän och kollega Sander Thoenes av en indonesisk militärbataljon i Östtimor i september 1999.

The Financial Times journalist var bara 30 år gammal och full av löften, när han sköts och lemlästades medan han bevakade våldet under landets självständighetskamp. Han var den siste av minst 12 personer avrättade av bataljonen.

Hans död påverkade Steps yrkesliv kraftigt; påverkade sättet hon ser på sitt valda yrke. Men det har orsakat ännu mer förödelse i hennes privatliv. Hennes man, och ibland kameraman, gick in i en depression och begick självmord.

Utöver att undersöka hur denna enstaka händelse hade så djupt inflytande på hennes liv, söker Step efter de medlemmar av bataljonen som dödade Thoenes. Ingen har någonsin ställts inför rätta. Faktiskt så ställer två av de befälhavare som beordrade dödandet upp i det indonesiska presidentvalet. En av dem är den ledande kandidaten.

Step söker också upp andra offers familjemedlemmar, undersöker hur de har tvingats orka med att försöka förlåta dessa brott och undersöker konsekvenserna av den straffrihet som har genomsyrat det indonesiska samhället.

Läs mer:

• Hur en mördad vän blev min berättelse
• I bilder: Spår av mord

Al Jazeera Correspondent kan varje vecka ses på följande tider GMT: torsdagar: 20:00; fredagar: 12:00; lördagar: 01:00; söndagar: 06:00; måndagar: 20:00; tisdagar: 11:30; onsdagar: 01:00; torsdagar: 06:00.

Källa: Al Jazeera Correspondent

27 - Multilateral insats ger Östtimor stabilitet, säkerhet och utbildning

Duyung, Östtimor. I den lilla byn Duyung på Östtimors landsbygd omkring en timme utanför Dili, landets huvudstad, i distriktet Metinaro är vägarna grusvägar och barnen springer barfota bland grisar och kycklingar. Spädbarn badas utomhus i små gummirör, dörrar och fönster är öppna på kvällarna så att familjerna kan njuta av en svalare, men fortfarande varm, bris och förbättringarna av den lokala infrastrukturen är få och glesa.

För Duyung-bon, och 10-barnsfadern, Joaquin De A. Soares, har byn förblivit praktiskt taget oförändrad under de senaste 30 åren. Han levera bara 50 meter från Metinaros grundskola. När han vaknade den 1 oktober och såge fler än 20 australiska, amerikanska och timoresiska ingenjörer börja bygga en ny skola, utomhus badrum och kök sam en lekplats, var han tacksam.

Vi är mycket lyckliga över den nya skolan och lekplatsen för våra barn, sade Soares med hjälp av en översättare. Det arbete australiska, amerikanska och timoresiska ingenjörer utfört kommer att hjälpa oss att ge våra barn utbildning. För oss finns det ingenting iktigare.

I Östtimor visas tacksamhet rikligt med ett nästan surrealistiskt allvar. Varje dag kommer grupper till arbetsplatsen för att tacka den blandade ingenjörsgruppen, som kom till den lilla byn inom ramen för Sapper 13 - en multi-lateral övning skapad för att öka interoperabiliteten mellan U.S. Navy Seabees, U.S. Marine Corps combat engineers, Australian Army Engineers och ingenjörer från den östtimoresiska försvarsstyrkan (F-FDTL). Det här var första gången den här sortens övningar genomfördes i Östtimor.

Metinaro valdes för detta projekt av en rad olika skäl, sade den australiske arméingenjören, fanjunkare Bill Fry. Den östtimoresiska försvarsstyrkan byggde nyligen bostäder för gifta på basen här. Det kom ytterligare 100 mailjemedlemmar till byn och skolan här hade inget sätt att ta hand om dem. Så vi beslutade att det skulle vara ett bra sätt att använda våra färdigheter och ett fantastiskt tillfälle att dela byggnadsteknik mellan våra tre styrkor. Om en naturkatastrof eller världshändelse skulle inträffa, skulle det ena vår styrkor och den här sortens erfarenheter skulle hjälpa oss att agera bättre.

Rektorn för Metinaros grundskola Duarte Amara är nu ansvarig för fler än 300 elever. Hans lärare ger grundskoleutbildning till alla barn i området, inklusive Soares 10 barn. Utan det nya skolhuset med tillhörande biutrymmen, skulle byn som helhet ha kämpat med vad som är landets mest eftertraktade resurs.

Eleverna är mycket glada över sitt nya hus och begeistrade, sade Amara. Tidigare kunde vi bara undervisa tre klasser. Nu kan vi undervisa nio. Barnen är mycket stolta över den här möjligheten och en av de bästa skolorna i Metinaro … kanske i hela Timor. Å landets vägnar säger jag tack så mycket. Ni har hjälpt oss att ge våra barn utbildning.

Fler än 20 militärer från de tre länderna deltog i den 28 dagar långa övningen. Varje land hade med sig särskilda byggnadskunskaper, som spreds till de andra.

Timoreserna är mästar på stuckatur, sade byggnadskonstruktören Nathan Carrasco, en Seabee i Naval Mobile Construction Battalion (NMCB) 3. De har tekniker för att för hand ge struktur, som jag aldrig sett förut och kommer att göra mig tillen bättre Seabee. Jag är verkligen tacksam för möjligheten att vara här och lära mig. Det var en strong insats från alla. Jag skulle ljuga om om jag sade att det inte ar hårt arbete - det var det. Tillfället att göra skillnad var värt varje svettdroppe.

Även om de var få till antalet, så hade gruppen i Sapper 13 med sig välbeprövade färdigheter till Östtimor. Seabees från NMCB 3 fick sällskap av stridsingejörer från U.S. Marine Corps 9 Engineering Support Battalion (ESB), australiska arméingejörer från första Combat Engineer Regiment och ingenjörer från F-FDTL. Kortfattat så avlsutade gruppen sina byggnadsuppgifter som kommer att stärka vänskapen i Östtimor. Dessa vänskaper kommer att bidra till regional säkerhet i ett område med huvuddelen av världshandeln.

Vi föröker att visa USA:s åtagande och främja regional stabilitet och säkerhet, sade örlogskaptenen Rod Moore, kommendöre för marinens konstruktionsstyrkors (Naval Construction Forces - NCF) 30:th Naval Construction Regiment. Han är ansvarig för alla NCF-bataljoner på uppdrag i Stilla havsområdet. För att göradet måste vi bygga, främja och upprätthålla relationer. Våra Seabees får möjligheten att komma ut och arbeta i samhället. Inte bara bygga infrastruktur utan relationer på det lokala planet, vilket kommer att upprätthålla den säkerhet vi sörsöker att behålla.

Utöver att stödja Sapper 13 så är Seabees från NCMB 3 utskickade till Östtimor för att utföra biståndsprojekt som omfattar byggen, genomföra formella utbildnigar för värdnationen och genomföra byarrangemang för att hjälpa till att förbättra gemensamma förmågor och landets socila välstånd.

Som en av de första bataljonerna skapade under andra världskriget har NMCB 3 ärvt en god förmåga att bygga och strida överallt i världen antingen som en hel bataljon eller som en grupp självständiga eheter, samtidigt som den fullgör viktiga konstruktions- och byggnadsuppdrag.

För det här uppdraget har NMCB 3 delat upp sig i nio enheter för att utföra viktiga byggnadsprojekt på avlägsna öar som Östtimor, Tonga, Kambodja och Filippinerna. Grupperna kommer också att utföra uppdrag i Atsugi, Yokosuka och Okinawa i Japan, Chinhae i Korea samt China Lake i Kalifornien.

Naval Construction Force är en viktig del av USA:s marina strategi. De betår av bataljoner, som kan skickas ut för katastrofbistånd, humanitärt bistånd och stöd för stridshandlingar.

NMCB 3 har stridsbefäl och marinbefäl med stridsberedda soldater i stånd till allmänna konstruktions- och byggnadsuppdrag samt begränsade stridskonstruktioner inom alla militära uppdrag.

Källa: Petty Officer 1st Class Chris Fahey/Naval Mobile Construction Battalion 3

25 - Budgetförslaget för 2014 på nätet

Fredagen den 25 oktober presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för 2014 på 1,5 miljarder dollar för parlamentet. Finansministeriet lade samma dag upp de sex budgetböckerna, några på flera språk, på sin webbplats.

La'o Hamutuk har lagt upp dem som mindre filer på http://www.laohamutuk.org/econ/OGE14/13OGE14.htm, som också omfattar information om genomförandet av budgeten till dags dato, budgetprocessen, och diagram som sammanfattar budgetförslaget och jämför det med tidigare budgetar. Vi arbetar nu med att försöka förstå den omfattande informationen i dessa dokument. Nedan följer en förkortad version utan diagram av en del av vår preliminära analys på webbsidan.

Budgetförslaget för 2014 är mindre än den för 2013 beslutade budgeten, men är 26% större än vad vi väntar oss kommer att ha använts i slutet av 2013. Den föreslagna budgeten för 2014 reducerar anslagen för den fysiska infrastrukturen, medan de driftanslagen ökar 11% jämfört med 2013 års budget. Utgifterna är fördelade så här (miljoner dollar):

• 167 för löner
• 476 för varor och tjänster (inklusive 40 miljoner genom fonden för utveckling av humankapitalet)
• 292 för offentliga transfereringar
• 40 för mindre investeringar
• 526 för utvecklingsinvesteringar (inklusive 425 miljoner genom infrastrukturfonden).

De 1,5 miljarderna dollar ska komma från:

• 632 uppskattad hållbar inkomst (Estimated Sustainable Income - ESI) från oljefonden
• 271 extra uttag ur oljefonden
• 166 inländska inkomster (skatter och avgifter)
• 203 överfört från infrastrukturfonden 2013
• 3 överfört från fonden för utveckling av humankapitalet 2013
• 174 från den outnyttjade balansen i statskassan
• 51 nya lån.

Vid första anblicken är budgeten väsentligt förbättrad jämfört med tidigare år. Utöver större anslag för utbildning och hälsovård, så har infrastrukturplaneringen blivit mera realistisk. De större sektorernas anslag i miljoner är:

Sydkustvägen har skjutits upp på obestämd tid även om vissa olämpliga megaprojekt fortsätts och 2014 års budget avsätter hundratals miljoner för nya:

^* Dessa projekt kommer att få ytterligare finansiering från investerare och/eller lån.

Elkraft kommer att ta mer än 11% av budgeten, minskning jämfört med 2011-2013 då kraftverken i Betano och Hera är betalda till största delen. EDTL kommer att förlora sin autonoma status och bli en del av ministeriet för offentliga arbeten. De kommer att bygga en pir för 24 miljoner dollar för att ta emot bränsle för Hera. Staten fortsätter att subventionera elanvändare: 93 miljoner dollar är budgeterade för generatorbränsle 2014 (andra driftkostnader och avskrivningar kan fördubbla det), men intäkterna från elkraft kommer bara att vara 19 miljoner trots inköpet av 50.000 elmätare.

Sorgligt nog så förväntar budgeten att Östtimors oljeintäkter blir lägre än tidigare uppskattningars, vilket minskar den uppskattade hållbara inkomsten från 798 miljoner dollar (förra årets uppskattning för 2014) till 632 miljoner. Produktionen i Bayu-Undan antas bli avslutad 2020, fyra år tidigare än enligt tidigare antaganden.

Mer senare …

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

24 - UNDP-rapport undersöker hinder för rättvisa åt offer för kvinnomisshandel

Juridiksystemprogramsstudie ger rekommendationer för att stärka banden mellan de traditionella och formella rättssektorerna

Dili .Uppskattningsvis 30-50 procent av timoresiska kvinnor fortsätter att lida av misshandel från sina partner vid något tillfälle i sin relation. Detta trots landets lag mot kvinnomisshandel (Law Against Domestic Violence - LADV), utfärdad av regeringen 2010, som definierar det som ett brott som kräver att staten ingriper oavsett om offret gör en anmälan eller inte.

Att stärka genomförandet av den nuvarande lagen, tillsammans med formalisering av Östtimors traditionella rättsväsendes roll skulle stärka offrens för våld i hemmet tillgång till rättvisa betydligt. Det är en av de viktigaste rekommendationerna i en studie som idag offentliggjordes av UNDP:s juridiksystemprogram (JSP).

Att bryta cykeln av kvinnomisshandel i Östtimor: Tillgång till justitieval, hinder och beslutsprocesser i ljuset av juridisk pluralism behandlar de juridiska och sociala sammanhang och de utmaningar kvinnor står inför, när de ska besluta sig för om, hur och var de ska söka rättvisa. Framtagen av UNDP:s juridiksystemprogram utfärdar rapporten rekommendationer för att stärka tillämpningen av den nuvarande lagen och för att använda styrkan hos sedvanerätten i Östtimor för att öka offrens för kvinnomisshandel förmåga att få tillgång till rättsväsendet.

En nyckelfråga som denna forskning belyser är det väsentliga behovet att upprätta en juridisk länk mellan det formella statliga rättsväsendet och traditionella rättssystem i Östtimor, sade Dionisio Babo-Soares, justitieminister. Av detta skäl arbetar justitieministeriet för närvarande på en lag som respekterar den primära rollen och ansvaret för det statliga rättsväsendet samtidigt som det upprättar formell erkännande och lagligt stöd för överenskommelser gjorda enligt olika lokala sedvanerättssystem i Östtimor.

Bland rapportens rekommendationer:

• PNTL ska skapa en mekanism för att övervaka och utvärdera hur poliser behandlar anmälningar om kvinnomisshandel med korrigerande åtgärder för att säkra att poliser tillämpar lagen.
• Regeringen ska undersöka sätt att skapa inkomster för kvinnliga offer i samarbete med dem som tillhandahåller skyddat boende och stöd för kvinnliga offer för våld i hemmet.
• Informationsaktiviteter med syfte att ändra attityder och uppförande liksom att öka offentligt medvetande på lokala språk och/eller vilket språk som helst som mottagarna förstår bäst.
• Aktiviteter som utmanar våld i hemmet och utnyttjar lokala kulturella föreställningar och övertygelser, om möjligt, för att stärka förbudet av våld.
• Regeringen instiftar en lag som anger när och hur överenskommelser enligt sedvanerätt kan godtas av det formella rättsväsendet.

Den här rapporten utgör ett ovärderligt bidrag till kampen mot kvinnomisshandel i Östtimor eftersom den hjälper oss att se och bättre förstå kvinnors oro på kommunal nivå, sade Mikiko Tanaka, UNDP:s landschef. Dessa resultat kommer att hjälpa regeringen att utveckla bättre politik och ingrepp för att hjälpa offer för kvinnomisshandel att utnyttja rättsväsendet.

Med början 2011 intervjuade forskarna kommunla myndigheter, traditionella och andliga auktoriteter, kvinnors representanter, medlemmar av lokala ideella organisationer, bybor, organisationer i Dili som arbetar med juridik och representanter för det formella rättsväsendets alla organisationer i de fyra juridisk distrikten (Dili, Baucau, Oecussi, Covalima), inklusive domare, åklagare, offentliga försvarare och PNTL:s enhet för sårbara människor. De intervjuade kom från 13 underdistrikt i 10 distrikt. De timoresiska ideella organisationerna Belun, Asosiasaun Mane Kontra Violencia (AMKV) och Fundasaun Fatu Sinai Oecussi (FFSO) gav stöd, logistiskt, urval av intervjuobjekt, tillträde till byar och översättning.

För ytterligare information om rapporten var god kontakta Andrew Harrington.

Om UNDP: UNDP samarbetar med människor på alla samhällsnivåer för att hjälpa till att bygga upp stater, som kan motstå kriser och driva och upprätthålla det slags tillväxt som förbättrar livskvaliteten för alla. På marken i 177 länder och territorier erbjuder vi ett globalt perspektiv och lokal förståelse för att hjälpa till att möjliggöra liv och bygga motståndskraftiga länder. I Östtimor ger UNDP teknisk rådgivning och tekniskt bistånd för att bygga starka och dugliga offentliga instutitioner på nationell och provinsiell nivå inom rättsväsende, parlament, mänskliga rättigheter, anti-korruption, polis, ekonomisk utveckling, miljöpolitik och katastrofhantering, som ger befolkningen utveckling, fred och rättvisa och når till de fattiga och sårbara delarana v samhället.

Om UNDP:s juridiksystemprogram: Juridiksystemprogrammet (Justice System Programme - JSP) syftar till att stödja timoresiska juridiska instutitioner att vara ett rättvist, ändamålsenligt och effektivt rättsväsende för alla i Östtimor och förbättra tillgången till rättsväsendet för de fattiga och missgynnade. JSP arbetar tillsammans med domstolarna, riksåklagarens kontor, offentligaförsvarares kontor ochjustitieministeriet. JSP:s nuvarande fas inleddes 2008 och kommer att avslutas i oktober 2013. Ett nytt projektdokument för nästa fas (2014-2018) ska undertecknas av de nationella intressenterna. JSP startades 2003 och stöds av Norges, Portugals, Sveriges och Brasiliens regeringar. [Fetstil av Tommy Pollák.]

Källa: UNDP

23 - Santos ökar utvinningen genom expansion i Timorsjön

Energijätten Santos har gett grönt ljus för att bygga ut sitt gasprojekt Bayu Undan i Timorsjön och har ökat sin gasexport från Darwins Wickham Point LNG-anläggning.

Bayu Undani området för gemensam oljeutveckling i Timorsjön, 500 km nordväst om Darwin, har producerat sedan april 2004.

Gas från projektet transporteras till Darwin genom en rörledning, kondenseras i Wickham Point och exporteras sedan till de japanska bolagen Tokyo Electric och Tokyo Gas.

ConocoPhillips driver projektet med Santos som en minoritetsinvesterare i Darwin LNG tillsammans med Inpex.

Santos har nu slutligen beslutat om en investering för att bygga två nya källor förbundna med den existerande plattformen i Bayu Undan, enligt vad som framgår av bolagets rapport för det tredje kvartalet.

Utvecklingen av fas 3 av Bayu Undan är avsedd att förbättra underrvattenskällornas kapacitet.

Detaljerade konstruktions- och inköpsavktiviteter väntas nu bli påbörjade.

Den första gasen väntas strömma från den tredje fasen 2015, står det i energijättens rapport till Australiens aktiebörs.

Santos rapporterade att Bayu Undan producerade 59 petajoule gas de senaste tre månaderna till och med september, en treprocentig ökning jämfört med samma kvartal förra året tacke vare ökade effektivitet efter 2012-års stängning för underhåll.

Därför att Santos är en minoritetsägare, har det inte rätt till hela summan.

Santos exporterade 4,6 petajoule gas från Darwins Wickham Point LNG-anläggning de senaste tre månaderna till och med september, en ökning från 4,3 petajoule jämfört med samma kvartal förra året.

Källa: Alison Bevege/NT News

23 - En försmak av vad som ska komma för kaffeodlare i Timor

Utbildning kan vara nyckeln till att förbättra den fattiga landsbygdsbefolkningens lott

[Originalet har här ett bildspel med många fina fotografier från kaffeodling. Till det första är bildtexten: Aela De Deus, en kaffeodlare från Östtimors Emera-distrikt, förbereder packning av torkade kaffebönor i säckar för transport till Dili. Fotograf: Cedric Arnold/realfeatures.com. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

Armindo de Deus har arbetat hela sitt liv som kaffeodlare i Östtimors ermera-distrikt. Han är en muskulös, väderbiten man med pigga, ogenomskinliga ögon. När han får frågan om sin familjs andra inkomstkällor, ser han förvånad ut.

Vi är kaffebönder, säger han och pekar på sin dotter Elsa, som granskar de kaffebönor som lagts ut för att torka. Vårt liv är kaffe; vi blir gamla med kaffe och vi begravs mitt i kaffe.

Det bergiga kaffeodlande Ermera-distriktet är en värld långt ifårn huvudstaden Dili, där idag, 11 år efter självständigheten, en liten växande medelklass kan ses smuttande på minimala latte och skummande macchiatos på Gloria Jeans Coffee, landets första internationella kafé.

Och det finns ingen annan plats, som bättre visar hur lite nytta de fattiga på landsbygden tills nu har fått av Östtimors anmärkningsvärda naturrikedomar, än Ermera, det befolkningsmässigt näst största distriktet. Här är nästan 90 procent av befolkningen bönder, som får sin inkomst av kaffe. Fattigdomsnivån är hög och folkräkningen 2010 bekräftade att disriktet har den lägsta andelen läskunniga i landet.

Och detta i ett desperat underutvecklat land. Östtimor ligger på plats 134 i Förenta Nationernas utvecklingsprograms human development index 2012, som mäter en kombination av förväntad livslängd, utbildning och inkomst.

Nu i slutet av 50-åren förestår Armindo de Deus ett hushåll med nio personer. När han blev agent för TimorCorp för sex år sedan blev det ändring av hans lycka. Idag har han ett litet betonghus och en handdriven kaffekvarn.

Skörd

Som kaffeagent köper han kaffebönor från lokala familjer, som varje dag under skördetiden på tre månader färdas genom den svåra bergsterrängen. Alla bönor är hamdplockade och sent på eftermiddagen kan man se en stadig rad av möänniskor på väg hem till sina byar med sin skörd i säckar och korgar.

Att kaffe är viktigt för Östtimor är klart. Det har länge varit landets främsta jordbruksprodukt med nästan 30 procent av landets hushåll beroende av skörden för sin utkomst. Det är också Östtimors näst största exportvara, som svarar för 10 dollar av 11 när det gäller icke-olje-export.

Men det är också klart att en oproportionerligt stor andel av kaffebönderna i Östtimor lever under fattigdomsgränsen. En studie nyligen, finansierad av den australiska regeringen, konstaterade att två tredjedelar av de kaffeberoende hushållen tillfrågade i Ermera-distriktet tjänade 250 dollar eller mindre på sina årliga kaffeskördar.

En studie 2010 av Världsbanken insåg kaffets potential för att förbättra försörjningen i Östtimor och konstaterade att hanterat korrekt har kaffet den största potentialen både för att öka exportinkomsterna och minska fattigdomen. Frasen hanterat korrekt är emellertid en betydande varning.

Under landets kamp för självständighet led kaffeodlingen av åratals försummelser och plantagerna anävändes som slagfält. Idag är effekten av dessa försummelser fortfarande tydlig. På grund av otillräcklig uppmärksamhet på beskräning och plantering av nya buskar, så producerar ett betydande antal lågkvalitativt hybridkaffe. Landets avkastning är hälften av det närbelägna Paua Nyea Guineas.

Medan detta i princip beror på bristande utbildning är det också ett fall av behov. Rehabilitering av träd leder till en kortsiktig nedgång i produktionskapacitet, vilket ger liten stimulans till hushåll i trängande behov av inkomst i början av skördesäsongen. TimorCorps direktör James Rutherford säger: människor har en benägenhet att se kaffe som ett penningträd i sin bakgård.

Långsiktiga vinster

I Co-operativa Café Timors (CCT) centrum i Railaco, förklarar Aris Wibawa, en erfaren expert på kafferehabilitering, att ett kaffeträd i Östtimor ger ett årsgenomsnitt på 600 gram bönor. Efter rehabilitering kommer inom tre år trädets avkastning öka till omkring 2 kg. Det betyder att ett fält med 2.500 träd/hektar som nu ger 510 dollar per år skulle kunna ge 1.700 dollar efter beskräning.

Som den största privata arbetsgivaren i Östtimor har CCT omkring 250 heltidsanställda och ytterligare omkring 2.500 under skördesäsongen. Med intäkterna från kaffeförsäljningen har CCT upprättat Clinic Café Timor, et landsbygdsnätverk för hälsovård med sju kliniker och 24 mobila enheter som ger hälsovård för människor i de svårtillgängliga kaffeodlande regionerna, som till stor del inte har tillgång till den offentliga hälsovården.

Som man kan vänta sig i ett land som reser sig ur askan av konflikter, så står Östtimor inför betydande utmaningar. Att köra från ermera till Dili - genom landets kaffekorridor - är inget för den harhjärtade med flakbilar lastade med bönder rasslande nerför den tvärbranta vägen med sina potthål.

Nära Gleno stötte vi på en lastbil som hade vält i en kurva, passagerarna på flaket hade kastats ner i en ravin och två dödats. Det är en alltför vanlig händelse. Adelino dos Santos Martins, rektor för högstadiet i staden Ermera, säger att vägarna måste förbättras om människor ska kunna sälja sina produkter på marknaderna i Dili.

Originalet har här två fotografier med bildtexterna

• Presidentens eriksgator håller två vakande ögon på Östtimors avlägsna byar
• Östtimor: Ett land som sakta reser sig ur förfärlig fattigdom

• Östtimors president Taur Matan Ruak reserregelbundet tii de mest avlägsna distrikten och går från by till by fför att tala med byborna, här hälsas han av byäldste i Marobo.
• Unga pojkar leker på betongblock i Dilis hamn medan ett containerfartyg kommer in.

Ett annat betydande handelshinder är bristen på lagfarter. Det mesta av marken ägs enligt sedvanerätt, vilket leder Oxfam till att karaktärisera Östtimors kaffeproducenter som samlare snarare än odlare. Regeringen godkände i juli en jorabalk medavsikt att juridiskt reglera allmänningar, men initialt ligger foks på stadsområden. Fernando Egidio Amaral, direktör i ministeriet för jordbruk och fiske, säger att männsikor kommer inte att investea i mark som de inte säkert vet är deras.

Att ta itu med undernäring

När det gäller landsbygdens fattigdom, så har regeringens strategiska utvecklingsplan för de kommande 20 åren en bred ansats. Fidelis Magalhaes, president Taur Matan Ruaks karismatiska stabschef, säger att prioriteringen är att komma förbi självhushållsjordbruk. Grödor för avsalu som kaffe erbjuder lite, när det gäller näring. Prioriteringen är i stället att ta itu med landets kroniska undernäring genom diversifiering för att säkra tt familjer undkommer säsongsfattigdom.

Regeringen vill också minska beroende av en ömtålig basvara. Världspriset på kaffe har störtdykt de senaste åren och lämnat hushållen utsatta för de internationella marknadernas nycker. Som en följd av världsmarknadspriset har grossistpriset för ett kilo kaffe i Östtimor sjunkit 30 procent från 2012 till 2013.

Men det finns ljusstrimmor på himlen. Östtimors kaffeinstitut, grundat 2003, utbildar en ny generation jordbrukare i best practices i kaffeproduktion och hur de på bästa sätt diversifierar sina grödor.

Det nyligen ackrediterade gymnasieinstitutet har 120 elever, som ska utexmanireas 2013. Förhoppningen är att de kommer att återvända hem och del med sig av best practices i sina byar.

Institutets rektor Lucio Marcal Gomes är säker på att bättre hantering av plantagerna och jordbruken kommer att ge bättre avkastning och på så sätt öka byarnas inkomster.

Källa: Mary O'Shea/Irish Times

22 - Världsbanken stöder vägprojekt

Hela vägen Dili-Ainaro ska rustas upp för snabbare, säkrare färd

Washington D.C. Idag godkände Världsbanken en lånekredit på 40 miljoner dollar, som ska komplettera dess östtimorprojekt Klimattåliga vägar, för att förbättra hela vägsträckan på 110 km från Dili till Ainaro.

Vägen från Dili till Ainaro är en vital länk mellan landets norra och södra delar, som förbinder de tre distrikten Dili, Aileu och Ainaro med en tredjedel av landets befolkning.

Ett bättre vägnät ger lättare tillgång till tjänster och marknader för människor i många landsbygdsområden, sade Luis Constantino, Världsbankens landschef i Östtimor. Projektetkommer att på ett positivt sätt påverka den ekonomiska utvecklingen och välfärden i Timor, särskilt landsbygdsbefolkningen, som ofta är avskuren från många möjligheter på grund av brist på även den mest grundläggande infrastrukturen.

Det ursprungliga projektet fokuserade på att göra nödreparationer längs nyckelavsnitt på vägen, där vägavstängningar var vanliga på grund av översvämning eller skador orsakade av häftiga regn. Krediten och lånet kommer nu att möjliggöra reparation av hela vägen genom de tre distrikten.

De nya medlen kommer att användas för byggnadsarbeten som stabiliserar vägbanken längs hela vägen och förbättra dräneringen samt reparera beläggningen. De kommer också att gå till förberedande studier och detaljkonstruktion av möjliga framtida förbättringar i korridoren Dili-Ainaro.

Ett system för att underhålla i och hantera nödfall kommer också att sättas upp för att hjälpa regeringen att hantera extrema vädersituationer, till exempel jordskred och häftiga regn.

Regeringen har åtagit sig att bygga ett vägnät av god kvalitet som kommer att stödja jämlikhet i den nationella utvecklingen, sade Gastao Sousa, minister för offentliga arbeten. Projektet kommer att öka takten i reparationen av en viktig väg för Östtimors framtida välstånd.

Projektet genomföras av ministeriet för offentliga arbeten och finansieras med 40 miljoner dollar från Världsbankens IDA (25 miljoner dollar) och IBRD (15 miljoner dollar). Östtimors regering kommer att bidra med 47 miljoner dollar till projektet.

Källa: Pressmeddelande/Världsbanken

22 - Adoption och uppväxt i fängelse

Jag vet inte om det är normalt för ett spädbarn att leva inne i ett fängelse tillsammans med sin mor. Men enligt den här notisen från Lusa finns det ett sådant spädbarn i Gleno-fängelset tillsammans med sin mor, som avtjänar ett straff för narkotikasmuggling. Otroligt nog har modern också lämnat det till en annan fånge för adoption och denna fånge är ingen annan än Lucia Lobato, tidigare justitieminister som avtjänar ett femårigt straff för korruption. Det är komiskt och samtidigt irriterande att adoptivmodern, som har tre egna barn, säger att spädbarnet varit hennes räddning. Lobato sade till Lusa att hon nu har tagit hand om barnet i femmånader! I själva verket är hon på väg att formellt adoptera spädbarnet, vilket enligt hennes uttalanden i denna fråga är nästan klart. Så modern sätts i fängelse, tar sitt spädbarn med sig, modern lämnar spädbarnet till en annan brottsling för adoption, det formella förfarandet pågår … ganska makabert. Det här spädbarnet kommer att självt gå ut ur fängelset vid slutet av Lobatos straff. Verkligen? Det här kan inte vara normalt!

Källa: Alex Tilman/Di'ak Ka Lae

21 - Östtimor växlar till den elektriska planeten?

De betydande investeringarna i Östtimors nationella kraftnät tycks vara ett inspirerat regeringsbeslut, härlett ur en upplyst förståelse av världens framtid med ren energi.

Från alla sidor kom, när kostnaden för Östtimors kraftstations- och kraftnätsprojekt skenade och kontraktsproblem uppstod, högröstad inhemsk kritik av regeringens hantering av projektet.

Även om denna kritik kan ha varit rättfärdigad ur ett snävt projekthanteringsperspektiv, så var den kortsynt ur ett energiperspektiv. Som ordspråket säger: ibland kan vi inte se skogen för bara träd.

Elektricitet är framtidens energi. En förutseende artikel som förklarar denna vision, av den eminente australiern Alan Finkel - som har doktorerat i elektroteknik - publicerades i månadens utgåva av magasinet COSMOS, som han grundat. Artikeln återgavs av The Age och Sydney Morning Herald idag. Läs den här … och om Finkel här …

Elektricitet är den renaste formen av energi med fördelen att den med tiden kan genereras genom förnyelsebara medel, som på lång sikt ersätter naturgas.

Naturgas, som primärt och relativt rent överrgångsbränsle för att tillgodose Östtimors kraftbehov, skulle möjligen för miljön vara den bästa och ekonomiska lösningen på väg mot förnyelsebar energi.

Men hur kan Östtimor säkra gasen från Sunrise-fältet, om det enda utvecklingsvalet är Hobsons val? Det är endast ett val mellan flytande LNG-produktion eller inget projekt alls.

Svaret skulle kunna vara en medelväg, som lösning på återvändsgränden. Den kan ses som en pragmatisk, förhandlad kompromiss som kombinerar en ny infrastruktur för primär energi för naturgas på land kombinerat med flytand LNG-produktion till havs.

Det här konceptet beskrevs för två år sedan i en omslagsartikel i Petroleum Economist. Se The Great Game of Greater Sunrise, som Du kan ladda ner från http://www.laohamutuk.org/Oil/Sunrise/2011/PetEconSunriseOct2011.pdf.

Se också http://gamckee.com/wordpress/general/timor-sea/june-2011-presentation/.

En sådan medelväg kan bara bli av från en önskan om och tro på att där det finns en vilja finns det en väg.

Det måste finnas en vilja på båda sidor att kompromissa, det vill säga både hos den östtimoresiska regeringen och hos operatören av Greater Sunrise-fältet, Woodside Petroleum.

Olyckligtvis håller flytan LNG_teknik på att bli framtiden för strandade gasfält till havs, precis som elektricitet kommer att bli framtidens energi för hushåll, idustri och bilar.

De ekonomiska och miljömässiga fördelarna för LNG-produktion på flytande plattformar har kraftfullt illustrerats av de politiska gräl som påverkar Western Australias planerade LNG-projekt Browse.

WA-regeringen under ledning av Colin Barnett har kämpat mot Woodside Petroleum i ett försök att få dem att återgå till en undervattensledning och en LNG-anläggning på land i WA. Det är inte mycket annorlunda än Östtimrs kamp mot Woodside för att slopa deras plan för en flytande LNG-anläggning för Greater Sunrise till förmån för en rörledning tvärs över Timorgraven till en LNG-anläggning på land. Den rörledningen och anläggningen på land skulle förverkliga den väl reklamerade visionen för Tasi Mane vision.

Det samtidiga LNG-projektet Browses kamp om investering på land eller tillhavs har nu lösts till förmån för en flytande LNG-anläggning, se den färska rapporten Woodside may build 3 floating LNG plants for Australia's Browse, http://uk.reuters.com/article/2013/10/15/woodside-gas-idUKL3N0I53Y220131015.

Australiens största olje- och gasföretag, som planerar att fatta ett slutligt investeringsbeslut om Browse 2015, skrotade ett förslag på 45 miljarder dollar för en landanläggning tidigare i år och valde en billigare flytande LNG-anläggning.

Nästa stora signal för markanden är när projektet börjar konstruktionarbetet vilket vi hoppas blir i mitten av nästar år, sade verkställande direktören Peter Coleman i en intervju.

Se också Browse partners officially adopt floating LNG, http://www.theaustralian.com.au/business/companies/browse-partners-officially-adopt-floating-lng/story-fn91v9q3-1226709340174#.

De båda regeringarna (Western Australias och Östtimors) föredrar LNG-anläggningar på land av samma skäl. Därför att bägge regeringarna vill ha ett irreversibelt uppsving för den lokala ekonomin under byggnadsfasen av ett anläggningsprojekt på land.

Altrnativet med en flytande anläggning ger mycket små investeringar och få jobbtillfällen på land. I stället kommer länder med yrkesutbildade lågkostnadsarbetare, som Sydkorea och Kina, att dra nytta av tillverkning och bygge av den hangarfartygsstora flytande LNG-anläggningen.

Medelvägslösningen för Östtimor syftar till att ersätta investeringen i en kondensationsanläggning på land med en investering i en LNG-terminal med förgasning för att försörja det nationella elnätet och en anläggning för att ta emot LPG och kondensat för produktion och distribution av gas.

Som de båda projektens - Greater Sunrise och Browse -stormiga historia visar, är det alltid en stor nationell prestation att få ett stort projekt från ritbordet till genomförande. De motsatta intressena hos regeringar och investerare och deras respektive intressenter i ett fritt samhälle tycks alltid vara svåra men sällan oöverstigliga politiska utmaningar.

Källa: G. A. McKee

13 - Läroplansprojekt

Jag har kritiserat officella läroplaner så länge jag kan minnas. Jag hånade dumt utantillärande på gymnasiets kemilektioner. Jag höjde på ögonbrynen över det svårbegripliga innehållet i obligatoriska matematikkurser på högskolan. Och allt sedan jag började undervisa i naturvetenskap och matematik i Kalifornien har jag fördömt den överlastade, osammanhängande, godtyckliga karaktären på statens innehållsstandard, liksom det sätt med en samling av faktoider på vilket den är skriven.

Sedan, tidigare i år, ombads Pam och jag att delta i reformgruppen för läroplanerna i Östtimors utbildningsministerium i förskolan, låg- och mellanstadiet, hon under samhällskunskap och humaniora och jag i naturvetenskap och matematik. Med avsikten att vara en årslång insats, kommer det att resultera i nya examensfordringar för offentliga skolor samt lektionsplaner för varje vecka i vart och ett av fem huvudämnen: tetum och protugisiska (Östtimors två officiella språk), samhällskunskap, matematik och naturvetenskap. När jag antog budet, visste jag att mina lugna dagar med ogenerad kritik var över.

Vi går in i vår tredje månad med det här arbetet och det känns fortfarande ganska skrämmande. Det är ett utmärkt tillfälle för positiva förändringar, förändringar som jag drömt om många gåger under de senaste åren med lärarutbildning, när svagheter i den nuvarande kursplanen begränsade utbildningens verkan. Men att sätta ihop den mängd av koncept som kommer att bli obligatorisk undervisning för barnen i ett helt land är en allvarlig uppgift.

[Här har orginalet ett foto av utbildningsministern vid den officiella projektstarten.]

Naturligtvis är vår grupp inte den första att försöka sig på det. Här är en kort tidslinje för kursplanerna i Östtimor.

• före 1975: Den portugisiska kolonialadministrationen öppnade bara ett fåtal elitskolor för timoreser från överklassen för att få en utbildning på portugisiska. Många av dagens ledare gick i dessa skolor.
• 1975-1999: Indonesisk ockupation. Skolor byggdes i alla distrikt; den indonesiska nationella läroplanen användes. På grund av utbreddamilitära terrorkampanjer hade många timoreser stora gap i sin skolgång. De flesta lärarna var indoneser.
• 1999: Folkomröstning om självständighet. I våldsvågen efter omröstningen förstördes de flesta skolorna av indonesisk militär och pro-indonesisk milis. Många lärare återvände till Indonesien; ett begränsat antal timoresiska lärare återstod, i stor utsträckning utan vare sig ämneskunskap eller lärarutbildning. 43% av befolkningen av läs-och skrivkunniga.

[Här har orginalet ett foto med bildtexten: Olyckligtvis är det här inte ett mycket fotogent projekt. Vi möter referensgrupper, diskuterar saker inbördes, utforskar olika ämnen och skriver. Det här är naturvetenskapsgruppen.]

• 2000-2002: En tillfällig läroplan på indonesisk grund introducerades; portugisiska introducerades som det officiella undervisningsspråket i årskurs 1 och 2; FN:s övergångsadministration (UN Transitional Administration in East Timor) och Världsbanken ledde återuppbyggnaden och prioriterade infrastruktur framför utbildningens kvalitet. 2001 var andelen inskrivna i första till sjätte klass omkring 17%.
• 20 maj 2002: Timor blev en självständig stat.
• Oktober 2004: En nationell läroplan för grundskolan, som omfattade en ny läroplan, antogs. Även om det var en förbättring, så skrevs den nya läroplanen utanför Timor av en icke-timores och har därför begränsad relevans under timoresiska förhållanden.
• 2006-2008: Östtimor började införa den nya läroplanen för årskurserna 1-6. Tvåspråkiga (portugisiska och tetum) lärarhandledningar och portugisiskspråkiga läroböcker distribuerades till skolorna.
• 2011-2012: Trots nybyggnad och reparation av fler än 570 skolbyggnader, återstod en betydande brist på skolbyggnader; det mesta av utbildningsbudgeten användes för infrastruktur. Läskunnigheten är nu omkring 80%.

Man är allmänt överens om att den nuvarande läroplanen för årskurs 1-6 har allvarliga luckor, både avseende innehåll och anknytning till lokal kultur och verklighet. Dessutom rapporterar lärarna svårigheter att förstå den och att förlja lärarhandledningarna. Läroböcker, framtagna i Portugal, har godtagbar kvalitet, men också dessas anknytning till liv och språk i Timor är svagare än den borde vara. (Till exempel så räknar matematiska uppgifter populära glassmaker eller hur en pizza ska delas, två saker som de flesta timoresiska barn aldrig sett.)

Vårt mål är att göra Östtimors läroplan till en verkligt inhemsk som närmar sig alla begrepp ur ett lokalt perspektiv saamtidigt som den öppnar för en global synpunkt. Vi har också målet att göra något som verkligen stöder och inspirerar både lärare och studenter. Vi är omkring 300 personer, huvudsakligen timoreser tillsammans med 8 utländska specialister. Varje ämnesgrupp har en referensgrupp med både lokala experter och lokala lärare, som då och då träffas för att ge återkoppling till verkligheten i skolorna och komma med förslag och önskemål.

Vi har mer eller mindre gjort ett utkast till en översikt över begerepp och resultat, som vi tror är viktiga att uppnå i årskurs 6 och nu arbetar vi med en standardmodel för en lektionsplan, som kommer att fungera i alla ämnen. Vi arbetar hårt för att göra läroplanen barncentrerad, grundad på aktivt lärande och principer om samarbet och positiv disciplin. Vi vill ge lärarna alla de resurser och all den information de behöver för att ge effektiv undervisning i hela landet.

Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet upptagen i FN-konventionen om barns rättigheter och i FN-deklarationen om mänskliga rättigheter. Så som det har uppenbarats många gånger i Östtimors plågsamma historia, så bygger mänskliga rättigheter på att människor kräver, försvarar och finansierar dem. Vi hoppas att denna läroplan kommer att möjliggöra för alla lärare att ge bra undervisning på ett varaktigt sätt och uppfylla löftet om dessa rättigheter. Vi kommer att fortsätta att hålla er underrättade om våra framsteg.

Källa: Curt/Timor Rising

11 - Östtimor tänker om när det gäller utbildning av unga generationer

Baucau . Östtimor tänker om när det gäller utbildning av dess unga generation.

I centrum för denna fråga står vilket språk som ska användas i skolorna.

Landet har nu nästan fullständig inskrivning, 11 år efter att ha byggt upp skolsystemet från grunden.

Men vid närmare betraktande så blir bilden dystrare.

Enligt Världsbanken så kunde 2009 70 procent av eleverna i slutet av första skolåret inte läsa ett enda ord.

Förhållandet förbättras bara till 40 procent med ytterligare ett skolår.

Banken sade att en hel kohort av befolkningen fortfarande kan vara funktionella analfabeter - ett sorgligt resultat efter ett årtionde av ansträngningar för att förbättra utbildningen.

Problemet är enkelt för fader Agnelo Moreira, som driver en grundskola i Baucau.

Fader Moreira, rektor för Ensino Basico Fillial Catolico Sao Domingos Savio, sade: För det första, lärarna talar i verkligheten in portugisiska.

Portugisiska är ett av Timors två officiella språk.

Men bara en fjärdedel av befolkningen kan i verkligheten förstå det . de flesta föredrar det lokala språket tetum.

Men regeringen betraktar tetum som för rudimentärt, så i klassrummet är portugisiska obligatoriskt.

Det beslutet förföljer lärare på fältet varje dag.

Fader Moreira sade: Jag är inte mot regeringen, jag är inte mot konstitutionen, men i detta ser jag till det praktiska.

Dulce Soares, vice minister för förskole- och grundskoleutbildning, sade: Jag tror att det första angreppssättet i det förgångna (var) att barn långsamt kommer att förstå portugisiska efter att ha exponerats för portugisiska några år. Men faktiskt, enligt forskning och våra iakttagelser, är det inte sant.

Den nyligen utsedda vice-ministern tillbringade de första månaderna på sin post med att besöka fler än 100 skolor.

Efter det,på hennes enträgna begäran, har Timor till slut börjat producera tvåspråkiga käroböcker.

Nu när de nya läroböckerna börjar rulla ut från tryckpressarna, kommer de förhoppningsvis att snart nå alla hörn av landet.

Den dagen kan inte komma snart nog för fader Moreira.

Ha sade: Jag ber mina lärare att lära barnen någonting innan de går hem oavsett på vilket språk.

Han sade att det är kunskapen, inte språket, som räknas.

Källa: Wei Du/CNA/xq/Channel NewsAsia

10 - Uppdatering av registret över NGO:er i Östtimor

NHDB (National Database for Humanitarian Project and Community Development) - kontaktinformation för ideella organisationer i Östtimor juli-september 2013

Belun och databasnätverket (FONGTIL och Fundasaun Alola) tillhandahåller information om ideella organisationer och deras projekt för alla utvecklingsparter (statliga myndigheter, ideella organisationer, bilaterala organ och representanter).

Databasen stärker relationerna och koordinationen mellan bidragsgivare till byutvecklingsprojekt och bistår regeringsorgan och ideella organisationer att genomföra program som kompletterar den strategiska nationella utvecklingsplanen.

Databasen förhindrar också att regeringsprogram och ideella program får samma mål.

Klicka här för att ladda ner de senaste uppgifterna om organisationer med kontaktinformation och projekt som ideella organisationer arbetar med i Östtimor.

Var god och kontakta oss om ni har några önskemål eller frågor om informationen.

Källa: Belun

03 - Nya slag av organiserad brottslighet i Östtimor

Mahein's Voice (Mahein Nia Lian) rapport nr 60 granskar nya slag av organiserade kriminella aktiviteter i Östtimor. Rapporten är en uppföljning av Fundasaun Maheins blogginlägg om ökad rekrytering till den organiserade brottsligheten publicerat i september. Den här senaste rapporten ger en djuplodande översikt av den organiserade brottslighetens nuvarande nätverksstruktur i Östtimor och de aktiviteter den ägnar sig åt.

Fundasaun Mahein (FM) betonar motsägelsen mellan den ökande östtimoresiska statsbudgeten och Timors bristande kapacitet att genomföra åtgärderna föreslagna i budgeten. Den organiserade brottsligheten ser denna bristande kapacitet som en tillfälle som är moget för att utnyttjas av den. Beviset för detta kan ses i det fortlöpande ökade antalet organiserade våldsbrott. Som påvisades i FM:s föregående blogginlägg, så märks den ökade organiserade brottsligheten i Östtimor genom en ökning av stölder, mord, och sexuella överfall. Medan det till en början tycktes som om kvinnor var de primära målen, så är det nu klart att kriminella celler utser offren urskillningslöst.

Mycket uppmärksammade fall den senaste tiden omfattar kidnappningen av ett ungt par i Tasi-Tolu, som tvingades utföra sex inför en kamera liksom bortförandet och gängvåldtäkten av en kvinna, som tog en taxi i närheten av USA:s ambassad. Det senaste fallet inträffade de senaste veckorna, när två män åkte omkring i Dili på motorcykel och godtyckligt överföll människor på gatan med en machete. Två människor skadades och en dödades.

Den här rapporten ger också en detaljerad beskrivning av den organisatoriska uppbyggnaden av de i Östtimor aktiva kriminella nätverken. I toppen av det organiserade kriminella nätverket finns aktörer,som FM kalla de intellektuella. Det är de som är hjärnorna och ger instruktioner, finansierar och utbildar samt tillhandahåller andra resurser för det organiserade kriminella nätverk, som arbetar under dem. Direkt under de intellektuella finns de exekutiva ledarna, som är regionala befälhavare för organiserade kriminella nätverk. Exekutiva ledare är ansvariga för att värva sina direkt underställda, kallade operatörer, som är direkt ansvariga fö att operationer planerade av de exekutiva ledarna genomförs framgångsrikt. Operatörerna i sin tur värvar exekveringsgrupper, vilka var och en leds av en utsedd exekverare. Dessa grupper är sammansatta timoresiska ungdomar, som förses med drog, transporter, vapen och andra nödvändiga resurser för att genomföra sina uppdrag. Exekveringsgrupperna är för närvarande huvudsakligen verksamma i Dili-området.

Fundasaun Mahein har identifierat nammen på flera exekveringsgrupper i den här rapporten: Kibata, Monster, Dewa Mabuk och Mager, bland andra. De här kriminella nätverken är väldisciplinerade och välfinansierade. Orderkedjan är så uppbyggd att varje led bara är i kontakt med och har kännedom om befälhavaren omedelbart ovanför dem (till exampel så har operatörer kontakt med den exekutiva ledaren över dem, ingen kunskap om existensen av de intellektuella). Dessutom har olika exekveringsgrupper ingen kontakt med varandra.

Reommendationer:

1. Staten behöver öka kapaciteten hos den nationella underrättelsetjänsten, så att den kan övervaka och bättre förstå den organiserade brottsligheten. Därigenom skulle staten vara i stånd att mera effektivt förebygga de kort- och långsiktiga följderna organiserad brottslighet samt kunna råda statliga aktörer om effektiva åtgärder mot brott.
2. Alla ministrar måste handla solidariskt för att förebygga att unga människor värvas till de organiserade kriminella nätverken. Givet de väldiga underliggande problem som är orsaken för att unga timoreser knuffas mot inblandning i organiserad brottslighet, är detta inte en uppgift som bara ska läggas på försvarsministeriet. Många andra ministerier borde samarbeta i den här frågan, bland andra men inte bara utbildningsministeriet och ministeriet för social solidaritet samt statssekreterarna för ungdom och sport samt för främjande av jämställdhet.
3. Regeringen ska ge bycheferna (Chefi Suku) rätt att övervaka medborgare i sina byar. De borde rapportera varje misstänkt händelse eller person till polisen i sitt distrikt.
4. Polisen ska öka sin närvaro och synlighet i områden kända för organiserad brottslighet med reuljär patrullering och övervakning. Om människor ser bråk borde uppmanas att omedelbart informera polisen.

Fö mer information, var god kontakta Nelson Belo, direktör, Fundasaun Mahein, +670 7737 4222.

Källa: Pressmeddelande/Fundasaun Mahein

02 - En nationalpark skapad på randen av politiskt uppror

I National Geographics serie av reseberättelser på nätet, Explorers Journal, har Emily Rude skrivit om Östtimor och illustrerat med fotografier. Du kan läsa hennes berättelse här …. Rude studerar avvägningen mellan miljöbevarande och ekonomisk utveckling i ett land, som nyligen återfått sin självständighet.

01 - Motståndsarkivet har ny nätversion

Forskare i Timors historia kan vara intresserade i ett nytt sök- och presentationssystem för de digitaliserade delarna av det Timorisesiska motståndsarkivet och museet (Timorese Resistance Archive and Museum - AMRT).

Den nya möjigheten skapades av den portugisiska Mario Soares-stiftelsen, som en del av ett större projekt att göra historiska arkiv från de portugisisktalande länderna ttillgängliga.

Eftersom mängden digitalt material ökar, så ökar behovet av större flexibilitet för söknig. De nya förbättringarna för att söka efter digitala dokument i ART-samlingen är en välkommen och användbar utveckling.

För detaljer se http://timorarchives.wordpress.com/2013/10/01/amrt-online-casa-comum/.

Källa: John Waddingham/Clearing House for Archival Records on Timor Inc.

September

19 - Östtimor får bredband till internet

Östtimor kommer att få bredbandsanslutning till internet, så snart som en optisk undervattenskabel läggs mellan Dili och Darwin i Australien, sade den timoresiske premiärministern Xanana Gusmão i onsdags.

Vi arbetar för att etablera en länk mellan Darwin och Östtimor genom en fiberoptisk kabel under vatten, som kommer att ge oss bredbandsanslutning till internet, sade Xanana Gusmão enligt den portugisiska nyhetsagenturen Lusa.

Den timoresiske premiärministern gjorde tillkännagivandet vid öppnandet av en konferens, som på torsdag ska avslutas i Dili.

Källa: macauhub

16 - Östtimors centralbank ger ut endollarsmynt

Östtimors centralbank (BCTL) gav i fredags ut ett 100 centavo-mynt med värdet 1 USA-dollar. USA-dollar är landets officiella valuta.

Chefen för BCTL, Abraão de Vasconcelos, sade enligt ett uttalande från banken, att myntet har präglats därför att endollarsedlarna har cikulerat en lång tid i Östtimor och att de slits mycket fort.

Även med nänsyn till att det är dyrt att prgla mynt, kan de cirkulera ett antal år innan de måste dras in, medan endollarsedlar vanligtvis behöverersättas efter ett år, sade centralbanken i sitt uttalande.

100 centavo-myntet är präglat med en bild av Dom Boaventura de Manufahi och är gjort av två metaller - guldfärgad runt kanten och silverfärgad i mitten.

Det nya myntet, som präglades av Portugals centralbank, kommer att användas jämsides med endollarsedlar.

Källa: Macauhub

Augusti

29 - Klimatdata för Östtimor från väderstationer nu tillgängliga

Klimatförändringsgruppen i The Seeds of Life har nu samlat ihop data från 20 automatiska väderstationer runt hela landet för regnperioden 2012/2013.

De här väderstationerna mäter regnmängden, temperaturen, fuktigheten (5 stationer), solstrålning och vindhastighet. Två av stationerna överför sina data automatiskt till en öppet tillgänglig webbplats, så att Du kan se aktuell väderinformation.

Nu kan Du bekanta dig med Östtimors klimat och ta reda på vilken dag vilken plats hade mest regn. Vilken plats är varmast? Vilken plats får mest solsken för växtodling? Var är det verkligen blåsigt?

Besök vår väderdatasida för att se väderdata eller läs resten av artikeln här … (engelska)

Källa: Kate Bevitt, Communications Advisor, Seeds of Life (Fini ba Moris), +670 7801 0458, www.seedsoflifetimor.org, Ministry of Agriculture and Fisheries, PO Box 221, Dili, Timor-Leste

28 - USS Denver deltar i medicinutbildning i Östtimor

Dili. Amfibietransportfartyget USS Denvers (LPD 9) medicinska personal började en tvådagars grundläggande utbildning i livräddning i ett samarbete med National Hospital Guido Valadares (HNGV) i Diliden 28 augusti under ett planerat hamnbesök.

Den grundläggande livräddningsutbildningen omfattar hjärtlungräddning och grundläggande patientstabilisering på ett praktiskt sätt i vilket deltagarna sedan tar med sig sina nyförvärvade kunskaper till sina hemkliniker och fortsätter att utbilda sin personal.

Utbildningen är bara en del av ett mycket större hälsovårdsinitiativ och ges i samarbete med personal från Royal Darwin Hospital i Darwin, Östtimors hälsovårdsministeriums direktorat för Community Health Services, HNGV, remiss- och ambulanstjänster, St. John of God Healthcare och United States Agency for International Development (USAID) samt det av Australian Agency for International Development (AusAID) stödda hälsoförbättringsprojektet (HADIAK).

Den här insatsen sammanför än en gång den bredast tänkbara mängden av organisationer, sade USA:s ambassadör i Östtimor, Judith Fergin. Raden av östtimoresiska partner är lång, kanske längre än någonsin.

För många av Denvers medicinska personal är det här deras första utländska utbildning, men de har stora förhoppningar för den framtida nyttan den kan ge.

Det här är ett program, som har en tydlig kursplan som de hoppas kunna fortsätta att använda länge efter att vi har lämnat landet, sade löjtnant Bethany J. God, Denvers läkare. Det är inte någonting som ska vara en engångsföreteelse, de ska vara i stånd att undervisa och fortsätta det här programmet också efter att vi gett oss iväg.

De kommande två dagarna kommer att visa standarden och vara modellen för vårt samarbete under de kommande åren, sade Fergin.

Denver är på patrull med Bonhomme Richard Amphibious Ready Group (ARG) under befäl av Amphibious Squadron (PHIBRON) 11 och deltar för närvarande i övningen Koolendong tillsammans med 31:a marina expeditionsenheten.

För fler nyheter om PHIBRON 11 och USS Denver (LPD 9) gå till www.facebook.com/#!/PHIBRON11, www.cpr11.navy.mil eller www.public.navy.mil/surfor/lpd9/Pages/default.aspx.

Källa: Mass Communication Specialist 3rd Class Christopher Lindahl

23 - Östtimor: Rätt till slut?

Efter valet i juli 2012 bildades i Östtimor en av de största regeringarna med 57 medlemmar i regionen. Detta har lett till allvarligt vanstyre, korruption och ett tillstånd nära anarki. Ett år senare tar landets ledare itu med denna situation.

Kommentar

Östtimors regering har snabbt glidit ner i ett tillstånd av oordning i vilket korruption och vanstyre blivit allmänna. Medan landet har fått betydande intäkter från gas och olja på 2 miljarder dollar per år, så har det mesta av denna rikedom förslösats genom inkompetens och förskingring.

Sen utbetalning av löner till offentligt anställda, från lärare till poliser som får gå i månader utan betalning, är regel i landet. Till och med flera hundra utländska rådgivare har gått i månader utan lön. Till exempel så fick en tidigare rådgivare till presidenten ingen lön under ett år. Flera sjukhus i regionen, inklusive Singapores Gleneagles har slutat att godta garantibrev från den timoresiska förvaltningen på grund av obetalda räkningars stora belopp.

Förblindade av politik

Ironin är att landet har men än nog av pengar i sina skattkistor. Men dess inkompetenta och korrupta byråkrati gör genomförandet att budgeten usel. Flertalet ministerier är inte i stånd att förverkliga mer än en tredjedel av sin årliga budget.

Till och med dessa små utgifter är vanligen för utlandsresor, med människor som talar om regeringen som frequent flyers-administrationen. Den mest notoriske av dessa ofta flygande ministrar är utrikesminister Joze Luis Guterres. Hans täta utlandsresor ledde till den bisarra situationen att flera diplomater har hotat att bilda en fackförening för diplomater och börja strejka.

Huvudorsaken till denna uppblåsta och ineffektiva regering har varit den djupa klyftan och ibland personliga fejden mellan premiärminister Xanana Gusmão, landets grundande fader, och Fretilin, det parti i landet som spelade en central roll i kampen för självständighet. Fretilin vann enkelt de första valen efter självständigheten, medan GusmÃo, trots Fretilins opposition, valdes till president med 89 procent av rösterna. Efter krisen 2006, som nästan ledde till statens kollaps och en andra intervention av Förenta Nationerna, blev landets politik exterem polariserad mellan pro-Gusmão- och proFretilin-krafter.

Som ett resultat blev landets grundande fader och dess största och mest disciplinerade parti ovilliga att samarbeta och fokuserade i stället på att undergräva varandra. De mest kompetenta människorna i landet kan hittas bland oberoende och i Fretilin. Men polariseringen av politiken har uteslutit dem från förvaltningen med till och med lägre tjänstemän som landsbygdskontorister avskedade av politiska skäl. För att motverka denna brist på kvalificerad personal på grund av uteslutningen av Fretilin, tillgrep Gusmão rekrytering av många ministrar med tvivelaktig bakgrund.

Att ordna oredan

Många i Timor, inklusive författaren, har vid åtskilliga tillfällen argumenterat att det bara kan finnas stabilitet om Fretilin, under ledning av Mari Alkatiri, Gusmão och den andra ledande politiska personligheten, Ramos Horta, samarbetar. Som den frispråkige Bacau-biskopen anmärkt: Om dessa tre senhores (Gusmão, Alkatiri och Horta) kunde uppföra sig som vuxna så skulle mång av våra problem vara lösta.

De senaste veckorna vi sett tecken på att Timors historiska ledare till slut försöker att bilda en nationell enhetsregering. Under ett besök i Singapore erkände premiärminster Gusmão de allvarliga utmaningarna för hans land. Vid sin återkomst till Timor förklarade han modigt att regeringen var i ett tillstånd av oordning med många ministrar inte i stånd att genomföra sina generösa budgetar. Han lovade sedan en omfattande regeringsombildning i september och slopandet av flera ministerier. Fretilin har svarat positivt och stöder åtskilliga regeringsinitiativ i parlamentet.

De ministrar som väntas bli ersatta är de för statens administration, rättsväsendet, turism, jordbruk och utrikesfrågor. Om planerna på ombildning och minskning av ministerier genomförs, så kommer det att vara ett stort steg för att ta itu med Timors tillstånd av oordning och förbättra Timors image avsevärt. Att ha en justititeminister, som vägrar att betala underhåll för ett sjukt barn är inte den bästa reklamen för ett land. För att inte nämna andra som har dömts för hustrumisshandel och sexuella övergrepp.

Medan ingen någonsin kan ta ifrån Xanana Gusmãos hans rykte som en hjältemodig frihetskämpe och hans viktiga roll för försoning av sitt land med Indonesien, är hans meriter som chef mycket blygsammare. Men hans modiga drag att erkänna sina misslyckanden och närmanden till Fretilin är en återspegling av hans stora karaktär och påminner timoreser om hans stora bragder. Förhoppningsvis kommer Timors ledare slutligen överens med varandra.

Loro Horta har tagit examen vid S. Rajaratnam School of International Studies (RSIS), Nanyang Technological University. Han var Förenta Nationernas projektledare för reformen av säkerhetssektorn i Östtimor och tidigare rådgivare till landets utrikesministerium.

Källa: Loro Horta/via Joyo News/RSIS

22 - Östtimor har el i nästan hela landet

Att förse hela Östtimor med elektricitet uppnåddes nästan i tisdags i och med invigningen av kraftverket Betano, omkring 90 kilometer söder om Dili, sade den timoresiske statssekreteraren för el.

Januário Pereira berättade för den portugisiska nyhetsbyrån Lusa att bland de 13 underdistrikt som ännu inte fått elkraft, var ön Ataúro, som tillhör distriktet Dili och att det kommer att få el genom en undervattenskabel.

Statssekreteraren för el tillade att för att förse enklaven Oecussi med elkraft kommer ett kraftverk att byggas.

Hera-kraftverket (öppnat i november 2012 för att försörja nordkusten) och Betano-anläggningen, som försörjer sydkusten, har bägge byggts av China Nuclear Industry 22nd Construction Company (CNI22).

Kontraktet tecknades 2008, värde 360 miljoner, omfattade också byggandet av 10 transformatorstationer och utbyggnad av kraftnätet med nya högspänningsledningar med totalt 750 kilometers längd.

[Såvitt jag vet har dock bägge kraftverken utrustats med dieselgeneratorer från det finska företaget Wärtsilä. Se Wärtsiläs pressmeddelande den 10 januari 2011 här … Tommy Pollák]

Källa: macauhub/Lusa

21 - Östtimors sjöjungfrur

Global Voices video Östtimors sjöjungfrur är en film om fyra generationer fiskarkvinnor, som kämpar för sitt livsuppehälle i kustbyn Adara på den lilla ön Ataúro i Östtimor ska snart släppas - men Du kan redan nu få en glimt av den på Facebook-sidan Wawata topu (kvinnliga dykare).

Deras dagliga liv, deras ekonomiska praktiker och deras största farhågor liksom de motsägelsefulla berättelserna och de sociala hinder de möter visas i detta etnografiska porträtt, som synliggör deras viktiga bidrag till hushållens försörjning och fiskeindustrin. Deras undervattensdans äger rum i ett samhälle statt i snabb social förändring i vilket ökad formell utbildning, pågående acceptans av västliga moralvärden och den potentiella öppenheten för attraktivare utkomstmöjligheter utan koppling till havet, tycks sammanfoga en social förhandling för hushållens ekonomiska strategier påbörjad av den äldsta generationen under 50-talet.

Se trailern för Wawata Topu av David Palazón och Enrique Alonso här ….

Källa: Sara Moreira

20 - Skolkök och skolmatsprogrammet

Jag har varit upptagen med att besöka över 20 skolor ute i landet under mer än två månader. Jag övervakade utbildningen i skolorna enligt det material jag presenterat i Training of Trainers (utbildning av utbildare) för naturvetenskapsfasen i utbildningsministeriets Eskola Foun- (ny skola-)program. Som vanligt lärde jag mig många saker och såg många saker som gjorde mig hoppfull för utbildningens framtid i Östtimor.

En sak som jag skulle titta på var skolmatsprogrammets, nu obligatoriskt i alla skolor f-9, framsteg. Det här programmets mål, precis som de jag känner till i Kalifornien, är att ge ett gratis, näriingsriktigt mål till alla barn så att matbrist och hunger inte ska vara ett hinder för lärandet. Det har varit ett start tryck från ministeriet och och utländska partner, och genomförs verkligen med avsevärd framgång, i var och en av de skolor jag besökte. Bilderna [nedan] visar några av programmets realiteter.

Klicka på http://timorrising.wordpress.com/2013/08/19/school-kitchens-for-the-school-lunch-program/ [källan, öppnas i nytt fönster] för bilderna [till texterna nedan].

Källa: Curt http://timorrising.wordpress.com/2013/08/19/school-kitchens-for-the-school-lunch-program/

16 - De andra utvecklingsrösterna - vad är nytt i g7+-projektet?

Östtimor som ämne för min doktorsavhandling har fört mig till huvudscenen för en annan sorts röst som gör sig hörd i utvecklingsvärlden. Annorlunda än gruppen av uppåtgående stjärnor, de nya uppåtsträvande BRICS-ekonomierna, Indonesien, Australien, (vars roll som bidragsgivare är ämnet för IDS:s Ökande makt i utvecklingsprogram), skulle denna bättre definieras som vårdfallsgruppen.

Deras slogan tycktes vara länderna som inte kommer att uppfylla ett enda av milleniemålen för utveckling. De var dömda, vid en tidpunkt, att vara misslyckade stater. En lite mer välvillig etikett var bräckliga stater. I ett tidigare blogginlägg behandlade jag osäkerheten i dessa etiketter vid betraktandet av Timor. Dock skapade en del av dessa länder en osannolik grupp, en som godtog sina medlemmars bräcklighet men vågade att hävda sådana förhållanden att deras behov, och inte bidragsgivarnas, ska bestämma de globala insatserna för att möta sina utmaningar.

Förmodligen inspirerade av G77-gruppen av utvecklingsländer, skapades g7+ för inte så länge sedan, i april 2010. Dess huvudmål är att stoppa konflikter, bygga stater och utplåna fattigdom genom innovativa utvecklingsstrategier harmoniserade med landets miljö, samordnade med statens program och ledda av staten och dess folk [1]. Efter bara drygt ett år hade de ett manifest, New Deal for Engagement in Fragile States, antaget av det fjärde högnivåforumet om biståndseffektivitet i Busan och prompt applåderat av som en av mötets framgångar, enligt en rapport av Mawdsley, Savage och Kim (2013:6). Men till och med äran av att ha fått sin ordförande, Östtimors finansminister Maria Emilia Pires, som medlem i högnivåpanelen av framstående personer för utvecklingsprogrammet efter 2015, tycks g7+ redan ha blivit lämnat utanför blickfältet. När de samlades för att ta fram Dili-samförståndet, som en del av konsultationsprocessen om utvecklingsmålen efter 2015 [2], tycktes det internationella samfundets intresse ha minskat något. Icke desto mindre har processen inte stannat och de första pilotrapporterna som uppskattar bräckligheten hos Östtimor, Sydsudan och Sierra Leone är under utarbetande.

Som en del av forskningen för min doktorsavhandling fordrades att jag undersökte det timoresiska engagemanget i New Deal på djupet, när jag analyserade Östtimors politiska ekonomi, särskilt som det nu har en central roll i de utvecklingspartnerskap som regeringen förhandlar om. I kommande blogginlägg kommer jag att försöka dela med mig av mer om programmet och den ledande timoresiska fallstudien av dess genomförande. I det här skulle jag kort vilja utforska principerna för New Deal. I sitt dokument sätter g7+-länderna upp behovet av att sätta upp fem freds- och statsbyggnadsmål (Peace-Building and State-Building Goals - PSG) enligt en process (myntad av akronymen FOCUS) med krav på bidragsgivare att följa en uppsättning principer, som kan karaktäriseras med en annan suggestiv akronym, TRUST. De första två upprättar en utvecklingsstrategi.

Varje PSG är en dimension som varje g7+-land behöver förstärka för att nå vad de anser vara deras väg till utveckling:-

PSG1: Legitim politik, omfattande en inkluderande politisk överenskommelse och konfliktlösning;
PSG2: Säkerhet, upprättandet och förstärkningen av människor säkerhet;
PSG3: Rättvisa, minskning av antalet orättvisor och underlättande av tillgång till rättsväsendet;
PSG4: Ekonomisk bas, förmågan att skapa arbetstillfällen och främja försörjningen;
PSG5: Intäkter och tjänster, statens förmåga att hantera sina inkomskällor och leverera ansvarsfulla och skäliga offentliga tjänster.

Några av dessa principer kan ha funnit gehör i högnivåpanelens rapport. Oro avseende grundläggande mänskliga rättigheter såsom tillgång till rättsväsende eller främjande av försörjning (som kan ses i löftet att avskaffa extrem fattigdom), omvandlingen av ekonomier till att skapa arbetstillfällen eller när det gäller ett ansvarigt och skäligt erbjudande av tjänster tycks vara tydligt allmänna. Oron för konfliktlösning och människors säkerhet tycks också vara med i båda uppsättningarna av riktlinjer. Oron över en hållbar utveckling, huvudsak i högnivåpanelens rapport, var redan med i Dili consensus. Detta tycks visa att g7+:s röster kan ha blivit hörda av högnivåpanelen och manar oss att med omsorg betrakta deras genomförande.

Den process som valts för att vägleda ett sådant genomförande beskrivs av akronymen FOCUS:-

F - Fragility Assessment (bedömning av bräckligheten) som det huvudsakliga instrumentet för utvärdering av program;
O - One vision (en vision), en plan som vägleder de riktlinjer som skapas av varje ministerium, som kontrast till den nuvarande mångfalden av (konkurrerande) prioriteter föreslagna av olika tematiska, bilaterala och mulitlaterala utvecklingsorgan och internationella NGO:er;
C - Compact (kompakt), som instrumentet för harmonisering mellan intressenter (de politiska och sociala samfunden och hjälpare);
U - Use of PSGs (användning av PSG:er) för att övervaka och förstärka dessa principer som ramverk för g7+-länders utveckling;
S - Support Political Dialogue (stödja politisk dialog), som nyckeln till en politiskt inkluderande process.

Den här processen skapar ett gemensamt åtagande av både nationella regeringar och andra nationella aktörer (med början i oppositionspartier) av dialog och slutförande av PSG:erna, men också ett åtagande av utländska biståndsaktörer för ett harmoniserat stöd till dessa ansträngingar.

Drivkraften för harmonisering blir ännu klarare i en andra uppsättning åtaganden som bildar den suggestiva akronymen TRUST [förtroende}:-

T - Transparency (transperans), ett åtagande av transparent rapporterin av bistånd och dess genomförande;
R - Risk-Sharing (riskdelning), antagandet att ett åtagande av det internationella samfundet att främja utvecklingen av bräckliga stater, även om det är riskfyllt, är ett bättre alternativ än inget åtagandet;
U - Use and strengthen country systems (användning och förstärkning av statssystem), som nyckeln till att upprätthålla utvecklingsinsatserna och biståndseffektviteten;
S - Strengthen capacities (stärka förmågan), både statens och civilsamhällets på ett balanserat sätt, nämligen genom gemensamt administrerade delade tillgångar, samarbete syd-syd och bräcklig-bräcklig;
T - Timely and Predictable aid (förutsägbart bistånd i rättan tid), en kvarleva från Accra agendan för handling, upprepad i varje dokument som återger utvecklingsländers röster och, tyvärr, också gång på gång bortglömd av biståndsländer.

Dessa önskade åtaganden påvisar en betydande uppsättning av förpliktelser att följas av givarna själva, till stor del i andan av en del av åtagandena i Paris-deklarationen och Accra-planen för handling, och vilka åter och åter givarna har misslyckats att följa. Behovet av förutsägbart bistånd i tid markerar klart ett av nyckelmisslyckandena för givarländerna, som trots vackra förmaningar om utvecklingsländernas svagheter, tycks fortsätta att glömma sin egen inkonsekvens, sitt ordsvall om biståndspolitik och brist på uppfyllelse av åtaget finansiellt stöd till mottagarländer.

De öppnar också för samarbete syd-syd och föreslår möjligheten av ett samgående med de uppåtgående staterna. Men de går längre. I ett radikalt avståndstagande från biståndslogikens givare-mottagare, föreslår de och har förverkligat, i årliga fora, ett utrymme för samarbet bräcklig-bräcklig. I denna sistnämnda möjlighet finns kanske g7+-förslagets starkaste innovation. Från den gemensamma erfarenheten av svaghet och utmaningar, mer än från framgångsberättelser från dem som aldrig stått inför likartade svårigheter, kan nya vägar och lösningar dyka upp. Om nöden är uppfinningarnas moder, kan främjande av erfarenhetsutbyte kanske möjliggöra skapandet av innovationer.

Denna uppsättning av mål, processer och principer undergår nu pilotverksamhet och tester. Bedömningen av Östtimors bräcklighet, som vi redan har en första version av och från vilken vi redan kan analysera dess rapport, tjänar som ett tillfälle att begrunda dessa riktlinjers praktik. Men det kommer att vara ett annat blogginläggs ämne.

Noter

1. En introduktion till G7+ kan läsas här (pdf)
2. En reflektion jag talade om vid detta möte kan också läsas i bloggen The Povertics.

Källa: Ricardo Goulão Santos/Institute of Development Studies at the University of Sussex

15 - Organiserad brottslighet ökar rekryteringen

Ökningen nyligen av våld och brott i Östtimor avspeglar en ökad ansträngning av organiserad brottslighet att rekrytera timoreser för deltagande i olagliga aktiviteter. Timoresiska medborgare med olika bakgrund vänder sig till den organiserade brottsligheten i en ekonomi, som ger dem föga hopp och möjligheter. De grupper från vilka man rekryterar mest omfattar statsanställda, taxichaufförer, gängmedlemmar, säkerhetsvakter på gränsen och säkerhetsvakter och annan personal på flygplatser.

Den ökade närvaron av organiserad brottslighet i Timor har markerats med en ökning av stölder, mord och sexöverfall. Särskilt sexöverfall har uppmärksammats av två mycket uppmärksammade fall den senaste tiden. En ung man och kvinna kidnappades nyligen i Tasi-Tolu och tvingades begå sexuella handlingar medan de filmades. I ett annat fall bortfördes en kvinna, som tog en taxi nära USA:s ambassad, och våldtogs av ett gäng. Dessa fall belyser den oroande ökningen av våld i Östtimor i vilket både förövarna och offren är timoreser.

Den timoresiska ekonomin stagnerar och timoreserna har färre ställen att vända sig till för karriärmöjligheter. Med ökande inflation, hög arbetslöshet, låga löner för för offentligt anställda och minimal kontroll av kriminella aktiviteter är frestelsen att delta i organiserad för attraktiv för många timoreser att motstå.

Vilken uppmuntran får timoreser för att på ett hederligt sätt tjäna sitt uppehälle, när belöningen i organiserad brottslighet kan vara så mycket mera lukrativ? Om regeringen inte fokuserar sina ansträngningar på ett preventivt ramverk för att bekämpa de underliggande orsakerna för timoresers inblandning i organiserad brottslighet, så kommer problemet aldrig att lösas.

Dessutom, varför skulle bara ett regeringsdepartement vara ansvarigt för att bekämpa detta problem, när orsakerna bakom ökningen av den organiserade brottsligheten är så vitt sprida och olika?

Fundasaun Mahein vädjar till de olika regeringsdepartement att förena sig i kampen mot detta viktiga och växande problem. Försvarsministeriet borde samarbeta med ministeriet för social solidaritet, arbetsministeriet, ministeriet för utbildning, statssekretariatet för ungdom och sport samt statssekretariatet för kvinnorfrågor och jämställdhet liksom andra myndigheter.

Fundasaun Mahein rekommenderar att människor färdas i grupper och är ytterst försiktiga när de passerar områden förknippade med organiserad brottslighet. Dessa områden omfattar Dili Beach Road, Liquica fram till Tiber, Tasi-Tolus strand och området från Area Branca hela vägen till Metinaro (One Dollar Beach). Kriminella har huvudsakligen riktat in sig på unga par och ensamma kvinnor som passerar eller sitter i områdena, men alla som färdas genom dem är potentiella offer.

Fundasaun Mahein rekommenderar att polisen ökar sin närvaro och synlighet i dessa områden med regelbunden patrullering och bevakning. Om människor möter problem ska omedelbart informera polisen.

Slutligen, strängare övervakning av människor som reser in i eller ut ur Östtimor behövs för att slå ner på resenärer som begår handlingar för den organiserade brottsligheten. Det ökande antalet timoresiska studenter, som studerar i Indonesien, inblandade i smuggling av stulna motorcyklar till Timor är bara ett exempel på den organiserade brottslighetens närvaro längs Timors gräns. Som en del av denna ansträngning borde immigrationsmyndigheten och utrikesministeriet samarbeta för att genomföra effektivare bakgrundskontroller av människor, som kommer till Östtimor för att arbeta med turistvisum.

Mario Amaral, informationsansvarig, mobil +670 77924301, Skype amaral801, epost mariomahein@gmail.com, webb www.fundasaunmahein.org

Källa: Fundasaun Mahein

09 - NMCB 3 förbereder sig för att göra en tydlig skillnad i Östtimor

Dili. Seabees från Naval Mobile Construction Battalion (NMCB - Mobil mariningenjörsbataljon) 3 avlöste officiellt NMCB 5 från alla uppdrag och projektaktiviteter under en avlösningsceremoni den 9 augusti i Camp Lenhoff i Dili, Östtimor.

Enligt enhetens vakthavande officerare, marinlöjtnant Brent Oglesby, fokuserar NMCB 3 på att stärka relationerna mellan USA och timoreserna genom humanitära byggnadsprojekt och aktiviteter för gemenskapsrelationer.

Mina Seabees och jag skulle inte kunna vara mer begeistrade över att vara här i Östtimor, sade Olgesby. Vi har blivit välsignade med ett tillfälle att göra en tydlig skillnad i timoresernas liv och deras land - vi avser att utnyttja det till fullo.

Under uppdragets sex månader kommer Seabees att reparera två grundskolebygnader med nya tak, dörrar, fönster, allmänna reparationer, bygga latriner, kök och staket.

NMCB 3 kommer också att bidra vid bygget av stenkaj för den timoresiska sjöpolisen.

Slutligen kommer de att bistå med experter för att undersöka tillståndet hos och reparera flera medicinska bykliniker samt arbeta tillsammans med den timoresiska försvarsmaktens (F-FDTL) ingenjörer i det av Australien ledda försvarssamarbetsprogrammet för att ömsesidigt öka färdigheterna hos Seabees och F-FDTL.

Våra Seabees professionalism, deras förebildliga realtioner civila-militära och deras helamerikanska humor och kan göra-anda gör det bästa intrycket var de än är, sade USA:s ambassadör i Östtimor Judith Fergin.

Som en av de första bataljonerna bildade efter bombningen av Pearl Harbor, är NMCB 3:s arv starkt i dess förmåga att bygga och strida överallt i världen antingen som en komplett bataljon eller som en grupp av självständiga enheter som samtidigt genomför viktiga ingenjörs- och byggnadsuppdrag.

Jag tror att det här uppdraget kommer att bli det mest tillfredsställande på grund av alla tillfällen att arbeta med så många andra organisationer för skapa bättre skolor och mer välfärd i byarna, sade logistikspecialisten av tredje klass Kayann Dukes.

För det här uppdraget har NMCB 3 delat upp sig i 9 enheter, som ska utföra viktiga byggnadsprojekt på avlägsna öar som Östtimor, Tonga, Kambodja och Filippinerna. Enheterna kommer också att genomföra operationer i Atsugi, Yokosuka och Okinawa, Japan; Chinhea, Sydkorea och China Lake, Kalifornien.
Mariningenjörsstyrkan är en viktig del av USA:s marina strategi. De har bataljoner som kan skickas ut för att bistå med katastrofarbete och stöd för återuppbyggnad, humanitärt bistånd och stöd för stridsuppdrag.

NMCB 3 har stridande officerare och marinofficerare med stridsberedda soldater, som kan utföra allmänna ingenjörs- och byggnadsuppdrag samt begränsade stridskonstruktioner för alla militära uppdrag.

Källa: Defense video & imagery distribution system/Third Army - United States Army Central

05 - Att fånga den östtimoresiska kulturens själ

Ett tillfälligt möte med USA:s ambassadör i Östtimor ledde till att musikstudenten Ros Dunlop publicerade sin bok Sounds of the Soul, en tvåspråkig bok om Östtimors traditionella musik.

Boken placerade sig på andra plats i tävlingen om publikationspriset för utbildnings- och konstfakultetens högre forskning och vann också en guldmedalj i Independent Publishing Awards i New York och blev just utnämnd till vinnare i musikkategorien i den australiska regeringens första Australian Arts In Asia Awards. Ros har besökt Östtimor fler än 40 gånger under det senaste decenniet, först som aktivist sedan, när hon lärt sig mer om människorna i Ö,sttimor fann hon att deras kultur nästan hade försvunnit. Hon skriver nu sin avhandling med titeln The traditional music of East Timor and how it is placed in social and cultural mores of East Timorese society.

Timorserna är mycket komplexa människor, deras kultur led på grund av många seklers ockupation nästan helt utplånad under den indonesiska ockupationen, nu när de är självständiga börjar de återuppbygga denna hotade kulur, sade Ros.

Ros gjorde många inspelningar av traditionell östtimoresisk musik och skapade en DVD, som USA:s ambassadör i Östtimor upptäckte i en affär.

Han frågade mig vad jag tänkte göra med all denna kunskap jag hade samlat och föreslog att jag skulle söka ett stipendium från USA-ambassadörens fond. Med pengarna kunde jag publicera boken, en CD och DVD i 1.000 exemplar, som jag delade ut till skolor och bibliotek i Östtimor i januari 2013, sade Ros.

På grund av att en stor andel av östtimoreserna är analfabeter, gjorde jag boken visuellt rik och tilltalande, så att också icke-läskunniga kan lära sig om sin kultur. Den är också tvåspråkig - skriven på engelska och tetum, ett av Östtimors nationella språk och östtimoresernas traditionella språk.

Den är resultatet av tio års arbete och jag är verkligen glad över att den gör skillnad för Östtimors folk, de tycks verkligen engagera sig, sade Ros.

Lärarhögskolan i Baucau har redan börjat använda boken som ett hjälpmedel för att skapa kursplaner i musik för lärare.

Ros Dunlop med kulturvårdaren Salvatore da Costa Pereira.

Källa: Newcastle universitet, Australien

Juli

29 - Poet, pragmatiker och premiärminister

Efter omgångar som fängslad revolutionär och Östtimors förste president finner Xanana Gusmão ny tillfresställesle i de konkreta resultat han kan nå som premiärminister.

Mycket få ledare i ett land skulle öppet erkänna att ju mindre de har att göra med politiker desto bättreeftersom politiker helt enklet inte får saker gjorda.

Xanana Gusmão har en mängd saker han vill få gjorda, när han leder sitt lilla land mot nästa utvecklingssteg och därmed medlemskap i ASEAN.

När det gäller mig själv, så väljer jag inte politiker utan i stället teknokrater för att arbeta tillsammans med mig i min grupp, sade Östtimors premiärminister nyligen i ett av de mest frispråkiga samtal en regeringschef haft med Asia Focus.

Jag har sett det hända i andra länder, liksom i mitt, att det är bättre att välja teknokrater, därför att de inte har någon [politisk] baktanke, men politiker har det. Teknokraterna kan lösa problemsom politikerna inte kan lösa.

Gusmão, landets förste president, avböjde att ställa upp för en andra period 2007 och valde att kandidera för parlamentet i stället. Han sade att han måste tillbaka för att regera det lilla alndet, också känt som Östtimor, därför att politikerna före honom inte var vuxna uppgiften. Jag är inte en politker, förklarade han åtskilliga gånger under intervjun för att understryka sin poäng.

Östtimor återvann inte sin självständighet förrän den 30 augusti 1999 efter en FN-ledd folkomröstning i vilken ett överväldigande antal av de 1,1 miljoner människorna röstade för självständighet. Under sekler hade det varit en portugisisk koloni och vunnit sin självständighet från den tidigare europeiska stormakten den 28 september 1975.

Euforin var kortlivad - bara nio dgar senare invaderade Indonesien landet och förklarade Östtimor som en av sina provinser. För Xanana Gusmão och många andra var det början på en lång kamp för att återvinna självständighet.

Jag vet inte om det var ödet eller om det var min lott som gjorde att jag hamnade i denna position, erkänner han.

Som son till en skollärare gick han i den enda högre skolan i huvudstaden Dili, men slutade vid 15 års ålder på grund av ekonomiska skäl.

Jag föddes direkt efter andra världskriget och ni kan föreställa er hur svårt det då var att tillhandahålla alla de förmåner som vi nu i dessa dagar kan se i mitt land, sade han.

Hans tid i skolan gav honom en kärlek till poesin - han skulle senare bli känd som en poetisk krigare och stämningen grep honom under vårt samtal; han skyllde känsloutbrottet på närvaron av vackra kvinnor.

Vid 20 års ålder fick den unge Xanana en plats i statsförvaltningen, ett val han gjorde för att hjälpa sin familj att ta sig fram i ett land i vilket ett bra arbete betydde att man kunde erbjuda familjemedlemmarna en bra utbildning.

Men som någon som hade mycket större drömmar om en ny social struktur i hjärtat, fann han statsförvaltningen uttråkande. Två år senare, 1968, rekryterades han av den protugisiska armén för värnplikten. När han avslutade sin den 1971, var han gift och far till en son och redo att börja en ny kampanj för att få självständighet från den vissnande kolonialmakten.

First trodde han att han skulle kunna hjälpa rörelsen som journalist, skriva artiklar som fick människor att tänka över sin framtid och sina val, men kolonialerans censur frustrerade honom. Det tog inte lång tid innan han gav sig ut på en revolutionär väg för att söka frihet.

Men den frihet han kämpade för och vann 1975 varade mindre än 10 dagar innan indonesiska trupper tog kontroll över ön.

Hyser han något agg?

Med förmånen av att ha facit, säger Gusmão att tiderna var annorlunda då. Man skulle kunna säga att vad Indonesien gjorde kunde rättfärdigas eftersom världens alla små länder var del av det större schackspelet, som spelades av supermakterna.

I dåtidens kalla kriget-atmosfär var Indonesiens huvudintresse att putsa sina pro-USA-meriter och att överta ett litet territorium med vänsterledare var ettsätt att nå detta mål.

Gusm%atilde;o erkänner att många av ledarna av den ursprungliga självständighetskampen mot Portugal omfattade marxistiska eller lenistiska ideologier. Detta, sade han, skulle kunna ha varit ett av skälen till att Jakarta skickade dit sina soldater.

Åren under indonesiskt styre var inte vänliga mot Östtimor och förbrytelserna är väl dokumenterade. Men nästan fyra decennier senare har relationerna mellan de två undergått en dramatisk förbättring.

Östtimor vann självständighet från Indonesien 1999 och det medan Indonesien var ordförande i ASEAN, som Östtimor uttalade sitt mål att bli gruppens 11:e medlem.

Även om ett slutligt beslut fortfrande måste fattas, så är Östtimor på väg mot medlemskap i ASEAN med välsignelse av det land som en gång satte Xanana Gusmão i fängelse.

Jag måste säga att när vi gjorde ansökningen 2011 under Indonesiens ordförandeskap, så var det ett politiskt drag för att testa hur nära våra relationer blivit, sade han.

Gusmão satt i fängelse 1993-99, men lyckades trots detta hjälpa till med att leda självständighetskampen från sin fängelsecell. Bland hans besökare var många FN-funktionärer liksom den sydafrikanska ikonen Mandela.

I dag, säger Gusmão, är Indonesien tillsammans med en del andra ASEAN-länder en stark supporter för att släppa in Östtimor i gruppen, men det kommer att ta lång tid och mycket ansträngnig med tanke på de allvarliga utmaningar landet fortfarande står inför.

Han medger att lande saknar mänskliga resurser och ekonomiska medel för att nå medlemskap i ASEAN. De pengar som finns måste användas för att utrota fattigdom och bygga fler skolor, sjukhus och annan infrastruktur i den lilla önationen med strax över en miljon invånare.

Tillsammans med ASEAN-medlemmar tittar vi på hur att sätta upp en plan för medlemskap; vi skyndar inte på fullt medlemskap, medgav han och tillade att observatörsstatus nu skulle passa landet.

Men Östtimors förste president ger inte upp hopp och ambitioner för sitt land. Ett stort plus är förekomsten av olja, som har tillåtit landet att skapa en oljfond med intäkter från bolag, som söker och utvinner oljaoch gas. Pengarna används för att gynna massorna och lyfta människors levnadsstandard.

Vi har inte gått så långt som vi skulle ha velat, men oljefonden finns för att hjälpa oss, säger han och pekar på de 12 miljarder dollar i utdelningar som fonden hittills har fått.

Att regera ett litet land med en liten befolkning har sina fördelar, säger han, eftersom ledare lätt kan kommunicera med och vägleda människor, visa dem vart de går och och hur de ska komma dit. Och medan oljefonden kan tyckas liten för de flesta andra länder, är den en guldgruva för Östtimor.

På åtta år har vi redan 12 miljarder dollar i fonden, som hjälper landet, och det är dessa faktorer som vi känner gör oss mer lyckliga än adnra, säger han.

Men vid 67 års ålder, säger Gusmão, är det dags för den yngre generationen att ta di, även om han känner att några från hans generation fortfarande kan bidra med råd och uppsikt.

Jag kan se att de politiska partierna tenderar att utveckla sina idéer och också sina problem och vi var tvungna att hitta en lösning på de sociala problemen och bygga upp tillit mellan staten och befolkningen, säger han som förklaring på varför han inte kandiderade för en andra period som president 2007 utan återvände till de politiska skyttegravarna.

När jag var president, såg jag inte det här och vi kunde inte lyssna på varandra. Var och en hade sin egen uppfattning och sina egna syften. Jag ville ha hederliga politiker, säger han.

Efter allt detta sade jag: Vi hade lidit tillräckligt och nu när vi är självständiga, varför måste lida mer och döda varandra för politikens skull?

Hans mål är nu styra människornas vision mot ett annat gemensamt utvecklingsmål. Och från 2007 till 2012 var mina första fem år för att säkra att vi måste producera någonting.

Har landet kommit tillräckligt långt?

Gusmão erkänner att saker och ting förändrats till det bättre men att en mängd återstår att göra. I sin andra femårsperiod, som nyligen började, hoppas han kunna uppnå mer.

Jag tror att god utveckling av ett land inte bara får se till ekonomisk eller BNP-tillväxt, utan också till människornas levnadsförhållanden och jag tycker att dessa blivit bättre, säger han.

Jag har lärt mig att om Du inte tar hand om de sociala frågorna, så kan städerna växa, men en stor del av befolkningen kommer att hamna på efterkälken och bli olyckliga.

Källa: Bangkok Post

26 - WHO varnar för självbelåtenhet i kampen mot spetälska

Nedan följer ett pressmeddelande från Världshälsoorgansiationens internationella toppmöte om spetälska [lepra] den 24 - 26 juli 2013 i Bangkok, Thailand.

Kampen mot lepra har gjort stora framsteg de senaste två decennierna, men självbelåtenhet skulle nu kunna hota det sista steget mot en värld frå från denna tärande sjukdom, varnade Världshälsoorganisationen (World Health Organization - WHO) på det internationella lepratoppmötets öppningsdag.

Toppmötet på tre dagar (24-26 juli), organiserat av WHO och Nippon Foundation, samlade experter och hälsovårdsministrar från åtta länder för att dsikutera den aktuella leprasituationen och strategier för att ytterligare minska sjukdomens följder och förverkliga en leprafri värld.

Sedan 1995 har WHO och partner tillhandahållit gratis multimedicinterapi till patienter över hela världen. Nästan 16 miljoner människor har botats från lepra och fler än 10 miljoner människor har skonats från att få synliga missbildningar. Men i många länder, där sjukdomen är inhemsk har andelen nyupptäckta fall antingen varit oförändrad eller ökat. 2012 rapporterades i hela världen 232.850 nya fall av lepra, vilket motsvarar ett nytt fall varannan minut. 7 av 10 nya fall är barn. Lepra kan botas med mediciner inom 6-12 månader, men felaktig information är vanlig. Sjukdomen fortsätter att vara ett stigma med samhällen som skyr patienter till och med sedan de botats.

I Östtimor förklarades lepra utrotat som ett allmänt hälsoproblem 2011. Utrotningen av sjukdomen betyder att det finns mindre än ett leprafall per 10.000 invånare. Men sjukdomen fortsätter att påverka människor, som lever i områden svåra att nå som gränstrakter och stadsslum. De senaste siffrorna visar att det constaterades 82 fall av lepra mellan januari och mars 2013 i Östtimor. 34 av dess fall upptäcktes i Oecusse och ett betydande antal också i Dili, Bobonoaro och Baucau.

Dr Samlee Plianbangchang, regional direktör för WHO i Sydostasien sade Trots att vi täckt stora områden för att reducera belastningen i alla områden där sjukdomen är inhemsk, finns ingen plats för självbelåtenhet. Det slutliga slaget mot lepra måste fortfarande vinnas. Vår utmaning är att bibehålla kvaliteten på lepravården och säkra att alla människor drabbade av lepra , var de än lever, har samma möjligheter till tidig diagnos och behandling av kompetenta hälsovårdsarbetare. Under toppmötet lovade Yohei Sasakawa, ordförande i Nippon Foundation och WHO:s goodwill-ambassadör för utrotning av lepra, 20 miljoner dollar under de kommande fem åren och uppmanade andra att bidra med ytterligare resurser, experter och politiska åtaganden till kampen mot lepra.

För att överbrygga nuvarande klyftor och säkra att arbetet mot lepra fortsätter för att ytterligare minska den globala sjukdomens pålagor, måste mer göras. WHO förespråkar snabb behandling med multimedicinterapi och avsättning av mera resurser för att underlätta tidig upptäckt. Detta kan uppnås genom utbildning av existerande hälsovårdsarbetare för att känna igen och behandla lepra, vilket kommer att hjälpa till att upptäcka nya fall tidigare och ta bort lepras statur som en speciell eller fruktad sjukdom. Samhälleligt medvetande är också viktigt för att uppmuntra vårdsökande hos allmänheten och att ta itu med diskriminering och stigmatisering, som ffortsatt är enorma frågor för lepradarabbade människor. WHO ger för närvarande tekniskt stöd till hälsovårdsministeriet inom dessa områden. Utbildning av hälsovårdsarbetare för tidig upptäckt, vård och behandling har genomförts i Manatutuo och Dili och ytterligare föredragningar och utbildning av hälsovårdspersonal är planerad för Oecusse under augusti 2013.

Bangkokdeklarationen, som antogs underr toppmötet, är ett erkännande av att fortsatt arbete måste utföras och försäkrar åter att WHO och partner föresatt sig att uppnå en leprafri värld.

Mediakontakter:

• Vismita Gupta-Smith, Public Information and Advocacy Officer, WHO Regional Office for South-East Asia. E-mail: guptasmithv@who.int, Mobile +91 9871329861, Tel: +91 11 23370804, Extn: 26401.
• Karen Reidy, Communications, WHO Country Office, Timor-Leste. Email: Karen.ni.riada@gmail.com Mobile +67 77180839

24 - Jose Antonio Belo: Skydd för avslöjare och förstärkning av antikorruptionsmyndigheter

Kwarta. När jag startade Tempo Semanal i mitten av 2006, var mitt syfte att utföra undersökande journalistik för att informera allmänheten om hur makten verkar, men särskilt hur den verkar när det gäller genomförandet av regeringspolitik genom användningen av allmänna medel - vilka är medborgarnas egendom och inte regeringsministrars eller statstjänsetmäns.

Tempo Semanals artiklar försöker att sprida ljus över de inblandade aktörerna och frågorna - inte bara sprida regeringens pressmeddelanden. Återgivnigen av regeringens pressmeddelanden dominerar allt för ofta media i Östtimor och vi försöker gå flera steg vidare.

Tempo Semanal började undersökande journalistik med missbruket av regeringsmedel, användning av fordon och telefoner av byrån för Timorsjön. Resultatet var att vi tog emot dödshot genom telefonsamtal, SMS-meddelanden och till och med vårt kontor besöktes av en PNTL-anställd släkt med de människor vi skrev artikeln om. Jag blev tvungen att ringa premiärministerns kontor och råddes att evakuera mina anställda från kontoret.

Tempo Semanals arbete började på allvar 2008. Detta därför att den Demokratiska republiken Östtimor började få inkomster från sina oljetillgångar i Timorsjön i slutet av 2005, men på grund av krisen 2006/7 var regeringen inte i stånd att få tillgång till eller använda dessa medel i någon betydande omfattning.

Men med valet av AMP-regeringen 2007 började oljepengarna att flöda och som ett resultat kom också en våg av missbruk, dålig administration, korruption och ren stöld av medborgarnas pengar. Det är denna utmaning som sporrat Tempo Semanal och dess förbundna att agera.

Vilka är Tempo Semanals förbundna? Det är medborgarna som är dess förbundna. Men viktigast är att det är medborgare som litar på Tempo Semanal för att slå larm om missbruk av allmänna medel i Östtimor.

Tempo Semanal är inte whistleblower [den som slår larm], vi är helt enkelt kanalen för alla de människor som har tillgång till information och dokument som bevisar missbruk av medborgarnas pengar. Dessa människor är whistleblowers; det är de som (med Tempo Semanals hjälp) försöker att slå larm missbruk av makt. Det är dessa människor som inte har någon tilltro till interna larmsystem och som är för rädda för att gå ut till offentligheten med sin kunskap.

Tempo Semanal kommer aldrig att röja identiteten hos dessa medborgare som agerar whistleblowers. Tempo Semanal tar frågan om hemliga källor på stort allvar. Men vi kan nu berätta vilka de är utan att avslöja deras identitet. De är högre regeringsmedlemmar, högre och lägre tjänstemän från alla ministerier och uniformerade myndigheter. De är ledar för sucos, veteraner från det hemliga motståndet, utbildade medlemmar i rörelsen för autonomi, till och med tidigare FALINTIL-medlemmar. De är män, kvinnor, åldringar och ungdomar.

De är alla östtimoresiska medborgare och de är alla bekymrade över att vi håller på att utvecklas till ett svagt och etiskt korrumperat samhälle. Men de är rädda för social utfrysning, avskedande från arbetet, förlust av möjligheter och till och med våld om offentliggör vad de vet. Det är här som Tempo Semanal kommer in i bilden. Vi hjälper till att ge dem, som inte har någon röst eller ännu inte har fått styrkan att höja sin röst för att uttala sina bekymmer och sin vrede över hur systemet sviker dem och andra medborgare, en röst.

Sedan 2008 har vi publicerat några större artiklar.

1. 2008 rapporterade vi om justitieministerns påstådd korruption. Tempo Semanals berömda utgåva nummer 108 avslöjade utbytet av SMS-meddelandet mellan ministern och några leverantörer inom hennes ansvarsområde. Som ett resultat av våra artiklar hotades vi med fängelse för brottsligt förtal. Jag utreddes av den utländska åklagaren vid den östtimoresiska allmänna åklagarens byrå. Jag hade tur eftersom anklagelsen om förtal lades ner på grund av påtryckningar från journalister och aktivister och jag släpptes. Till slut utreddes våra påståenden av ombudsmannens byrå och anti-korruptionskommissionen. Utredningen ledde till åtal av justitieministern, som dömdes till fem års fängelse. Jag skulle kunna tillägga att hon är där just nu - men för hur länge är en bra fråga.
1. 2008 till 2010 informerade vi våra läsare om vad som nu är känt som Ricegate - påståenden om hemliga överenskommelser, korruption och nepotism i ministeriet för turism, handel och industri i saamband med kontrakt för risimport från Vietnam.
2. Med rapporter om anklagelser för korruption i fallet med 8 miljoner dollar använda för att bygga en tillfällig hamn för den östtimoresiska flottan i Hera. Detta förblir i fokus för oss och det borde det också vara för nationen i sin helhet och särskilt för anti-korruptionskommissionen. Frågan är när Östtimors anti-korruptionskommission kommer att utreda fallet, som inträffade 2010.
3. 2008 genomförde vi undersökningar om pengar som försvunnit från den östtimoresiska polisen under Operation Halibur.
4. 2012 och 2013 rapporterade vi om fallet med finansministerns man - att han var den ende leverantören av sjukhussängar till hälsovårdsministeriet. När artiklarna publicerades i november förra året avslutade finansministeriet sitt abonnemang på Tempo Semanal och de anställda blev hotade och skrämda.
5. De senaste sex åren har vi också rapporterat om anklagelser för hemliga överenskommelser, korruption och nepotism i ministeriet för utbildning, ministeriet för offentliga anläggningar, transport och telekommunikation, ministeriet för jordbruk samt ministeriet för försvar och säkerhet liksom andra regeringsinstitutioner.

Vi har i genomsnitt under de senaste fem åren publicerat en större och en mindre undersökande artikeli månaden. Det är fler än 120 undersökande nyhetsartiklar - som täcker hundratals miljoner dollar i dussintals ministerier. Det har naturligtvis funnits många fler, men det är bara ett urval. Alla dessa artiklar är beroende av att whistleblowers gett Tempo Semanal information och dokument. De har gjort det med viss risk för sig själva, men de har använt Tempo Semanal, därför att de litar på den.

De litar på att Tempo Semanal aldrig röjer sina källor. Och således är vi den främsta publikationen för whistleblowers att vända sig till. Som resultat har vi stått inför en rad ganska tuffa påtryckningar.

Jag har redan för er förklarat de påtryckingar vi utsattes för när vi rapporterade om justitieministerns påstådda korruption 2008. Men hotelserna slutade inte då. Vi fortsätter att erhålla hot. Vi får också andra slags hot. De senaste 2013 på grund av de avslöjande artiklarna om sjukhussängar, Tempo Semanal attackerades offentligt av finansministern och premiärministern trots att vi visade mer än tillräckliga bevis i vår rapportering. Efter att Tempo Semanal publicerade en serie artiklar i februari i år har Tempo Semanals journalister övervakats av myndigheterna. Människor har försökt att skrämma mig genom att följa efter mig hem och sitta utanför mitt hus nätter i sträck.

Kanske försökte myndigheterna att få reda på vem som hjälpte Tempo Semanal att publicera historien - vem stod bakom Tempo Semanal? Vem gav Tempo Semanal regeringsdokumenten. De sade till och med att Tempo Semanal fick pengar från utländska intressenter för att störta regeringen. Vi har tagit emot dödshot via SMS. Vi har också straffats ekonomiskt. Några regeringsdepartement har vägrat att prenumerera på tidningen. Andra departement har minskat eller helt och hållet slutat annonsera hos oss. Även när vi sänkt vårt pris, har de vägrat annonsera hos oss.

Nu kan jag berätta för er och det är inget skämt. Vi på Tempo Semanal överväger att stänga tidningen därför att vi får lite eller inget stöd från dem, som hävdar att de är emot korruption. Regeringen kväver oss som man nackar kycklingar, de nationella och internationella företagen är för rädda för att anonnsera hos oss, därför att får alla sina kontrakt från regeringen, och biståndsorganisationerna är för rädda för att stödja oss därför att de är rädda för att detta skulle underminera deras goda relationer med regeringen. Det är en mycket svår situation för oss och har varit det ända sedan den nu berömda Ricegate-artikeln 2008.

En stor fråga för oss på Tempo Semanal är att det finns en maktobalans mellan potentiellt korrumperade och anti-korruptionskommissionen. Vi är övertygade om att anti-korruptionskommissionen borde få ökad makt och förmåga att utöva sitt mandat ännu bättre. Men vad jag med skärpa skulle vilja föreslå att vi behöver lagstiftning för att skydda whistleblowers. Det skulle göra det möjligt för människor att bli whistleblowers och informera media, sina överordnade, parlamentet och anti-korruptionskommissionen utan rädsla för sitt anseende, arbete eller personliga säkerhet.

Vi måste ha lagar som skyddar människor som gör avslöjanden i det offentligas intresse. Vi behöver uppmuntra en kultur av avslöjande i Östtimor liksom instutitioner och system som gör att människor känner att de kan och ska rapportera felsteg. Vi måste hitta sätt att stödja och skydda människor som blåser i i pipan om korruption. De får inte lov att känna sig maktlösa och ensamma - rädda för att tala ut.

Vi behöver lagar som ger immunitet från kriminellt, civilt och administrativt ansvar till människor som gör avslöjanden i det offentligas intresse. Vi behöver lagar som gör det till ett brott att vidta repressalier mot alla, som en följd av avslöjanden i det offentligas intresse.

Jag talar inte om frihet för alla enligt vilken alla slags information får publiceras. Vi måste alltid respektera våra medborgares integritet - deras medicinska journaler, deras politiska åsikter, deras personliga relationer och så vidare. Förvisso är individuellt privatliv en av ett fritt samhälles definierande egenskaper.

Instället talar jag om särskilda sorters uppförande och information som människor ska känna trygghet över att offentligt kunna tala om - därför att göra så är i det offentligas intresse. Jag syftar på korrumperat beteende hos alla - en offentlig person eller en enskild medborgare - som innebär missbruk av offentliga medel, fara för allmänhetens hälsa, fara för allmänhetens säkerhet, fara för miljön, hot mot whistleblowers, hot mot journalister, hot mot offentliga personer.

Journalister som jag är beroende av våra källor för en del av våra artiklar. Och våra källor behöver i sin tur veta att vi kommer att skydda dem. Vi behöver därför lagar som låter oss göra det. Vi behöver, till exempel, straffrihet avseende civil- och brottmål. Vi behöver också i detta land ett absolut privilegium mot förtal när det gäller att slå larm eller larmrapporter.

I allt vi gör - vare sig det är lagar för att undertrycka pressfrihet, lagar för att stödja och uppmuntra whistleblowers eller vilka som helst lagar - vi måste skriva dessa lagar, så att även om vi skulle få ett mycket mer auktoritärt styre i framtiden, allmänheten fortfarande skulle vara skyddad av lagarna. Vi får inte begränsa pressfriheten eller yttrandefriheten för allmänheten bara för att vi har en populär vald regering idag. Vi måste hålla i minnet att vi förlorat en tredjedel av vår befolkning under en folkmordsaktig ockupation och vi måste alltid stifta lagar som bevarar frihet och stärker medborgare och civilsamhälle.

Jag vill avsluta denna presentation för er med en tanke. Hur många av de 200.000 timoreser, som dog för den frihet vi för närvarande åtnjuter skulle vara whistleblowers idag om de haft kunskap om felaktigheter? Jag tror att många skulle ha varit det. Men jag tror också att många skulle vara chockerade över att se att många av de människor som missbrukar offentliga medel är veteraner från motståndsrörelsen. Ett av skälen för att människor är rädda för att tala ut är att många av dem som gör fel är veteraner. De som är döda dog inte för detta. Jag kan än en gång säga er att Tempo Semanal mycket troligen kommer att läggas ner snart om inte stöd och/eller annonsering kommer, men oavsett allt så kommer Tempo Semanal att stå vid de dödas sida i denna fråga, gör Du?

Tack.

Not: Det här dokumentet skrevs för en presentation under en internationell anti-korruptionskonferens organiserad av KAK tillsammans med ADB i Dili idag. På grund av en drastisk ändring av programmet, som ursprungligen var 09:00-10:30, till 14:45 kunde jag inte vara med, men dokumentet delades ut till delegationen från 28 länder och andra deltagare.

Källa: Jose Antonio Belo, chefredaktör/Tempo Semanal

24 - Krav på sanning och skadestånd från bilateral sanningskommission ignorerade

Gemensamt uttalande av Amnesty International, ANTI (Timor-Leste National Alliance for an International Tribunal) och KontraS (Commission for the Disappeared and Victims of Violence)

Amnesty International, ANTI (Östtimors nationella allians för en internationell tribunal) och KontraS (Kommissionen för de försvunna och offren för våld) vädjar till indonesiska och timoresiska myndigheter att vidta omedelbara åtgärder för att förverkliga de rekommendationer som gjordes för fem år sedan av en bilateral regeringsstödd sanningskommission med uppgift att granska kränkningar av mänskliga rättigheter begångna i samband med 1999 års folkomröstning om självständighet i Östtimor. Misslyckandet med att förverkliga många av dessa rekommendationer förlänger offrens och deras familjers lidanden och väcker allvarliga frågor om både de indoensiska och östtimoresiska regeringarnas löften att ta itu med straffriheten för tidigare kränkningar.

Släktingar till de försvunna och saknade människorna fortsätter att av Indonesiens och Östtimors regeringar kräva att de söker efter deras saknade kära. För många familjer, även om deras kära väljer att inte återvända till Östtimor, skulle det vara tillräckligt att veta om de lever och mår bra. Om deras familjemedlemmar har dött, så vill de kunna begrava dem enligt sina traditioner och sin kultur.

Sannings- och vänskapskommissionen (The Commission of Truth and Friendship - CTF) skapades av deindonesiska och timoresiska regeringarna 2005 för att fastställa den slutliga sanningen avseende händelserna före och omedelbart efter folkomröstningen 1999 med avsikt att ytterligare främja försoning och vänskap och att säkra att liknande händelser inte upprepas. Den 15 juli 2008 publicerade kommissionen sin slutrapport i vilken fastslogs att Indonesien bär ansvaret för kränkningar av mänskliga rättigheter begångna 1999.

Kommissionens mandat täckte inte mängden av brott mot de mänskliga rättigheterna också omfattande olagligt dödande, påtvungna försvinnanden, tortyr, våldtäkter och andra sexuella våldsbrott begångna av de indonesiska säkerhetsstyrkorna och deras hjälptrupper under den indonesiska ockupationen 1975-1999. Man uppskattar att omrking 18.600 människor dödades eller försvann i Östtimor mellan 1974 och 1999. Dessutom tros åtskilliga tusen barn ha sänts till Indonesien under den här perioden utan sina föräldrars samtycke eller under tvång mot dem.

2008-års rapport från CTF reckmmenderade, bland annat, att de indonesiska och timoresiska regeringarna skulle arbeta tillsammans för att fastställa öde och uppehållsort för dem som försvann och saknades; att fastställa ett helande program för överlevare, särskilt för dem som överlevt våldtäkt och andra sexuella våldsbrott; och för den indonesiska regeringen att erkänna och be om ursäkt för den 1999 orsakade skadan. Men till dags dato har de två regeringarna misslyckats med att genomföra många av dessa rekommendationer, i stället valt att prioritera försoning mellan de två länderna och att stärka de bilaterala banden.

Det tog tre år innan den indonesiske presidenten slutlligen utfärdade en förordning (No.72/2011) med en handlingsplan för att genomföra CTF:s rekommendationer. Vidare, i bilaterala möten mellan de två länderna, som särskilt organiserats för att diskutera CTF:s rekommendationer, har frågor om sanning och skadestånd för brott i det förgångna - särskilt eftersökning av försvunna och saknade - sidsteppats.

En rapport 2011 av FN:s arbetsgrupp för påtvungna och ofrivilliga försvinnanden (UN Working Group on Enforced or Involuntary Disappearances - WGEID) efter ett officiellt besök i Östtimor konstaterade att mycket återstår att göra för att uppnå rätten till sanning, rättvisa och ersättningar för dem som försvann och deras familjer. Bland annat rekommenderade WGEID att Östtimors och Indonesiens regeringar genomför CTF:s rekommendationer för att fastställa ödet för och läget av de försvunna med konstaterandet att processen måste visa konkreta och positiva resultat för offren. Den timoresiska kommissionen för mottagande, sanning och försoning (CAVR) rekommenderade också att de två regeringarna skulle vidta åtgärder för att fastställa ödet för och läget av de saknade och försvunna. Men denna rekommendation och många andra med syfte att säkerställa rättvisa, sanning och upprättelse för offren och deras familjer förblir till största delen ohörda.

Fem år senare kräver Amnesty International, ANTI och KontraS av de indonesiska och timoresiska regeringarna att det vidtar omedelbara åtgärder för att säkra att CTF:s rekommendationer med syfte att ta itu med brott i det förgångna, offrens och deras familjers lidande genomför vid första tillfället. Särskilt för att säkra att offren och deras familjer har tillgång till rättvisa, sanning och upprättelse brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under den indonesiska ockupationen rekommenderar våra organisationer att både den indonesiska och östtimoresiska regeringen vidtar följande:

• Upprättar en bilateral kommission för försvunna personer för att avslöja ödet för och belägenheten av dem som utsattes för påtvingade försvinnanden under den indonesiska ockupationstiden (1975-1999) med särskild uppmärksamhet på alla de timoresiska barn som skilder från sina familjer;
• Vidta ytterligare åtgärder för att säkra att alla de ansvariga för brott mot mänskligheten och andra brott mot internationell lag under den indonesiska ockupationen ställs inför rätta i rättegångar som tillfredsställer internationella standarder för ärlighet och öppenhet utan dödsstraff;
• Ger fullständig och effektiv upprättelse till offren för brott mot mänskliga rättigheter begångna i Östtimor mellan 1975 och 1999 för vilka Indonesien har ansvaret;
• Ratificerar den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade förvinnanden, införlivar dess bestämmelser i inrikes lagar och genomför dem i teori och praktik för att säkra att detta brott aldrig mer kommer att begås med straffrihet i Indonesien och Östtimor; och
• Tillsammans och med andra regeringar upprättar ömsesidiga avtal om utlämning och juridiskt bistånd.

Amnesty International, ANTI och KontraS kräver också av det internationella samfundet att det stödjer ansträngningar att säkra rättvisa, sanning och upprättelse för foffer för brott mot mänskliga rättigheter och brott mot internationell lag begångna under den indonesiska ockupationen. Det internationella samfundet ska i synnerhet stödja bidra till upprättandet av fond för att skapa ett omfattande ersättningsprogram för offer för brott i det förgångna.

ANTI består av följande organisationer:

1. Judicial System Monitoring Program (JSMP)
2. National Victim Association
3. Asosiasaun Chega ba Ita (Acbit)
4. HAK Association
5. FONGTIL (Timor-Leste NGO Forum)
6. FOKUPERS (Women organization)
7. Front Mahasiswa Timor-Leste (FMTL, Student Front)

Källa: Public statement ASA 57/002/2013 - Amnesty International

Källa: WHO News Release

19 - Rohingya - förpliktelse till skydd

Idag nådde mig nyheten att medlemmar av rohingya-folket som flytt från förföljelse i Myanmar hade nått mitt lands, Östtimors, vatten och blivit avvisade.

Så snart jag hörde detta, försökte jag få klargörande från Östtimors utrikesminister, Jose Luis Guterres - en god, omtänksam människa. Vi talades kort vid i morse Maputo, Moçambique, där vi båda deltar i ett ministermöte för de portugisisktalande länderna. Jag deltog som FN:s särskilde utsänder till Guinea-Bissau för att informera ministrarna om utvecklingen i Guinea-Bissau.

Enligt utrikesminister Guterres hade flyktingarna inte önskat att stanna i Timor. Deras destination, sade han, var Australien.

Östtimors sjöpolis hjälpte dem med deras motor enligt deras önskemål, sade han. Och flyktingarna bad om tillåtelse att fortsätt sin resa till Australien. Sjöpolisen eskorterade dem till internationellt vatte och lät dem fara.

Var dett tillvägagångssätt riktigt? Är det politiskt och moraliskt försvarbart? Jag kommenterar inte.

2001 och 2002 när jag var utrikesminister i Östtimor, ställdes jag inför liknande situationer med båtflyktingar som sökte skydd i vårt land. Jag argumenterade kraftigt då och vidhöll trots en del starka invändningar för att låta asylsökarna gå i land i Östtimor. Vid det första tillfället, i slutet av augusti 2001, var det hundratals flyktingar på ett fartyg, som blev kända som Tampa båtfolket, som gick på grund i Timorsjön när de försökte nå Australien. Australien nekade att släppa in dem. Jag vädjade för dem och rådgjorde med mina landsmän, Xanana Gusmão, Mari Alkatiri och biskop Belo, och vi enadesom att Östtimor skulle välkomna dem som en tillfällig åtgärd. Men när det fattiga Östtimor visade större medkänsla än det rika Australien, spred sig en sådan indignation över Australiens attityd att Australien gav efter och lät dem komma till en australisk ö. Så flyktingarna behövde aldrig gå i land i vårt fattiga land.

2002 stog det nyss självständiga Östtimor inför sitt första prov på att hantera en humanitär flyktingkris. En båt full med flyktingar från Sri Lanka, alla från den etniska singalesiska majoritetsgruppen, hade närmat sig vår kust för att få vatten och skydd innan de fortsatte sin resa till Nya Zeeland, en mycket lång och riskabel resa. Nyckelministrar i regeringen talade mot att låta flyktingarna gå i land. Jag talade kraftfullt för. Till slut vann jag; premiärministern höll med mig i tvisten med de andra ministrarna inblandade i beslutsfattandet.

Det visade sig att de var ekonomiska flyktingar, inte politiska flyktingar. De togs i land, frågades ut och berättade sin historia, hur de lurades av skrupellösa smugglare som de betalat 2.000 dollar var för att ta dem till Nya Zeeland. De var omkring 50 på båten, trots att den bara kunde ta högst 20. Den skulle ha sjunikt i det farliga havet söderut. De stannade en månad i Östtimor, behandlades väl, försörjdes, tilläts besöka staden, medan vi förhandlade med de lankesiska myndigheterna om deras frivilliga återvändo hem. De återvände alla hem.

För några år sedan, medan jag var Östtimors president och på besök på vår egen ö Atauro, talade jag för en liten församling och öns lilla polisstyrka. En av invånarna frågade mig om de många odokumenterade indonesiska medborgare från isolerade indonesiska grannöar, som sökte medicinsk hjälp på Atauro.

Jag svarade att som statsöverhuvud, och särskilt för de närvarande poliserna, att Var och en som når vår astränder för att söka skydd, mat, vatten, sjukvård, vem det än är, varifrån denne må komma, så välkomnar vi dem och ger dem skydd från förföljelse, förser dem med vatten, mat och sjukvård. Ställ frågor senare, varifrån de kommer, vart de önskar fortsätta.

Om de inte har någon annan stans att resa, om de oönskade i det rika Australien, ska vi med dem dela våra hem, för de är människor som vi, fattiga, hemlösa, förföljda. Östtimor får aldrig vända ryggen mot dem som flyr från hunger och krig. Vi var också flyktingar en gång, vi flydde från fattigdom och förföljelse och vi gavs skydd av vänliga, omtänksamma människor, som lärde oss solidaritet, humanitet.

När det gäller de oönskade och förföljda rohingya-flyktingarna skulle jag ha handlat annorlunda. Så fattigt som Östtimor än kan vara, så är vi inte längre lika fattiga som 2002. Under de senaste fem åren har vi själva varit i den lyckliga benägenheten av att kunna erbjuda hjälp till männsikor i andra länder, som drabbbats av naturkatastrofer, över 10 miljoner dollar. Vi kan säkert dela vaårt bambutak, en limpa bröd, en tallrik ris, cassava, lite kokosmjölk med våra bröder och systrar från Myanmar.

Jag är bedrövad. Skulle jag ha varit i Östtimor skulle jag ha vädjat till regeringen att låta flyktingarna komma in under mitt personliga ansvar. Jag skulle ha bjudit in dem att slå sig ned i min lilla familjegård. Jag skulle underteckna ansvarsvillkoren för att ta hand om dem. 2006 under vår egen politiska säkerhetskris, när vårt folk tvångsförflyttades och flydde från staden, hyste jaga hundratals okända människor, barn och vuxna, män och kvinnor, på min gård. De stannade i den realtiva säkerheten i mitt hem i veckor.

Idag, långt från hemmet, vädjar jag till president Taur Matan Ruak och premiärminister Xanana att låta dessa oönskade, förföljda människor stanna i vårt land. Och jag är redo att välkomna dessa Guds oönskade barn i mitt relativt bekväma hem.

Källa: José Ramos-Horta

19 - Hur länge kan oljefonden bära Östtimor?

Det här är en anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/07/how-long-will-petroleum-fund-carry.html, som också innehåller många diagram och fler länkar

La'o Hamutuk kommer att arrangera en grundlig diskussion om den modell, som beskrivs i den här notisen, i vårt kontor i Bebora onsdagen den 24 juli 14:00 på tetum och engelska. Under och efter diskussionen kommer vi att göra kalkylarken tillgängliga för dem som vill prova modellen eller undersöka vad som händer vid andra antaganden.

Det här blogginlägget sammanfattar en rapport How Long will the Petroleum Fund Carry Timor-Leste? (Hur länge kan oljefonden bära Östtimor?), som Charlie Scheiner från La'o Hamutuk presenterade för Timor-Leste Studies Association i veckan. Hämta ner presentation (som har många fler diagram) från http://www.laohamutuk.org/pres.htm.

Olja och gas svarar för närvarande för 95% av Östtimors statsinkomster och 80% av BNP. Inkomsterna från export av icke-förnyelsebara petroleumtillgångar kanaliseras genom en oljefond, som innehåller 13 miljarder USA-dollar. Många tror att fondens tillgångar och investeringar kommer att fortsätta att betala statens aktiviteter efter att olje- och gasfälten tömts, vilket skulle kunna vara 2025 om Greater Sunrise-projektet förblir stoppat. Olyckligtvis skulle oljefonden kunna vara tömd då.

La'o Hamutuk har utvecklat ett kalkylark för att förutsäga ungefär hur länge oljefonden kan finansiera statliga aktiviteter. Modellen tar hänsyn till historiska och framtida data, visar effekterna av externa faktorer (som oljepriser och räntor) och politiska beslut (som skatte- och utgiftsnivåer, lån, kapitalinvesteringar). Vi hoppas att den kommer att stödja klok, evidensbaserad planering och beslutsfattande.

Hur länge kan oljefonden bära Östtimor?

• Med historiska trender och nuvarande politik till 2024 med 96% åtstramningspolitik efter 2026. Det är det fall som visas ovan till vänster [i orginalbloggen].
• Om vi har tur och är smarta till 2027 med 67% åtstramningspolitik efter 2029. Detta mera optimistiska scenario, visat till höger, är vårt referensfall.
• Med mycket tur och skicklighet till 2036, med 56% åtstramningspolitik.
• Med förhoppningar och drömmar till 2037.
• Om vi har tur, är strategiska, försiktiga och visa tills vår icke-oljebaserade ekonomi kan ersätta den. Detta kommer att kräva en ändrad inriktning av nuvarande politik.

Oljeberoende

2013 års statsbudget - 1.648 miljoner dollar

• 787 miljoner (48%) kommer 2013 från oljefonden.
• 680 miljoner (40%) är från oljefonden tidigare och i framtiden.

Icke-olje-BNP 2011 - 1.046 miljoner
Olje-BNP 2011 - 3.463 miljoner (81%)
Sydsudan är det enda landet, som är mer beroende av olje- och gasexport än Östtimor.

• Statliga aktiviteter, betalade med oljepengar, utgör omkring hälften av vår icke-olje-ekonomi, därför att del av dessa pengar cikulerar i den lokala ekonomin.
• Vår BNP växer bara på grund av ökade statsutgifter.
• Handelsbalans (2012): import 670 miljoner, export 31 miljoner dollar.
• Hälften av Östtimors statsbudget 2013 är för att bygga fysisk infrastruktur, men utgifterna för hälsovård och utbildning är mindre än internationella normer.
• Budgeten ökar mycket snabbare än inflationen, snabbare än BNP och snabare än nästan alla andra länders.

Hållbar budget är inte en ny idé i Östtimor

• 2004: Uppskattad hållbar inkomstregel om uttag ur oljefonden (alltid utmanad, ofta överskriden)
• 2009-2013: Strategisk utvecklingsplan, regeringsprogram, presentationer av Tasi Mane-projektet och andra förslag som ofta nämner det även om troligen själva är ohållbara.
• 2011: UNDP National Human Development-rapport
• 2011-nu: Finansministeriets Yellow Road-valmöjligheter, nyligen offentliggjorda - men osannolikt att de genomförs.
• 2012:La'o Hamutuks första konkurs-modell
• 2013: Världsbankens landsstrategi 2013-2017

Den här modellen

• uppskattar framtida statliga inkomster och utgifter baserat på nuvarande treder, externa faktorer och framtida beslut.
• ger ungefärliga, stegvisa och realtivar resultat, inga precisa förutsägelser.
• är öppet tillgänglig - vi välkomnar diskussion och förbättringar.
• använder en ingenjörsmässig ansats grundad på historien, uttalade antaganden och orsakssamband. Den innehåller inte ekonomiska förutsägelser - varken BNP, inflation, fatttigdom eller handelsbalans - och använder inte tvivelaktiga korrelationer.

Resultat från modellen

• Återstående tillgångar i oljefonden
• Utgifter och inkomster år för år
• Allvaret i budgetnedskärningar om önskade utgifter inte kan finansieras
• Tillgångar genom lån
• Andra resultat som inte visas i diagrammen:
  • Uppskattad hållbar inkomstfrån oljefonden
  • Nedbrutna utgifter: periodiska (löner, transfereringar, varor & tjänster, drift & underhåll), för lån, små och utvecklingsinvesteringar
  • Nedbrutna inkomster: elavgifter, lån, inhemska skatter, oljeinkomster, avkastning från oljefonden

Antaganden och indata som kan ändras i modellen

• Global inflation, Östtimors befolkningstillväxt, budgetsamband
• Oljepriser: Brent eller WTI; EIA högt/lågt/referenspris; olika gas/oljepriser
• Oljeproduktion: utvinningsbara mängder från Bayu-Undan och Sunrise
• Utveckling av Greater Sunrise: när och om det utvecklas, var LNG-anläggningen ligger och hur intäkterna delas med Australien
• Avkastning från oljefondens investeringar
• Inhemska intäkter inklusive minskade bränslekostnader för elkraftproduktion
• Återkommande utgifter inklusive underhåll av kapitalinvesteringar
• Kapitalinvesteringar: hamn-, flygfält- och Tasi Mane-projektet: ingående delar, kostnader
• Lån: existerande, planerade och möjliga för projekt och underskott inklusive belopp, räntor och återbetalningstider
• Finansministeriets Yellow Road och andra hållbarhetsscenarier från finansministeriet och andra

PowerPointen innehåller exempel på jämförelser med referensfallet

• Utan Greater Sunrise
• Med högre priser för Bayu-Undan och ökad produktion
• Högre avkastning från oljefonden (8%)
• Lägre avkastning från oljefonden (4%)
• Minskning av Östtimors bränslekostnader med 80%
• Skrotning av Tasi Mane-projektet (Suais försörjningsbas & huvudvägen)
• Större Tasi Mane-projekt (innehållande raffineradi men inte en LNG-anäggning)
• Finansiering av ett större Tasi Mane-projekt med lån
• Ökning av inkomsttillväxten (från 10% till 13%)
• Minskning av utgiftsökningen (från 15% till 12%)
• Finansministeriets Yellow Road-scenario - omöjligt att förverkliga
• La'o Hamutuks Yellow Road: ESI + inhemska inkomster + kapital + underhåll

La'o Hamutuk föreslår en väg lättare att gå än den av finansministeriet föreslagna Yellow Road, vilket skulle kunna ge tillräckligt med tid för att utveckla Östtimors icke-oljebaserade ekonomi på ett hållbart sätt. Det kräver en betydande ändring av politiken.

Vi kommer att fortsätta att förfina den här modellen med djupare analyser och ta med ny information och nya idéer. Möjliga förbättringar omfattar:

• Beslut om andra kapitalinvesteringar och projekt
• Mer förfinade beräkningar av periodiska utgiftsprojekt, inklusive pensioner
• Möjliga framtida olje- och gasupptäckter
• Länkar mellan investeringar i humankapital och fysiska anläggningarsamt intäktstillväxt
• Dynamiken i babyboomen
• Effekten av inhemsk inflation

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

12 - Premiärminister Gusmão om tillståndet i landet

Premiärminister Xanana Gusmão höll idag ett tal i parlamentet över tillståndet i landet. Talet är för långt för att översätta, så Du kan läsa det här på engelska.

Talet innehåller tre avsnitt

1. Inledning
2. Statsbyggnad
   1. Institutionella reformer
   2. Ekonomisktillväxt
   3. Mänsklig utveckling
   4. Internationella relationer
3. Östtimor och ändring av den gamla paradigmen

Juni

14 - Åtta inför rätta för brott mot mänskligheten i Dilis distriktsdomstol

Den 11 juni 2013 behandlade Dilis distriktsdomstol ett fall med brott mot mänskligheten, som förövades 1999 i Aileu-distriktet före, under och efter folkomröstningen. Fallet har beteckningen 273/C.Ord/2011/TDD. Förhandlingen skulle innehålla åtalet och de svarandes vittnesmål.

Det var 27 svaranden i detta mål; men rätten behandlade bara åtta svaranden därför att de andra (totalt 19) fortfarande var i Atambua, Indonesien. De svaranden i detta mål var … De svarande var medlemmar och ledare för milisgruppen AHI (Aileu Hametin Integrasaun) 1999, som stöddes av den indonesiska armén (TNI) och den indonesiska polisen (POLRI).

Brott mot mänskligheten är mycket allvarliga brott och därför vädjar JSMP till domstolarna att hantera dessa frågor på passande sätt för att säkra och garantera rättvisa för offren, sade JSMP:s verkställande direktör, Luis de Oliveira Sampaio.

Allmänne åklagaren hävdade att 1999 före, under och efter folkomröstningen så var de svarande inblandade i kommenderandet av mord, mordförsök, olagliga fängslanden, tvångsförflyttningar av civilister till Atambua-Indonesia, nedbränning av hem, våldtäkter av kvinnor och sabotage mot grupper som arbetar för och under CNRT-rörelsen.

Allmänne åklagaren hävdade att de svarande bröt mot artikel 14 i UNTAET-förordning 15/2000 avseende brott mot mänskligheten.

Under förhöret vägrade de svarande att vittna och bad domstolen att låta dem vittna efter att rätten hört vittnenas vittnesmål.

Rättegången komemr att fortsätta med en domarpanel bestående av Jose Maria de Araujo, Paulo Teiquera och Julio Gantes. Allmänna åklgarkammaren var representerad av Luis Landim och de svarandevar representerade av de offentliga försvararna Jaime Leite och Jose da Silva.

Vittnesförhören kommer att äga rum den 8 juli 2013 kl 09.

För mer information var god kontakta Luis de Oliveira Sampaio, Executive Diretor of JSMP eller info@jsmp.minihub.org, telefon 3323883 eller 77295795, facebook www.facebook.com/timorleste.jsmp

Källa: Pressmeddelande/Judicial System Monitoring Programm

13 - Att förstå Östtimors situation

Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/06/understanding-timor-lestes-context.html, som omfattar åtta diagram baserade på data i de nedan beskrivna rapporterna och länkar till alla rapporter.

Nya regeringsrapporter illustrerar Östtimors verklighet

För att följa den första av de bräckliga staternas principer, Ta sammanhanget som utgångspunkt, måste man förstå sammanhanget. Östtimors statistikdirektoriat (General Directorate of Statistics - GDS/DGE, tidigare National Statistics Directorate), under finansministeriet publicerade nyligen flera viktiga rapporter, som hjälper till med att göra detta möjligt. Vi hoppas att människor inom och utanför regeringen kommer att använda dem väl och att de kommer att bidra till diskussionerna vid nästa veckas möte mellan Östtimor och dess utvecklingspartner, nästa månads konferens anordnad av Timor-Leste Studies Association och framtida planering och genomförande av politiken.

På grund av att GDS webbplats har en del tekniska problems, har La'o Hamutuk lagt upp dessa rapporter på vår webbplats (klicka på varje rubrik för att ladda ner respektiv rapport). För närvarande är de huvudsakligen på engelska; vi kommer att lägga till versioner på tetum, när de blir tillgängliga.

2011 Översikt över hushållsinkomster och utgifter

Mellan januari 2011 och januari 2012 intervjuade GDS 4.800 hushåll över hela Östtimor (omkring 2,6% av alla) om deras kontanta och in natura-inkomster och utgifter liksom om andra ämnen. Resultaten, de första för det här landet, är ett ovärderligt fönster till människors liv och Östtimors ekonomi. Regeringen har skjutit upp publiceringen av HIES-rapporten ett år och tagit bort beräkningen av fattigdomslinjen (för att undvika jämförelser med 2007, när 49,9% av Östtimors befolkning levde på mindre än 88 cent/dag), men en stor del användbara data återstår. Här kommer några godbitar:

• Den genomsnittliga månadsinkomsten per person är 93 dollar i stadshushåll och 50 i landsbygdshushåll.
• Mindre än en fjärdedel av denna kommer från löner; på landsbygden kommer mer än hälften från jordbruk.
• Den månatliga medianinkomsten per capita (inklusive natura-inkomster och räntor) är 40 dollar (24 i Oecusse), vilket betyder att hälften av Östtimors människor får mindre än 1,33 dollar per dag. [Med 34% total inflation från 2007 till 2011 är fattigdomslinjen väsentligt högre än 2007 års 88 cent/dag.]
• De rikaste 10% har nästan 14 gånger så stor inkomst som de fattigaste 10%.
• Stadsmänniskor spenderar mer än dubbelt så mycket som landsbygdsmänniskor, även om värdet av livsmedel erhållna genom arbete eller byteshandel ingår. Mer än hälften av landsbygdsmänniskorna spenderar mindre än 1 dollar per dag.
• Landsbygdens människor ger ut 78% av sin hushållsbudget för livsmedel, av vilka mindre än 40% erhållits genom byteshandel eller egen produktion.
• 57% av alla löneinkomster betalas av regeringen.
• Stadshushåll konsumerar fyra gånger så mycket fisk och mejeriprodukter som de på landsbygden och två gånger så mycket kött och grönsaker, men landsbygdsmänniskor äter mer ris, rotknölar och rötter.
• Stadshushåll spenderar sju gånger så mycket på öl som de på landsbygden, även om landsbygdsmänniskor ger ut mer för lokalt tillverkad alkohol.
• HIES-rapporten diskuterar också utbildning, ålder, hälsa, egendom,hunger, brott, rökning, transporter, sociala förmåner, ceremonier och många andra frågor.

Nationalräkenskaperna 2000-2011

Denna rapport, den andra i sitt slag, uppskattar storleken på varje komponent i Östtimors ekonomi med tre metoder: produktion, utgifter och inkomster. Utöver att beräkna bruttonationalprodukten (BNP) och dess tillväxt genom åren, visar rapporten penningflödet in och ut urlandet liksom bidragen och trenderna för olika sektorer. Bland de intressanta uppgifterna:

• 80,5% av vår BNP 2011 kom från olje- och gasutvinning. BNP för annat än olja och gas var 1,1 miljarder dollar i nuvarande priser av totalt 5,8 miljarder.
• Av BNP för annat än olja och gas kom 21% från anläggningsindustrin, 20% från offentlig administration, 19% från handel, 17% från jordbruk, 8% från fastighetsaffärer och 15% från övriga sektorer.
• BNP för annat än olja och gas ökade med 12% från 2010 to 2011. Under den tiden minskade jordbruket med 20%, medan (huvudsakligen statsfinansierade) anläggningsarbeten växte med 40% och offentlig förvaltningväxte med 25%.
• 2011 exporterade Östtimor varor för 34 miljoner dollar (exklusive olja) och tjänster för 77 miljoner dollar, totalt var exportintäkterna alltså 111 miljoner dollar.
• 2011 importerade vi varor för 325 miljoner dollar och tjänster för 1.033 miljoner (exklusive oljesektorn), vilket ger ett betalningsunderskott på 1,25 miljarder dollar, 16% mer än 2010.

Översikt över affärsaktiviteter 2011

GDS intervjuade ett urval av 1.073 av de 5.273 företagen registrerade i Östtimor, exklusive oljesektorn men inklusive alla stora bolag som verkar här och jämfört svaren med dem i sin översikt för 2010. Bland de intressanta uppgifterna:

• 58.200 människor var sysselsatta i den privata sektorn i slutet av 2011, 75% av dessa var män, av en total befolkning på 600.000 i arbetsför ålder.
• Mellan 2010 och 2011 ökade antalet sysselsatta kvinnor bara med 7% medan antalet män ökade med 25%. (Det beror delvsi på den stora ökninngen av byggnadsindustrin, men den könsmässiga snedfördelningen finns i de flesta sektorerna.)
• Även om företagens vinster ökade med 39% jämfört med 2010 (till 355 miljoner dollar), minskade investeringarna (för att få företagen att växa) med 13%. Dili-baserade företag återinvesterade bara 9% av sina vinster 2011 (minskning från 20% 2010), medan företag i distrikten återinvesterade 55% (ökning från 26% 2010). Även om detta delvis beror på att utländska bolag primärt är registrerade i Dili, var investeringarna mindre än 20% av vinsten i varje sektor av ekonomin.

Serie 2 konsumentprisindex

Även om GDS har undersökt priser och publicerat konsumentprisindex (KPI) under många år, så använde de i slutet av 2012 HIES för att ändra sin metodik, ändra det sätt på vilket data samlas in, vikterna som olika sorts produkter får och publicera olika KPI för Dili och övriga delar av Östtimor. Nyligen släppte de rapporter för de fyra första månaderna 2013, de första med den nya metodiken. Dessa rapporter och GDS:s förklarande uppsatser finns på La'o Hamutuks website; kommande rapporter kommer att vara tillgängliga från GDS:s webbplats.

De nya rapporterna från Östtimors statistikdirektoriat innehåller en mängd data (liksom dersa broschyr Quarterly Statistical Indicators från slutet av 2012), men det finns andra källor med användbar information. La'o Hautuk publicerade nyligen också Mari Alkatiris presentation av den föreslagna särskilda ekonomiska zonen Oecusse, finansministeriets Yellow Road seminaredokument, som beskriver Östtimors fiskala situation och några av de anbud och EIA-dokumenten [miljökonsekvensbeskrivningar Tommy Pollák] för Suai-flygplatsen, Suais försörjningsbas och den första fasen av huvudvägen Suai-Beaçu. Vi välkomnar ytterligare information från alla källor.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

12 - Yellow Road finansseminarium startar debatt

Anpassning av http://www.laohamutuk.org/econ/OGE14/13OGE14.htm, som innehåller en tetumversion samt länkar till alla refererade dokument.

Som en betydande förbättring jämfört med tidigare år höll finansministerien två seminarier i maj för att delge sina tankar och få förslag till beslut om finansiell gräns för 2014 års budget. Seminariet den 9-10 maj hölls för ministrar, parlamentsledamöter och andra statliga tjänstemän och förtroendevalda, medan det den 22 maj hölls med civilsamhället, utvecklingspartner och den privata sektorn. La'o Hamutuk var observatör vid det första och deltog aktivt i det andra och vi uppskattar transparansen och öppenheten hos ministern och hennes stab när det gällde att lyssna till en brett urval kommentarer mycket.

Hellre än att sammanfatta materialet, har vi lagt upp dessa presentationer och dokument på vår webbplats på engelska och tetum:

• Presentationerna Vart ska vi? (Where should we go?) och Var står vi nu? (Where we are now?)
• Presentation Vad borde vi göra (What should we do?) (inklusive svar från deltagarna på föregående frågor)
• Konceptrapport för Yellow Road finansseminarium
• Sammanfattning av MDG-rapport
• Sammanfattning av New Deal (global)
• Genomgång av inflationsstudie
• Genomgång av studie av långsiktig ekonomisk tillväxt (bara på tetum)
• Sammanfattande rapport om oljefonden
• Genomgång av studie av fiskal hållbarhet

Excel-ark delades ut vid finansseminariet med tabeller över mål, planer och status för fyra områden: ekonomisk utveckling, förvaltning, infrastruktur och socialsektorn samt andra i förväg inför nästa veckas möte mellan Östtimor och utvecklingspartner. Du kan ladda ner dem från http://www.laohamutuk.org/econ/OGE14/13OGE14.htm.

Efter seminarierna utfärdade regeringen ett pressmeddelande, som felkatigt påstår att Konsensus uppstod om att uttag utöver den uppskattade årliga hållbara inkomsten från oljefonden … är kritisk för att diversifiera ekonomin. Deltagarna blev aldrig tillfrågade om de instämde i denna kontroversiella slutsats och många gör det inte. Dessutom saknas dessa meningar i den engelska versionen av pressmeddelandet i versionerna på tetum och portugisiska:

Nu måste fokus ligga på kvaliteten hos investeringar [i infrastruktur och utveckling av mänskliga resurser]. Genom dessa seminarier ökas förståelsen för regeringens politik för att tidigarelägga dessa utgifter för att ska en oljeoberoende ekonomi. Riskerna med att genomföra denna politik, som kräver extrem omsorg och försiktighet för att maximera varje investering, så att den göra skillnad på lång sikt, förstås också bättre.

Men vi instämmer i Agio Pereira slutsats i pressmeddelandet:

Budgetprocessen borde vara med deltagande, förstådd och ägd av varje intressent med hårda diskussioner och debatter. Yellow Road-seminariet börjar denna process varje år. Inte alla kommer att samtycka till resultatet, men alla borde kunna vara överens om att processen är transparent, rättvis och inkluderande.

Vi hoppas att politikerna kommer att fortsätta att lyssna på människors synpunkter och använda dem för att göra visast möjliga beslut.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

11 - Fretilins generalsekreterare möter Prabowo Subianto i Jakarta

Dili. Generalsekreteraren för den Revolutionära fronten för ett självständigt Östtimor (Fretilin), Mari Alkatiri, mötte i måndags i Jakarta Prabowo Subianto, mannen som ledde uppdraget att fånga och döda Nicolau Lobato, enligt nyhetsagenturen Antara.

Nicolau Lobato, som dog den 31 december 1978, blev Östtimors premiärminister 1975 efter den unilaterala självständighetsförklaringen.

1977 utsågs Nicolau Lobato, president och överbefälhavare för Falintil - Fretilins väpnade del, till Fretilins ordförande.

Det är en ära att den tidigare premiärministern i Östtimor har besökt oss, vi delade våra erfarenheter. Förhoppningsvis kan jag, i framtiden återgälda besöket, sade Prabowo Subianto, som för närvarande leder partiet Great Indonesia Movement Party (Gerindra) citerad av Antara.

Enligt Probowo, som kommer att tillkännage sin kanditatur till presidentvalet i 2014 i Indonesien, var Mari Alkatiris besök bra för att stärka de vänskapliga banden mellan Indonesien och Östtimor.

Mari Alkatiri började i måndags ett tvåveckors besök i Indonesien.

Nyhetsagenturen Lusa försökte att kontakta Mari Alkatiri, men uttalanden om detta och andra möten hänsköts till återkomsten till Dili mellan den 20 och 22 juni.

Prabowo Subianto var också kommendant för Kopassus (den indonesiska arméns specialförband) och använde under 90-talet irreguljära trupper för att försöka krossa självständighetsrörelsen i Östtimor.

Källa: AP/Lusa (översatt från en engelsk maskinöversättning från portugisiska)

10 - FN:s generalsekreterare utser Noeleen Heyzer till särskild rådgivare för Östtimor

New York. Förenta Nationernas generalsekreterare Ban Ki-moon tillkännagav idag att han utsett Noeleen Heyzer från Singapore, för närvarande sekreterare i den ekonomiska och sociala kommissionen för Asien och Stilla havsregionen, till generalsekreterarens särskilda rådgivare för Östtimor. Ms Heyzer kommer att upprätthålla de båda funktionerna samtidigt.

Hon kommer att arbeta näraregeringen och Förenta Nationernas platskoordinatör och Förenta Nationernas landgrupp för att stödja Östtimors fortsatta ansträngningar för att skapa fred, statsbyggnad samt inkulderande och hållbar utveckling. Ms Heyzer kommer också att bidra till fortsatt stärkning av det pågående partnerskapet mellan Östtimors regering och Förenta Nationerna för att stärka regionalt samarbete och förbättra människornas liv.

Talespersonens webbplats: http://www.un.org/sg/spokesperson/.

Sök specifika uttalanden i http://www.un.org/sg/statements/sgstatsarchive.asp.

Sök i arkivet för pressmeddelanden: http://www.un.org/sg/offthecuff/index.asp?cuff=1.

Sök i arkivet för utskrifter av generalsekreterarens möten: http://www.un.org/sg/offthecuff/index.asp?cuff=2.

Sök i arkivet för meddelanden till korrespondenter: http://www.un.org/sg/offthecuff/index.asp?cuff=3.

10 - Kampanj för att utrota parasitsjukdomar i Östtimor

Ashley Hall: Forskare vid Sydneys universitet har som mål att utrota två parasitsjukdomar vanliga bland barn i Östtimor. Forskarna har gått ihop med Sydneys Rotaryklubbför att samla in mede för att få slut på sjukdomarna inom fem år.

Och de ökar medvetandet om orsakerna med en målning gjord av Östtimors premiärminister Xanana Gusmão medan han satt i fängelse under Indonesiens ockupation av Östtimor.

Sara Everingham rapporterar.

Sara Everingham: Det finns många behov som tävlar om sjukvårdsutgifterna i Östtimor. Sydneys universitet går i spetsen för ett program mot två parasitsjukdomar, som är vanliga bland barn.

Peter McMinn är professor för infektionssjukdomar vid Sydneys universitet.

Peter Mcminn: Vi har till att börja med fokuserat på två sjukdomar som potentiellt kan utrotas - filariasis, som är en sjukdom som orsakar elefantiasis, som är en kronisk och obotlig svullnad av lemmarna och hakmask. Bägge dessa sjukdomar orsakas av parasiter, maskar, och kan botas genom behandling.

Sara Everingham: Professor McMinn säger att dessa sjukdomar är kända som försummade tropiska sjukdomar. Men, säger han, deras påverkan på barn kan vara förödande.

Peter Mcminn: Säkert i fallet filariasis, det är en av de viktigares orsakerna till kroniska handikapp globalt sett.

Det är på liknande sätt med hakmask, som är en inälvsparasit, som infekterar huvudsakligen barn och när masken väl har blivit vuxen livnär sig på blod och tävlar om föda med barnet, så att den kan förvärra undernäring och också förorsaka blodbrist. Huvudeffekten av kronisk hakmaskinfektion är att barnet blir underviktigt med blodbrist och ofta får koncentrationssvårigheter i skolan.

Sara Everingham: Östtimors ambassadör i Australien, Abel Guterres, har själv sett följderna.

Abel Guterres: Jag hade tur för jag fick aldrig sjukdomen. Men de runt omkring mig utvecklade sjukdomen och andra människor, ja det var försvagande, ja.

Sara Everingham: Sydney-universitetets program syftar till att utrota sjukdomarna genom att behandla Östtimors befolkning med medicin mot parasiter under fem år. Professor McMinn säger att behandlingen måste nå minst 80 pro av befolkningen.

Peter Mcminn: Och i Östtimor är det en utmaning, därför att mellan 20 och 30 procent av befolkningen är vad vi kallar svår-att-nå-befolkningen. De lever långt från vägar och behöver ofta gå upp till två eller tre timmar till hälsovård eller, när det gäller barn, skolan. Så vad vi vill göra med det här programmet är att ta med medicinerna till byarna.

Sara Everingham: Planen är att utbilda timoresiska hälsovårdsarbetare för att genomföra programmet. Initiativet har stötts av Världshälsoorganisationen och internationella medicinbolag, och Rotaryklubben i Sydney hjälper till med att samla in pengar. Klubben arrangerade nyligen ett insamlingsarrangemang vid vilket föremål donerade av Östtimors förre president José Ramos-Horta auktionerades ut.

En målning donared av den tidigare presidenten visades och används för att hjälpa till att öka medvetandet om ändamålet.

Abel Guterres (Östtimors ambassadör): Målningen är mycket intressant. Vår premiärminister, Xanana Gusmão, som då var motståndets ledare och i fängelse i Jakarta, gjorde den här målningen för sin vän Jos´e Ramos-Horta till dennes födelsedag. Så han målade den i fängelsetoch på något sätt smugglades målningen ut ur fängelset och till New York.

Sara Everingham: Professor McMinn, från Sydney-universitetet, säger att målningen av Öst Xanana Gusmão är av betydande historiskt värde.

Peter Mcminn: Framsidan av målningen är en vacker bild av ett traditionellt hus i Östtimor. Och på baksidan av målningen finns det en dedikation från Xanana Gusmão till José Ramos-Horta på dennses födelsedag. Samt också uppmanar honom att fortsätta ansträngningarna för att befria Östtimor.

Sara Everingham: Även om José Ramos-Horta donerade målningen, kommer den inte att säljas. När den har använts för att samla in pengar för hälsovårdsprojektet, komme den att återlämnas till Dili och visas i Östtimors nationella motståndsmuseum.

Ashley Hall: Sara Everingham rapporterade.

Källa: ABC News

09 - Om UNRISD:s inbjudan till uppsatser om oljeintäkter och barns rättigheter i Östtimor

Kommentar:

Det tycks enligt en genomgång av litteraturen att den så kallade resursförbannelsen allmänt sett är skapandet av en skev ekonomi i några men inte alla oljeexporterande länder, som ett resultat av överdrivna inkomster från en enda källa.

Orsaken till denna uppfattade förbannelse är inte tillgången som sådan utan omvandlingen av tillgångarna till enbart pengar. De här pengarna kommer in till toppen av den social pyramiden. De kan förslösas genom misshushållning eller investeras i fåfänga projekt som snarare hindrar än stimulerar generell ekonomisk tillväxt.

Å andra sidan, när det gäller oljetillgångar, så om en stor andel av tillgångarna görs tillgänglig och lokalt omvandlas till energi, snarare än enbart pengar, så kan oljan och gasen bli ett lands välsignelse.

Detta därför att tillgången till och användningen av energi är en välsignelse för det mänskliga samhället.

Som en parallell, den här synen skulle vara lik att säga att energi för ekonomin är vad syre är för människokroppen.

Östtimor tycks förstå den här principen att döma av regerigens beslut att investera i ett storskaligt nationellt elkraftsdistributionsnät, som en förutsättning för ekonomisk tillväxt.

Ett land som saknar god tillgång på primär energi och ett distributionssystem kan inte utvecklas och växa på det sätt som man konventionellt menar.

Ekonomin växer när nya företag startas. De tillverkar varor och tillhandahåller tjänster. De kan bara startas och fortsätta verka, när de har tillgång till riklig energi, som de har råd med, för bränsle och för att driva elmotorer.

Den här principen belyses av data nedan, som visar att ett lands bruttonationalprodukt nästan direkt kan korreleras med landets användning av elektrisk energi.

Siffrorna nedan (från 2010, men kanske föråldrade nu) visar bruttonationalprodukten per person för Östtimor som 2.600 dollar och en genomsnittlig nationell elkonsumtion per person på 13 watt. Det kan visas att ju starkare och mer diversifierad ekonomin är desto mer kraft förbrukas per person.

Import av gas från Sunrise till Östtimor

L'ao Hamutuk har i sin rapport Sunrise LNG in Timor-Leste Dreams, Realities and Challenges väckt frågan om enklaveffekten, som skulle kunna bli resultatet av en storskalig LNG-anläggning på Östtimors sydkust. Detta är en av de oljeförbannelse-effekter som diskuteras till exempel i http://en.wikipedia.org/wiki/Resource_curse.

Enklaveffekten skulle bli möjlig om all till LNG-anläggningen importerad gas exporteras och bara lite av all energin används inom landet för att låta en diversifierad ekonomi växa fram.

I kontrast till enklaveffekten så skulle till Östtimor importerad gas och dess användning för att generera elkraft och direkt främja en expanderande ekonomis tillverkande och inhemska sektorer motverka resursförbannelsen och bli en resursvälsignelse.

Fokus för den av FN beställda rapporten synes, som dess namn anger, vara vinstfördelning snarare än enerianvändning.

Mobilizing Revenues from Extractive Industries: Protecting and Promoting Children's Rights and Well-Being in Resource-Rich Countries (Mobilisering av vinster från råvaruindustri: Skydd för och främjande av barns rättigheter och välbefinnande i råvarurika länder)

I Östtimors fall skulle, grundat på förståelse av förhållandet mellan använd energi och mänsklig välfärd, ett lämpligt namnbyte på rapporten till exempel vara: Utilising Energy from Timor Leste's Petroleum Resources: Protecting and Promoting Children's Rights by Reducing Energy-Poverty in Resource-Rich Countries (Energianvändning från Östtimors oljetillgångar: Skydd för och främjande av barns rättigheter genom minskning av energibristen i resursrika länder)

Källa: smokehaze@yahoo.com

05 - Om Rättvis handel inte så rättvis för timoresiska kaffeodlare

Lite mer om kaffe.

Liam Cochrane rapporterade att bönder får 30 cent per kilo, vilket säkert motsvarar vad jag har hört från många andra om akutella kaffepriser. [Se Rättvis handel inte så rättvis för timoresiska kaffeodlare Tommy Pollák] Östtimoresiskt kaffe säljs i Australien till i genomsnitt 30 dollar per kilo. 1000% ökning.

Så vitt jag kan se, så köper de flesta organisationer, som säljer Fair Trade-kaffe från Östtimor i Australien, kaffet från CCT. (För exempel se information på Oxfams webbplats http://resources.oxfam.org.au/pages/view.php?ref=442&k=.)

Här är en länk till ett annat program Liam Cochrane har gjort, som belyser att CCT inte längre har fair trade-ackredition. De förlorade den i december och kan inte längre lagligen sälja kaffe som en fair trade-produkt.
http://www.radioaustralia.net.au/international/radio/onairhighlights/fairtrade-defends-coffee-certification-system

Hur mycket borde bönderna få betalt? Enligt Oxfam Australias webbplats, så är grundpriset i fair trade-systemet 3,80 dollar per kilo det minsta bönderna borde få betalt, plus ytterligare 25 cent per kilo för samhällsutveckling.
https://www.oxfam.org.au/explore/trade/fairtrade-coffee-campaign/frequently-asked-questions/

Jg försöker för närvarande sskaffa mig en uppfattning om hela bilden av kaffehandeln från bonden i Östtimor till köparen i länder som Australien. Är det verkligen så att bönder som producerar fair trade-kaffe får mindre betalt än en tiondel av det de borde få?

Om någon har information om kaffe i Östtor eller Australien skulle jag bli glad över att Du hör av Dig. Information som jag letar efter:

• I Timor
  • Vilka priser får bönderna för sitt kaffe (är 30 cent per kilo normen?)
  • Finns det några organisationer i Timor som verkligen betalar bönderna ett anständigt pris? Vad betalar de?
  • Finns det några organisationer i Timor som nu har fair trade-ackreditering? Kan vi bekräfta att dessa organisationer betalar de 3,80 dollar plus 25 cent som de borde betala?
• I Australien (eller andra länder)
  • Varifrån får Din grupp eller organisation ert kaffe? Varifrån får era leverantörer sitt kaffe?
  • Var köper kaffegrossiterna i Australien (eller andra länder) sitt kaffe? Är det CCT eller andra organisationer?
  • Hur mycket betalar grossister / rosterier utmlands för östtimoresiska kaffebönor?

Det tycks som om vi alla oavsiktligt stött ett orättvist system genom att köpa och sälja kaffe, som vi trott är fair trade och hjälper bönder i Östtimor.

Låt oss arbeta tillsammans för att försäkra oss om att rättvis handel (fair trade) verkligen är rättvis!

Källa: Katrina Langford

04 - Australisk undersökning av relationerna med Östtimor ignorerar lokala erfarenheter

En parlamentarisk undersökning som granskar Australien realtioner med Östtimor pågår och hittills utgör dokumentationen ingen angenäm läsning.

Det är ett bra tillfälle för en undersökning: Östtimor höll framgångsrikt val förra året och den av Australien ledda internationella stabiliseringsstyrkan (avslutade International Stabilisation Force) sitt uppdrag och lämnade landet i januari 2013.

Undersökningen har tagit emot 73 skrivna yttranden och även om en del var från regeringsorgan, så kom många från kommunala grupper och individer, som har levt i Östtimor och samlat årtiondens erfarenheter från projekt i landet tillsammans med människor på fältet.

Ett sådant yttrande kom från James Dunn, som utsågs till Australiens konsul 1961 i det som då var känt som Portugisiska Timor. Dunns rapport 1977 om krigsförbytelser och brott mot mänskligheten begångna av indonesiska soldater lästes av en internationell publik och resulterade i att han vittnade som expertvittne i USA:s kongress.

De senaste 35 åren har Dunns experkunskap delgivits Förenta Nationerna, Europaparlamentet, USA, Storbitannien, Japan, Vatikanen, Röda Korsets internationella kommitté och andra liknande institutioner.

Trots det blev Dunn inte inbjuden att tala inför undersökningen. I stället konstaterade senator John Madigan att tillfälle att tala inför undersökningen gavs nästan exklusivt till en snäv grupp av invigda och byråkrater.

Många av dem som bjudits in att tal läste upp eller parafraserade sina skrivna inlägg. Tyvärr saknade de flesta av frågorna från kommittén insikt. Rod Braziers från AusAID upplysningar till kommittén är ett sådant fall:

För några år sedan hade den timoresiska regeringen en hel del problem med att uppfylla budgeten … med Australiens hälsa och andras hjälp närmar sig procentandelen de övre åttio eller kanske 90 procent av uppfyllelse.

Om det här påståendet är sant, så avviker det dramatiskt från Östtimors presidents uppfattning, då han i februari 2013 skrev till parlamentsledamöterna om sin oro över budgetuppfyllelse. Han konstateradeatt:

… graden av verkställande av budgeten för 2012 kommer att ha varit omkring 70%.
Om man undantar medlen för projektet att elektrifiera landet, så är graden av verkställande av infrastrukturfonden 2012 betydligt lägre: 29%.

Vid utfrågningen ställde parlamentsledamoten Gai Brodtmann, som tidigare har varit anställd i utrikes- och handelsdepartementet, meningslösa frågor pepprade med buzzwords som kontroller och balanser, ansvar och transparens. Men hon glömde att fråga hur AusAID kommit fram till en siffra på runt 90%, när den östtimoresiske presidenten konstaterade att den verkliga andelen var omkring 70% och så låg som 29%.

Kommitténs ordförande Nick Champion svarade på oron över den begränsade, elitistiska karaktären på de offentliga utfrågningarna genom att säga:

…det kommer mer innan kommitténrapporterar, gott om tid att höra ett brett urval vittnen.

Men om det ska hända, så kommer det inte att hända förrän ett nytt australiskt parlament installeras efter nästa val. En ny kommitté måste väljas och sedan måste den nya kommittén kräva att utrikesministern ger den undersökningsuppdraget på nytt.

Kommittén skulle då vara tvungen att vänta på det nya undersökningsuppdraget innan den kunde fortsätta. Kanske skulle det då komma ett nytt pressmeddelande som tillkännager återupptagandet av undersökningen tillsammans med en förfrågan om nya eller kompletterande bidrag.

Med andra ord, håll inte andan.

Det är svårt att undgå intrycket att hela poängen med den här undersökningen är att få en parlamentarisk utredning att godkänna vad än utrikesdepartementet än redan har i sinnet.

En dispyt över resurser i Timorsjön förblir huvudhindret för relationerna mellan Australien och Östtimor.

Så, hur ska Australiens relation med en av våra närmaste grannar fortsätta? Jag har skrivit en linlaga till underskningen, men jag skulle föredra att framhäva en verklig östtimoresisk röst vars åsikter jag delar. Den är från Östtimors insiktsfullaste och omsorgsfullaste tankesmedja, Lao Hamutuk, som inte blev inbjuden att framträda inför undersökningsgruppen:

Australiskt bistånd till Östtimor har varit mycket mindre än de pengar Australien har fått från olje- och gasfält … oljetillgångarna under vår del av Timorsjön är väsentliga för att förbättra vårt folks liv … de utgör omkring 95% av Östtimor statsinkomster och två tredjedelar av hela vår ekonomi.
Dessa begränsade resurser stjäls av vår större och rikare granne. Hur kan vi skapa bättre liv för vårt folk medan vi tillåter Australien att stoppa så mycket av våra tillgångar från Laminaria-Corallina, Sunrise, Bayu-Undan och Kitan [oljefält] i fickan? Är Australien så rädd för en rättvis gränslösninga att ni hellre skulle vilja vara en översittare än en god internationell medborgare?

Det är den här sortens röster som kommittén har valt att inte lyssna till.

Källa: Clinton Fernandes, Associate Professor, International and Political Studies Program at University of New South Wales

Clinton Fernandes fick 2010-2012 ett anslag från Australian Research Council för sitt arbete om Insurgency and Strategic Non-Violence: The Resistance in East Timor.

University of New South Wales bidrar inte till kostnaden för att driva The Conversation. Läs här om finansieringen.

The Conversation finansieras av CSIRO, Melbourne, Monash, RMIT, UTS, UWA, Canberra, CDU, Deakin, Flinders, Griffith, JCU, La Trobe, Massey, Murdoch, Newcastle. QUT, Swinburne, UniSA, USC, USQ, UTAS, UWS och VU.

03 - Mercy Corps - Ren energi - uppdatering (4)

I mars 2013, började åtta företag i Dili tillverka en ny sorts produkt för den östtimoresiska marknaden. Med stöd från Mercy Corps tillverkar dessa mikroföretag rena och effektiva köksugnar, som minskar användningen av ved som bränsle och utsläppen av rök. Samtidigt som de är vinstgivande företag så drivs de också som sociala företag genom att till östtimoresiska hushåll sälja en produkt, som har ekonomiska, hälsomässiga och miljömässiga fördelar.

Mercy Corps arbetade i samarbete med SEPFOPE för att identifiera och välja lokala arbetslösa människor intresserade av att starta egna ugnstillverkande företag genom annonser i radio och televsion. Dessa nya företag fick utbildning i affärsfärdigheter av IADE och två dagars utbildning i tillverkning för att sedan starta sina nya mikroföretag. De flesta började att huvudsakligen sälja till grannar och vänner, men många har nu gått vidare och säljer till statliga organ, genom lokala kiosker och dörrknackning med skottkärror. De åtta företagen kan kontaktas per telefon:

Rua Jacinto	3323601	
Comoro	        77292425	
Culuhun	        78046189	
Taibessi	77379577	
Manleuana	77762560	
Colmera	        77355691	
Delta II	77431783	
Ai tarak laran	77975140	

I genomsnitt säljer företagen 10 kokugnar per månad och eftersom de kan tillverka 10 kokugnar per dag, finns det stor potential för tillväxt. Kunderna är också lyckliga. Ugnen minskar vedförbrukningen med 40%-50% och röken med 65%-70% och pengarna de sparar på ved betyder att ugnen typiskt har betalat sig själv redan inom 10 veckor. De kommande månaderna kommer Mercy Corps att stödja nya mikroföretag i andra delar av landet som ska börja tillverkning och försäljning av kokugnar för att hushåll i andra städer och byar också ska kunna dra fördel av en renare och bättre tillagningsteknik.

Mercy Corps är en internationell ideell organisation med verksamhet i 40 länder runt hela världen. I Östtimor finns Mercy Corps för att angripa roten till fattigdom och främja inkluderande tillväxt och ekonomiskt välstånd. Genom dessa Ren energi -uppdateringar kommer Mercy Corps att hålla intresserade informerade om utvecklingen både framgångar och hinder. Det här projektet finansieras av den Europeiska Unionen. För mer information var god kontakta William Baron.

Källa: William Baron, Programme Manager - Renewable Energy/Pressmeddelande/Mercy Corps Timor-Leste
Rua de Nu Laran, Bairo Dos Grilhos
Dili, Timor-Leste
Mobile: +670 7732 6827 Office: +670 331 2726 Skype: will_baron

Maj

31 - 3 av 4 barn utsätts för tobaksreklam

Dili. Världshälsoorganisationen slår larm om de skadliga effekterna av tobaksreklam på antitobaksvärldsdagen den 31 maj 2013. Nästan tre av fyra barn i åldern mellan 13 och 15 utsätts för tobaksreklam på anslagstavlor och i meddelanden under sportevenemang och sociala tillställningar. Denna reklam har visat sig påverka unga människor att börja röka. Med årets tema för antitobaksvärldsdagen bannlys tobaksreklam, främjandet av tobak och tobakssponsring, vädjar WHO för en strängare lagstiftning och tillämpning för att förebygga tobaksrelaterade dödsfall.

Tobaksprodukter är de enda lagligen tillgängliga produkter, som kan döda upp till hälften av sina regelbundna användare, om de konsumeras enligt tillverkarnas rekommendationer. Av en miljard rökare i världen kommer omkring 500 miljoner att dö av tobaksrelaterade sjukdomar. Tobaksanvändning orsakar varje år miljontals dödsfall i hjärtsjukdomar, lungcancer och stroke. Rökning kan också orsaka cancer i mun, struphuvud, matstrupe, urinblåsa, bukspottkörtel och njurar samt impotens hos manliga användare. Varje år dör 600.000 icke-rökare på grund av exponering för tobaksrök, vilket är särskilt skadligt för gravida kvinnor och små barn.

Östtimor har en mycket hög andel tobakskonsumtion inom den sydostasiatiska regionen. Enligt undersökningar nyligen så röker 66% av männen cigaretter och 25% använder andra former av tobak. Den globala undersökningen av ungdomars tobaksanvändning 2006 visade att 20% av unga rökare började innan de fyllt 10. Oroande nog ökar användningen. De senaste uppgifterna visar att nästan en tredjedel av studenterna nu använder tobaksprodukter och att 6 av 10 studenter har sett cigarettreklam på reklamtavlor de senaste 30 dagarna.

WHO övervakar och uppmärksammar tobaksindustrins aktiviteter och praktiker enligt bestämmelserna i WHO:s ramverksöverenskommelse om tobakskontroll. Statistik visar att förbud för tobaksreklam och sponsring är ett av de mest effektiva sätten att minska efterfrågan på tobak. Ett omfattande förbud mot all tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring skulle kunna minska tobakskonsumtionen med i genomsnitt omkring 7%, i några länder skulle man uppleva en minskning på upp till 16%, sade dr Samlee Plianbangchang, WHO:s regionale direktör för Sydostasien. Våra ansträngningar borde fokuseras på att hindra ungdomen från att exponeras för alla former av tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring. Genomförandet av ett förbud att sälja tobak till minderåriga borde också förstärkas, tillade han.

Effektiv övervakning, genomförande och snktioner tillsammans med stort samhälleligt medvetande är viktigt för att genomföra ett omfattande förbud för tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring. Även om Östtimor har ratificierat WHO:s ramverksöverenskommelse om tobakskontroll 2004, så finns det bara ett legalt medel, som används, för att kontrollera tobaksreklam över hela landet. Lag 51 från den 21 december 2011 (Legalt ramverk om reklamaktiviteter) förbjuder TV- och radioreklam för tobaksreklam helt och hållet; men den förbjuder inte andra former av reklam såsom reklamtavlor och banderoller. Ytterligare lagstiftning måste snarast utvecklas för att skapa ett totalt förbud för tobaksreklam. WHO är särsklit bekymrat över den promotionskampanj som nu utförs av cigarettbolag i huvudstaden Dili och lyfter denna fråga till den högsta nivån i ministerierna.

I den sydostasiatiska regionen har åtskilliga länder antagit stark lagstiftning för att skydda sina befolkninngar. Indonesien, Indien och Myanmar har ökat skattesatserna på cigaretter och många länder har lagt begränsningar på tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring av evenemang. Mycket nyligen tillkännagav hälsovårdsministern i Thailand att 85% av utrymmet på cigarettpaket kommer att täckas av hälsovarningar.

Varje år använder tobaksindustrin miljarder dollar runt globen för att utveckla massiva marknadsföringskampanjer för att förleda särskilda befolkningsgrupper såsom kvinnor och unga människor att bli långvariga rökare. Forskning visar att 7 av 10 studenter i Sydostasien såg cigarettmärken, när de tittade på sport på tv. Studier visar att marknadsföring av tobak rekryterar nya tobaksanvändare, upprätthåller bruket bland användare, minskar tobaksanvändares vilja att sluta och uppmuntrar tidigare användare att börja röka igen. Därför är bara ett omfattande förbud för tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring verkligen effektivt för att minska tobaksanvändningen.

WHO:s Sydostasienregion består av följande 11 medlemsstater: Bangladesh, Bhutan, Demokratiska folkrepubliken Korea, Indien, Indonesien, Maldiverna, Myanmar, Nepal, Sri Lanka, Thailand och Östtimor.

Mediakontakter

• Karen Reidy, Communications Officers, WHO Country Office, Timor-Leste. epost karen.ni.riada@gmail.com, telefon +67 (0) 77180839
• Vismita Gupta-Smith, Public Information and Advocacy Officer, WHO Regional Office for South-East Asia. epost guptasmithv@who.int, telefon +91 11 23370804, ext 26401

Källa: WCO-TLS/PR012/05/13

29 - Lättnad i Östtimor

Lättnad efter 2012 års intensiva politiska aktiviteter, 2 omgångar presidentval, parlamentsval och avveckling av FN-mandatet UNMIT, var den känsla Eva Atterlöv Frisell uppfattade vid sitt besök i Östtimor den 4-19 februari i år.

Det berättade hon vid Östtimorkommitténs vårmöte idag. Hon redogjorde också för de svenska biståndsprogram som avslutats, eftersom Östtimor inte längre är ett programland. Men Sverige fortsätter att stödja Östtimor genom bidrag till EU, Världsbanken och FN.

En av höjdpunkterna under Evas besök i Dili var överlämnandet av material från kommittén till det nyrenoverade arkivet och museet över motståndskampen.

I nummer 57 av Merdeka & ÖsttimorInformation kommer ett utförligare referat av Eva Atterlöv Frisells presentation på mötet.

Källa: Tommy Pollák

28 - Gusmãos tal vid internationell konferens om decentralisering

Nedan återger vi ett tal av premiärminister Xanana Gusmão, som han höll vid en internationell konferens om decentralisering och lokal förvaltning i Dili den 28 maj 2013. Utskriften, som tillhandhållits av presidentämbetet, är på engelska.

ADDRESS BY
HIS EXCELLENCY THE PRIME MINISTER
KAY RALA XANANA GUSMÃO
ON THE OCCASION OF THE INTERNATIONAL CONFERENCE ON
DECENTRALIZATION AND LOCAL GOVERNMENT
Dili, 28 May 2013

Your Excellency
The Speaker of Parliament
Your Excellencies
The Members of Parliament
Your Excellency
Mrs Isabel Ferreira, First Lady of Timor-Leste
Fellow Government Members,
Distinguished guests,
Ladies and gentlemen,

First and foremost, I would like to congratulate Commission A of the National Parliament, along with the Ministry of State Administration, for organizing this International Conference that will enable us to learn from other countries regarding this debate that is so important to the strengthening of our Governance.

I would like to thank those in attendance, namely the distinguished guests from Portugal, Cape Verde, Australia and Indonesia, who are here today to share with us their experiences on local government. We are very pleased to host you in this new meeting gathering Nations from these two regions - CPLP and Asia-Pacific - between which Timor-Leste is proud to establish bridges of dialogue and cooperation.

Learning from your experiences will enable us to choose carefully the model of local government that we want for our country. The most important aspect for this model is to be adequate to the Timorese reality, our ancient traditions, our history and our communities. However, learning about your decentralization experiences will surely make our decision-making process more informed and consequently more effective.

I must also extend my very personal gratitude to the Portuguese mayors that have provided unconditional support to our effort. I would like to make a special reference to my friend Mr António Rodrigues, the Mayor of Torres Novas, who has just issued a book on this subject.

Following the support by the Portuguese mayors, we had the idea to establish a special status of fraternity between Portuguese cities and some Timorese villages. Cooperation ties were established between some of those, through the process of twinning. For instance, Dili is twinned with Coimbra, which is a landmark of Portuguese history, culture and academics. Being twinned cities, they have been establishing ties of solidarity and friendship that bridge the oceans and continents that separate us, made even stronger by our mutual language and history.

In order to strengthen the special relationship with Portuguese cities, on 21 March 2013, in Lisbon, we signed a Protocol of Cooperation with 26 Portuguese municipalities, which vowed, in pairs, to support the creation of each of the 13 Municipalities of Timor-Leste. As such, I would like to give a special salute to the representative of the National Association of Portuguese Municipalities, without which this Protocol would not have been possible.

Lastly, I would like to address the multilateral development partners in attendance here today, who want to accompany Timor-Leste in yet another step towards democratic consolidation.

I welcome you all to this debate which is so important for the future of Timor- Leste.

We know where we want to be within a few decades. We know the country we want to become. The Strategic Development Plan 2011-2030 has a clear vision for Timor-Leste. It sets a path that will transform us into a medium-high income country within 20 years, with a society that is more prosperous, socially and politically stable, educated and healthy. We want poverty reduction, through the diversification of the economy and the capacity building of our professionals, to transform the profile of Timor-Leste. We want this transformation to reach every Suco, every Village, every family.

Only then will we be able to say that our State rebuilding process is truly consolidated. Only then will we know that we have fully disseminated the peace dividends to every Timorese citizen who fought for 24 years so that Timor-Leste could become democratic and independent.

During these eleven years as an independent Nation, which we have just completed this May, we have made remarkable achievements. There have been obstacles in our path, but we have managed to overcome every one of them and become stronger as a Nation in the process.

Today we are living in a time of political stability and peace, which would not have been possible without a spirit of reconciliation and understanding. We have a fully functional Democratic State under the Rule of Law, with independent, strong and efficient Sovereignty Bodies. The vital foundations of our Democracy are sound. Since 1999 the Timorese people have displayed a unique democratic enthusiasm, with an extraordinary level of electoral participation.

Democracy cannot be limited to the right to vote, although the right to vote is a cornerstone principle of democracy. Elections are fundamental moments for democratic States, and in 2012 - with the Presidential and Parliamentary Elections - we saw how they strengthen the very basis of democratic architecture. However, the participation by citizens cannot be limited to polling. There has to be a more daily participation, so that every Timorese citizen may have a say regarding the actual decisions that influence their lives.

During these last few weeks of popular consultation in the Districts, I saw that this willingness to be responsible for the direction their country takes is deeply imbedded in the spirit of the Timorese people. The involvement by the Timorese in this consultation shows us that we are on the right path and that we must extend the political debate to every citizen in every part of the country. We must create institutional mechanisms that bring the Government closer to its population, particularly in the more remote rural areas.

Reducing the distance that still exists today will make it easier for the Timorese to be heard and for the State to perform its duties efficiently, namely as a provider of public services, since these services will be better suited to the specific needs of each community.

If decentralization will enable the State to be closer to the Timorese, then reflecting on aspects of how and when will be essential.

We know that if we want to have an efficient governance apparatus the model that we choose must be functional and not too costly or bureaucratic. It should prevent overlapping between local government and national government, setting clear boundaries between the responsible and competences of each type of government.

We must find an adequate model of local government that is compatible with our community traditions, since these are the cornerstone of our living as a Nation. It was in order to answer these questions that we started the discussion with the popular consultation. As you know, the process is still ongoing. During this mandate we want to establish the 13 Municipality Installation Committees. Furthermore, by 2017 we want to create 3 out of the 5 Municipalities.

I would like to remind that this commitment towards administrative decentralization was also a concern of the previous governments. This was not something that started with the Fifth Constitutional Government or even with its predecessor. This debate had started before and sought, like today, to honour the Constitution.

The Local Development Programme, started in 2004, was a first approximation to the local government models, experimenting administrative decentralization levels in each district of Timor-Leste. That Programme created 25 local assemblies, provided with administrative support and seeking to develop some small infrastructure projects.

As such, today we are better prepared to resume this reflection, since we can build on what has been done before and learn important lessons from it.

I also believe that this Conference will improve our debate, since we will be taking a look at the decentralization experiences in countries so different as Portugal and Indonesia, and Cape Verde and Australia. In every country, the selected model had to take into account the historical and traditional features in existence.

Your Excellencies,

The people of Timor-Leste know their country well. We are very familiar with our mountains, our coastline and the Sea that bathes us.

Approximately three quarters of our population reside in rural areas, often in remote locations where access is difficult. As you know, during this mandate we want to make a significant investment in the national road network and improve transports and communications. Nevertheless, we know that this is not enough to change our country's cartography. Like Minister Jorge Teme, I think about Ataúro and Oecussi, for instance, which have additional difficulties in terms of access to Dili. In the case of Oecussi, Dr Mari Alkatiri was appointed by the State to prepare the process that will transform the enclave into a Special Social and Market Economic Zone.

All these conditions have direct implications on the political participation by the Timorese and on the development of governance. Only an open debate can lead us to a consensus on a more inclusive governance model that can provide faster and more effective responses to the specific needs of our People.

Reducing the distance between the Government and its citizens through local government hubs is therefore a vital step for our Democracy and for creating a society that is more regionally balanced and consequently more cohesive as a Nation.

Thank you very much.
Kay Rala Xanana Gusmão

28 - Yudhoyono börjar det officiella besöksprogrammet i Sverige

Stockholm. President Susilo Bambang Yudhoyono landade på flygplatsen Arlanda på mpndagskvällen klockan 20:45 lokal tid. Han hälsades av den svenska ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Gunilla Carlsson, tillsammans med den svenska protokollschefen, Caroline Vicini, den indonesiske ambassadören i Sverige, Dewa Made Sastrawan, och den svenska ambassadören i Indonesien, Ewa Polano.

Ambassadör Polano sade att Yudhoyonos besök är historiskt, det är första gången en indonesisk president besöker Sverige på mer än 50 år. Den avlidne presidenten Sukarno besökte Sverige i maj 1959.

Det visar att de indonesisk-svenska relationerna aldrig har varit starkare och att vi nu bevittnar undertecknandet av ett stort antal samarbets- och affärsantal av några mycket viktiga indonesiska och svenska aktörer, sade ambassadör Polano sent igår kväll.

President Yudhoyono och den svenske premiärministern Fredrik Reinfeldt ska föra bilateral överläggningar för att följa upp en del frågor som diskuterades under premärministerns besök i Indonesien i november, bland annat möjligheter för utökat samarbete inom hälsovård, miljö, transporter, innovationer och utbildning.

Efteråt kommer Yudhoyono och Reinfeldt att övervara en ceremoni för att underteckna ett Memorandum of Understanding (MoU) om hållbar stadsutveckling i Rosenbad, premiärministerns kontor.

Senare kommer Yudhoyono att bege sig till det kungliga palatset, där kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia kommer att vara värdar vid en lunch för presidenten och dennes maka.

Den svenske kungen besökte Indonesien i början av 2012 in sin egenskap av hedersordförande i World Scout Foundation. De två statsöverhuvudena ska ha ett bilateralt samtal under dagen.

President Yudhoyono ska också möta Per Westerberg, riksdagens talman, på eftermiddagen innan han deltar i en middag som gäst hos premiärminister Reinfeldt. Representanter för några av Sveriges största företag har också bjudits in till middagen.

Källa: TEMPO.CO

27 - Xanana vill inte slösa pengar meningslö

Premiärminister Kay Rala Xanana Gusmão har lovat att den parlamentära majoritetsalliansens (AMP) regerings [Regeringen före valet 2012. Tommy Pollák/Östtimorkommittén] misstag att låta statens pengar användas felaktigt.

Kanske har ni redan hört människor fråga varför den här regeringen är så stor och det är därför att det behövs och jag frågar varje regeringsmedlem offentligt att på ett ordentligt sätt ta hänsyn till detta, det måste vara bra koordination i ministerierna, annars är vi oanvändbara styresmän, sade han.

Regeringschefen gjorde dessa uttalande under sin diskussion om decentralisering och lokal förvaltning i Dili-distriktet lördagen den 25 maj i Dilis kongresscentrum.

Xanana erkände att under den föregående AMP-regeringen fram till den femte regeringen en mängd pengar har förbrukats felaktigt, pengar som bara har försvunnit.

Trots att han förslösat en mängd pengar, så gjorde Xanana sin analys av staten i vilken han sade att under de omkring 10 åren av statsbyggnad efter självständigheten, har en del gott åstadkommits men att det också varit en del misslyckanden.

Men vi måste också erkänna att en mängd pengar helt enkelt har slösats bort och det är på grund av det som det från och med nu i framtiden, vi måste identifiera dessa felaktiga vanor i administration och förvaltning, därför att även om vi har upprättat ett kontrollsystem är det fortfarande inte effektivt, underströk premiärminister Xanana.

För att lösa det här, enligt Xanana, måste vi ändra timoresernas karaktär, ändra deras uppförande för att rätta till de fel som redan har begåtts.

Vi måste också utföra en kritisk analys att en del pengar har använts väl, men en del andra pengar borde vi inte ifrågasätta och vi borde inte fråga varför de använts, därför att det fanns ett behov att ta itu med obalanser i vårt samhälle, sade Xanana.

På grund av detta bad regeringschefen de regeringsmedlemmar, som förvaltar allmänna medel, som genomför statliga program att börja korrigera sig själva.

På samma sätt beträffande frågan om upprättandet av kommuner, sade Xanana att det måst bli en reform när det gäller frågan om korruption från centralregeringen till den lokala nivån.

Det han sade var viktigt, därför att regeringen och staten inte vill fortsätta att höra klagomål, när de beger sig ner till gräsrötterna, om att staten sviktar.

Den stora risken för oss över hela Östtimor är att vi har pengar, vilket ger oss en stor fördel för planeringen av vår utveckling, och det är en stor risk därför att vi inte kan nöja oss med att alla dricker havsvatten, framhävde Xanana.

Under den här offentliga diskussionen uttryckte Xanana att det här är året för att fixa huset inuti, så han bad privatsektorn att förbereda sig själv ordentligt.

Den privata sektorn, sade han, måste förbättra sin managementkapacitet, för de ska inte bara var nöjda med att förtjäna en del pengar på projekt som de inte har genomfört ordentligt för att sedan köra omkring i lyxbilar och leta efter nya projekt.

Den här nationen behöver utveckla alla sina sektorer och behöver utveckla allas mentalitet och på grund av detta måste privatsektorn vara kreativ i återinvesteringar, betonade Xanana.

Källa: Jornal Independente

26 - Rättvis handel inte så rättvis för timoresiska kaffeodlare

Tusentals kaffeodlare i Östtimor samlar krafter för en mager skörd med tunga regn som kräver sin tribut. Kaffe från Östtimor har blivit en osannolik framgång uppsnappat av den amerikanska jätten Starbucks och skapat en nisch på marknaden med rättvis handel.

Men av landets stora lokala inköpare av råa kaffebönor säger att det här årets skörd kanske blir nästan en tredjel mindre, vilket är dåliga nyheter för odlare, som redan betalas med en spottstyver. Medan det finns initiativ för att försöka förbättra läget på lång sikt, finns det också en mängd fattigdom och frustration på kullarna över Dili.

Reporter: Liam Cochrane, Östtimor

Talare: Manuel Rosario, kaffeodlare; Elizio Maia, barnbarn till kaffeodlare; Lomelino Salsinha, representant för kooperativet Cafe Timor.

Lyssna på reportaget här: http://www.radioaustralia.net.au/international/radio/onairhighlights/fair-trade-not-so-fair-for-timor-coffee-farmers

25 - Indonesiens president på statsbesök i Sverige

Indonesiens president Susilo Yudhoyono kommer att tillsammans med sin fru och en delegation göra ett statsbesök i Sverige och ett arbetsbesök i USA med början måndagen den 27 maj.

Enligt uppgifter från presidentens talesperson för internationella relationer, Teuku Faiza, i Jakarta, på lördagen, görs statsbesöket i Sverige på inbjudan av kung Carl XIV Gustav.

Han förklarade att besöket i USA görs för att delta i ett möte i den femte högnivåpanelen för Post-2015 Development Agenda och för att överlämna en rapport till FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon.

I Stockholm kommer Yudhoyonos delegation att vara den 27-29 maj.

I Sverige har Yudhoyono planerat att göra ett officiellt besök hos kung Carl XVI Gustaf, träffa den svenska statsministern, Fredrik Reinfeldt, och den svenska riksdagens talman, Per Westerberg.

Detta besök kommer att användas för att ytterligare stärka ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete, särskilt angående ekonomi, miljö och utbildning, säger Faiza.

Enligt honom kommer man att diskutera frågor av intresse för båda länderna, särskilt när det gäller ekonomi, miljö och klimatförändringar, utbildning, hälsa, infrastruktur, forskning och teknik.

Under besöket, sade han, ska ett samförståndsavtal, bl a inom vetenskap, teknik och innovation samt hälsovård undertecknas.

Utöver mötet med politikerna har Yudhoyono också planerat att möta ett antal ledande representanter för företag, bla a Business Sveriges VD, IKEA.s VD och ledare för Investor AB.

Från Sverige har Indonesien köpt vapensystem och stödsystem för försvaret samt officiella fordon för regeringsmedlemmar och statsgäster under presidenten Suhartos regeringstid.

Genom dessa möten, tillade Faiza, förväntas svenska företag bli alltmer övertygade om fördelarna med investeringar i Indonesien.

Källa: Gatra news

24 - Presidentoro över budgeten

Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/05/presidential-concerns-about-state-budget.html, som också omfattar diagram och fler länkar.

I slutet av februari 2013 kungjorde republikens president Taur Matan Ruak statsbudgeten för 2013. Samtidigt skrev presidenten ett brev och memorandum till parlamentsledmöterna i vilket han uttryckte sin oro över genomförandet av budgeten, dyra spekulativa projekt, inflation, små avsättningar för mänsklig utveckling, Tasi Mane-projektet, arbetslöshet och andra frågor.

Även om presidentämbetet inte offentliggjorde brevet, har La'o Hamutuk fått det från parlamentet och publicerar det på portugisiska (http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/TMRPN25Fev2013pt.pdf) och vår inofficiella översättning till engelska (http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/TMRPN25Fev2013en.pdf), som återges i sin helhet nedan (länkarna har lagts till av La'o Hamutuk).

Republikens president
Dili den 25 februari 2013

Efter att omsorgsfullt ha läst budgetförslaget för 2013 har jag beslutat att kungöra det så snart som möjligt eftersom de olika posterna inte framkallar reservationer och jag inte funnit några andra skäl för att inte göra så.

Jag gratulerar parlamentet till dess beslut om detta lagförslag liksom den femte konstitutionella regeringen, som förberedde och lade fram det.

Trots skälen för gratulationerna tar jag initiativet att som bilaga till detta brev skicka en uppsättning kommentarer till föreliggande statsbudget.

Jag tar också tillfället i akt att uttrycka min yttersta högaktning och för alla parlamentsledamöter uttrycka mitt löfte att genomföra landets lagstiftande prioriteter under denna mandatperiod.

Taur Matan Ruak Republikens president
Till H.E. Dr. Vicente Guterres, det nationella parlamentets talman
Kopia H.E. Kay Rala Xanana Gusmão, premiärminister

Statsbudgeten (GSB) för 2013

Allmänna kommentarer och rekommendationer

1. Presidenten konstaterar att graden av genomförande av statsbudgeten för 2012 kommer att ha varit omkring 70% och att detta motsvarar utgifter på omkring 1.200 miljoner USA-dollar. I GSB (General State Budget) för 2013 har den tillfälliga kommittén lämnat ett alternativt förslag (till det ursprungliga förslaget på 1.797,5 miljoner) på 1.647 miljoner. Detta förslag godkändes med 64 röster för och en nedlagd röst.
2. Av det totala värdet på infrastrukturfonden, som var planerat för 2012, användes bara 49%. Om man tar bort finansieringen av elektrifieringsporjektet för landet, så var utnyttjande av infrastrukturfonden 2012 betydligt lägre, 29%.
3. De totala utgifterna enligt budgeten för 2013 på 1.647,519 miljoner dollar, vilket var en minskning med 155 miljoner (-8.3%) från regeringens ursprungliga förslag. Den här minskningen har huvudsakligen åstadkommits genom minskade utgifter för utvecklingsinvesteringar, infrastruktur, (135 miljoner dollar) och en minskning på 20 miljoner dollar för varor och tjänster. Den senare beror på budgeten kommer att godkännas två månader senare än vad lagen föreskriver (1 januari 2013).
4. Underskottet på 1.501,219 miljoner i budgeten finansieras med 787 miljoner ur oljefonden, 43,6 miljoner med offentliga krediter (mjuka lån från utländska bidragsgivare), 409,8 miljoner från balanseringen av de särskilda fonderna (huvudsakligen infrastrukturfonden) och 260,8 miljoner från tillgångarna i statskassan.
5. Presidenten välkomnar minskningen av statsbudgeten jämfört med föregående år. Men med hänsyn till historiskt lågt utnyttjande, så vill presidenten uppmärksamma det angelägna behovet av att fullfölja genomförandet av denna budget. Det tycks ha varit en mycket optimistisk ton när det gäller fastläggandet av utgifter att göra, särskilt för projekt, som till slut inte blir genomförda.
6. Presidenten konstaterar att den relativt stora mängden finansiella tillgångar har gett upphov till spekulativa projekt med uppblåsta priser tydligt till men för det allmännas intresse.
7. Presidenten välkomnar de uttalanden som gjorts av parlamentsledamöter liksom försäkringen från premiärministern avseende funktionerna för tillsyn och övervakning av genomförandet av projekt genom kvartalsvisa möten mellan parlamentets utskott och regeringens ansvariga medlemmar. Presidenten tror att dessa åtgärder kommer att skydda nationens intresse bättre.
8. Den genomsnittliga inflationen nådde 13,5% 2011 och 11,8% 2012. Presidenten hoppas att denna budget kan bidra till att minska inflationen, som landet har lidit under de senaste två åren. Dessa värden minskar statsanställdas köpkraft avsevärt, huvudsakligen för dem med låga löner och särskilt medborgare med små inkomster.
9. Presidenten konstaterar att, å ena sidan, i statsbudgetens utgiftsstruktur är 46% avsatta till byggandet av infrastruktur med prioritet för elektrifiering av landet, reparation av vägar och Tasi Mane-projektet. Å andra sidan så är utgifterna på nyckelområden för mänsklig utveckling mycket mindre - utbildning får bara 5,6%, hälsovård 3,7% - och jordbruket, som berör omkring 80% av befolkningen får bara 1,5% av den totala budgeten.
10. Presidenten välkomnar den särskilda avsättningen för Oecusse. Men han beklagar bristen av en budget för planeringen av Dili, huvudstaden som välkomnar diplomatkåren och är huvudporten till landet.
11. Beträffande Tasi Mane-projektet på sydkusten så förstår presidenten de skäl som tycks rättfärdiga att det tänkta beloppet inte har ändrats. Men han skulle vilja se en offentlig förklaring för skälen att avsätta dessa medel, särskilt jämfört med andra utgifter med uppenbar social nytta. Till exempel så väntas två kilometer motorväg kosta 20 miljoner och budgeten avsätter omkring 25 miljoner för jordbruket.
12. Presidenten blev inormerad om att förluster förorsakade av olagligt fiske uppgår till mer än 200 miljoner dollar per år. Presidenten beklagar att han inte kunnat finna ett lämpligt svar på detta problem i denna budget, som fortsätter att påverka ptentialen för landets fiske.
13. Med avseende på inhemska inkomster så hoppas presidenten att den exekutiva maktens ansträngningar för bättre skatteförvaltning och indrivning av skatter, avgifter och andra intäkter kommer att vara effektiva. Presidenten avser att kräva bestämda åtgärder för att bekämpa skatteflykt och förmögenhetsflykt, vilket kommer att tillåta större försiktighet med att använda pengar ur oljefonden.
14. Att behandla arbetslösheten är en oundviklig nödvändighet. Presidenten hoppas att den här budgeten kan skapa fler permanenta arbeten, bidra till en betydande minskning av fattigdomen som påverkar mer än 50% av hushållen i det inre av vårt land. Presidenten hoppas också att den här budgeten kommer att bidra till en påtaglig minskning av assymetrin mellan huvudstaden Dili och andra distrikt.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

23 - MCIE, LH och andra kommenterar publiceringen av ESCAP-översikt

Förkortad version av http://www.laohamutuk.org/econ/ESCAP/13ESCAPlaunch.htm, som innehåller fler dokument och länkar.

Den 18 april 2013 släppte Förenta Nationernas kommission för ekonomiska och sociala frågor för Asien och Stillahavsområdet (United Nations Economic and Social Commission for Asia and the Pacific - UN ESCAP) sin årliga ekonomiska och social översikt över Asien och Stillahavsområdet, tillgänglig på http://www.unescap.org/pdd/publications/survey2013/index.asp. Översikten presenterade på 37 platser, bland annat Dili. Vid presentationerna visades en video från ESCAP:s chef doktor Noeleen Heyzer, som betonade behovet av framåtsyftande makroekonomisk politik inkluderande, bland annat, sysselsättningsgarantier, sociala skyddsnät och investeringar i humankapital. I Dili hölls sedan presentationer av

• Ministern för handel, industri och miljö António da Conceição, som underströk att sysselsättning borde vara mittpunkten i makroekonomisk politik. Han påpekade att Östtimors stor BNP-tillväxt, kopplad till tilliten på olja, har åtföljts av importberoende, inflation, fattigdom samt brist på arbetstillfällen och osäkra anställningar. Ministern rekommenderade att göra Östtimors ekonomiska tillväxt mer hållbar och inkluderande genom att se jordbrukssektorn som huvudarbetsgivare för att främja anständiga, högproduktiva arbetstillfällen för de fattiga (särskilt fattiga kvinnor), förbättra social och fysisk infrastruktur, inse Östtimors känslighet för miljökatastrofer och utöka inkluderande finansiering. Den kompletta texten av hans tal finns på http://www.laohamutuk.org/econ/ESCAP/ESCAPMCIE18Apr2013en.pdf.
• UN-ESCAP:s ekonom Clovis Freire presenterade en PowerPoint-sammanfattning av ESCAP-rapporten och dess betydelse för Östtimor. Han sade att Först tillväxt, fördelning och rengöring senare är inte längre gångbart eller godtagbart. Hans presentation finns på http://www.laohamutuk.org/econ/ESCAP/ESCAPFriere18Apr2013.pdf.

Fyra personer svarade med olika utgångspunkter:

• Rektorn för det nationella universitetet Aurelio Guterres betonade betydelsen av fortsatta investeringar i humankapital genom teknisk och yrkesmässig utbildning. En kommande studie från universitetet pekar på det faktum att av dem som varje år tillförs arbetsmarknaden, så betraktas 8.000-10.000 som förklädd arbetslöshet. För att undvika den massiva inflyttningen från jordbruksbygder till Dilis stadsområde, kommer instutitioner för högre utbildning att skapas i distrikten. Uthålligheten i Östtimors ekonomi beror inte på inkomster från oljefonden utan på utvecklingen av produktiva sektorer som jordbruk och turism liksom förädlingsaktiviteter inom petroleumsektorn.
• Finansministeriets förste ekonomiske rådgivare João Mariano Saldanha försäkrade åhörarna att Östtimor kan upprätthålla tvåsiffrig tillväxt tilll 2020. Nyckeln för att skapa återhämtningsförmåga och upprätthålla ekonomin efter minskande oljeintäkter finns i den privata sektorn. Givet de strukturella frågorna, så förväntas denna sektor lyfta om ett decennium eller så.
• Världsbankens ekonom Hans Anand Beck sade att många länder i denna region redan har ökat betoningen av makroekonomisk politik, som stöder utvecklingsmål, delvis avspeglat i deras svar på den globala finanskrisen. I länder som Östtimor, som snabbt har ökat offentliga utgifter för att tillgodose viktiga utvecklingsbehov, är kvaliteten på offentlig upphandling kritisk, liksom den riktiga avvägningen mellan investeringar i kapitalintensiv infrastruktur och humankapital. Att upprätthålla en hög kvalitet på utgifterna är avgörande för att kunna varaktig påverkan till förmån för fattiga. Årets statsbudget avspeglar tankarna om detta. Ekonomier som utvecklas snabbt, kan få uppleva snabbt stigande priser och följderna för de fattiga måste kontrolleras omsorgsfullt och lindras. Initiativ för att förbättra en ekonomis tproduktivitet kan hjälpa till med att tackal inflation på lång sikt, särskilt genom att katalysera aktiviteten i privatsektorn och driva upp små och medelstora företag.
• La'o Hamutuks forskare Charles Scheiner var den siste i panelen. Hans kommentarer finns på http://www.laohamutuk.org/econ/ESCAP/ESCAPScheiner18Apr2013en.pdf och sammanfattas med följande:

  Vi behöver börja där vi står idag. Östtimor är en ny, ung, liten stat. Staten dominerar ekonomin; vår privata sektor är mycket liten och vi är beroende av import av grundläggande livsförnödenheter. Vi är det land i världen som är näst mest beroende av oljeexport, men det kommer inte att vara i evighet. Färska rapporter bekräftar att undernäringen av barn och flerdimensionell fattigdom är bland de värsta i den här regionen och i världen.

  Bidragsgivare till ideella organisationer ber oss ofta kvantifiera resultatet av vårt arbete och det är en stor utmaning, när man utvärderar ett helt lands utvecklinge under flera decennier. Olyckligtvis så har BNP och BNP-tillväxt blivit universella indikatorer. Men ekonomisk tillväxt underblåst av export av begränsade, icke-förnyelsebara tillgångar är i sig ohållbart - om vi inte ändrar riktning skulle Östtimors BNP kunna rasa när oljan och gasen tagit slut, vilket kan hända inom mindre än en generation.

  Även om Östtimors icke-oljebaserade BNP har vuxit tvåsiffrigt [i procent Tommy Pollák/Östtimorkommittén], så lever fler människor i fattigdom idag. Internationella organ och regeringspolitiker sakna kanske precisa data, men de som dalgigen kämpar utan tillräckligt med mat, vatten, avlopp, utbildning och hälsovård känner till verkligheten.

  Östtimors regering har redan genomfört många av rekommendationerna i ESCAP:s rapport:

  • Statsförvaltningens utgifter har ökat snabbt och är större än vår icke-olje-BNP. Även om ESCAP stödjer detta som framåtsyftande makroekonomisk politik, så betonar de kvalitet och sammansättning av offentliga utgifter. Hur ska vi röra oss bort från utgifter för dagens önskningar och dårskaper för att investera i våra barns framtid? Hur kan vi förbättra visioner, realistisk planering och ansvarstagande för att uppnå ekonomisk och social rättvisa?
  • Östtimor har infört en universell pension för människor över 60 år, som inte baseras på inbetalda avgifter, och en annan för funktionshindrade människor. Men huvvudelen av offentliga transfereringar går till veteraner och deras familjer, vilket hotar ekonomisk stabilitet och ökar risken för konflikt. Förra året kostade veteranernas förmåner mer än utbildningsbudgeten.
  • ESCAP föreslår ett program för sysselsättningsgaranti och en effektiv minimilön, vilket Östtimor redan delvis har infört. Men med stor arbetslöshet, en nära förestående fördubbling av ungdomsbefolkningen och många människor utanför den formella sektorn, krävs ett mer holistiskt angreppssätt. Östtimor har enorma behov av utbildning, hälsovård, infrastruktur på landsbygden, jordbruk och andra arbetskraftsintesiva sektorer. Kan vi betrakta våra unga människor som en resurs för att hjälpa till med att ta iut med dessa behov, snarare än att betrakta dem som ett problem att kontrollera, pacificera, sysselsätta eller skicka utomlands?
  • Östtimor har investerat mycket i energi, byggt mycket mer generatorkapacitet än ESCAP föreslår. Elektricitet kan göra människors liv bekvämare och möjliggöra ekonomisk utveckling. Men det nuvarande systemet, som använder dyrt importerat bränsle, kommer att kosta mer än 10% av vår årliga icke-olje-BNP att driva, subventionera rika människor, som använder fler kilowattimmar. Kan vi tillhandahålla en grundläggande nivå av elkraft gratis till alla, medan vi ber dem som konsumerar mera att betala för detta? För närvarande fakturerar EDTL bara konsumeterna för en fjärdedel av kostnaden för generering och distribution av el. Både Östtimors strategiska utvecklingsplan (Strategic Development Plan - SDP) och ESCAP:s rapport argumenterar för en ökning av andelen energi från förnyelsebara källor. Hur kan vi främja politik för att närma oss detta mål?

  Jag skulle vilja framhäva tre rekommendationer från ESCAP, som kommer att kräva ändrad inriktning.

  • ESCAP kräver allmän primärskola 2020 och gymnasieskola 2030 och SDP har liknande mål. Det gäller inte enbart namn på klasslistor eller barn som sitter på klassrumsgolv utan tillräckligt med böcker eller dugliga lärare. Vi behöver en undervisning som förbättrar människors kunskaper, förståelse och förmåga att delta i eknomisk utveckling. Vi behöver en grundläggande utbildningsnivå för alla, inte bara för dem som har turen att gå i toppskolor eller till universitet. Ordet kvalitet finns åtta gånger i SDP:s utbildningsmål - hur kan vi uppfylla detta löfte?
  • ESCAP föreslår offentliga hälsovårdsutgifter lika med 5% av BNP, ett lovvärt mål som skulle kräva en tredubbling av de nuvarande nivåerna i Östtimor. Detta kommer att förbättra både mänsklig säkerhet och ekonomisk utveckling. Även om vi har minskat barna- och mödradödligheten förlorar Östtimor fortfarande omkring fyra unga barn varje dag på grund av sjukdomar som kan förebyggas och botas. Högre utgifter kan göra hälsovård mer tillgänglig och effektiv, men om vi inte reparerar felen i själva systemet - liksom inom näringslära, renhållning och allmänhetens medvetande - kommer våra mest känsliga människor att fortsätta att dö.
  • ESCAP påpekar att Försummelse av jordbrukssektorn bidrar till fattigdom, ojämlikhet och matbrist. Idag importerar Östtimor vatten, kycklingar, lök, ris, fruktjos och alla processerade livsmedel. Bara 2% av vår statsbudget går till jordbruk, försörjningen för 80% av vår befolkning. Kan vi förbättra böndernas produktivitet och utveckla en livsmedelsprocesserande industri? Det kommer inte bara att föra oss framåt mot självförsörjning när det gäller livsmedel utan skulle också skapa arbetstillfällen och minska andelen av våra nationella tillgångar som strömmar ut ur landet.

Den 29 april talade Östtimors premiärminister Xanana Gusmão vid ESCAP:s 69:e session i Bangkok. ESCAP valde Östtimor till ordförandeland för nästa år.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

22 - Två berättelser från Östtimor

Att lära sig och att lära ut

Maj 2013. I Östtimor har jag lärt mig att alla kan anpassa sig och är villiga att ändra sig. Den senaste ändringen i utbildningsväsendet är att det akademiska åretnu kommer att börja i oktober i stället för januari, en återgång till det schema som följdes fram tills för bara tre år sedan. Slutexamina på gymnasiet 2012 började i slutet av oktober. I år måste de vara avslutade två till tre månader tidigare. Hur skulle australiska lärare klara det om detta ålades dem utan förvarning, utan tid till förberedelser? Timoreserna kommer att hitta lösningar, bland annat slopandet av terminslovet om nödvändigt.

Utöver mina administrativa uppgifter ger jag också anställda engelsklektioner, med två träffar i veckan med varje grupp för formella lektioner. Min lärarutbildning är i matematik och naturvetenskapliga ämnen, så jag behövde själv repetera den engelsaa grammatiken. Mitt första utrop var: Vad är perfekt particip? En pensionerad rektor kanske! (På engelska What is a past participle? A retired Principal, perhaps!) Jag försäkrar mig om att jag använder en rad undervisningstekniker för att använda best practice. Vi läser, pratar och skriver varje lektion. Eleverna har lärt mig så mycket om Östtimors historia och de kulturella sedvänjorna i det här samhället. Jag använder berättelserna jag hör, läsning och ksrivning för att lära ut grammatik.

Det är kanske inte under dessa formella lektioner, som det mest produktiva lärande äger rum. Dagligen pratar jag med de anställda och delar mina erfarenheter med dem. Jag arbetar varje dag och visar att jag är beredd att hjälpa till med allting - lasta bilen för en picknick, delta som assistent i en matematiklektion, sopa rummet efter morgonteet, vikariera som lärare när engelskläraren är frånvarande, diska tillsammans med eleverna efter en fest, koka mat för systrarna och lära dem hur de ska laga min version av australisk festmat.

Det finns en starkt hierarkisk struktur i samhället vilket innebära att unga kvinnor ibland behandlas illa och äldre utlänningar som jag ges alla privilegier. Hustrumisshandel erkänns som ett stort problem. Jämställdhet och respekt för kvinnor leder till bättre förhållanden för alla medlemmar i samhället, när alla arbetar tillsammans för att uppnå bättre hälsa och utbildning för alla. Jag hoppas att närvaron av voluntärer från Australien kommer att uppmuntra timoreser att ta positiva element från vår kultur.

Marilyn är voluntär vid Instituto Profissional De Canossa och utbildar i administration och undervisnig i engelska. Det är hennes andra omgång med Palms i Östtimor.

Från Buka till Maliana

Maj 2013. Jag har nu arbetat för Organisaun Haburas Moris i Maliana i omkring fem månader. OHM är en lokal ideell organisation soma arbetar på gräsrotsnivå och främjar olika projekt för att skapa inkomster och utveckla de omkringliggande samhällena i Bobonarodistrikten.

Den här platsen är mycket olik min första placering i Bougainville. Den är mycket mer utvecklad med affärer, matställen och till och med mestadels pålitlig el. Landskapet liknar till stor del Kimberley eller Northern Territory (med eucalyptus och casuarina). Bägge årstiderna - torr och regn är mycket kännbara.

När jag först kom till Dili var det mycket svårt att se vilka behoven är. Dilis fortlika ambassader, utländska biståndsorganisationers inhägnade områden, turisthotell och shoppingcentra ger kulturchock en helt ny mening. Naturligtvis finns den första och tredje världen sida vid sida till och med i Australien och Dili avspeglar bara en av Östtimors stora utmaningar som land: nykolonialism. Varje utländsk regering, biståndsorganisation, bolag, etc tycks vilja ha en liten bit av det här lilla landet. Är det det oundvikliga resultatet av ett litet land som vunnit självständighet idag?

Men om du skrapar på ytan och möter människor på gatan, kommer du att finna att situationen för timoreser är svårare med brist på service, utbildning, jämlikhet, arbetstillfällen och utsikter. Ute i landsbygdsdistrikten blir det ännnu tydligare och det är här vi kommer in.

Mitt arbete som chef för OHM:s fältarbetare är officiellt att bistå organisationens projektledare och koordinatörer och öka deras rapporteringskunksaper och ledarförmåga. Det är svårare än det låter, eftersom människorna redan är extremt kunniga! Det betyder att jag tillbringar tid i omgivande byar, gräver ner mig i smhällena och blir lortig om händerna.

Min första officiella tripp var till Marobo working för att arbeta på ett fjäderfäprojekt för byn Soelesu. Soelesu är en mycket klippig bergsby med mager jord. Den huvudsakliga stapelgrödan är majs med inslag av taro och bananer och den andra huvudaktiviteten är att valla getter och grisar. Målet, för det här av OHM sponsrade projektet, är att samhället skaffar små kycklingar och föder upp dem för att sälja dem med vinst för att komplettera byns självhushållsekonomi.

Att få igång fjäderfäprojektet betydde naturligtvis några dagar med att bygga en manu luhan (hönshus) med lokalt material. Det är alltid ett nöje att delta i byggprojekt i byar och bevittna de olika hantverk, kunskaper, insatser och samarbete som hela byn bidrar med och delar.

Men den här gången slogs jag också av det praktiska ledarskapet och samordningskunskaperna hos de OHM-anställda: Mana Anaflora, Mana Honoria, Maun Marcelino och Maun Carlito. Människorna i Soelesu var helt säkra på att Marcel visste vad han talade om och ett sådant projekts krav medan Marcel hade samma tillit till deras förmågor.

Jag tror att människorna var lite imponerade av hur jag hanterade en machete och högg bambu. De fällde några kommentarer på den lokala tetumdialekten, som jag knappast förstod, men andemeningen var Du har gjort det här förr. För min del så bekräftades min tro på byggarnas perfektionism och skicklighet när en intensiv storm bröt ut och vi var tvungna att ta skydd i manu luhan. Den starka vinden och regnet varade mer än tre timmar och trots det så påverkades inte den halvfärdiga strukturen och den läckte inte heller.

En vecka senare stuvade vi in 74 månadsgamla kycklingar i lådor vid OHM-kontoret, medan vi väntade på transport. Det var en anguna, en gammal lastbil full med människor, deras produkter och kreatur. Den här hade cementsäckar, ris, potatis, getter och 20 mänskliga passagerare. Anaflora, Honoria och jag steg sedan på med de fem lådorna med kycklingar, som inte kunde stuvas någonstans och ständigt måste flyttas och skyddas, när vi for uppför den steniga vägen. Vi plockade upp ent get med ägare (mer flyttning), lastade av en get halvvägs och var nästan framme vid vårt mål, när vi var tvungna att flytta runt allt och alla för att lasta av cementen. Vid ett tillfälle fick en av säckarna liv med ett skrik, reste på sig och antog tydligt skepnaden av en gris.

Trots att flera kycklingar för korta stunder lyckades rymma genom sina lufthål, kom vi till Soelesu med alla, även om en olyckligtvis dött på vägen. De övriga fick mat och vatten och blev nöjda med sitt nya hem. Vi skicka tre extra kycklingar med motorcykel nästa dag.

Utflykter i samhhällen som denna påminner mig om min tid i Bougainville, där jag deltog i många lokala byggnadsprojekt och var en regelbunden PMV-passagerare. Vi hade inte några getter, men vägarna var sämre.

Fjäderfäprojektet i Soelesu var bara början på mitt liv i Östtimor och mina erfarenheter sedan dess har varit lika intressanta och positiva om än alltid annorlunda. Men konstant är de OHM-anställdas förmåga att helt och hållet integereras med varje by under ett projekts genomförande. De arbetar inte bara tillsammans på en byggnad, utan de delar måltider, boende, husliga arbeten och livet i allmänhet. Det avspeglar mina egna strävande som en Palms-volontär och, förväntar jag mig, mina kollegors.

Kevin Wilson, tidigare Palms-volontär i Tunaniya, Bougainville. Han har nu gått med i den OHM-grupp som stöder människor i Östtimors Bobonaro-distrikt.

Källor: learning-and-teaching/Palms Post, Australien respektive from-buka-to-maliana/Palms Post, Australien

21 - Om majsskörden

Majsskörden 2013 är nu nästan klar och den har i stort sett varit god. Efter skördefesterna i Remexio och Lospalos, började skörden i Natarbora fredagen den 26 april.

Community Seed Production Group (CSPG) i sucon Abat-oan (Natarbora, Manatuto) skördades ina första kolvar av majssorten Sele, som såddes i slutet av förra året.

Läs mer här …

Källa: Yessy Octaviana Betty
Communications Coordinator | Seeds of Life | Fini Ba Moris
Ministry of Agriculture and Fisheries, Dili, Timor-Leste
+67077857735
Facebook

20 - Presidentens tal på 11:e årsdagen av självständighetens återupprättande

Vi har gjort korta utdrag och sammanfattningar av det tal Östtimors president Taur Matan Ruak höll vid högtidlighållandet av den 11:e årsdagen av självständighetens återupprättande i Dili den 20 maj 2013.

Firandet av den 11:e årsdagen av den 20 maj för oss samman igen och är ett tillfälle att reflektera på vårt lands nuvarande prioriteringar och det som redan har åstadkommits.

…

För oss var nationalism och frihet alltid medel för att utveckla samhället, övervinna fattigdom, förbättra levnadsförhållanden och att skapa en fredlig, säkrare och mer välmående nation.

Det är det arbetet vi nu har framför oss. Vi måste veta hur vi till vår ungdom ska överföra exemplen på offer, tjänst för landet, föresatsen att kämpa för nationell suveränitet och andra lärdomar historien har lärt oss de senaste decennierna.

Jag tackar den katolska kyrkan, våra biskopar och våra präster och systrar, som - genom ord och dåd - stödde kampen för självständighet, visade mod och delade uppoffringar. Den timoresiska identiteten innefattar resultatet av den patriotiska handlingen av många kyrkomedlemmar. Idag utvecklar kyrkan en viktig aktivitet i socialt stöd och vårt nationsbygge i allmänhet. Det timoresiska folket förlitar sig på att kyrkan fortsätter att bidra till den nationella insatsen för att förbättra utbildning, förbättra skyddet för de mest sårbara och i oss ingjuta enkelhetens, ärlighetens och arbetets för det gemensamma bästa värden. Min tacksamhet går till alla dem som har arbetat för att skydda våra mest sårbara bröder och systrar.

…

Under det gångna året har vi tagit avgörande steg mot att befästa vår demokratiska stat och stabilitet. Folket har valt en ny president och ett nytt parlament. Valen hade ett mycket stor andel röstande och gav klara utslag. Jag kunde installera en ny regering.

...

Jag välkomnar konvergensen av de politiska krafterna - i regeringen och i oppositionen - till stöd för budgeten, som innefattar strategiska investeringar. Jag välkomnar regeringens och oppositionens konstruktiva attityd, framför allt tack vare attityden och visionen hos våra äldre bröder Xanana Gusmão och Mari Alkatiri. Jag tackar den tidigare premiärministerna för att ha accepterat att leda genomförande av projektet för den ekonomiska regionen. Jag ger honom mitt fulla stöd, som republikens president, i utförandet av denna nationella uppgift. Villkoren har tillgodosetts för att vi alla - tillsammans - ska kunna ge nya och avgörande impulser mot social och ekonomisk utveckling.

Älskade östtimoresiska folk

...

Landet är förberett för målmedvetet närma sig genomförandet av två större centra för regional utveckling: Tasi Mane-projektet och projekter för Oecussis speciella ekonomiska region. Andra projekt måste följa i andra regioner. Vi kommer att stimulera lokala samhällens ekonomiska dynamik för att skapa mer sysselsättning, integerera våra ungdomar i nationsbygget, skapa förhållanden för utveckling av privat- och familjeföretag samt gradvis öka familjeinkomsterna.

Landet måste fortsätta att ägna uppmärksamhet åt uvecklingen av jordbruket och fiskerinäringen samt möjligheter för hållbart utnyttjande av naturresurser. Bönders arbete är väsentligt för att till fullo utnyttja nationella tillgångar, öka tillgången på livsmedel och minska importberoende.

...

Det djupa partnerskap som vi upprättade med Förenta Nationerna var en framgång erkänd av det internationella samfundet.

• UNMIT fullföljde sitt mandat och vårt land är bättre rustat för att fördjupa sin internationella integration och sina vänskapliga och samarbetsrelationer med alla länder och särskilt med våra vänner och grannar.
• Vi fortsätter att aktivt förbereda vårt inträde i ASEAN. Processen har gjort framsteg och stöds för närvarande av alla medlemsstater i organisationen.
• Östtimors aktivitet i g7+ har varit mycket positiv. Vi bygger en ny sorts relationer med våra utvecklingspartner.
• CPLP anförtrodde vårt land organisationens ordförandeskap för perioden 2014-2016.

…

Våld i nära relationer och sexuellt missbruk fortsätter att kräva allas vår uppmärksamhet och bestämda åtgärder för att skydda offren för våldet. Jag tackar de kvinnor och män som bidrar till skyddet av våldsoffer. Jag vill särskilt nämna, uppmuntra och stödja organisationen Casa-Vida för det berömvärda arbete de utför för att skydda barn och kvinnor, som är offer för våld och misssbruk. Jag uppmanar vårt samhälle att sluta sig samman och bekämpa dessa förhållanden utan tvekan.

…

Källa: Presidentämbetet

17 - Följd av sexualvåld, 79% av flickoffren slutar skolan

Dili. 79% av unga flickor som drabbats av sexualvåld i Östtimor tvingas lämna sina skolor enligt en undersökning av en lokal ideell organisation.

Direktören för REDE Feto (Kvinnors nätverk), Jacinta Luizinha, informerade om att under deras informationskampanj i år hennes organisation konstaterat påverkan av våld (våldtäkt eller missbruk) på unga flickor gör att 79% av våldsoffren slutar sin skolgång.

Jacinta konstaterade att våldet mot unga flickor huvudsakligen är våldtäkt och sexuella överfall, som sker medan offren fortfarande går i skolan.

I presentationen kan vi också se i det material vi tills nu samlat in att 79% av flickorna slutar skolan på grund av att de inte är i stånd att fortsätta sin skolgång. Några därför att de är gravida, några därför att våldtäkter och sexuella överfall sker under skolgången. Vi måste alla uppmärksamma denna fråga, sade hon.

Vi måste alla försöka hitta en lösning, en mekanism eller sätt att hjälpa dem, särskilt våra flickor så att de kan återvända till skolorna och avsluta sin skolgång.

Direktören konstaterade att hon kommer att söka ett sätt för offren att kunna återvända till sina skolor. Enligt våra organisationer som hjälper offren, till exempel Casa Vida och Fokupers, slutar ett flertal av de offer som stannar i de skyddade boendena (Uma Mahon) sin skolgång på grund av dessa förhållanden. Det visar att vill återvända till skolorna, därför att de har samma rättigheter som andra barn, de är fortfarande barn (mindreåriga) med rätt till tillgång till utbildning, betonade hon.

Hon sade att ett problem som offren står inför om de återvänder till sina skolor är diskriminering. Vi tror att det är därför att varje skola beaktar moral, etik och disciplin, men hur ska vi se att det är en situation som de inte önskade, det är vad vi måste göra för dem. Jag menar att vi behöver ddiskutera frågan för att se framåt och verka i frågan, sade hon.

Hon sade att de kommer att fortsätta sin informationskampanj, så att skolorna kan få tillbaka flickor, som slutat skolan på grund av att de blivit offer för sexualvåld.

Källa: Julio da Silva/Jornal Independente

16 - Fyra fascinerande år i Östtimor

Gordon Peake är forskarstipendiat vid programmet för stat, samhälle och förvaltning i Melanesien vid ANU [Australiens nationella universitet i Canberra].

Läsare av Interpreter med gott minne kommer kanske ihåg mitt namn från en serie av stycken om Östtimor för omkring ett år sedan. Artiklarna handlade bland annat om presidentvalskampanjen för krigshjälten Taur Matan Ruak, en intervju med en timoresisk milisman åtalad för brott mot mänskligheten och en veteran från andra världskriget, som kämpade med australierna mot japanerna.

De var roliga att skriva men tjänade också två viktiga syften. För det första, de formade idéer som jag ville fortsätta undersöka i en bok jag skrev om de färgrika karaktärer - timoreser och utlänningar - som bygger det här nya landet. För det andra, all den positiva återkoppling jag fick gav mig självförtroende att tro att jag faktiskt skulle kunna skriva omkring 75.000 ord om det här landet som fascinerat mig i åratal och för vilket jag hyser så djup kärlek.

Med en djup suck av lättnade kan jag rapportera att projektet nu är avslutat. Beloved Land: Stories, Struggles and Secrets from Timor-Leste kommer att nå boklådor och e-boksförsäljare i september genom Scribe Publications. Jag står i djup tacksamhetsskuld till The Interpreter för att ha fått mig att starta.

Boken är en blandning av berättande historia, reseberättelse och personliga minnen från fyra år i Dili. Australien tillkännagav i tisdagens budget en ökning av biståndet och den östtimoresiska erfarenheten borde ge oss en del att tänka på över vad som fungerar och vad som inte fungerar, när det gäller internationellt bistånd.

Till exempel, i ett av kapitlen i boken, som grundar sig på en annan artikel i The Interpreter, skriver jag om Rogerio Lobato, en sällskapssjuk flerspråkig tidigare inrikesminister och fängelsekund. Trots att han fallit i onåd, visar jag hur förbunden (och därmed inflytelserik) genom släktskapoch historia han ärmed många i den lilla och starkt begränsade timoresiska eliten. Denna bysantinska väv av familjeband, vänskaper, romanser och fiendeskaper gör tillämpningen av koncept som god förvaltning extremt svår.

Ett fall med Rogerios niece kommer att bli ett prov på en centralt mål för Australiens utvecklingsbistånd: rättsstaten. Kvinnan i fråga, tidigare justitieministern Lucia Lobato, tycks föra en kampanj från insidan av fängelset för att undergräva rättsväsendet, som hon brukad ha uppsikt över.

Historien börjar med att hon förlägger sin mobiltelefon 2008, telefonen till slut faller i händerna på Jose Belo, en undersökande journalist och Dilis svar på Bob Woodward. Telefonen innehöll intima SMS mellan Lucia och chefen för ett bolag, som fått en serie kontrakt utskrivna av hennes ministerium. Även om det i många andra delar av världen troligen vore ett skäl att avgå, hotade Lobato Belo med fängelse för förtal, ett mål som till slut lades ner. Hon förblev justitieminister för ytterligare tre år, högljutt förnekande anklagelserna innan hennes åtalsimmunitet till slut upphävdes.

Förra året befanns Lobato skyldig till att ha berikat sig i samband med kontrakten. En följd av överklaganden var utan framgång och hon skickades till fängelse för fem år, vilket ger henne gott om tillfällen att kontrollera fängelsevakternas uniformssnitt, just det kontrakt som först förde henne dit.

Domen tycktes vara en bekräftelse på det timoresiska rättsväsendets förmåga att pröva ett fall med en medlem av den politiska eliten. Men nu, bara några få månader efter domen, gör Lobato sitt bästa för att förkorta fängelsevistelsen. Hon har skrivit till biskoparna och en parlamentsledamot har anklagat henne för att ha ringt och skickat SMS till Timors högste domare (man tror att hon nu skulle ha lärt sig en läxa om mobiltelefoner).

Hon har förts till sjukhus i Dili klagande över högt blodtryck och det finns rapporter om att hon behöver åka till Singapore för behandling. Förra veckan virvlade rykten på en ledande timoresisk blogg att hennes familj lobbade för en benådning av henne.

Allvarliga allergiska reaktioner mot inspärrning i Östtimors fängelser är något av en familjesjuka. Hennes onkel Rogerio själv flögs ut ur landet 2007 i ett Lear jetplan utlånat av Kuwaits regering. Tidigare presidenten José Ramos-Horta benådade honom därefter.

Förvisso har Lucia Lobato, liksom många timoreser, levt ett liv med en nästan ofattbar tragedi. Hon berättade en gång för en intervjuare att hon hade förlorat sin mor och alla sina syskon under ockupationen; de greps och flögs i väg i en indonesisk helikopter och sågs aldrig mer. Hon var en ihärdig kampanjarbetare för timoresisk självständighet under många år.

Men vad som händer i detta fall kommer att vara ett prov på styrkan hos de instutitioner, som hon som justitieminister åtog sig att stärka. Att slingra sig ut ur fängelse tycks knappast stämma överens med de högtsträvande uttalandena som tillskrivs hennes ämbete i rättsväsendets strategiska plan för 2011-2030:

Rättsväsendet spelar en avgörande roll i ansträngningarna för att konsolidera fred och stabilitet, garantera laglydnad och främja ansvar och transparens.

Drömdes dessa ord upp bara för att tillfredsställa biståndsgivarna eller var de vad hon verkligen trodde?

Det är för sent att lägga till dessa senaste fiffel till min bok, men det finns många sätt att följa utvecklingen. Jose Belo fungerar fortfarabde som en enmans ansvarsmaskin med sin till högröstade tidning Tempo Semanal. Bloggen Diak ka Lae är alltid tankeväckande och webbplatsen Timor Hau Nian Doben, som samlar nyheter och publicerar dem på engelska, tetum och portugisiska, är också värda att titta på.

Källa: Gordon Peake/The Interpreter

15 - Förvirring om inköp av medicin

Hälsovårdsminister Sergio Lobo är misstänkt för att ha dragit nytta av sin post för att få förmåner genom ett regeringskontrakt. I tisdags (14 april). Under en plenarsession i parlamentet anklagade ett antal ledamöter hälsovårdsministern för att ha gett ett kontrakt för att importera läkemedel till sitt eget bolag, Istana Farmacia.

Gruppledaren för det demokratiska partiet (Democratic Party), Maria Lurdes Bessa, bad hälsovårdsminisern att förklara ett kontrakt för att köpa medicin. Bessa var förvånad över att hälsovårdsministern blandade in bolaget Istana Farmacia i kontraktet för att köpa medicin. Enligt den information hon fått, undertecknades kontraktet på bara en dag med med nästan 700.000 dollar i första omgången och ett andra kontrakt med Istana Farmacia.

Våra tvivel är att kort efter att dessa farmaceutika importerades, inte långt efter att det inte fanns något kvar, så vi vill ha en förklaring av dessa två kontrakt, frågade hon. Ministern avvisade ledamternas anklagelser i de svar hon gav.

Han sade att han innan han blev regeringsmedlem, så ägde han bolaget Istana Farmacia, men att han avgick efter att ha blivit minister.

Jag har inte något bolag, gå bara och kontrollera med justititeministeriet huruvida jag har ett bolag. Så därför är jag lite olycklig över informationen från ledamöterna, sade han.

Dessa anklagelser mot hälsovårdsministern har också uppstått på grund av misstankar om varför det är brist på medicin vid det nationella sjukhuset när privata kliniker är välförsedda. Samtidigt har Ilda da Conceicao (Fretilin) klagat på läkare vid sjukhusen, som skriver ut recept på medicin till patienter för inköp i privata kliniker.

Många patienter har kommit till oss med sina bekymmer över att de fått recept vid det nationella sjukhuset för inköp i privata kliniker, därför att sjukhuset inte har dem, sade hon. Hon bad hälsovårdsministern att öka ansträngningarna att kontrollera läkarna vid det nationella Guido Valadares-sjukhuset för att bättre fördela medicin över hela landet.

Ministern sade att han inte hört något om detta och försäkrade alla att Östtimors konstitution garanterar ett fritt [eller gratis, free i den engelska översättningen; Tommy Pollá/Östtimorkommittén] hälsovårdssystem.

Men kanske finns det några läkare som gör så och jag ber patienterna att ta med recepte till mig, så att jag kan vidta åtgärder mot dessa läkare, ty patienter borde inte vara rädda för att ge mig sådan information, sade Lobo.

På liknande sätt rapporterade en australisk sjuksköterska, som arbetar med en ideell hälsovårdsorganisation, att hon förra veckan tog tre patienter till Baucau-sjukhuset för behandling, men att sjukhuset inte kunde hjälpa dem på grund av brist på medicin.

Källa: Jornal Independente

15 - GMPTL: Regeringen borde inte blanda sig i Hera-mordrättegången

Dåvarande ordföranden för Östtimors kvinnliga parlamentsgrupp (akronym på tetum GMPTL), Josefa Pereira Soares (parlamentsledamot) har vädjat till regeringen att inte politiskt blanda sig i mordfallet i Hera, därför att det skulle kunna underminera rättsväsendet i Östtimor ytterligare.

Det är inte bara ett hot mot demokratin utan också ett hot mot rättsväsendet, därför att de statliga institutionerna var och en har sin egen funktion och människor borde inte lägga sig i det som de inte ska lägga sig i, sade ordföranden för GMPTL till Timor Post i parlamentet tisdagen den 14 april efter en plenarsession i parlamentet.

GMPTL-ordföranden sade att hon djupt beklagar att regeringen bestämt sig för att blanda sig i Heramordsrättegången, därför att kommer att påverka andras arbete för att nå ett rättvist beslut.

Jag tror att alla vi timoreser måste vara beredda att underkasta oss rättvisan enligt lagen, om ett fel har begåtts, som individer som begår brott måste stå till svars inför domstolar och underkasta sig domstolarnas beslut. Det borde inte finnas någon inblandning från någon politiker, därför att det helt enkelt är fel och står i motsats till vår konstitution och våra lagar, klagade ledamoten Josefa.

Under tiden har Judicial System Monitoring Program (JSMP) stora förhoppningar om att republikens president Taur Matan Ruak inte kommer att ingripa i Herarättegången, som för närvarande pågår i domstolen.

JSMP:s direktör Luis de Oliveira Sampaio sade att om statsöverhuvudet faktiskt ingriper, så kommer rättssäkerheten i Östtimor att vara i stor fara.

Även om Hera-händelsen inträffade av politiska skäl, så måste de ansvariga på grund av att människoliv skadades ställas inför rätta.

Vi väntar oss att republikens president inte på något sätt påverkar den pågående rättsprocessen, därför att vi bara kan föreställa oss att om han gör det, så kommer rättssäkerheten i Östtimor uppenbart att vara starkt hotad, sade han nyligen till Timor Post på sitt kontor.

Källa: Timor Post

15 - LH:s bidrag till australisk parlamentsutredning

Den australiska parlamentsutredningen om Australiens relation med Öttimor har just publicerat 72 bidrag till det gemensamma utskottet för utrikesfrågor, försvar och handel (Joint Standing Committee on Foreign Affairs, Defence and Trade). Länkar till alla, som bland andra omfattar vittnesmål från australiska individer och organisation, vänortsgrupper, akademiker, ideella organisationer, lokala förvaltningar, oljebolag, aktivister och andra , finns på http://www.aph.gov.au/Parliamentary_Business/Committees/House_of_Representatives_Committees?url=jfadt/timor_leste_2013/subs.htm.

La'o Hamutuk tycks vara den enda östtimoresiska organisation eller person som skickat in ett bidrag. Vårt sjusidiga bidrag (#40) kan också laddas ner från http://www.laohamutuk.org/Oil/Boundary/2013/LHSubAustPNenquiry28Mar2013.pdf. Det tar upp följande punkter:

• Vår relation borde grundas på ömsesidig respekt för suveränitet och mänskliga rättigheter.
• Östtimors närhet till Australien är en möjlighet, inte en risk.
• Vi uppskattar australiskt stöd sedan 1999, men historien förföljer fortfarande våra folk, liksom Australiens fortsatta stöld av Östtimors olje- och gastillgångar.
• Australiens generöss bistånd kan tillgodose vårt folks behov effektivare genom att prioritera mänsklig säkerhet och minskning av onödiga omkostnader.
• Östtimor och Australien borde lösa frågan om våra havsgränser grundat på aktuell internationell lag och ärlig skiljedom eller förhandlingar inklusive användning av juridiska processer.
• Australiska militära styrkor borde vara mera tillmötesgående och ansvariga, när deras handlingar här skadat eller dödat östtimoresiska medborgare.
• Banden mellan våra folk är goda exempel för bättre band mellan våra stater.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

08 - Östtimor - stabilitet till varje pris?

Dili/Jakarta/Bryssel. Även om stora olje- och gasintäkter har gett Östtimor fred, så krävs politiskt myndiggörande, säkerhetsreformer och finansiell försiktighet för att säkerställa att stabiliteten kan överleva uppsvinget.

Östtimor - stabilitet till varje pris?, den senaste rapporten från International Crisis Group, granskar situationen efter tillbakadragandet av FN:s fredsbevarare i december 2012 efter två framgångsrika val, som visade den unga statens stabilitet. Även om pragmatiska beslut av lokala ledare efter krisen 2006 att ta sig ut ur konflikten genom utgifter har fungerat hittills, så är denna strategi ohållbar, när inkomsterna från oljeindustirn kan börja minska snart.

Rapportens huvudsakliga slutsatser och rekommendationer är:

• Valen har centraliserat makten i händerna på några få. Även om regeringen och det enda oppostitionspartiet har en bättre arbetsrelation, så förblir parlamentet och de bredare politiska och lagstiftande utvecklingsprocesserna något blodfattig.
• Stabilitet har inte tillkommit genom instutitionella reformer inom säkerhetssektorn, vars svagheter utlöste 2006 års kris. Poliskapaciteten är fortfarande dålig, arméns roll är fortfarande inte klart definierad och breda instutitionella arrangemang, som ger en tydligare fördelning av arbetet mellan statens säkerhetsstyrkor behöver fomraliseras.
• Regeringen måste vara mera försiktig med att göra utlägg och säkra att investeringar skapar långsiktiga vinster. Den största utmaningen kommer att vara att göra framsteg när det gäller ekonomiska möjligheter utan att tömma de nationella tillgångarna. Regeringen kommer att bli tvungen att prioritera sökandet efter mer varaktiga sysselsättningar för en snabbt växande arbetskraft, vars tillväxt skapas av ett av världens högsta födelsetal.
• Dili kommer också att behöva hitta sätt att tackla den ökande social ojämlikheten, producera synbara resultat mot korruption och arbeta tillsammans med parlamentet och civilsamhället för att skapa lagar och politik, som åtnjueter ett större mått av legimitet.

Östtimor förtjänar beröm för den framgång med vilken den har genomfört pragmatisk politik, som stabiliserade landet efter krisen 2006, säger Cillian Nolan, Crisis Groups ledande Sydostasienanalytiker. Det finns emellertid allvarliga betänkligheter om hållbarheten, som måste hanterad det kommande årtiondet.

Regeringen har varit mindre intresserad av att fullfölja svåra reformer än att ändra bilden av ett land för länge känt som e våldsam plats, säger Jim Della-Giacoma, Crisis Groups direktör för Asienprogrammet. Att främja förtroende hemma och utomlands är viktigt för att omvandla varje samhälle efter en konflikt. Men Östtimor har ett mycket begränsat tidsfönster för de ändringar som skulle kunna minska de fortfarande verkliga riskerna för en återgång till konflikter.

Executive Summary | Hela rapporten (PDF)

International Crisis Group, mediekontakter

• Samer Ibrahim Abu Rass, (Bryssel), +32 (0) 2 541 1635
• Kimberly Abbott, (Washington), +1 202 785 1602

Källa: International Crisis Group

07 - Novemberskuggor

Massakrer och milisvåld är några av berättelserna bakom dessa fotografier från Östtimor, som man inte kommer undan … se fotografierna här http://www.abc.net.au/local/photos/2013/05/16/3760979.htm?site=darwin.

Varför, frågar de, invaderar indoneserna oss?

Varför, frågar de, hjälper australierna oss inte?.

Vem, frågar de, kommer att betala för de fruktansvärda skadorna på våra hem?

Känslorna här i går kväll var så starka, att vi, alla tre, kände att vi skulle kunna räcka ut händerna i den varma nattluften och ta på den.

--Greg Shackleton, en av Balibo fem, i en rapport från Östtimor 1975.

Chris Whitelaws fotografier är vackra. Precis som landskapet i Östtimor är vackert, från den ojämna kustlinjen till de fluoroscerande blåa vattnen ovanför reven, rätt upp i bergen, sjöarna och risfälten.

Men under 24 år av indonesisk ockupation har dessa landskap bevittnat ytterst oroande scener med våld och förstörelse.

Och en del av dessa berättelser delges i den här utställningen av 28 fotografier, Novemberskuggor, som nu visas i Darwin.

Ett fotografi visar en nutida scen vid Our Mother of Rosario-kyrkan i Suai. Det är hundratals människor i lysande vitt, som fridfullt deltar i en söndagsmässa. Men den 6 september 1999 var kyrkan platsen för otroligt våld.

Som Chris förklarar, under några dagar, om inte veckor, för incidenten hade människor kommit till kyrkan för att söka tillflykt från våld i omgivningarna. De smlades i hundratal, kanske till och med tusental. Kyrkan omringades och sedan överfölls männniskorna av beväpnad milis, som kastade handgranater genom kyrkans fönster och urskillingslöst avfyrade automatvapen mot dem. Och sedan satte de eld på kyrkan och de människor som flydde höggs ner med machetes. Det är verkligen en fasansfull och grym berättelse och olyckligtvis är det en av många från den tiden och tidigare.

Att använda infrarött har varit en nyckel för Chris, när han gjort dessa kusliga, dokumentärlika fotografier.

Det urvattnar sceneriet och skapar dessa vackra,silvriga bilder. Jag skapade det som ett avsiktligt bildmässigt uttryck för att avbilda den andliga värld, som är en mycket viktig del av tetum-kulturen. Jag skapade andar i landskapet för att representera de människor, som dödades under ockupationen och de andar som fortfarande bor där.

Chris hade en mycket levande känsla för dessa andar, medan han fotograferade på plats i Timor.

Det var en händelse medan jag besökte en skola i en stad kallad Ossu. Jag fördes genom byggnaden av en av nunnorna. Hon tog mig med till sovsalen fylld med tvåvåningsbritsar. Över dem fanns myggnät hängade från taket. Så fort som jag kom in i rummet, hade jag en känsla av att konfronteras med rader av andar, när jag betrakta dessa nät. Och sedan började nunnan att berätta att detta rum var ett förhörsrum och att man fortfarande kan höra rop och skrik, när det är tomt. Jag får gåshud, till och med nu.

Fotografierna har ett starkt socialt budskap.

Chris säger: Jag vill verkligen att människor ska förstå vad som hände i Östtimor. Det var en mycket lång, hård kamp och de har slutligen fått självständighet, vilket var den rättvisa de förtjänade.Det är verkligen en fråga om nationell skam för oss att det pågick så länge som det gjorde med resultatet det gjorde. Jag skulle vilja få australier att förstå och betrakta östtimoreser med andra ögon, när de ser dessa bilder, dessa vackar bilder, när de känner till bakgrunden.

Novemberskuggor visas från den 17 maj till den 8 juni 2013 på Paul Johnstone-galleriet i Darwin.

Källa: Miranda Tetlow/ABC Darwin

07 - Jordbruk bra, sysselsättning bättre: en regional sysselsättningspolitik för Östtimor

Det är otvivelaktigt att Östtimor har gjort betydande framsteg sedan självständigheten. Medan dess nuvarande Human Development Index placering är 134 bland 187 länder, har dess HDI ökat mer än Östasaiens och Still havsregionens, vilket säger en del. Men Östtimor står fortfarande inför allvarliga risker och utmaningar. Australien har en särskild relation med Asiens yngsta stat, vilket avspeglar sig i Australiens parlaments tillkännagivande av en undersökning av Australiens relation med Östtimor av kommittén för utrikesfrågor, försvar och handel. Centrumet för utvecklingspolitik har upprättat en inlaga till undersökningen, som sammanfattas här, och finns tillgänglig som PDF här samt kommer att läggas upp på kommitténs webbplats.

Ett anmärkningsvärt faktum om Östtimor är att, enligt Världsbankens statistik och illustrationen i grafiken nedan [enbart i originalet Tommy Pollák/Östtimorkommittén], landet har den högsta andelen undernärda barn under fem år, mätt med längd för ålder, i världen.

…

Med hänsyn till detta pekar många på jordbruket, som den sektor som mest angeläget behöver uppmärksammas i Östtimor. Men landet har massor av olja och gas. Det är inte så att det inte kan köpa livsmedel och jordbruket, även om det är viktigt, kommer aldrig att bli en generator av massiv sysselsättning. Ökad sysselsättning skulle sprida köpkraft till hela befolkningen, vilket skulle bidra till att lösa tillgången till livsmedel och undernäringen samt främja politisk och social stabilitet.

Ungdomsarbetslösheten i Östtimor är mycket stor och arbetslösheten mera allmänt är också mycket hög, särskilt i städerna. Östtimor har den nionde yngsta befolkningen i världen och en stor befolkningstillväxt, som, om den kommer att fortsätta, kommer att leda till en fördubbladbefolkning om 30 år.

Självklart så kommer inhemskt skapande av sysselsättning att vara viktigt, me i vårt inlägg betonar vi vikten av att angripa Östtimors sysselsättningsproblem regionalt. VI hävdar i synnerhet att Australien ska anta en regional sysselsättningsstrategi för att ge timoreser tillgång till möjligheter för sysselsättning och utbildning i Australien. Unga timoreser, som får chansen att arbeta i Australien, skulle ha en stark drivfjäder att tillägna sig grundläggande och avancerade färdigheter bland annat engelska-kompetens. Även om bara ett litet antal timoreser, i förhållande till storleken på ungdomskullarna, skulle ha direkt nytta av detta, skulle den sammantagna effekten bli mycket större på grund av den spilleffekt som det skulle ha, genom att öka efterfrågan på utbildning i Östtimor. Pengar hemskickade av timoreser i Australien är naturligtvis en annan fördel som bland annat skulle kunna hjälpa andra i deras familjer att betala för yrkes- och språkutbildning i Östtimor.

Östtimor har redan börjat vidta åtgärder för att ge ett litet antal av sina medborgare till gång till sysselsättningsmöjligheter utomlands. Omkring 1.100 timoreser är i Sydkorea enligt en bilateral sysselsättningsavtal för att arbeta i fabriker och fiskindustrier mellan 2009 och 2012. Australien har nu tagit med Östtimor i sitt säsongsarbetarprogram. Men detta förblir dock lite och, trots de starka mänskliga banden mellan de två länderna, har Australien hittills gjort inte gjort mycket annat för att främja möjligheterna till utlandssysselsättning för människorna i Östtimor.

Hur Australien kan förbättra detta i framtiden utgör huvuddelen av vårt inlägg. Vi förklarar åtta steg:

1. Australien borde, genom biståndsprogrammet, upprätta och subventionera, helst med delad finansiering med Östtimors regering, engelskt språkcentrum fokuserat på att förbereda timoreser för utlandsutbildning, högskoleutbildning och anställning.
2. Australien borde tillhandahålla och på något sätt subventionera timoresers antagning till Australia-Pacific Technical College eller till australiska tekniska högskolor för att få tekniska examina som godkänns i Australien.
3. Australien borde ge tillgång till anställningar i Australien och Stilla havsregioen, som leder till betydande arbetserfarenheter.
4. Australien borde, genom biståndsprogrammet, och helst med delad finansiering med Östtimors regering, finansiera rekryteringstjänster för att hjälpa timoreser med lämpliga i Australien erkända färdigheter att få tillgång till den australiska arbetsmarknaden enligt existerande visumregler.
5. Regeringen border reformera säsongsarbetarprogrammet med vidhängande arrangemang. Vi ser fem sätt att komma igång:
   1. gör betalning av flygresan till Australien till ett arbetsgivaransvar
   2. slå ner på illegalt arbete
   3. främja programmet genom arbetsgivargrupper
   4. ta bort de nuvarande fördelarnaför backpackers att arbeta i trädgårdsindustrin
   5. ta bort de geografiska begränsningarna för säsongsturister.
6. Ge Östtimor tillgång till arbets- och semestervisa och begränsa den inte till högskoleutbildade. Kvoten skulle kunna vara liten till en början och ökningarna skulle kunna göras beroende av ett litet (på gränsen till inget) antal som stannar över tiden.
7. Introducera en Regional Access Quota, som Nya Zeeland har, för att skapa ett begränsat antal permanenta uppehållstillstånd för medborgare från Australiens sårbara grannar, inklusive Öttimor.
8. Börja diskussioner med Nya Zeeland om möjligheten att utöka Closer Economic Relationship mellan Australien och Nya Zeeland att, på en progressiv och villkorad grund, omfatta tredjeländer som Östtimor och andra Stilla havsöländer.

Och bistånd?

Vårt bidrag behandlar också biståndsprogrammet, även om Du måste läsa det för att se vad vi säger om det. Naturligtvis är bistånd viktigt. Australien är Östtimor primära biståndsgivare och har varit det sedan självständigheten med nästan en miljard australiska dollar sedan 1999. Östtimor har också varit bland de tio största mottagarna av australiskt bistånd under denna period, vilket gjort förhållandet viktigt för bägge parter. Men vad bistånd än kan göra, så är det inte bra på skapa arbetstillfällen. Som skissats ovan skulle bistånd kunna vara en del av en regional sysselsättningsstrategi, som Östtimor behöver desperat, men Australien måste gå utöver bistånd, till en bistånds- och ökad arbetskraftsrörlighetsstrategi, om det verkligen vill göra en skillnad för Östtimor.

Richard Curtain är en Melbourne-baserad konsult för offentlig politik och har abetat med detta bidrag under sin tid som stipendait vid Development Policy Centre. Robin Davies är biträdande direktör för centret. Stephen Howes är centrets direktör.

Källa: Richard Curtain, Robin Davies och Stephen Howes/Development Policy Centre

05 - För premiärministerns fru börjar en ny kamp

Kirsty Sword Gusmão, bor på sin mors gård på Mornington-halvön medan hon behandlas för sin bröstcancer.

Kirsty Sword Gusmão öppnar dörren i sin mors hus på halvön i lågklackade skor, en mönstrad jacka, en antydan till smink men utan hår. Den började att klia, säger hon om den korthåriga peruk hon vanligen bär. Så jag tog av den. Jag hoppas det är OK.

Sword Gusmão är Östtimors första första dam - hennes man, Xanana Gusmão, gick från motståndsledare till president, när landet vann sin självständighet i maj 2002, och är nu premiärminister.

Hon var hemma för att fira jul, när hon diagnostiserades med bröstcancer. Behandlingen har hållit henne här sedan dess.

Att tappa håret har inte varit så traumatiskt som jag trodde det skulle vara, säger hon. Att tappa ögonbrynen och ögonfransarna är faktiskt värre. Jag var tvungen att köpa min första eyeliner-penna någonsin.

Även om behandlingen ska fortsätta fram till augusti, är prognosen god. Det är en vedervärdig process, men det går inte en dag utan att jag tackar min lyckliga stjärna, säger hon. Hade hon varit en enkel bybo i Östtimor utan möjlighet att resa utomlands för behandling hade jag faktiskt bara väntat på dö en dag.

Hennes tre söner - åtta, 10 och 12 år gamla - är hos henne under tiden. De går i lokala skolor men längtar desperat hem. Deras far besöker dem, när han kan, och kommer att vara här på torsdag när Alias Ruby Blade, en dokumentär om deras relation och Östtimors födelse, öppnar Human Rights Arts and Film Festival.

Historien berättas till stora delar genom bilder filmade av Sword Gusmão från början av 1990-talet. Hon hade länge tänkt att själv göra något av materialet - Jag är till viss del en gammalfrustrerad filmare sedan många år, säger hon - och när de i New York boende filmarna Alex och Tanya Meillier kontaktade henne, var hon först tveksam. Men sedan så tänkte jag, att det är mycket osannolikt att jag kommer att ha lyxen att ha tid att göra en film av det.

De kanske mest anmärkningsvärda scenerna är de, som är tagna inne i Xananas fängelsecell. Förhållandena är påvra, men långt ifrån brutala och han har ett litet kontor, komplett med mobiltelefon, videokamera och laptop-dator - allt insmugglat av Sword Gusmão och hennes kontakter.

I början var det hemliga anteckningar i en skosula eller fodret på en mössa, säger hon. Senare gjorde de ytterst korrupta vakterna gladeligen de skrymmande leveranserna.

Xanana var naturligtvis ingen vanlig fånge. Han var en VIP från den dag han tillfångatogs. … Han lyckades prata sig ut ur en del ganska kinkiga situationer.

Och in i hennes känslor också. Hon hade känt till Xanana sedan mitten av 80-talet, när hon studerade indonesiska vid Melbournes universitet. Hon drogs in i Östtimorrörelsen, började brevväxla 1992 och mötte honom slutligen första gången 1994.

I början när känslorna mellan oss började utvecklas, plågades jag av allehanda tvivel: Gud, jag är bara förblindad av bilden, posten han har, snarare än den verkliga personen. Hur skulle jag kunna känna honom under dessa omständigheter?

Det var en rimlig fråga, så klart. Och nästan 20 år senare, hur klarar sig ett förhållande som skapats under sådana omständigheter i omvärlden?

Jag gissar att vi gått från en okonventionell kurtis till ett okonventionellt äktenskap, då vi inte kan njuta av samma slags familjetid och personliga tid som en vanlig familj, säger hon.

Det har aldrig varit ett tråkigt ögonblick, det har aldrig varit ett normalt ögonblick i vårt förhållande och varje minut av vårt äktenskap har präglats av landets behov. Och jag antar att vi båda har accepterat att detta är vårt öde.

Alias Ruby Blade visas 18:30 på torsdag på ACMI, followed by aöljt av en frågestund med filmarna och Kirsty Sword Gusmão med Robert Connolly (regissör av Balibo), som moderator. Den visas i Sydney den 30 maj. Mer på hraff.org.au.

Läs mer på http://www.theage.com.au/national/for-the-former-first-lady-a-new-battle-begins-at-home-20130504-2j06p.html#ixzz2SYdyPTgw.

Källa: Karl Quinn/The Age

April

12 - Genomförandeprojekt för administrativ decentralisering och lokal förvaltning i Oe-Cusse- och Bobonaro-distrikten

Den 10 och 11 april besökte premiärminister Kay Rala Xanana Gusmão Bobonaro-distriktet för andra gången för att informera om genomförandeprojekt för administrativ decentralisering och lokal förvaltning i Bobonaro-distriktet. Det var en del av hans landsomfattande turné, som började den 7 mars i Oe-Cusse för att informera om projektet.

Bobonaro-distriktets administratör Domingos Martins välkomnade varmt premiärministerns besök, vars mål var att informera lokalbefolkningen om politiken för administrativa decentralisering och lokal förvaltning liksom planen att upprätta samfälligheter i hela det timoresiska territoriet.

Vi har väntat på och är beredda att ta emot upprättandet av samfälligheter. Det här ämnet talade vi faktiskt redan om 2006, när regeringen hade för avsikt att godkänna politiken för administrativa decentralisering och lokal förvaltning. Då var Bobonaro-distriktet ett av pilotdistrikten i konsultationsprocessen för så viktiga frågor som territoriell enhet, egendoms- och markfrågor, namnet på den nya samfälligheten och dess administrativa centrum. Vi litar på att nya samfälligheter kommer att skapas i Östtimor, trots åtskilliga utmaningar, förordadeW Domingos Martins.

Statssekreteraren för administrative decentralisering, Tomás Cabral, upprepade att decentraliseringspolitiken började 2003 med den första regeringen och Bobonaro-distriktet som pilotdistrikt. Men han sade också att det rådslag som ska göras inte kommer att begränsas till distriktshuvudstaden. I stället kommer den att utvidgas till underdistrikten, för de är tillsammans med förvaltningsdimensionen potentiella utvecklingskärnor.

Xanana Gusmão talade om regeringens prioritet när det gäller statliga instutitioners funktion och förberedelser för genomförandet av den administrativa decentraliseringen och lokala förvaltningen, som förutser upprättandet av samfälligheter i de 13 distrikten i enlighet med lag 11/2009 av den 7 oktober. Den här politiken jämnar vägen för utveckling av den privata sektorn på landsbygden genom att främja konsolidering av statliga instutitioner.

Jag skulle vilja uppmana er att tänka på levnadsnivån för befolkningen i Bobonaro, vare sig den är beredd eller inte för upprättandet av samfälligheter, därför att för att upprätta samfälligheter krävs det infrastruktur, utbilldning och hälsovård, vilka är lika viktiga för utveckingen av Bobonaro-distriktet, sade premiärministern.

Bobonaro-distriktet omfattar 1.368 kvadratkilometer med 50 sucos och omkring 93.800 invånare. De huvudsakliga ekonomiska aktiviteterna är familjejordbruk för självhushåll, boskapsuppfödning, ris och kaffe med potential för eknomisk utveckling inom områdena turism och specialiserade matgrödor för handel med Västtimor, ris och majs.

Oe-Cusse-distriktet omfattar 815 kvadratkilometer med 18 sucos och omkring 67.700 invånare. De huvudsakliga ekonomiska aktiviteterna är familjejordbruk för självhushåll, boskapsuppfödning, majs, ris, maniok och sötpotatis med potential för eknomisk utveckling inom områdena turism och specialiserade matgrödor.

12 - Första numret av g7+ nyhetsbrev

Det finns en grupp av länder, som kallar sig g7+ och består av ett antal fattiga, konfliktdrabbade länder med Östtimor som ett av de ledande länderna. Gruppen har nu börjat ge ut ett nyhetsbrev varannan månad. Det första kan Du läsa här …

Det innehåller

• Aktiviteter den senaste tiden, i det första numret första kvartalet 2013
• Landsuppdatering - Afganistan som gick med i g7+ 2010
• Möt ministern - Soifiat Alfeine Tadjeddine från Unionen Komorerna, g7+:s senaste medlemsland
• Kalender - kommande möten
• I media - länkar till artiklar och bloggar.

Källa: g7+ Secretariat, Media and Communications, PO Box 321, Berowra Heights, NSW 2082, Australia

10 - Xanana försvarar Mac's Metalcraft, men angriper media och antikorruptionskommissionen

Förra veckan (5 april) öppnade premiärminister Xanana ilsket munnen för att angripa KAK [anti-korruptionskommissionen, Tommy Pollák/Östtimorkommittén] och media, när han försvarade finansministern och hennes man när det gäller inköpet av sjukhussängar som hälsovårdsministeriet gjorde.

Premiärministern, som godkände krisprojektet för finansministerns man den 5 maj 2011, förklarade mycket högljutt med tydligt ilsken min att minister Emilias man inte behövde regeringskontrakt från Östtimor.

Emilia Pires man behöver inte kontrakt med regeringen. Han är ägare till en fabrik, sade premiärminister Xanana.

Premiärminister Xanana Gusmão har börjat visa sin solidaritet genom att försvara personer som utreds av anti-korruptionskommissionen, en organisation som premiärministern själv ville skapa.

Premiärminister Xanana upprepade, Minister Emilias man behöver inte ett kontrakt eller projekt från regeringen. Det var för att dessa saker behövde anskaffas, som vi sade gå och köp dem därifrån (syftande på Mac's Metalcraft).

Enligt Tempo Semanals källor i regeringsbyggnaden fick premiärminister Xanana besök mycket tidigt på morgonen, klockan åtta på morgonen, från en regeringsmedlem som utreds av KAK.

I morse gick några av våra vänner till premiärministerns kontor med mycket sorgsen uppsyn och det är förmodligen orsaken till att den gamle mannen talade ut, sade den premiärministerns kontor närstående källan.

Premiärminister Xanana visade klart att han är oroad och försvarade sin regerings medlemmar, som nyligen kallats av KAK och för närvarande undersöks av den, som finansministern.

Jag vill rätta till uppfattningen att Emilia Pires man behöver några statliga kontrakt, därför att han har en fabrik, argumenterade premiärminister Xanana trots att det är ett faktum att regeringen tecknade ett kontrakt för leverans av sjukhussängar till bolaget Mac's Metalcraft.

Premiärminister Xanana Gusmão, som tidigare också var premiärminister i den fjärde konstitutionella regeringen som under sin valkampanj i Lospalos (klockan 17:00 den 29 maj 2007) lovade att alla som stal så lite som fem cent skulle ut, var och en som var inblandad i korruption, bedrägeri eller nepotism (KKN) även för bara 50 cent och att skulle upprätta en nationell anti-korruptionspolitik, som en grundpelare för den fjärde konstitutionella regeringen, började idag vända ryggen åt sitt löfte och från golvet torka upp den saliv han spottat ut och ta den i munnen igen, när han krävde att KAK förbereder sig för utreda storskalig korruption och inte befatta sig med att utreda cigarettpengar (futtigheter).

Jag varnar KAK, förbered er. Ni tittar bara på cigarettpengar (futtigheter), sade premiärminister Xanana.

Det var också ett tillfälle då premiärminister Xanana vissa sin brist på förtroende för en del av Östtimors media, som har sålt sig själva för pengar för att förstöra det nationella intresset genom att skriva nyheter om KKN och sprida sina tidningar till allmänheten för att läsa.

Nu är jag rädd för att människor försöker att förgöra oss. Människor kan provocera oss, de kan se. Just nu försöka att förgöra oss med alla småsaker. Jag är överraskad över tidningen som 2007, när AMP-koalitionen bildade regering, kom och bad om hjälp med att köpa tidningar för att sprida dem här och där (ner till suco-nivån). Sedan till slut när den trycktes, gjorde de det själva, den här tidningen gör den här sortens saker för att spridas överallt. Jag sade att det här sättet att sprida pengar är ohållbart. Så nu är det stoppat. Det var AMP-korruption. Det är också korruption. Korruption av sinnena. Kanske kommer ni ihåg en händelse under en UNTL-examination i konferenscentrumet. En FN-expert, en timores som arbetade för UNDP, sade at jag inte respekterade domstolarna, jag respekterade inte det, jag bröt mot det, och jag sade att Du säljer Dig själv för att Du tar emot andra människors pengar. I stället för att försvara våra intressen, har Du gått över till dem i stället.

Jag var verkligen överraskad över att jag 2007 sade gamla mamma. Under 2007-2012 köpte vi och spred. Tala till regeringen, så vi köpte en del till därför att det var vår plikt mot media. Tryck, tryck, tryck, tryck, tryck, tryck, distribuera, distribuera, distribuera. En dag talade jag med någon. Mmmmmmmm det är inte tillräckligt. Vi har en miljon hundra tusen. Tryck en miljon hundratusen dagligen för distribution. Inombords sade jag till mig själv att det här att ge pengar för dagligt tryck måste få ett sluuuuuuuuuuuut , sade premiärministern ilsket och högljutt.

2008 upprättade den fjärde konstitutionella regeringen en policy att köpa STL, Jornal Diario Nacional och Tempo Semanal för distribution till sucos.

Tidningen Tempo Semanal distribuerade alltid extra exemplar, när det fanns en viktig nyhet att rapportera. Det har varit Tempo Semanals hållning sedan 2009 tills nyligen, när tidningen distribuerade kopior den 28 november 2012 och senast i februari under g7+ konferensen, som hölls i Dili, trots att regeringen inte tillät journalister att sprida skadliga tidningar på konferensen, men Tempo Semanal försökte icke desto mindre att sprida kopior på konferensen.

Fretilins parlamentsledamot Manuel Castro sade, som svar på dessa uttalanden av premiärminister Xanana, att detta klart visar att regeringschefen trampar på andra statliga instutitioner.

Hans uttalanden är angrepp på KAK, angrepp på domstolarna och angrepp på media. Han lägger sig i och är ett dåligt exempel för den nya generationen och ger de korrupta tillfälle att fortsätta med korruption, sade Manuel Castro till denna tidning.

Castro anklagade också premiärministern för att ha brustit i respeckt fför lagarna med angreppen på KAK och domstolarna.

Premiärministerna bryter mot lagen på grund av den oberoende rollen för domstolsväsendet, skilt från rgeringen, presidentämbetet och parlamentet, hans uttalanden försöker att övermanna alla dessa nationella instutitioner, sade Manuel Castro.

Källa: Tempo Semanal

Mars

25 - Alias Ruby Blade dokumenterar Kirsty Swords märkliga historia

Dokumentärfilmen Alias Ruby Blade erbjuder unik insikt i den tumultartade födelsen av en ny stat i Ö,sttimor genom Kirsty Swords historia, en ung australisk aktivist, som gav moståndsrörelsen värdefull hjälp och slutligen blev kär i motståndsledaren, och Östtimors förste president, Xanana Gsumão.

Året är 1990. En 23 år gammal australisk kvinna från Melbourne startar en modig resa till Östtimor, ett avsides beläget område i Fjärran östern. Landet har nyligen öppnats för turism efter åratal av isolering från omvärlden. Med sin videokamera i händerna börjar den uppåtsträvande filmaren Kirsty Sword att dokumentera sin semester i det krigsdrabbade landet.

Snabbt fram till idag och Kirstys ursprungliga filmer från 1990 och framåt är delar av den råa och stämningsmättade dokumentärfilm, Alias Ruby Blade, som hade sin premiär i Storbritannien förra veckan vid Human Rights Watch filmfestival.

Australian Times träffade filmarna, gifta paret Alex och Tanya Meillier, andra kvällen filmen visas för att få en inblick i filmningen av denna utomordentliga dokumentär.

Vi ville skapa den här filmen på ett sådant sätt att alla kan tillgdogöra sig den - även om de inte känner till historien om vad som hände i Östtimor, säger regissören Alex.

När vi redigerade filmen närmade vi oss de intimaste scener vi kunde hitta. Vårt mål var att hålla åskådarna fängslade så länge som möjligt.

Och det fungerar. Från det ögonblick filmen börjar är jag helt fångad. Scenerna är allt annat är förfinade men fängslande, musiken kraftfull och berättelsen djupt rörande. Det är inte förrän filmen slutar efter 80 minuter, som jag tar ett andetag och torkar de våta tårar som strömmat nerför mitt asnsikte.

Alias Ruby Blade följer den pasionerade människorättsaktivistens Kirsty Swords historia. Efter sitt första besök i Östtimor börjar Sword ett arbete som forskare för en banbrytande engelsk dokumentärfilm, som ska beskriva kampen för självständighet i Östtimor.

Besluten att hjälpa det timoresiska folket och komma närmare händelserna flyttar Sword till Jakarta, Indonesien, där hon arbetar som kampanjmakare för mänskliga rättigheter. Det är här som hon lägger sina drömmar om att filma på hyllan för att bli en spion för det timoresiska motståndet mot indonesiskt styre.

Som hemlig agent med pseudonymen Ruby Blade spelar Sword en avgörande roll för att smuggla videoutrustning och kassetter till motståndsrörelsen fängslade ledare Xanana Gsumão. Genom en intim korrespondens i form av brev och fotografier blir de kära i varandra.

Deras handlande tillsammans med andra viktiga timoresiska politikers banar vägen för folkomröstningen 1999 i Östtimor, då 78 procent av timoreserna röstade för självständighet. Den scenen i Alias Ruby Blade är ett av de mest talande filmavsnitt jag någonsin sett.

I filmen, när det timoresiska folket går för att rösta, tar de sina grytor, pannor, sitt ris och sina filtar, säger Alex.

De vet att efteråt kommer det att bli en förskräcklig vedergällning och deras byar kommer att bli nedbrända till grunden. Det är en inspirerande scen och det som till stor del gjorde att vi engagerade oss. Det visar modet, viljan och timoresers individuella handlingar av oförskräckthet och det är det vi vill visa i den här filmen.

Om Du inte vet mycket om Ö,sttimor eller vill veta mer, är det filmen Alias Ruby Blade Du ska se.

Alias Ruby Blade kommer att visas på filmfestivalen Tribeca den 17-28 april, innan den får sin australiska premiär i Melbourne.

Se trailern här [Klicka på källan för länken. Tommy Pollák]:

Källa: Kristy Barratt/ Editor's Choice, Stage & Screen/Australian Time

Alias Ruby Blade: A Story of Love and Revolution, recension

Fyra av fem stjärnor, speltid 78 minuter.

Denna inspirerande … regisserad av Alex Meillier, som också varit med om att skriva manuset … berättar om deras förhållandes första dagar, när paret utbytte allt från målningar till bonsai-plantor är också otroligt personlig och ger glimtar av passionerade personligheterna bakom de offentliga bilderna av dessa två nu ledande politiska människorna.

Sevärd?

Alias Ruby Blade: A Story of Love and Revolution är utomordentlig och upplyftande, berättelsen om Kirstys och Xananasotroliga romans och ett lands kamp för självständighet gör den här action-fyllda dokumentärfilmen svår att avvara. Rekommenderas starkt.

Källa: Jennifer Tate/The View (UK)

24 - Divin' Timor - filmtrailer

Divin' Timor är ett äventyr som inget annat, med Östtimor, en av Sydostasiens minst exploaterade destinationer, som fond tar det dig på ett undervattensäventyr till de mest majestätiska och jungfruliga dykplatserna i världen för att stödja stiftelsen Hummingfishs utvecklingsprojekt för Östtimors kvinnliga entrepenörer.

Se trailern här på YouTube …

Hummingfish-stiftelsens webbplats är http://hummingfish.org.

24 - Public-Private Partnerships för Dilis flygplats och hamnen i Tibar

Förkortad version av http://www.laohamutuk.org/econ/PPP/PPPIndex.htm (engelska) och http://www.laohamutuk.org/econ/PPP/PPPIndexTe.htm (tetum), som också innehåller länkar, illustrationer, PowerPoint och tilläggsinformation.

Public-Private Partnerships för att bygga grandiosa infrastrukturporjekt

För två veckor sedan var International Finance Corporation (IFC, en del av Världsbanksruppen) och Östtimors regering värdar för en konferens för investerare intresserade av att i offentligt-privat partnerskap bygga hamn i Tibar eller utvidga Dilis flygplats. Omkring 150 människor från hela världen deltog. Regeringen har gett La'o Hamutuk tillstånd att publicera presentationerna (se webbsidorna ovan).

Före konferensen hade IFC engagerat två australiska bolag för att fastställa de miljömässiga och sociala följderna av de föreslagna projekten. WorleyParsons behandlar Dilis flygplats och EcoStrategic hamnen i Tibar. Utöver dessa studier engagerade IFC Hamburg Port Consultants och Ambidji Group för att studera tekniska och affärsmässiga frågor runt de bägge projekten.

Efter sin utvärdering av de juridiska, tekniska, miljömässiga, sociala, finansiella och marknadsmässiga aspekter kommer IFC att presentera "Transaction Structuring Reports för regeringen, vilket de hoppas kunna göra i april för hamnen och maj för flygplatsen. Efter anbud i slutet av 2013 och kontraktsförhandlingar samt konstruktion under 2014, skulle byggandet av bägge projekten kunna börja i januari 2015.

Alla beslut, även de om konstruktion, specifikationer, tidplan, val av entrepenör, finansiella frågor och om vem som ska ta risken och göra vinst, kommer att fattas av Östtimors regering. IFC:s roll är att främja deltagande av bolag från den privata sektorn. Även om den kommer att hävda internationella standarder så är IFC:s enda inflytande att avbryta sitt arbete, i vilket fall regeringen skulle kunna vara tvungen att ersätta IFC för en del kostnader. Vi hoppas att Östtimor inte upprepar erfarenheten från kraftverksprojektet med tungolja, när regeringen utövade press på asiatiska utvecklingsbanken (ADB), så att den lämnade projektet, och fortsatte med många dyra misstag.

Public-Private Partnership (PPP) är en löst definerad term, som täcker ett brett spektrum av realtioner mellan regeringar och bolag från BOT (Build-Operate-Transfer, bygg-driv-överför, i vilka staten tillhandhåller mark, men bolag står förinvesteringsmedlen, driver projektet och tar vinsten eller förlusten för i ett antal år innan det överlämnas till staten) till direkta kontrakt (regeringen betalar för allting, bolaget konstruerar och bygger projektet och regeringen driver det). Detaljerna återstår ännu att utarbeta liksom fördelning av vinst och risk.

Bägge projekten bygger på mycket optimistiska bedömningar av framtida trafik. IFC, deras underentrepenörer och transportministeriet, går fram med full fart och vi hoppas att någon utvärderar huruvida de arbetar Östtimors folks intresse. De kommer att skapa uppenbara svårigheter och umbäranden för människor som bor i projektområdena, men skulle också kunna kräva att alla medborgare, som ägare av Östtimors oljerikedomar, betalar deras kostnader, inklusive troliga förluster om trafiken inte visar sig vara så stor som antagits. IFC föreslår en etappvis utbyggnad av bägge projekten för att minska risken om behoven växer långsaammare än förväntat.

Dilis flygplats

IFC projekterar att antalet passagerare som flyger till och från Dilis flygplats kommer att femfaldigas under de kommande 20 åren. För 2036 antar de att fler än 300.000 timoreser tar flyget varje år - omkring en av åtta timoresiska medborgare flyger tur och retur årligen. Flygresor används naturligtvis av den rikaste delen av vår befolkning och vi hoppas att kostnaderna för deras resor inte täcks av fortsatt låga avsättningar av offentliga medel för hälsovård, utbildning och landsbygdens infrastruktur.

Även om regeringstjänstemän drömmer att Östtimor skulle kunna bli ett regionalt nav för flyg till Qatar och andra avlägsna platser, så förutser den föreslagna planen flyg med en räckvidd på 2.100 nautiska mil (3.900 km) - ända bort till Hong Kong, Melbourne och Bangkok.

IFC föreslår att flygplatsen byggs ut i två etapper, omedelbar förlängning av den nuvarande startbanan på 1.800 meter till 2.050 meter och till 2.500 meter om 20 år. Flera olika möjligheter för den första etappen undersöks - huruvida det fria området runt startbanan ska breddas och om den ska förlängas österut eller västerut. Bygget av den första etappen kommer att börja 2015, vilket skulle kunna skära av de 700 människor som bor i aldeia Beto Tasi från resten av världen och variant skulle korsa floden Comoro in i Bebonuk. För att ta hänsyn till oron hos invånarna i Beto överväger IFC och regeringen olika sätt att vidmakthålla tillfart till bosättningen, till exempel en bro över floden, en ny väg eller en tunnel under startbanan. Den andra fasen, förlängning av startbanan in i hjärtat av Bebonuk, skulle kunna genomföras när och om flygtrafiken kräver det.

Hamn i Tibar

Östtimors import är mycket större än dess export och IFC projekterar att denna obalans fortsätter. Under 2011 mottog Östtimoromkring 21.000 ton importgods (enligt IFC) och handelsstatistiken visar att den totala importen under året var värd 340 miljoner dollar (jämfört med 13 miljoner dollar för annan export än petroleumprodukter, nästan allt kaffe). IFC förväntar sig att importen växer till 190.000 ton årligen 2040, med ett årligt värde av omkring 3,1 miljarder dollar. De ser mindre än 10.000 ton för export, så att vårt handelsunderskott kommer att fortsätta att växa.

Vid det laget kommer Bayu-Undan för länge sedan att vara tömd och vår oljefond kommer att ha förbrukats. Hur ska Östtimor kunna klara ett så enormt handelsunderskott utan oljeinkomster att betala med?

Fler detaljer om bägge projekten finns i IFC:s sammandrag och presentationer vid investerarkonferensen, nedladdningsbara från webbplatsen nämnd i början. La'o Hamutuk kommer att fortsätta följa dessa projekt och aktualisera våra webbsidor. Vi välkomnar information från alla källor.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

21 - Rätt till mark och bostad

De senaste månaderna har tunga regn översvämmat Aitarak Laran ett stenkast från Trocaires kontor, där jag arbetar. Översvämningen och stora skador på många ruckel längs kanalen har skyllts på det långamma och dåliga arbetet, som ett bolag kontrakterat av regeringen förra året för att bygga en ny bro i området, gjort. Lokala medlemmar i Rede ba Rai (Marknätverket - Land Network), Trocaires partner, har arbetat i åratal för att hjälpa de hundratals familjer, som ockuperat allmän mark i Aitarak Laran och andra delar av Dili. För mindre än en vecka sedan förhandlade de med det för översvämningen ansvariga bolaget om en förlikning på 20.000 dollar för 182 familjer, vilkas hus skadats.

Framgångar som denna stärker rörelsen för markrättvisa i Östtimor och visar den styrka som finns. De senaste månaderna har jag arbetat med Marknätverket för att bistå dem med en ansökan om ett treårigt bidrag från den europeiska unionen. Under detta arbeta har jag lärt mig en hel del om deras arbete och nyckelfrågorna om mark och bostäder som Timor nu står inför. Nedan finns några exempel på större fall som Marknätverket har arbetat med (foton från Rede ba Rai).

Efter det extrema våldet 1999 fann nästan 200 familjer skydd i det tidigare Brimob-högkvarteret (Brimob - indonesisk kravallpolis). I januari 2011 avhystes 175 familjer med våld och många flyttade till en plats i Aitarak Laran. Familjerna kräver inte rätt till marken, men utan någonstans att ta vägen, kräver de av regeringen att den erkänner deras människovärde och ger dem alternativa bostäder eller penninghjälp för att skaffa andra bostäder. Lokala idealister (medlemmar av Rede ba Rai) hjälper familjerna att hitta utvägar familj för familj.

En annan större markfråga i Dili rör marken, som Timor Plaza, Timors första galleria, byggdes på i slutet av 2011. Medan många familjer godtog penningersättning från bolaget, så valde några markägare att ta sina fall till domstol. Bolaget befanns skyldigt till olaglig expropriation av mark, men detta har överklagats.

Utanför Dili arbetar samfälligheter för att stärka allmänningar och skydda allmänna rättigheter, som i stort förmenades under protugiserna och indoneserna, men härrör sig frå tiden före portugiserna. Samfälligheterna står också inför hoten av regeringsledda expropieringar av mark för jättlika utvecklingsprojekt, bland annat ett oljeraffinaderi, kraftver och en motorväg i en söderkorridor.

Källan har också ett antal intressanta fotografier.

Källa: Pam/Timor Rising

19 - Östtimor går till domstol för att säkra skatteinkomster

Díli. Den här veckan är en milstolpe för Östtimor. Dílis distriktsdomstol kommer att vara spelplatsen för mål, i vilket för första gången i historien Östtimor har försvarat sina suveräna rättigheter att skydda skatter insamlade från olje- och gasbolag i domstol.

De senaste fem åren har finansministern, Emília Pires, skapat en stor grupp av timoreser, utlänningar, jurist- och revisionsbyråer för att börja skatterevisioner av oljebolag. Syftet med revisionerna är att försäkra sig om att Östtimors folk har fått sin rättmätiga andel av skatteinkomsterna från olje- och gasintäkter i Östtimor och att bolagen omsorgsfullt följer Östtimors tillämpliga lagar. Finansministeriet har utövat skrupulös flit fall för fall med att tillämpa &Oul;sttimors existerande lagar. Denna flit hr resulterat i upptäckten av många oegentligheter i självdeklarationer, som nu ska läggas fram i Östtimors domstolar.

Talespersonen för den femte konstitutionella regeringen, Ágio Pereira, anmärkte Det här handlar inte bara om att få tillbaka pengar utan om att ändra det sätt på vilket oljebolag gör affärer i vår stat, i alla utvecklingsländer. Vi gör bara vad varje annat utvecklat land gör eller borde göra när det gäller granskning och revision av bolag som gör affärer på deras territorier för att försäkra sig om att håller sig till existerande lagar och betalar vad de ska. Det här är best practice och en integrerad del av statsbyggnad. Idag borde timoreser överallt känna stor stolthet och våra internationella partner borde ha en förnyad känsla av förtroende för staten, eftersom dessa åtgärder visar god förvaltning, gott ansvarstagande och god transperens.

Östtimor förblir starkt för investeringar med en regering, som har skapat skatteförmåner och andra incentiv för att främja deltagande. Investerare är högt uppskattade, men som alla andra måste de följa lagen.

Det första fallet är enkelt. Östtimors skattemyndighet (Timor-Leste Revenue Services - TLRS), som hanterar oljeskatter begärde bevis för informationen som enligt lagen krävs för bolagets skatteavdrag. Till dags dato har bolaget vägrat att ge dessa uppgifter. När bolaget vägrade att lämna uppgifterna utfärdade TLRS en uppskattning plus straffavgift enligt lagen på totalt 5.090.681 dollar.

Ju större skattteavdrag ett bolag begär desto lägre blir deras taxerade inkomst och den östtimoresiska regeringens skatteintäkter. TLRS begärde bara motivering, såsom kvitton, för att säkra att de utgifter bolaget hävdade i sin självdeklaration verkligen betalats och att sådana utgifter bara använts för aktiviteter hörande till dess intressen i JDPA 03-13 och inte för något annat.

När bolaget i fråga hävdar att medlen för huvudkontorets utgifter endast använts för hanteringen av dess intressen i JDPA 03-13 utan att framlägga några bevis för att rättfärdiga utgifterna finns det inte något sätt att veta. Östtimors skattemyndighet kan inte blunda för sin plikt mot Östtimors folk att verkligen genomföra skattelagen och därför hade den inte något val utom att lägga på de tillämpliga skatterna och straffavgifterna.

Alla bolag borde känna till Östtimors lagar eftersom de har varit giltiga en tid, några ända sedan UNTAET, och den för dessa bolag tillämpliga lagen inte har ändrats sedan den trädde i kraft. Den främsta lagen i detta fall är lag nummer 3/2003 från den 1 juli ON THE TAXATION OF BAYU-UNDAN CONTRACTORS (TOBUCA).

Timor Sea Treaty bemyndigar, med vissa begränsningar, var och en av regeringarna att tillämpa sin skattelagstiftning på oljeaktiviteter i Joint Petroleum Development Area. I enlighet med avtalet kan Östtimor tillämpa sin skattelagstiftning på 90% av oljeaktiviteterna; Australien kan tillämpa sin egen skattelagstiftning på 10% av dessa aktivteter.

Den nuvarande lagen skapar skattelagstiftningen för utvecklingen av Bayu-Undan-fältet. Målet för detta är att uppmuntra Bayu-Undan-bolaget att fortsätta med gasdelen av projektet utöver oljedelen. Utvecklingen av projektet i dess gasdel ska göra det möjligt för Östtimor att öka sina sammanlagda inkomster från Bayu-Undan-fältet.

Källa: Ágio Pereira/Pressmeddelande/Östtimors regering

14 - Två journalister dömda till böter för ärekränkande kritik

Dili. De två timoresiska journalisterna anklagade för ärekränkande kritik, ett brott som kan straffas med upp till tre års fängelse eller böter, dömdes idag att betala 150 dollar till Dilis distriktsdomstol.

Oscar Maria Salsinha och Raimundos Oki har dömts att betala böter på 150 dollar var, sade domaren i en sal full av timoresiska journalister, som applåderade domarens beslut om deras kollegor som undgick ett fängelsestraff.

Journalisterna åtalades efter klagomål från en offentlig åklagare om ärekränkande kritik i nyhetsartiklar i december 2011 och januari 2012 som anklagade käranden (åklagaren) för att ha tagit emot en muta i ett mål om en trafikolycka.

Enligt den timoresiska brottsbalken gäller brottet ärekränkande kritik för dem som, med några medel, inför en myndighet eller allmänheten medveten om falskheten hos beskyllningen av en särskild person för att ha beått ett brott med avsikt att han/hon ska åtalas.

Lagen säger också att om personen inte var medveten om det falska i anklagelsen, så kan den förfördelade begära kompensation i ett civilmål.

I samma domslut dömdes den som vidarebefordrade uppgiften om den påstådda mutan åklagaren fått, journalisternas nyhetskälla, till en villkorlig dom på ett år och att betala 150 dollar i böter.

Källans offentliga försvarare, Laura Valente Lay, sade att han skulle överklaga domen.

Domaren sade att åklagarna misslyckades att bevisa att nyheterna publicerade av de två journalisterna hade skadat åklagaren, som enligt timoresiskt press var en intern åklagare vid tillfället, materiellt.

Jag är nöjd med domstolens beslut. Men jag är bedrövad på grund av kompensationen eftersom vi bara rapporterade nyheten, sade Lusa Raimundos Oki, journalist från tidningen Independente.

Oscar Maria Salsinha, från Suara Timor Lorosae, sade att han var nöjd med domarens beslut. Representanten för Östtimors jounalistförbund (Association of Journalists of Timor-Leste), Tito Filipe, sade att domarens beslut var rättvist och vädjade till parlamentet och det timoresiska rättsväsendet att ta bort ärekränkande kritik från brottsbalken när det gäller journalister.

Rättegången mot de två journalisterna för ärekränkande kritik enligt den timoresiska brottsbalken ledde till reaktioner hos Amnesty International och FN:s arbetsgrupp för godtyckliga arresteringar (UN Working Group for Arbitrary Detention - WGAD).

Dessa två journalister gjorde ingenting utom sitt arbete och utövade sin yttrandefrihet för att rapportera om möjlig förekomst av korruptioninom rättsväsendet, sade Isabel Arradon, Amnesty Internationals direktör för Sydostasien.

WGAD kritiserade missbruket av ärekränkande kritik som en form av undertryckande av yttrandefriheten.

Källa: Lusa

13 - Vattenbolaget Águas de Portugal Timor startar verksamhet igen

Den portugisiska vattengruppen Águas de Portugal (AdP) planerar att återupprätta det timoresiska vattenbolaget Águas de Portugal Timor för att tillhandahålla vatten, avlopp och sophämtning, sade direktör Álvaro Castello-Branco i Dili.

Direktören, som ska avsluta sitt fyradagarsbesök i Timor på onsdag, sade till den portugisiska nyhetsbyrån Lusa att landet har förutsättningar för att åter starta verksamheten så att bolaget åter kan bli en portugisisk närvaro och ett portugisiskt bidrag till utvecklingen av Östtimor.

Álvaro Castello-Branco tillade att Águas de Portugal Timor åter skulle få sin egen direktör de närmaste månaderna och att denne skulle ha i uppdrag att starta verksamheten igen.

Den portugisiska statliga gruppen AdP är verksam i Angola, Mozambique och Brasilien samt i Azerbedjan och Marocko.

Källa: macauhub

13 - Material om Timors jordbruk nu på nätet

En sammanställning av referensmaterial om jordbruk i Östtimor är nu tillgänglig på webben, http://www.timoragri.fhost.com.au/.

Det sammanställdes först som en CD av forskningsavdelningen i ministeriet för jordbruk, skogsbruk och fiske med bistånd från Portugal.

Materialet omfattar 300 dokument om jordmån, klimat och grödor.

En intressant artikel är interaktiva klimatdata om Timor, http://www.timoragri.fhost.com.au/ta300/345%20Timor%20Climate%20interactive.htm.

Källa: Chefe Timor Agri

11 - Invigning av krabb- och fiskodlingscentrum

Krabb- och fiskodlingscentrumet invigdes fredagen den 8 mars av jordbruks- och fiskeministern, Mariano Assanami Sabino, och USA:s ambassadör, Judith R. Fergins, i Oralan som ligger i underdistriktet Vemasse i Baucau-distriktet.

Vår regering vill, i samarbete med USA:s regering representerad av dess verkställande organ Agriculture Cooperative Development International/Volunteers in Overseas Cooperative Assistance (ACDI/VOCA), att detta centrum odlar krabba och fisk, vilkas tillväxt kan nå 20.000 per månad, omkring 240.000 per år, sade Mariano Assanami Sabino.

Ministern påkallade allvaret och disciplinen hos de odlare, som är intresserade av denna vattenbruksaktivitet, därför att dess resultat ger stora ekonomiska fördelar. För att ta ett exempel, så kan en krabba väga ett kilo och varje kilo kan kosta tio USA-dollar eller till och med mer på marknaden i Dili.

Jag hoppas att detta centrum, avsett för odling av krabbor och fisk, inte blir det enda. Östtimor har mer än 700 kilometer kust, med potential och genomförbarhet för att bli till nytta för alla timoreser intresserade av att investera i detta, vilket kan bli en inkomstkälla, särskilt för familjer i kustregionerna, sade USA:s ambassadör.

USA:s regering är stolt över att vara en ständig partner till den timoresiska regeringen med vilken samarbetet har ytterligare stärkts efter Hillary Clintons besök i september förra året under vilket premiärminister Xanana Gusmão och hon kom överens om att jordbruks- och fiskesektorerna är av särskilt intresse för landets utveckling. Det här projektet visar att de två ländernas beslutsamhet har blivit en realitet med skapandet av det här centrumet för att odla karabbor och fisk, sade USA:s ambassadör Judith R. Fergins.

Källa: Östtimors regering

11 - SIPRI vill samarbeta med Indonesiens tankesmedjor

En delegation från Sveriges välkända tankesmedja, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), kommer att besöka Indonesien den här veckan för att främja ett djupare samarbete och bygga nya forskningsnätverk med dess motsvarigheter i Indonesien, sade en svensk diplomat.

Syftet med SIPRI:s besök är att etablera djupare former av internationellt samarbete och forskningsutbyte samt i sista hand skapa nya forskningsområden med internationell betydelse inom SIPRI och dess regionala motsvarigheter i Indonesien, skriver Sveriges Indonesienambassadör Ewa Polano i ett pressmeddelande till The Jakarta Post i lördags.

SIPRI är en av världens topprankade tankesmedjor, som huvudsakligen fokuserar på forskning om konflikter, rustnig, vapenkontroll och nedröstning. Varje år publicerar den en välkänd årsbok.

SIPRI:s sex-personers delegationsbesök kommer lägligt när de flesta av Indonesiens tankesmedjor står inför en kris på grund av bristande uppmuntran och finansiering av deras aktiviteter. Indonesien, som de flesta utvecklingsländer, använder lite medel för forskning och utveckling. Många universitetsutbildade betraktar forskning som ett oattraktivt yrek.

Högre utbildning är mycket dyr i Indonesien, men inget universitet i Indonesien har någonsin hittat sig självt bland världens 50 bästa.

Enligt handelsminister Gita Wirjawan kan Indonesien - ett land med 240 miljoner invånare - kan bara få fram 600-800 filosofie doktorer per år. Till och med 2011 hade indonesiska universitet bara examinerat 14.000 doktorer, hälften av dem i religiösa studier.

Tankesmedjor i Indonesien står också inför ett liknande öde. Enligt Pennsylvaniauniversitetets rankning av tankesmedjor 2012, Global Go To Think Tank Rankings, har Indonesien bara 21 tankesmedjor, mycket färre än Zimbabwes 24. Indonesien låg på andra plats från botten bland G20-staterna, när det gäller totalt antal tankesmedjor i varje medlemsstat. Saudiarabien, en G20-stat, har bara fyra tankesmedjor, medan USA har 1.823 och Sydafrika 86.

… SIPRI låg på fjärde plats i rankningen efter Brookings Institution från USA, Storbritanniens Chatham House och USA:s Carnegie Endowment for International Peace.

Med 21 tankesmedjor har Indonesien det största antalet av alla länder i Sydostasien. …

Under sitt fyradagarsbesök (11-14 mars) i Jakarta kommer SIPRI:s ledning med ordförande Göran Lennmarker och dess direktör Tilman Bruck i spetsen att besöka ett antal forskninginstitutioner och tankesmedjor samt samtala med forskare, akademiker och regeringstjänstemän om säkerhet och utrikespolitik.

Delegationen ska komma till i Jakarta söndag kväll och träffa försvarsminister Purnomo Yusgiantoro, den framstående forskaren Juwono Sudarsono och andra. Den kommer också att träffa Centre for Strategic and International Studies ledning, sade Per Herrmansson från den svenska ambassadens till Jakarta Post i söndgs.

Källa: Veeramalla Anjaiah/The Jakarta Post

11 - Potentiella investerare möts för att analysera bygge av hamn och flygplats

En konferens avsedd att hitta partner för bygge av Östtimor nya hamn och flygplats har ägt rum i Dili organiserad av den timoresiska regeringen med stöd av International Financial Corporation (IFC), en del av Världsbanken.

Den här konferensen hölls för att bjuda in potentiella investerare till Timor för att delta i de nya projekten, nämligen bygget av hamnen i Tíbar och den nya Nicolau Lobato internationella flygplatsen, sade den timoresiske ministern för transporter och kommunikationer, Pedro Lay.

Omkring 100 människor deltog i konferensen, inklusive 20 inhemska och utländska investerare.

Hamnen i Tíbar och Nicolau Lobato flygplatsen identifierades som strategiska byggnadsprojekt i Östtimors strategiska utvecklingsplan för tiden mellan 2011 och 2030.

IFC-delen av Världsbanken fokuserar på att tillhandahålla lån och göra investeringar i en del bolag för att stödja tillväxten av den privata sektorn i utvecklingsländer.

Källa: macauhub

08 - Östtimors rikedom - för det förflutna eller för framtiden?

Anpassning av ett blogginlägg med illustrationer och länkar: http://laohamutuk.blogspot.com/2013/03/tls-wealth-for-past-or-for-future.html (engelska) och http://laohamutuk.blogspot.com/2013/03/tl-nia-riku-soin-ba-pasadu-ka-futuru.html (tetum).

Den 5 mars 2013 organiserade den ideella organisationen (NGO:n) Belun ett seminarium i Delta Nova, Dili, för att presentera Belunforskaren Constantino Brandãos rapport om de sociala följderna av den administrativa processen för veteranernas pensioner (tetum eller engelska). Vid seminariet hölls också en paneldebatt och en presentation av La'o Hamutuk-forskaren Juvinal Dias om de nationella följderna av förmåner för tidigare kämpar (PDF, tetum eller engelska, PowerPoint tetum eller engelska).

Juvinal förklarade att 95% av statens inkomster, inklusive de som används för att betala veteranernas pensioner, kommer från ändliga oljetillgångar. Östtimors begränsade olje- och gasresurser är inte tillräckliga för att på lång sikt finansiera statliga aktiviteter. När staten ger ut mycket pengara på en sektor förlorar andra sektorer pengar.

2013 års statsbudget avsätter 96 miljoner dollar för veteraners pensioner, som ökar mycket snabbare än utgifterna för hälsovård och utbildning. Mellan 2008 och 2012 använde regeringen omkring 199 miljoner dollar för pensioner och stipendier till veteraner, 24 miljoner dollar för nödprojekt som veteraner erhöll och 14 miljoner dollar för ceremonier, begravningsplatser och motståndsmuseet. Dessutom fick veteraner kontrakt för fler än 100 infrastrukturprojekt värda omkring 78 miljoner mellan 2010 och 2012.

Enligt ett internt dokument från finansministeriet som La'o Hamutuk fått förväntar sig regeringen att fortsätta betala till veteraner och deras avkommor til 2122. Det här dokumentet beskriver ett referensfall som kommer att kosta 2,8 miljarder dollar av Östtimors resurser på veteranernas pensioner. Om antalet veteraner ökar och minimilönen höjs, skulle regeringen kunna betala mer än 7 miljarder dollar för veteraner. Finansministeriet uppskattar att Östtimors totala oljetillgångar uppgår till omkring 26 miljarder dollar.

Idag konfronteras Östtimor med hög inflation, omkring 11% under 2012. Vi har nästan ingen inhemsk ekonomi som kan absorbera den del av statens utgifter som cikulerar i landet.

I tillägg till inflationen är Östtimors naturtillgångar mycket begränsade och olje- och gasfälten Bayu-Undan och Kitan kommer att vara tomma nästa årtionde. Då kommer vår befolkning att vara större och de många barnen födda efter 1999 kommer att gå in i arbetsstyrkan och Östtimor kommer att behöva betala för statliga åtgärder inom utveckling av humankapitalet, offentliga transfereringar och återbetalning av skulder, som vi började ta upp förra året.

Ännu mer oroande är att under 2010-2012 ökade statsutgifterna 31% per år och våra inhemska inkomster och vinster från oljefondens investeringar förblir små. Om vi fortsätter i denna riktning kommer oljefonden att vara tömd 2020. Utan oljepengar, vad ska Östtimor använda för att betala veteranernas förmåner? Det skulle vara bättre att investera i utbildning av våra barn än att ge ut dem på tidigare kämpar.

La'o Hamutuk föreslår att policyn för att transferera offentliga tillgångar till veteaner borde grundas på vårt lands ekonomiska realitet, så att de kommer att gynna vår inhemska ekonomi snarare än att stimulera inflation öka fattiga människors, som inte är bland förmånstagarna, bördor.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734-0965
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

02 - Premiärministern avslutar Östtimors största internationella konferens

Díli. Den internationella konferensen om Post-2015 Development Agenda har avslutats med Östtimors premiärministers, Kay Rala Xanana Gusmão, avslutningstal. Premiärministern sade till de 227 utländska gästerna, som representerade fler än 50 länder, och hundratals timoresiska delegater att Det har varit en ära och ett prvilegium för Östtimors folk att vara värd för denna konferens. Han uppmuntrade församlingen med sina slutord: Vi vet att våra utmaningar är stora , men vi vet också att vi tillsammans kan finna ansvaren.

Under avslutnigsceremonin var Salomonöarnas premiärminister representerad av sin finans- och ekonomiminister Rick Nelson Houenipwela, som läste upp Díli konsensus, ett dokument som beskriver resultatet av konsultationerna och diskussionerna under möterna. Dokumentet, som antogs enhälligt, betonar betydelsen av nationellt ägarskap av utvecklingsplaner samtidigt med stöd för att på ett globalt plan sträva mot universella mål. Det pekar på fyra områden som inte har behandlats rätt i millenniemålen: inkluderande ekonomisk tillväxt, fredsskapande, statsbyggnad och klimatförändringar med miljöhantering. Dokumentet konstaterar att existerande mål för hälsovård, utbildning, kvinnors bemyndigande och globala partnerskap ska finnas kvar med förtydliganden. Díli konsensus erkänner att inkluderande ekonomisk tillväxt kräver politik som är för arbeten och för fattiga.

Premiärminister Gusmão refererade till dokumentet som historiskt och ett som ställer upp våra prioriteter och våra hopp för utvecklingsplanerna för tiden efter 2015 (Post-2015 Development Agenda). Han sade: Det här är ett dokument som speglar g7+-ländernas, de portugisisktalande afrikanska ländernas (PALOP) och våra Stilla havsgrannars syn. Resultaten av denna konferens, så som det uttalas i konsensusdokumentet kommer nu att ingå i materialet för högnivåpanelen för Post-2015 Development Agenda. Dessutom kommer högnivåpanelens särskilt utsända rapportera om de ämnen, som har behandlats på konferensen i Díli.

Medan de flesta utländska besökarna kommer att lämna Díli efter avslutningsceremonin, kommer en del g7+-ministrar och specialister stanna för att närvara vid ett tekniskt möte med g7+-representanter den 1 och 2 mars.

Dílis internationella konferens har varit en unik strävan. Premiärminister Gusmão konstaterade att För första gången har vi bräckliga stater samlats, talat med en röst för att vara en del av processen för att sätta upp ramverket för global utveckling på ett skäligt, hållbart och rättvist sätt. Vi ska vara stolta över detta, sade hand.

Källa: Pressmeddeland/Östtimors regering
Ágio Pereira, +670 77045002
www.timor-leste.gov.tl

Februari

28 - Dili konsensus

Inledning

Den Demokratiska Republiken Östtimor var värd för representanter för regeringar och civilsamhället i g7+-gruppen av bräckliga stater, Stilla havsländer och portugisiskspråkiga afrikanska länder (Portuguese-speaking African countries - PALOP) vid Dilis internationella konferens med utvecklingsprogrammet för tiden efter 2015 på dagordningen den 26-28 februari 2013. Konferensens tema var Utveckling för alla: Stoppa konflikter, bygg stater och utrota fattigdom. Dess syfte var att nå ett brett samförstånd om hur de särskilda utvecklingsutmaningar bräckliga stater och konfliktdrabbade stater står inför borde forma ramverket för utveckling efter 2015.

Vi samlades i en anda av ömsesidigt lärande och för att finna en gemensam grund samt skapa solidaritet. Tillsammans har vi omfattande erfarenhet och en kraftig röst. Vi vet att många av oss inte kommer att uppnå de flesta av milleniemålen (Millennium Development Goals - MDGs). Vi vet att våra folks välbefinnande beror på hur vi uppnår resultat, som inte återspeglas korrekt i MDG, särskilt beträffande områdena fred, rättvisa och klimatförändringar. Vi vet att vi måste forma vår gemensamm framtid och att där det finns faktorer som hindrar vår utveckling bortom vår kontroll, måste vi tala med en röst för att framföra våra förväntningar på världssamfundet.

Mot ett nytt utvecklingsprogram

Vi är överens om att milleniemålen har hjälpt oss att fokusera våra utvecklingsansträngningar, underlätta dialoger och gjort våra utvecklingsstrategier mer resultatorienterade. Men de tar inte hänsyn till de fundamentala hinder vi står inför. Viktigast är att konflikter och bräcklighet inte avspeglas i milleniemålen, när de har varit grundläggande hinder för för att uppnå dem i våra länder.

Vi menar att programmet för utveckling efter 2015 måste spegla utvecklinsutmaningarna för alla grupper av länder och definieras genom inkluderande av länderna ledda konsultativa processer. Vi understryker vikten av deltagande nationella konsultationer och egen utvärdering som grund för att definiera våra nationella utvecklingsprioriteter och erkänner den kritiska rollen för politiskt ledarskap och uthålligt politiskt åtagande för att förverkliga våra mål.

Vi stödjer strävan mot universella mål på den globala nivån. Samtidigt betonar vi att nationellt ägande av utvecklingsprogram är absolut nödvändigt. Våra nationella utvecklingsramverk måste spegla våra nationella prioriteter och förhållanden. De borde samordnas med, men inte underordnas, globala mål.

Medan våra särskilda behov och prioriteter kan vara olika, så har vi alla visioner om ett bättre liv för våra folk enligt humanitär säkerhet. ramverekt för global utveckling efter 2015 måste försöka förbättra det sociala kontraktet genom att främja integrerade åtgärder på fyra huvudområden som inte behandlas riktigt i milleniemålen: inkluderande ekonomisk tillväxt, statlig effektivitet, fred och rättvisa samt klimatförändringar och miljövård. Existerande mål avseende hälsa, utbildning, kvinnors ställning och globalt partnerskap ska kvarstå med förfiningar.

Vi menar att inkluderande ekonomisk tillväxt kräver politik som är för arbeten och för fattiga. Den kräver investeringar i mjuk och hård ekonomisk infrastruktur, som möjliggör utveckling av den privata sektorn, regional integration och globala förbindelser. Den kräver att vi får rättvis och hållbar avkastning från våra naturtillgångar, även oceanerna, vilket kommer att hjälpa oss att finansiera tillhandahållandet av grundläggande social tjänster till våra folk. Med dessa ting på plats och en befrämjande politik samt reglerade förhållanden, skulle handel och investeringar snarare än bistånd i ökande grad driva vår utveckling. Givet länkarna mellan ungdomsarbetslöshet och konflikter är utveckling av färdigheter och jobbskapande tvingande. Med ökande urbanisering, en krympande informell ekonomi och försvagning av av traditonella mekanismer för att stå pall måste vi skapa social skyddspolitik och skyddprogram, som identifierar och stöder dem som lider av de största svårigheterna, inklusive de äldre och människor med funktionshinder.

Att öka statens och dess instituioners effektivitet är av avgörande betydelse för att nå nationella utvecklingsmål. Vi är överens om att god statsförvaltning är grundläggande för att uppnå våra mål och att framsteg i utvecklingen av våra länder, särskilt i nyligen självständigaländer och sådana som nyligen befriats från konflikter, hindras av svag kapacitet hos staten. Vi konstaterade också betydelsen av motsvarande förbättringar av politik och praktik i många av de utvecklade länder vi interagerar med, inklusive handel, reglering av multinationella företags agerande och styrningen av bistånd. Vi rekommenderar att våra utvecklingspartnerskap ska grundas på ömsesidigt förtroende snarare än vissa villkor. Många av våra länder betraktar sig själva som överbelastade av mångfalden av internationella överenskommelser, policylöften och relaterade krav på genomförande och rapportering och ser ett behov av rationalisering och integration av de många parallella processer, som tillsammans bestämmer den global dagordningen.

Vi stöder åsikten, mest påtagligt uttryckt av g7+-länderna, att milleniemålen inte kan uppnås i små, instängda elller konfliktdrabbade stater i frånvaro av fred stabilitet och laglydnad. Vi bekräftar behovet av att våra ansträngningar för utveckling måste vara underbyggda av universella principer för respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa, lagar och fred.

Vi inser klimatförändringens upplevda verklighet, som till slut kommer att påverka alla våra länder och är ett hot mot någras existens. Vi är inte en del av orsaken till klimatförändringarna; inte heller kan vi hantera dessas oundvikliga verkningar på oss. Vi måste hålla de länder ansvariga som till största delen bidrar till problemet och ordna internationellt stöd för minskning av klimatförändringar, anpassning och minskning av katastrofrisker. Medan lösningar fortsätter att gäcka oss, så är det desto viktigare att bestämt sätta upp klimatförändringarna på utvecklingens dagordning och skapa motståndskraft mot deras påverkan som inte längre kan avstyras.

Vägen framåt

Verksamhet som vanligt är inte en möjlighet. Vi är inte längre på samma utvecklingsväg som vid det nya milleniets början. Vi måste bygga ett ramverk för den globala utvecklingens nästa era, som är legitimt och relevant, och sanningsenligt återspeglar utvecklingens strävanden och alla människors utmaningar. Asiens utvecklingserfarenheter har visat oss att vi kan vända en potentiell tragedi till inspirerande framsteg. Med rätt politik, investeringar och globalt kollektivt handlande för utmaningar utanför vår kontroll, har vi potential att bygga fredliga, livskraftiga, rättvisa, motståndskraftiga, inkluderande och hållbara ekonomier och samhällen. Ramverket för utveckling efter 2015 måste hjälpa oss att förverkliga vår potential.

Regionalt, delregionalt och tvärregionalt samarbete, särskilt samarbete syd-syd, kommer att vara en nyckelkraft för förändring när vi vidareutvecklar vår antionella utvecklingsstrategier och bidrar till det nya globala ramverket. Sådant samarbete kan bygga på existerande mellanstatliga plattformar, inklusive de som tillhandhålls av g7+, regionala och delregionala Stilla havsinstitutioner, Förenta Nationernas regionala kommissioner och multilaterala finansiella instutitioner för att utveckla och främja politisk konsensus och innovativa lösningar på gemensamma utmaningar, inklusive fredsskapande och fredsbyggande. Vi avser att använda varje tillfälle att göra våra röster hörda och bygga vidare på New Deal for Engagement in Fragile States för att säkra utveckling för alla.

Dili, Östtimor den 28 februari 2012

Dilis internationella konferens stöddes generöst av:

• Pacific Institute for Public Policy
• UN ESCAP
• Australian Government AusAID
• g7+

Källa: Dili Consensus final document

11 - Följderna för Östtimor av avslutning av CMATS-avtalet

Avtalet Certain Maritime Arrangements in the Timor Sea reglerar förhållandet mellan Australien och Östtimor avseende gränsdragningar och olje- och gasfyndigheter i Timorsjön.

De senaste två veckorna har Östtimors minister för petroleum- och naturresurser, Alfredo Pires, talat om att avsluta avtalet. Därför har La'o Hamutuk sammanställt för- och nackdelar om Östtimor avslutar avtalet den 23 februari. Sammanställningen med illustrationer finns på engelska och tetum på http://www.laohamutuk.org/Oil/Boundary/2013/CMATSImplications11Feb2013.htm.

08 - Utan sanning ingen försoning

Ja, så lyder Dagens Nyheters rubrik på en helsidesartikel om den amerikanske regissören, författaren och producenten Joshua Oppenheimers dokumentärfilm The act of killing om en del av gärningsmännen för folkmordet i Indonesien 1965-1966.

Filmen premiärvisas på Berlins filmfestival idag. Jag har inte sett en film som varit så stark, så surrealistisk och så skrämmande under det senaste decenniet. Det finns inget liknande inom filmhistorien. Citat är från den tyske regissören Werner Herzog efter att han sett världspremiären vid Torontos filmfestival hösten 2012.

När general Suharto grep makten i Indonesien 1965 lät han mörda bortåt en miljon kommunister, intellektuella och oliktänkande, många av dem var enkla bönder. I filmen låter Oppenheimer förövare ur dödspatrullerna återskapa en del mord, som vore de filmscener.

Källa: Dagens Nyheter

08 - Hemlig kommitté försämrar transparensen

Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/02/secret-committee-weakens-transparency.html, som är en översättning till engelska av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/02/komisaun-segredu-hafraku-transparensia.html, som är på tetum. Båda omfattar länkar och en grafik.

Den 6 februari 2013 godkände Östtimors parlament i stort förslaget till statsbudget för 2013. Fyrtio parlamentsledamöter från koalitionen röstade för och 25 från Fretilin lade ner sina röster.

Igår, vilket skulle ha varit detaljdiskussionernas första dag, beslutade parlamentet att skapa en ad hoc-kommitté för att samla och analysera föreslagna konsensusändringar till budgetförslaget. I den här kommittén ingår parlamentets talman och vice talmän, sex ledamöter från Fretilin, en representant för vart och ett av de tre partierna i koalitionen och ordförandena i de sex permanenta kommittéerna, alla från koalitionspartier.

Ad hoc-kommitté kommer att sammanställa och diskutera föreslagna ändringar, presentera de som får konsensus i plenum för godkännande utan verklig debatt. Kommittén kommer att arbeta i tre dagar och är stängd för utomstående. Journalister och ideella organisationer tillåts inte närvara och de ena deltagarna, som inte är parlamentsledamöter, är ministrar, experter och rådgivare.

La'o Hamutuk menar att även om denna kommitté ger mer utrymme åt oppositionen att bidra än i det föregående parlamentet, så försämrar bristen på allmän öppenhet Östtimors transparens.

Hittills har La'o Hamutuk varit stolt över att Östtimor, särskilt parlamentet, har varit en förebild i budgettransparens för andra länder. Våra budgetdebatter i parlamentet är mycket öppna med direktsändningar i radio och tv samt tillåtelse för civilsamhällets grupper, såsom La'o Hamutuk, att delta i kommittédiskussioner. Men denna ad hoc-kommittés hemliga möten gör oss rädda och sorgsna eftersom den minskar Östtimors transparens i världens ögon.

Den just publicerade översikten 2012 öppna budgetar mäter transparensen i budgetprocessen i många länder och placerade Östtimor på plats 36 av 100, något bättre än vår placering 34 2010. Även om det är en liten förbättring, så är placeringen fortfarande sämre än Indonesiens, Malaysias och Filippinernas. Vi är lite bättre än Kambodja, Myanmar och Vietnam, vilket visar att Östtimor ger lite mer informatio till allmänheten. En icke-transparent budgetprocess försvagar demokratin, därför att medborgarnas deltagande i beslutsprocessen är begränsad. Dessutom, mindre transparens gör det oftare lättare för ledare att avleda statliga resurser till särskilda intressegrupper eller individer eller till korruption, hindra allmänheten från att få statliga förmåneroch dömer den till fattigdom.

För mer information om 2013 års budget gå till La'o Hamutuk's webbplats http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/12OGE13.htm.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

07 - Fråga om CMATS-avtalet i Australiens senat

Östtimor

Senator Madigan (Victoria) (14:48): Min fråga är för utrikesministern, senator Bob Carr. Herr minister, i ljuset av det faktum att om 16 dagar, den 23 februari i år, CMATS-avtalet mellan Australien och Östtimor, som reglerar fördelningen av inkomsterna från det omstridda olje- och gasfältet Greater Sunrise, enligt artikel 12 i avtalet ensidigt kan sägas upp av endera parten om man inte kommit överens om utvecklingsplanen före detta datum, kan ni upplysa oss om var förhandlingarna om denna utveckling är och huruvida regeringen har preferenser för hur och när Sunrise-projektet ska utvecklas?

Senator Bob Carr (New South Wales - Utrikesminister) (14:49): Jag tackar senatorn för hans fråga. Det här är en viktig fråga, som vi för framåt i den anda av en positiv samarbetsrelation vi åtnjuter med Östtimors regering. Australien och Östtimor har varit engagerade i detaljerade och komplicerade förhandlingar under en tid om möjlighetera för utveckling av olje- och gasfältet Greater Sunrise. Det är diskussioner som inbegriper de två regeringarna liksom det gemensamma bolaget, som bildades för att utveckla fältet, under ledning av Woodside. Det här är en värdefull tillgång som, riktigt utvecklad, kommer att leverera betydande vinster till både Östtimor och Australien. Det är viktigt att vi förstår det här rätt. Förhandlingarna har ännu inte nått en punkt vid vilken man kommit överens om en utvecklingslan, men de har gjort viktiga framsteg. Enighet nåddes i slutet av förra året i Sunrise-kommissionen om att utföra en oberoende studie av tillgången som nu pågår. Detaljdiskussioner har hållits mellan de två regeringarnas experter och det gemensamma bolaget om de komplicerade juridiska, tekniska, kommersiella och politiska frågorna. Australien har ännu inte kommit till ett slutligt ställningstagande om vilket utvecklingskoncept man föredrar. Mer arbete behövs innan vi kommer så långt och det arbetet är på gång. Men vi har kraftigt förbundit oss att arbeta med Östtimor för att möjliggöra utvecklingen av Greater Sunrise-tillgångarna för för bägge ländernas nytta.

Senator Madigan (Victoria) (14:50): Herr ordförande, jag vill ställa en kompletterande fråga. Herr minister, om Östtimor skulle utöva sin rätt att att avsluta CMATS, är regeringen beredd att gå in i förhandlingar om havsgränser med hänsyn till att alla tre avtal mellan de två länderna är utan prejudikat när det gäller framtida lösningar för havsgränserna? Vad vill Australien fgöra för att underlätta denna process?

Senator Bob Carr (New South Wales - Utrikesminister) (14:51): Den australiska regeringen stöder exploateringen av petroleumtillgångarna i JPD- och Greater Sunrise-områdena och stöder starkt och förblir starkt bundet av avtalen mellan Australien och Östtimor, som möjliggör exploateringen till båda länders nytta. Östtimor och Australien slöt frivilligt CMATS 2007. Australien kommer att hålla sig till avtalet. Vi väntar oss att Östtimor gör detsamma. Jag kommer inte att spekulera över vilka åtgärder den australiska regeringen skulle vidta om Östtimor skulle gå vidare med att avsluta CMATS. Vi har emellertid inte fått några indikationer från Östtimor som pekar på att CMATS skulle avslutas.

Senator Madigan (Victoria) (14:52): Tack herr ordförande. Jag har en andra komplettering: Herr minister, eftersom den tidigare koalitionsregeringen två gånger hänvisade till undantag för nationella intressen för att vidta åtgärder avseende frågor om Timorsjön utan diskussion i parlamentet eller ratificiering - när den drog sig ur ICJ- och UNCLOS-processerna för att lösa gränstvister i mars 2002 och när CMATS trädde i kraft i februari 2007 - har regeringen för avsikt att fullt ut inkludera parlamentet och offentligheten i framtida diskussioner och beslut, som avser Timorsjön och Östtimor?

Senator Bob Carr (New South Wales - Utrikesminister) (14:52): Regeringen genomför avtalsslutande arrangemang i enligt med tidigare regeringars praktik, som omfattar lämpliga konsultationer mellan parlamentet, regeringen och den australiska allmänheten. Parlamentets gemensamma, permanenta kommitté för utrikesfrågor, försvar och handel kommer att hålla en utfrågning om Australiens relation med Östtimor. Parlamentsmedlemmar och allmänheten kommer att ges tillfälle att bidra till denna utfrågning och jag ser fram emot denna utfrågnings resultat. Med avseende på Östtimor har Australien förbundit sig att stödja Östtimors ekonomiska utveckling. Inkomster från olja och gas har gett betydande bidrag till det här lilla landets hittilsvarande framsteg och vi väntar oss att det kommer att fortsätta.

Källa: Senatsprotokoll

07 - Östtimor främjar fisket med fredade zoner

Östtimor. Conservation International lovordar lanseringen av fredade zoner för att skydda de produktiva och friska korallrev som försörjer människor och stödja deras utveckling och det näst mest diversifierade korallrevsfiskbeståndet i världen.

Det är en betydelsefull dag i Östtimors 10-åriga historia, när Conservation International (CI) applåderar dess regering för upprättandet av landets första fredade zoner (No Take Zones - NTZs), där fiskebegränsningar och andra skyddsåtgärder införts för att möjliggöra återväxt av fiskebestånden och skydda korallreven, som försörjer lokalbefolkningen. Skyddsåtgärderna syftar till att bevara de hittills outnyttjade värdena i Östtimor havsbaserade naturresurser, som är viktiga för livsmedelsförsörjningen och ekonomisk utveckling av en av världens nyaste och minst utvecklade stater.

Tillkännagivande av dessa zoner gjordes av Östtimors statssekreterare för fiske, Rafael Periera Goncalves, vid en högtid idag i Com, en kustby fem timmar från huvudstaden Dili. Vid högtiden var USA:s Östtimorambassadör Judith Fergin, Rick Scott, USAID:s Östtimorchef, högre statstjänstemän och byledare närvarande som en demonstration av det gemensamma åtagande som har lett till dessa viktiga förbättringar av skötseln.

De sju fredade zonerna är omgivna av bredare skyddade havsområden för flera ändamål, som täcker 207 km² kustvatten av landet enda nationalpark. Zonerna omfattar viktiga korallrev, som bidrar till att maximera klimattålighet, tjäna som yngelplatser för korallfisk, möjliggöra återväxt av fiskebestånden och skydda viktiga dyk- och snorkelområden för turister.

Rafael Gonçalves, Östtimors statssekreterare för fiske sade: Vi uppskattar intresset för utveckling av fiskesektorn i Östtimor, denna sektor som har en viktig roll för att förhindra undernäring och för livsmedelsförsörjning och uppehälle för fiskare och människor i Östtimor.

Dagens lansering av de fredade zonerna lovar gott för Östtimors marina miljös framtid och det bidrag de ger till det småskaliga fisket, lokal försörjning och ekonomisk utveckling, sade Conservation Internationals landsdirektör i Östtimor, Candice Mohan. Ett välskött ekosystem längs kusten är extremt värdefullt. Det kan ge ett bärkraftigt bidrag av fisk och skaldjur, är avgörande för vattenturism och ökar lokala byars motstånd mot klimatförändringars tryck genom att säkra möjligheter för diversifierad försörjning.

Tillkännagivandet av zonerna kommer efter resultaten av en marin kartläggning i Rapid Assessment Program (RAP) av Östtimors kustvatten utförd i augusti 2012 på uppdrag av regeringen under ledning av Conservation International (CI) med generöst stöd från USAID:s Coral Triangle Support Partnership (CTSP). Kartläggningen utfördes av en grupp utländska och timoresiska vetenskapsmän och resultaten visade att korallreven i Timorsjön var några av de friskaste och mest artrika i världen.

Vi fann att kustvattnen som omger Östtimor innehåller det näst högsta genomsnittet av korallfiskarter per rev i världen till dags dato, sade Mark Erdmann, en av CI:s marinrådgivare och biologer. Denna mångfald sträcker sig också till korallreven och tre potentiellt nya korallarter har identifierats.

Kartläggningens resultat har ökat Östtimors rekord på korallfiskarter till hela 814 arter (av vilka sex troligen är nya), med visuella räkningar av nästan 212 arter per plats. De korallrev som kartlades noterades också ligga i svalare vatten än rev i grannländerna. Detta, kombinerat med starka strömmar, gör troligen Östtimors korallrev mer motståndskraftiga mot klimatförändringar, vilket hjälper till att göra dem till buffertar mot stormar och till yngelplatser för lokalt viktiga fiskar vilket gynnar mänskligt välbefinnande i Östtimor. Med lämplig hushållning kan dessa resurser ha en betydande potential för livsmedelsförsörjningen och den ekonomiska utveckling i ett av världens nyaste och minst utvecklade länder.

Sekreterare Goncalves, som bjudit in CI:s vetenskapsmän att komma tillbaka och avsluta den marina kartläggningen i områden, som ännu inte utforskats, sade: Det marina RAP var viktigt eftersom informationen låter oss förstå våra marina tillgångar bättre.

Som svar på Östtimors regerings planer för att främja turism som ett bidrag till ekonomisk utveckling, konstaterade Erdmann också den stora potentialen för marin turism i synergi med förbättrat skydd och förvaltningsarbete. Det är viktigt att ställa upp tydliga regler från början av sådana aktiviteter för att säkra att de lokala samhällena får betydande vinster från turismen på sådant sätt att det uppmuntrar ännu bättre förvaltning av deras rev.

De fredade zonerna kommer att upprätthållas genom gemensam förvaltning av lokala, regionala och nationella fiskerimyndigheter, som är resultatet av den av USAID finansierade CTSP. Projektet har stött Östtimors regering och fiskesamhällena Com, Tutuala och Lore för att utveckla bybaserad havsförvaltningspraktik centrerad runt förbättrad biologisk och ekologisk kunskap.

Redaktörens anmärkningar

Kartläggningens bakgrund:

Som ett resultat av den av CI ledda snabbkartläggningen sammanställdes en lista över fiskar och koraller på 22 platser runt Östtimor under period 14-23 augusti 2012. Kartläggningen omfattad omkring 250 timmars dykning till ett största djup av 70 meter. Innan dess reprsenterade Östtimor ett gap i kunskapen om koralltriangeln, världens främsta område för marin biodiversitet.

Finansiering av kartläggningen tillhandhölls av United States Agency for International Development (USAID) som en del av de 32 miljonerna dollar för Coral Triangle Support Partnership (CTSP). CTSP stöder regeringarna i Indonesien, Malaysia, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Salomonöarna och Östtimor i deras regionala åtagandet att säkra att världens mest värdefulla marina resurser bibehålls för framtiden. partnerskapet utgörs av ett unikt konsortium av världens ledande miljöorganisation, bland andra Conservation International.

Östtimor: Östtimor är beläget i hjärtat av koralltriangeln, ett område i Asien-Stilla havet som har den största diversiteten av marint liv i världen. Det sträcker sig över sex länder (Indonesien, Malaysia, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Salomonöarna och Östtimor), ekosystemen i detta område stöder fler än 340 miljoner människors liv.

För media tillgängligt material (Var god uppge källor för bilder.)

• Timor-Leste RAP rapport (länken fungerar inte)
• Blogg om RAP-expeditionen
• Foton från Östtimor [Fantastiska bilder! Klicka! Tommy Pollák/Östtimorkommittén]
• Videoklipp från RAP (11 minuter)
• Läs mer om CI:s arbete i koralltriangeln.

För mer information kontakta:
Emmeline Johansen, Regional Communications Manager, Asia Pacific Field Division, Conservation International | +64 4 277 793 401 | ejohansen.conservation(at)gmail(dot)com

Om:

Conservation International (CI) ­ Grundat på en stark bas av vetenskap, partnerskap och fältförsök stärker CI samhällen så att de ansvarsfullt och hållbart tar hand om naturen, vår globala biodiversitet för människors långsiktiga välbefinnande. Grundat 1987 har CI sitt säte i Washington, DC, och nästan 900 anställda som arbetar i fler än 30 länder på fyra kontinenter samt över 1.000 partner runt världen. För mer information gå till http://www.conservation.org och följ oss på Twitter, @ConservationOrg, eller Facebook: http://www.facebook.com/conservation.intl.

…

Källa: Conservation International

07 - Indonesiens armé går in i Naktuka (Oecussi)

Vice utrikesministern Constancio Pinto sade att även om han hade hört att TNI, den indonesiska armén, gått in i Naktuka, kände han inte till motiven, skälen eller händelserna, för TNI att göra dett och att han fortfarande undersökte frågan.

Vi har fått information från samfundet i Naktuka att en TNI-patrull gick in i området och på grund av detta har vi skickat en grupp för att utreda vad som verkligen hänt, varför de gått in, vilken aktivitet de utfört och deras skäl för att göra detta, sade Constancio Pinto till journalister i parlamentet i onsdags, den 6 februari 2013.

Med detta förklarade Pinto att det sedan länge varit Östtimors position att Indonesiens väpnade styrkor inte tillåts att gå in i eller patrullera i Naktuka.

Det var ett gemensamt beslut och nyligen tog vi upp frågan i Bandung (under den gemensamma gränskommitté möte) och bad TNI sluta gå in i Naktuka, sade viceministern.

Fram till publiceringen har Timor Post försökt att få bekräftelse från Indonesiens ambassadör i Östtimor på telefon och med bud utan att få svar. Men polisens andreman, Afonso de Jesus, sade till journalister att han hittills inte fått någon information om denna händelse från kommandot i Oecussi.

Vi har inte fått någon information från Oecussis distriktskommando om att TNI gått in i Naktuka, så jag vill inte kommentera det, sade han.

Källa: Timor Post

06 - Budgetens summor antagna, kommittérekommendationer

Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/02/budget-passed-in-general-committee.html.

Östtimors parlament har just avslutat tre dagars allmän debatt om budgeten för 2013 och godkänt dess huvuddrag med 40 röster mot 0 och 25 nedlagda (alla FRETILIN).

I morgon kommer de att börja debattera ändringar och rösta om varje del av budget med en sista omröstning den 20 februari. Under de senaste veckorna har varje parlamentskommitté hållit omfattande utfrågningar om olika delar av budgeten, lyssnat till uttalanden från La'o Hamutuk och många regeringstjänstemän samt andra. Kommitté C (Offentliga finanser) sammanställde sin analys och sina rekommendationer med dem från andra permanenta kommittér och gruppen av kvinnliga parlamentariker till en 92-sidig rapport (på portugisiska), som La'o Hamutuk har översatt till engelska.

La'o Hamutuk's webbsidor om budgeten omfattar många dokument och rapporter på engelska, tetum och portugisiska samt dagliga pressmeddelanden från parlamentet och inledningstal av premiärminister Xanana Gusmão och FRETILIN-ledaren Mari Alkatiri.

I rapporten finns kommitté C:s 16 egna rekommendationer, som vi har översatt:

1. Med tanke på genomförandet av att utgiftssidan delvis finansierats av medel ur den konsoliderade fonden de senaste åren drar kommitté C slutsatsen att regeringen har tillräckligt med pengar tillgängliga i statskassan (ackumulerade balanser i den konsoliderade fonden för åtskilliga år med ränta) för att tillgodose avsättningarna ur fonden för 2013 och på så sätt kan minska påverkan av offentliga utgifter på oljefonden. Därför rekommenderar vi att under detaljdiskussionen av budgetförslaget prioritet ges till denna finasieringskälla för att minska transfersummorna som kommer att tas ur oljefonden 2013.
2. Efter godkännandet av tillägsbudgeten för 2012 drog regeringen tillbaka Tasi Mane-projektet från infrastrukturfonden, 50 miljoner dollar, för att primärt täcka återkommande utgifter ur den konsoliderade fonden och lovade i parlamentet att återföra detta belopp i budgeten för 2013, vilket inte har skett. Vi rekommenderar att parlamentet, när det diskuterar detaljerna, tar med denna överföring till infrastrukturfonden samt minskar fonden för oförutsedda utgifter och avsättningen till regeringen i stort (reservationer för särskilda program, retroaktiv finansiering och medel för juridiska tjänster).
3. Regeringen avsätter 29 miljoner dollar till fonden för oförutsedda utgifter i nästa budget, ett belopp, som trots att det är i linje med gällande lagstiftning (3% av totalbudgeten), är högt. Användningen av medel ur fonden för oförutsedda utgifter under 2011 kan ifrågasättas och genomförandet 2012 kommer förmodligen att bekräfta detta. Vi rekommenderar att finansministeriet kräver strikt innehållande av fiskal disciplin från alla ministerier för att undvika systematisk och urskillingslös tillflykt till fonden för oförutsedda utgifter. Trängande driftbehov som inte täcks av ursprungliga avsättningar av olika ministerier kan man få bukt med genom budgetändringar under året.
4. Med hänsyn till de möjliga effekterna av offentliga utgifter på priserna för varor och tjänster på hemmamarknaden rekommenderar vi särskild övervakning av utvecklingen av konsumentprisindex (KPI), som kan göras genom snabba kompletteringar av konsumentvarukorgen och kvartalsvis insamling av statistiskinformation om denn korg för att analysera utvecklingen av den inhemska inflationen.
5. Genom att ta hänsyn till relevanta förslag, som redan har gjorts av kommitté C i dess två senaste rapporter, upprepar vi vår rekommendation att skyndsamt anta den officiella planen för offentlig bokföring i enlighet med artikel 10 i lag 13/2009 från den 21 oktober.
6. Östtimors ekonomiska tillväxt har nästan helt skapats av oljeinkomster och den formella ekonomin existerar nätt och jämt. Den nuvarande situationen är bekymmersam och kräver att regeringen ökar ansträngningarna att stegvis skapa de förhållanden som krävs för att öka icke-oljebaserade intäkter.
7. Det ökade intresset att attrahera utländska privata investeringar, efter slutet på FN-uppdraget i Östtimor som ytterligare accentuerar arbetslösheten, leder kommitté C till att rekommendera regeringen att fortsätta förverkliga konkreta åtgärder för att minimera arbetslösheten i Östtimor.
8. De makroekonomiska förutsägelserna för 2013 i budgetbok 1 är ytliga och inte i överensstämmelse med verkligheten och saknar en grundligare och mer välgrundad analys från regeringen. Skillnaderna mellan data i olika budgetböcker för arbetslöshet liksom jordbruksproduktion illustrerar denna situation.
9. Kommitté C rekommenderar att regeringen är mer realistisk när det gäller genomförandet av infrastrukturprojekt omfattade av den särskilda infrastrukturfonden och planerar och programmerar dem på ett sturkturerat sätt för att säkra deras kvalitet samt kontinuerligt följer deras utveckling.
10. Det rekommenderas att alla ministerier är känsliga för genusfrågor och avspeglar denna känslighet i medelstilldelningen i sina budgetar.
11. Trots att det övergripande anslaget till parlamentet, som godkänts för nästa år, korrekt tagits med i regeringens budgetförslag, så är fördelningen på olika kategorier utgifter oriktig, så det rekommenderas att detta rättas under detaljdiskussionerna av PPL No. 2/III(1) enligt parlamentets resolution som godkände dess egen budget för 2013.
12. Uppmuntrar regeringen att investera mera i förnyelsebar energi 2013, särskilt i solenergi för elproduktion huvudsakligen i Dili och i otillgängliga delar av landet för att minska energi- och miljöräkningar, som vi tror vi inte kommer att ha råd med på medellång sikt.
13. Det rekommenderas att regeringen snabbt introducerar en plan för att få tillbaka investeringarna i landets elkraftsinfrastruktur, som har varit massiva, när kraftstationen Hera nu delvis är driftsatt.
14. Det rekommenderas att under den allmänna plenardebatten av budgeten regeringen ger kriterier och information för rättfärdigandet av avsättningen av 92,5 miljoner dollar för veteranpensioner med en årlig tillväxt på 4%.
15. Kommittén rekommenderar att regeringen i framtiden i budgetbok 1 tar upp inte bara statens kontrakterade lånesumma utan också antagna räntor (fasta och rörliga) och den totala räntesumman som ska betals under låneperioden.
16. Slutligen rekommenderar vi än en gång att regeringen i sina budgetförslag tar med en utvärdering av de ekonomiska, sociala och miljömässiga följderna för befolkningen av sin ekonomiska, finansiella och skattepolitik.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost cscheiner@igc.org webb www.laohamutuk.org

04 - UNMIT:s fordon fördelade på myndigheter

Från Televizaun Timor-Leste (tetum).

Sextio fordon som har skänkts av Förenta Nationernas integrerade uppdrag i Östtimor (UNMIT) till Östtimors regering har fördelats till olika statliga institutioner.

Fordonen tillhörde UNMIT och erbjöds som stöd för att genomföra myndigheternas arbete på fältet.

Under överlämningsceremonin uppmanade direktöre för finansministeriet myndigheterna att verkligen använda fordonen för att tjäna landets folk.

Varje myndighet borde uppfylla de uppsatta kriterierna, vilket betyder att att de ska ha pengar för underhåll eftersom alla dessa bilar är i gott skick, sade han.

Ordföranden för RTTL:s administrativa råd, Expedito Ximenes, sade att bilen de fått från UNMIT kommer att hjälpa dem att utföra sitt arbete optimalt.

Källa: Timor-Leste Subscriber News/Timor-Leste Media Development Center

01 - Regeringen uppmuntrar skogsplantering i Liquiçá

Den 30 januari 2013 organiserade statssekretariatet för miljö (Secretariat of State for Environment - SEMA) och statssekretariatet för skogsbruk och naturvård (Secretariat of State for Forestry and Nature Conservation - SEFCN) tillsammans med Paz-universitet (Universidade da Paz - UNPAZ) återplantering av skog på toppen av berget Pilila i Liquiçá-distriktet.

Målet för denna aktion var att uppmuntra unviersitetsstudenter och ungdom i allmänhet och på samma gång ge utbildning om miljöbevarande under regnperioden.

Betydelsen av den här aktiviteten motsvarar behovet av samhällsutbildning för universitetsstudenter och ungdom i allmänhet när det gäller naturskydd, särskilt i Liquiçá-distriktet med hänsyn till risken för naturkatastrofer under regnperioden. Vi är alla ansvariga för att skydda miljön, sade statssekreteraren för miljö.

Utöver statssekreteraren för miljö, Nominando Soares, var statssekreteraren för skogsbruk och naturvård, João Cardoso Fernandes, rektorn för Paz-universitet, Lucas da Costa, och studenter från universitet närvarande.

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

Januari

28 - Helgdagar 2013 i Östtimor

Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering

25 - USA:s och Östtimors flottor bildar marint partnerskap

Hera marinbas, Östtimor. USA-marinen och den timoresiska marinen började sin första samövning (Cooperation Afloat Readiness and Training - CARAT) den 25 januari med en invigningsceremoni i Heras marinbas.

USA:s ambassadör Judith Fergin och överste Falur Rate Laek, stabschef i Östtimors försvarsstyrka (F-FDTL) förrättade ceremonin.
Foto: Prudencio Cabral/U.S. Navy

Fergin försäkrade åter USA:s stöd till Östtimors ansträngningar att konsolidera freds- och säkerhetsförbättringar och framhöll att övningen ökade det ömsesidiga samarbetet.

De bidrag som deltagarna i övningen CARAT kommer att ge den här veckan kommer att stärka grunderna för samarbete mellan våra två länder de kommande åren, sade Fergin.

I sitt öppningstal konstaterade Laek att de kommande övningarna skapar en starkare relation mellan östtimoresiska och amerikanska flottstyrkor.

Partnerskapet mellan de östtimoresiska och amerikanska flott- och marinstyrkorna är inte nytt. Dessa flott- och marinövningar mellan Östtimor och Förenta staterna kommer att säkra fred, skapa erfarenhet och stärka det permanenta partnerskapet mellan Östtimor och Förenta staterna, sade Laek.

De kommande fyra dagarna kommer marinsoldater från USA-flottans antiterrorist- och säkerhetsgrupp (Fleet Antiterrorism and Security Team - FAST), Stilla havet, genomföra praktisk överföring av färdigheter och stridsgrunder till sina motsvarigheter i F-FDTL.

Utöver FAST kommer också kustbevakare från USA:s kustbevakningsutbildning i Yorktown, Va., och mariningenjörer (seabees) från Naval Mobile Construction Battalion (NMCB) 5, i Port Hueneme, Calif. att utbyta ämneskunskaper med F-FDTL-marinen på fler F-FDTL-fartyg. Kustbevakare kommer att hålla utbildningar i teknik, navigation, sjömanskap och skadebegränsning medan seabees kommer hålla klassrumskurser i medicin, mekanik och ellära.

Representerande USA-styrkorna konstaterade örlogskapten Jennie Stone, CARAT:s förbindelseofficer konstaterade att dessa utbyten låter marina yrkesarbetare dela goda erfarenheter och bygga partnerskap.

Våra partner i F-FDTL är skickliga professionella och den här övningen hjälper till meda att öka samarbetsförmågan mellan våra styrkor och samtidigt skapa personliga och yrkesmässiga relationer. Denna pågående utveckling blir avgörande om framtida händelser skulle fordra att våra styrkor arbetar sida vid sida, sade Stone.

CARAT är en serie årliga, bilaterala marinövningar mellan USA:s marin och de väpnade styrkorna i Bangladesh, Brunei, Kambodja, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand och Östtimor.

För mer nyheter från kommendören för Task Force 73, besök www.navy.mil/local/ctf73/.

Källa: Kommendören, Logistics Group Western Pacific Public Affairs

24 - Indonesiens statsföretag vill kontrollera 60% av Östtimors mobiltelefoni

Det statliga företaget PT Telekominkasi Indonesia (Telkom) vill kontrollera 60 procent av Östtimors mobiltelefonmarknad inom fem år genom sitt nyligen grundade dotterbolag Telekomikasi Indonesia International (Telin) rapporterar tidningen Jakarta Post.

Telin, som planerar att kommersialisera mobiltelefontjänster under varumärket Telkomcel, kommer att investera 50 miljoner dollar för att bygga den nödvändiga infrastrukturen, sade företagets ordförande Arief Yahya vid öppnandet av företagets kontor i den östtimoresiska huvudstaden Dili.

Omkring 30 basstationer har redan installerats i Dili, sade Arief Yahya, och tillade att ytterligare 80 stationer kommer att vara på plats i slutet av april och täcka 95 procent av Östtimors territorium.

Telkoms ordförande förtydligade att Telin kommer att bli i stånd att attrahera kunder från konkurrenterna tack vare konkurrensfördelen av att vara i stånd att länka Östtimors nätverk till det på den västra halvan av ön Timor (i Indonesiens provins East Nusa Tenggara) och andra indonesiska nätverk.

Den östtimoresiska regeringen tilldelade de första nya telekomlicenserna till Digicel Pacific Limited (Digicel) och PT Telekomunikasi Indonesia International (Telin) sommaren 2012.

PT Gapura Caraka Kencana från Indonesien och Viettel Global Investment Joint Stock Company från Vietnam fick inga licenser vid denna tilldelning.

Källa: macauhub

23 - Lucia Lobato slutligen fängslad

Ett sista desperat försök av Lucia Lobato att överklaga ett beslut att döma henne till fem års fängelse för korruption har avvisats av appellationsdomstolen, Östtimors högsta instans (Radio Liberdade). Redan i december förra året bekräftade samma appellationsdomstol ett beslut av en lägre instans, som hade dömt henne till ett kortare straff. Men ett kryphål i lagen gav henne möjlighet till ytterligare utvägar.

Lobato, den tidigare justitieministern i Xanana Gusmãos regering har varit anklagad för korruption efter en affär för att köpa fängelseutrustning med hennes man inblandad (Läs mer här.). Även om anklagelserna mot Lobato kom upp till ytan 2008 och hennes fall utreddes av landets rättsväsende, fortsatte hon att inneha sin post som justititeminister till 2012, strax för parlamentsvalen, i vilka Xanana Gusmãos CNRT-parti vann de flesta rösterna. Gusmão fortsätter att leda Östtimors koalitionsregering.

Enligt Radio Liberdade, överfördes Lobato till Gleno-fängelset igår för att avtjäna sitt femårga straff (Läs en beskrivning av Gleno-fängelset i The Dili Weekly.). Hon åtföljdes av sin familj, bland andra sin kusin Rogerio Lobato, som också avtjänat ett fänglesestraff för sin inblandning i 2006 års kris.

Källa: Alex Tilman

20 - Reportage från Östtimor

Sydney Morning Herald har flera reportage av från Östtimor med anledning av UNMIT:s avveckling. Reportagen har gjorts av Lindsay Murdoch, som mycket länge har skrivit om landet, och illustreras med uttrycksfulla fotografier av Jason South.

Det första reportaget handlar om en kvinna vars 17-årige nevö sköts av pro-indonesisk milis 1999. Du kan läsa det på http://www.smh.com.au/world/for-the-first-time-in-500-years-east-timor-stands-alone-20130118-2cyrq.html.

Det andra, http://www.smh.com.au/world/freedom-found-still-searching-for-salvation-20130119-2d00m.html, beskriver ett återbesök hos en ung kvinna som 1999 levde i ett flyktingläger i Liquica med en liten dotter. Nu lever kvinnan med den 13-åriga dottern under mycket enkla förhållanden i den lilla byn Hatukesi en halvtimmes bilfärd från Liquica.

18 - La'o Hamutuks kommentarer till statsbudgeten för 2013

Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/01/lh-advice-on-2013-state-budget.html.

Den här veckan framträdde La'o Hamutuk inför två av Östtimors parlamentskommittéer med kommentarer till förslaget till statsbudget för 2013. Vi berömde några bra sidor och pekade ut andra delar som behöver förbätttras.

Du kan ladda ner vårt skrivna bidrag på engelska och tetum. Det täcker följande ämnen:

• Vi uppskattar den minskade ökningen av den totala budgeten.
• Minskade oljeintäkter borde påverka budgetarbetet.
• Tvåsiffrig ekonomisk tillväxt och inflation gynnar inte de flesta människorna.
• Parlamentet behöver fullständig kostnadsinformation för Tasi Manes oljeinfrastrukturprojekt och andra fleråriga projekt.
• Icke-förnybar elektricitet blir dyrare och dyrare.
• Fonden för oförutsedda kostnader borde vara mindre.
• Viktig information saknas eller är förvirrande i budgetdokumenten.
• Veteranernas pensioner: hur mycket kommande årtionden?
• Parlamentet borde analysera riskerna med offentlig upplåning.
• Bostadsprogrammet MDG-Suco låter misstag i det förgångna bestå.
• Regeringen fortsättera att försumma mänskliga resurser.
• Annan lagstiftnig kräver ockås uppmärksamhet.

Vi skrev också ett kompletterande bidrag om jordbruk och ett kort bidrag om energipolitik, båda på tetum.

Mer information, dokument och analyser finns på vår kontinuerligt uppdaterade budgetsida på webben, http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/12OGE13.htm.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost charlie@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org

17 - Kvinnlig FN-poliser i Östtimor

FN har sammanställt en bildkavalkad över kvinnliga poliser som tjänstgjort i UNMIT fram till avvecklingen. Du kan se den här.

Källa: FN

15 - JSMP får ytterligare ekonomiskt stöd från Norge

JSMP har än en gång fått finansiellt stöd från den norska ambassaden i Jakarta för de kommande tre åren på totalt 542.587 dollar för tiden november 2012 - 2015.

Det här finansiella stödet kommer att användas för att stödja Women's Justice Unit (WJU) program för att fortsätta underlätta kvinnors tillgång till det formella rättsväsendet.

Det här finansiella stödet visar den norska regeringens avsikt att stödja rättsväsendet i Östtimor och särskilt när det gäller att främja kvinnors rättigheter och tillgång till det formella rättsväsendet, sade Luis de Oliveira Sampaio, verkställande direktör för JSMP.

De här medlen kommer att finansiera övervakning av domstolar och spridandet av juridisk information till och utbildning av bymyndigheter och kvinnors föreningar i ensligt belägna områden liksom gymnasieelever om genusfrågor med anknytning till lagen om våld mot kvinnor, strafflagen och lagen om juridiska processer.

Tidigare, från början av 2009 till november 2012, gav den norska regeringen finansiellt stöd på totalt 560.266 till ett program för att främja kvinnors tillgång till det formella rättsväsendet.

För mer information, var god kontakta:
Luis de Oliveira Sampaio, Executive Director of JSMP
epost luis@jsmp.minihub.org, tel 3323883 / 77810637
webbplats www.jsmp.tl

För att prenumerera på olika nyhetsbrev (på engelska) skicka ett tomt mejl till

• list-subscribe@jsmp.minihub.org (dagliga nyheter och JSMP:s publikationer)
• jsmpreports-subscribe@jsmp.minihub.org (JSMP:s rapporter)
• justiceupdate-subscribe@jsmp.minihub.org (JSMP juridiska nyheter)
• media-subscribe@jsmp.minihub.org (JSMP:s pressmeddelanden)

Källa: Pressmeddelande/Judicial System Monitoring Programme (JSMP)

15 - Giftermål i Östtimor - ny artikel i ETLJB

I East Timor Law and Justice Bulletin (ETLJB) finns en ny artikel av Matthew Libbs. Den är en antropologisk analys av giftermål i Östtimor. Titeln är Giftermål i Östtimor.

Källa: Warren Wright (redaktör för ETLJB)

07 - Avveckling - slutet på ett fredsbevarande uppdrag i Östtimor

FN:s nyhetsavdelning presenterar en artikel illustrerad med fotografier om avvecklingen av UNMIT på sin webbplats. Adressen är http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=43884&Cr=timor-leste&Cr1=#.UPfZ9X1x5yD.

07 - Premiärminister agerar trafikpolis när han fastnat i trafiken

Se fotona här: http://photoblog.nbcnews.com/_news/2013/01/07/16393790-prime-minister-turns-traffic-cop-after-hitting-east-timor-gridlock?lite.

Östtimors premiärminister Xanana Gusmão, i mitten, dirigerar förarna, när han försöker att lösa upp ett trafikstopp utanför presidenpalatset i Dili den 7 januari 2013.

Xanana Gusmão, som ledde det väpnade motståndet som resulterade i Östtimors självständighet efter 24 års indonesisk ockupation och en övergångstid 2002, steg omedelbart ur sin bil och började dirigera trafiken, när han konstaterat att det inte fanns någon polis på platsen, rapporterade European PressPhoto Agency.

Källa: David R Arnott/NBC News

04 - Svälten i Vietnam och Östtimor orsakad av människor

Hungersnöd har haft outplånlig påverkan på de vietnamesiska och östtimoresiska samhällena. Emellertid så, enligt en forskare, så skulle dessa två katastrofer varit hanterbara eller kunnat undvikas med den rätta sortens mänsklig intervention.

Geoffrey Gunn, professor i internationella relationer vid Nagasakis universitet i Japan, förklarade att massvält i dessa två länder orsakades av krig och andra mänskliga orsaker. Professor Gunn illustrerade sin sak med en översikt över den stora hungersnödens 1945 i norra Vietnam historia och den östtimoresiska hungersnöden mellan 1978 och 1982.

Under massvälten i Östtimor fördelades livsmedel bara i armékontrollerade områden, citerade akademikern. Han belyste också ett annat fall under kriget: Regeringen i Macau begärde att tre tusen ton ris skulle levereras till Macau, men fransmännen sade vi vill inte göra några affärer med er, vi kan inte avvara något ris till er. Det är färför jag försöker att diskutera hungersnöd och livsmedelshandel, förklarade professorn.

Gunn har besökt många platser runt hela jorden - inklusive Vietnam och Östtimor - de två huvudobjekt han för närvarande studerar. De senaste åren har jordbruket haft stora framgångar i Vietnam, enligt Gunn, som rest två gånger genom landet förra året. Och ändå har de fortfarande tyfoner, frågor om överbefolkning och andra naturkatastrofer och av människor skapade katastrofer. Nu bygger de golfbanor i Vietnam och urbaniseringen gör att mindre och mindre mark är tillgänglig. Som en följd av detta, så har Vietnam, efter 20 år, nya kriser. Medan Östtimor inte är så framgångsrikt på jordbruksområdet, de måste importera ris.

Kommer hungersnöden igen? Forskaren sade att det är svårt att förutsäga. Vanligen utlöser krig hungersnöd,men också utan krig, har vi fortfarande problemen med bärkraft och demokratiska faktorer såsom befolkningstillväxten i Östtimor. Utöver krig så finns det andra faktorer som kan bidra till nya livsmedelsporblem, såsom befolkningen. Man kan inte förutsäga huruvida livsmedelsbrist uppstår igen eller inte.

Gunn höll ett tal under rubriken Hungersnöd och hantering av hungersnöd i Vietnam och Östtimor på Saint Joseph-universitetet i onsdags med budskapet att hungersnöd uppstår inte bara eller primärt på grund av en Malthusisk brist på mat utan också på grund av systematiska ojämlikheter i mekanismerna för livsmedelsfördelning. Det betyder att hungersnöden både i Vietnam och Ö,sttimor skulle kunnat hanteras eller undvikas med det rätta slaet av mänskligt ingripande.

Gunn avslöjade också att han nu arbetar på en nybok med titeln Riskrig: Den stora vietnamesiska hungersnöden 1945, som ska publiceras inom ett år i Förenta Staterna. Jag hoppas att människor kommer ihåg historien och ansvaret för krig. Amerika, Japan och Frankrike etc., de bär alla på ansvaret för krig, särskilt Japan, sade Gunn.

Källa: Grace Yu/Macau Daily Times

04 - Premiärminister Gusmãos fru opereras för bröstcancer

Kirsty Sword Gusmão, Östtimors premiärministers Xanana Gusmão fru, har fått diagnosen bröstcancer och kommer att opereras i Melbourne idag.

Hon fick nyligen besked om tidig bröstcancer under en semester med sina tre barn för att besöka sin mor och mormor i Melbourne.

Hon kommer att opereras idag på Peter MacCallum Cancer Centre, Australiens enda offentliga sjukhus ägnat åt cancerbehandling.

Xanana Gusmão, har flygit till Melbourne för att vara vid hennes sida. Han väntas resa tillbaka till Östtimor senare.

I ett pressmeddelande uttrycker de båda sitt särskilda tack till alla våra vänner och kollegor samt övriga, som önskat oss välgång, från sitt hemland och från hela världen för de underbara budskapen om stöd de har fått.

De tackade också personalen vid Peter Mac Cancer Centre och lovordade centret för att behandla alla sina patienter likvärdigt och med den bästa medicinska och själsliga vård.

Xanana Gusmão och australiskan Kirsty Sword Gusmão gifte sig 2000 och när Östtimors självständighet återupprättades 2002 blev han landets förste president och hon dess första presidenthustru.

De möttes 1994, när hon arbetade som engelsklärare och han avtjänade ett 20-årigt straff i indonesiskt fängelse för att ha lett en östtimoresisk motståndsgrupp.

Kirsty Sword Gusmão är också ordförande för ALOLA-fonden, en organisation som stöder kvinnor och barn i Östtimor, och goodwillambassadör för utbildning.

Pressmeddelandet säger att paret är mycket nöjt med den tidiga diagnosen och behandlingen.

Källa: Craig Butt/The Age

02 - 2013 års budgetlunta tillgänglig från La'o Hamutuk

Anpassning från http://laohamutuk.blogspot.com/2013/01/2013-budget-documents-available.html. Budgetluntorna och ytterligare analyser finns på http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/12OGE13.htm.

När vi börjar ett nytt år tillgängliggör La'o Hamutuk 2013 års budget dokument uppgjorda av finansministeriet på vår webbplats med sammanfattningar och preliminära analyser.

Budgeten är på totalt 1,8 miljarder dollar, omkring lika mycket som 2012. Omkring en fjärdedel kommer att finasieras med medel från onfrastruktur. och humankapitalutvecklingsfonderna, som inte utnyttjats, vilket minskar det förväntade uttaget från oljefonden 2013 till 1,2 miljarder dollar. Det är 4,6% av Östtimors förmodade oljerikedom och lite mindre ohållbart än de 1,5 miljarder regeringen tog ut ur oljefonden under 2012.

Investeringarna kommer att vara mindre än 2012, men periodiska utgifter kommer att öka med 20%. Avsättningar för hälsovård och utbildning har ökat, men är fortfarande långt under internationella normer.

Vi har också just publicerat de slutliga budgetdokumenten för tilläggsbudgeten i oktober 2012, se http://www.laohamutuk.org/econ/OR12/12OR2012.htm.

Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost peacefulsystems@gmail.com webb www.laohamutuk.org

01 - José Ramos-Horta utsedd till FN-representant i Guinea-Bissau

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har utsett José Ramos-Horta, en tidigare president i Östtimor och mottagare av Nobels fredspris, till sin nye särskilde representant till av kupper drabbade Guinea-Bissau.

Mannen som hjälpte till att ge Östtimor självständighet kommer också att leda Förenta Nationernas integrerade fredsskapande uppdrag i Guinea-Bissau (United Nations Integrated Peacebuilding Office in Guinea-Bissau - UNIOGBIS).

Han ersätter den rwandiske diplomaten Joseph Mutaboba, vars period i det oroliga västafrikanska landet är slut den 31 januari.

Ramos-Horta, 63, har en mer än tre decennier lång diplomatisk och politisk karriär i tjänst hos fred och stabilitet i Östtimor, står det i ett FN-uttalande.

Mutaboba, utsedd 2009, lämnade landet i början av december. Guinea-Bissau krävde att han skulle ersättas och anklagade Mutaboba för att favorsera den regering som förlorade makten efter en statskupp i april, som avbröt ett presidentval.

En interimistisk civil administration planerar att hålla val nästa år. Guinea-Bissau har lidit av kronisk instabilitet på grund av konflikter mellan armén och staten efter frigörelsen från Portugal 1974.

Ramos-Horta, landsflyktig talesperson för Östtimor under två decennier av ofta brutal indonesisk ockupation, talade för mildhet mot indoneser anklagade för grymheter liksom mot soldater, som gjort myteri och försökte mörda honom 2008.

Han har sedan dess varit aktiv för internationella fredsinitiativ.

Ramos-Horta delade 1996 Nobels fredspris med den östtimoresiske biskopen Carlos Filipe Ximenes Belo.

Han utsågs till FN-posten samtidgt som FN avslutar sitt fredsbevarande uppdrag i Östtimor idag - efter 13 år i Asiens yngsta stat efter en blodig övergång till självständighet.

Källa: Agence France-Presse

01 - Tre Östtimordokumentärer

Culture unplugged har lagt upp tre dokumentärer om Östtimor på internät

• The Diplomat, en dokumentär om Ramos-Horta gjord år 2000.
• The Shadow Over East Timor, den första grundligare dokumentären om folkmordet och motståndet i Östtimor efter den indoneiska invasionen gjord 1990.
• Starting From Zero, tre östtimoresiska ungdomar uppvuxna i Australien återvänder till Östtimor efter den indonesiska ockupationens slut, gjord 2001.