Östtimor
Ändrad
| Östtimorkommittén Råundavägen 24, 2 tr c/o Jonsson 169 67 SOLNA Tel 08-33 62 47 Plusgiro 1 81 92-5 E-post info@osttimorkommitten.se Till hemsidan |
(Klicka här för 2012, här för 2011, här för 2010, här för 2009, här för 2008, här för 2007, här för 2006, här för 2005, här för 2004, här för 2003, här för 2002, här för 2001, här för 2000, här för 1999, här för 1998 och här för 1997)
Januari - februari - mars - april - maj - juni - juli - augusti - september - oktober - november - december
En av de intressantaste - och mest kontroversiella - presidentkandidaterna är, utan tvekan, den pensionerade generallöjtnanten Prabowo Subianto. Han är en bland de få som både har dragit till sig allmänhetens uppmärksamhet och fört fram nya ideéer och politiska initiativ. Men han var också en gång i tiden löst förknippad med president Suhartos familj och anklagad för inblandning i ett antal brott mot de mänskliga rättigheterna.
Men man kan undra varför vi vet så lite om hans roll i Indonesiens tidigare 27:e provins, nu Östtimor, där senare delen av hans militära karriär formades. I slutet av 1970-talet var han stolt över att ha eliminerat Fretilins förste ordförande Nicolau do Reis Lobato.
Prabowos namn har ofta kopplats till en by med namnet Kraras - den plats där Östtimor nyligen hedrade minnet både av den 38:e årsdagen av sin självständighetsdeklaration och 30-årsdagen av den värsta massakern i landets historia.
Kraras, omkring 300 km från huvudstaden Dili, i Viqueque-distriktet ligger vackert inbäddat i en bred dal med en flod nära skogen. När jag besökte byn i april förra året, fann jag ett närmast tomt fält med några få utspridda hus och mindre än 100 invånare. Vänliga bybor välkomnade oss, när vi frågade om platsen, dess människor och historia.
Ingenting - utom minnesmonumenten - visar att det en gång var platsen för en blodig massaker. Men i närliggande områden med namnen Bibileo och Klalerek Mutin hittar man hus och olika reliker från det närmast förflutna som visar militarisering. En byggnad, nu en skola, måste ha varit en befälspost med beteckningar på de plutoner, som en gång var stationerade här.
En del bybor satte till och med upp affischer med efterlysningar av 19 generaler betraktade som ansvariga för landets blodiga historia. Bland dem finns fotografier av generalerna Suharto, Benny Moerdani, Wiranto, Kiki Syahnakri och Prabowo.
Med tragedin fortfarande färsk i områdets minne, kan det av våldsdåden skapade traumats djup avläsas i bybornas berättelser och känslor.
I motsats till östtimoreser annorstädes har de flesta människorna här aldrig lärt sig indonesiska och om de har, så är de ovilliga att använda den.
Åren 1983-1985 var kritiska. I mars 1983 sände den dåvarande indonesiske militärbefälhavaren generalmajor Jusuf överste Gatot Purwanto till ett möte med Falintils gerillaledare Xanana Kay Rala Gusmão. På en plats nära Kraras kom de två överens om ett vapenstillestånd och firade det med en middagsbjudning för soldater och gerillakämpar.
Emellertid så krossades euforin snart. De omständigheter som ledde till förnyat våld förblir i stort sett oklara.
Å ena sidan förväntningen att Förenta Nationernas fördömande av Indonesiens invasion skulle resultera i en förhandling om självbestämmande hade svikits. Det diplomatiska status-quo-tillståndet kvarstod och spänningen steg trots vapenvilan med rapporter om en del skottlossningar. Falintil planerade levatamento, ett nationellt uppror.
Samtidigt tyckets de särskilda militära Kopasandha-enheterna (senare kallade Kopassus eller specialstyrkor) ha konsoliderats i Falintils viktigaste kommandoområde, region II (östra), i Viqueque, och börjat rekrytera ett större antal timoreser.
I en förtryckande konfliktsituation - som i senare dagars Aceh - är det vanligt att lokalbefolkning rekryterad för att i hemlighet hjälpa armén utvecklar empati med sina landsmän i motståndsrörelsen.
I verkligheten så ändrade en del gerillaenheter sin taktik efter invasionskriget (1975-1978) genom att ge sig för att återuppbygga sina styrkor inifrån armén. Falintil kan ha planerat ett landsomfattande uppror, men när massdeserteringar och gerillaanfall bara förekom i Viqueque-distriktet den 8 augusti 1983, så var det inte klart om dessa var en del av planen eller framkallade av våld mot timoresiska kvinnor eller både och.
Den dagen började en enhet av hansip (lokalt civilförsvar), som deserterat, under ledning av befälhavaren Ular Ruhik ett anfall och dödade 16 indonesiska soldater. En överlevande - en medicinsk officer - som gömt sig i en trädtopp kom undan flera dagar senare och rapporterade om händelsen.
En månad senare, i mitten av september, utspelade sig en obeskrivlig tragedi. En arméenhet med hansip begav sig till Kraras för att leta efter dem som dödat, brände husen och förföljde familjerna och andra om sprang till skogs. Det förekom flera massakrer vid olika tidpunkter, vid ett tillfälle dödades omkring 180 män nära floden Wetuku.
En prästs anteckningar upptar 287 dödade människor - unga och gamla, huvudsakligen manliga och ett spädbarn. Och duintal fler försvann.
Det var en massaker av utvalda grupper obeväpnade civila - en indonesisk variant av USA-arméns vedergällningsdödande i My Lai, Vietnam, 1968.
Krarasmassakern, är den näst värsta, värst var den ökända sammandrabbningen vid Mount Matebian i slutet av 1970-talet och för Indonesien det värsta illdåde efter självständigheten bortsett från dödandet 1965.
Underligt nog så är det inte klart vilka
befälhavare för enheterna, som deltog i massakern omkring
den 17 september, var, även om Prabowos enhet Chandraka 8
sågs i regione under denna period. Så tidigt som i april
hade överste Purwanto varnat guvernören,u Mario
Carrascalao, för att fredsprocessen har redan saboterats av
kapten Prabowo
som reste in och ut ur Timor.
De bybor jag mötte tre decennier senare, huvudsakligen överlevara från 1983, hade alla hört om Prabowo, men ingen sade ha sig sett honom i området under de hemska händelserna. Men tidigare vittnen, inklusive de intervjuade av FN-polis i början av 2000-talet, hävdade att han förde befälet under operationen.
Underligt nog hävdade byborna att två timoresiska hansip-ledare, allmänt kända för att ha varit Prabowos lojala livvakter, had styrt dödandet som förvandlade Kraras till en by av änkor.
Kortfattat, källor och forskare misstänker att Prabowo var direkt inblandad, även om hans vistelseort och exakta roll fortsätter att vara oklara.
Då en internationell tribunal tycks vara fjärran under överskådlig tid, borde ingen hysa förhoppningar - så som de uppstog gen om 2008 års Sannings- och vänskapskommission (Truth and Friendship Commission - CTF) - att Östtimors folk ska begrava och glömma dessa smärtsamma händelser. Aldrig.
Det är då av stor betydelse för Indonesien och dess framtida generation att vara absolut klara över vilket slags president de skulle få om Prabowo, med tanke på hans kontroversiella förgångna, skulle väljas.
Tiden har kommit för att lösa arvet av mänskliga felsteg. Så exceptionellt som nationens värdighet står på spel, är det viktigt att ta del av och granska varje svar han skulle ge på den viktiga fråga som åter måste ställas.
Den lyder: Vad hände i Kraras och var var ni då, Pak Prabowo?
Skribenten är journalist.
Källa: Aboeprijadi Santoso, Amsterdam/Jakarta Post
Vi har just markerat Abbott-regeringens första hundra dagar, vilket säkerligen är ett tillfälle några tillnyktrande tankar för många av oss. Trots ett försök av regeringen att förgylla sin dåliga prestation, skyllande allt på sin Labor-föregångare, är det mycket som vi kan vara oroade över, inte minst inom utrikespolitiken.
…
Inte överraskande har regeringen försämrat
våra relationer med Östtimor, med sin oginhet mot det
kämpande nya landet, med avslöjandet att australiska
säkerhetsmän buggat den timoresiska delegationen vid
2004-års konferens om Timorsjön. Det var både
arrogant och orättvist och timoresiska protester och ilska
avfärdades arrogant av Canberra, som använde den
lättköpta ursäkten att de varken kunde
bekräfta eller förneka
. Det är ett fånigt
uttryck för det betyder alltid vi erkänner men kommer
inte att kommentera
. Om en sådan
underrättelseoperation inte hade ägt rum, så skulle
den naturligtvis eftertryckligt förnekas!
Så som den kom i efterdyningarna av incidenten med SBY har
denna fråga inte främjat Australiens diplomatiska
ställning och inte bara med Östtimor. Alexander Downers
ganska ohyfsade kommentarer förbättrade inte
läget. Det är visserligen sant att hans regerings
handlande vid krisen 1999 var till betydande hjälp, till slut
bidrog till att timoreserna kunde säkra sin
självständighet, men det gjordes med mycket mindre
entusiasm än han antyder. Downer själv försökte
att avvärja skulden som lades på den indonesiska
militären för dess mördande roll, när han, helt
felaktigt, deklarerade att den dödliga fylleskivan var ett verk
av skurkaktiga element
.
Regeringens beslut att upplösa AUSAID och flytta dess verksamhet till DFAT är en annan oroande fråga. Som en separat myndighet hade AUSAID fördelen att låta vårt bistånd spegla det australiska samhällets humanitära inställning snarare än att vara ett instrument för utrikespolitik. Nu är det igen risk för att det ska bli ett instrument för politisk selektivitet, som speglar de ideologiska preferenserna och fördomarna av det som visar sig vara en ganska fördomsfull regering. …
Källa: James Dunn
[I originalet finns här ett foto med bildtexten: Indonesiens väpnade styrkor står på vakt på Indonesiens gräns mot Östtimor i byn Looluna i Belu, Västtimor(4/7). ANTARA/Yudhi Mahatma]
Kupang. Befälhavaren för säkerhetsstyrkorna vid den indonesisk-östtimoresiska gränsen, infanterimajor Budi Prasetyo, sade att antalet smugglingar i de två ländernas gränsområde fortfarande är ganska stort. Under de senaste två månaderna, sade han, hade säkerhetsstyrkor omintetgjort ett antal försök att smuggla olja, baslivsmedel, vapen och fordon.
Fler indoneser smugglar varor till Östtimor än
åt andra hållet
, sade Budi Prasetyo.
Huvudorsaken för dessa smugglingsfall, sade han, är människornas dåliga ekonomiska situation och det begränsade antalet arbeten i gränsområdet. Plus att östtimoresiska människors behov av bränsle och baslivsmedel på grund av de höga priserna på dessa stapelvaror i landet också spelar en viktigr roll för smugglingen.
Budi sade att en liter bränsle i Östtimor kostar 15.000 rupier, medan den i Belu, Indonesien, bara kostar 8.000 rupier.
Hittills ahar säkerhetsstyrkorna omintetgjort smugglignen av 9.133 liter olja. De väpnade indonesiska styrkorna (TNI) har också förhindrat smugglingen av 13 sammansatta handeldvapen, 109 patroner och sex handgranater samt fem M16-magasin. Säkerhetsstyrkorna har också förhindrat smugglingen av två behållare med matolja, 34 flaskor sprit, 7 kartonger snabbnudlar, 4 säckar tobak och en säck mjöl.
Vi har också stoppat smugglingen av en Kijang
Innova-bil
, tillade Budi.
Källa: Fransisco Rosarians/TEMPO.CO
De statsägda byggnadsbolagen Waskita Karya och Pembangunan Perumahan har kastat sina blickar på den sig utvecklande ekonomin i Östtimor.
Waskita Karya har vunnit ett kontrakt på 700 miljarder rupier (59,9 miljoner dollar) för att bygga en flygplats för Indonesiens östra granne. Bolaget kommer att bygga landningsbanan och en terminal.
Det kommer att till fullo finansieras av regeringen där.
Vinnaren av anbudstävlingen har tillkännagetts och
underskriften av kontraktet kommer att ske i slutet av
månaden
, sade M Choliq, Waskitas verkställande
direktör, i Jakarta i torsdags.
Hittills i år har fått nya kontrakt värda 11 biljoner rupie, motsvarande 69 procent av dess mål för nya kontrakt 2013.
Pembangunan, mera känt som PP, fick ett byggnadsprojekt av Artha Graha Group för att bygga AGP Square, en byggnad i Dili, Östtimors huvudstad.
Projektet värderas till en biljon rupier och ska bli den högsta byggnaden i Dili.
AGP Square, som ska byggas på en 1,5 hektar stor tomt, är avsett att bli en symbol för en sig utvecklande huvudstad och att tillgodose lokaler för gallerior, kontor, lägenheter och hotell. Projektet beräknas kräva två år.
PP har fått nya kontrakt för 13,93 biljoner rupier till och med oktober 2013. Beloppet är omkring 70 procent av årets mål.
PP:s nettoinkomst steg med 107 procent till 218,3 miljarder rupier för de första nio månaderna av året från 105,62 miljarder för samma period året innan, medan intäkten ökade 84,03 procent till 7,25 biljoner rupoer från 3,94 biljoner.
PP:s mål för sitt totala värde på nya projekt nästa år är 25 biljoner rupier, en 20 procentig ökning från målet för 2013 för att uppnå en 25 procentig ökning av nettoinkomsten.
Aktierna i Waskita stängde oförändrat på 455 rupier/styck medan PP:s aktier föll något med 0,8 procent till 1.180 rupier på den indonesiska börsen (IDX) i fredags, jämfört med ett fall på 0,2 procent på index.
Källa: Agustinus Tetiro/The Jakarta Globe
fri press
Klicka här för att få upp originalet med dess fotografier av David Robie/PMC i ett nytt fönster.
[Bildtext 1: Östtimors Independente kämpar
för verkligt fri press
. Chefredaktören Mouzinho
Lopes de Araujo … lever upp till mottot människors
frihet
]
Medan Östtimors mediaindustri förra månaden
vitaliserades av en nationell kongress, som röstade för
nya etiska regler, så har en av landets mest oberoende
chefredaktörer varnat för riskerna med
en medierådselefant
.
Mouzinho Lopes de Araujo, chefredaktör för Östtimors nyaste tidning, The Independente, är stolt över de framsteg landets unga media gjort, men sägera tt det fortfarande finns många problem att lösa.
Det finns många hinder för en fri press i
Östtimor
, säger han. Vi har inte en verkligt fri
press i det här landet. Pressen handlar bara om vad
regeringen gör och firanden.
Ett förslag till medielag finns för närvarande för behandling av parlamentet och man fruktar allmänt att ett licenssystem för jounalister och brottsstraff skulle kunna införas som på Fiji och som det diskuteras i Papua Nya Guinea.
Regeringen är bara intresserad av att få ut sitt eget
program i media, inte vad människorna vill
, säger
Lopes.
Om vi försöker att ta upp frågor som ligger
utanför regeringens program, så får vi
svaret:
Vi har inte tid att prata om detta
eller Det
här är en statshemlighet
.
Här på Independente, försöker vi att
bryta oss ut ur denna sörja och vara oberoende. Vi vill
täcka andra frågor, inte bara regeringens.
Men problemet är att så fort vi tar upp ett problem
eller en fråga, så svarar regeringen genom att
säga att det här eller det där partiet står
bakom artikeln. Det finns ingen frihet att ta upp människors
frågor.
Vårt redaktionella motto är
Imi Nia Lian, Imi Nia
Liberdade
- Er röst, er frihet
- och vi driver
tidningen enligt detta motto. Och jag tror att vi lever upp till
mottot - vi är inte partipolitiskt påverkade.
Både Lopes - känd som Mouzy
bland sina
vänner och kollegor - och en volontär, den sydafrikanske
journalisten Rowena McNaughton, som arbetar på tidningen tror
att ideella organisationer skulle kunna höja profilen för
gräsrötter i landet.
Utbildningsrådgivare
The Independente har använt utländska medierådgivare, utbildare och volontärer - sju sedan den startade i april 2011, på ett omfattande och konstruktivt sätt och tror att detta höjer standarden.
En mängd människor vill inte tala ut. De är
rädda för att mista sina arbeten om de tar
ställning i media.
Media i Östtimor står vid ett
vägskäl. Media står inför
förändringar med de nya etikreglerna och
förhoppningsvis kommer läget att
förbättras. Varje redaktör och journalist i
Östtimor vill göra sitt bästa för landet och
följa etikreglerna.
Vi försöker alla att bli bättre.
Mediekongressen för självreglering i oktober var välbesökt med 150 jounalister och stor entusiasm.
För mig var det tre saker som var viktiga: våra
journalister lovar att hålla etikreglerna; våra
journalister har enats för bättre media; och oro
över regeringens roll i bakgrunden
, säger Lopes.
Vi vill handla nu. Vi vill fortsätta att arbeta i den nya
mediemiljön. Men vi har också högre ideal än
pressrådet, vi står för god journalism i det
här landet.
Ny journalism
När vi startade Independente, ville vi göra en
mycket annorlunda tidning. Jag var då chefredaktör
för Timor Post, men jag såg den nya tidningen
som en utmaning för att åstadkomme ett nytt slags
journalism.
Vad är skillnaden?
Vi redovisar inte bara vad regeringen vill säga till
folker. Vi berättar av vanliga människor vill säga,
vi lyssnar mer på allmänheten
, svarar Lopes.
Östtimor har många olika grupper i landet - rika
människor, fattiga människor; tetumtalande
människor, portugisisktalande människor,
indonesiskatelande människor, engelsktalande
människor. Vi tjänar dem alla.
The Independente är unik genom att regelbundet publicera en engelskspråkig sida med många bakgrundsartiklar till nyheter.
Till exampel så publicerade Independente en artikel
över fyra spalter om frågan om påtvungna
försvinnanden
under de 24 åren av olaglig indonesisk
ockupation av Östtimor efter
självständighetsförklaringen 1975.
Svepskäl
för missförhållanden
Artikeln drar slutsatsen att genom att släta över
frågan om och kraven på rättvisa från de
försvunnas familjer och människorättsadvokater
så är den östtimoresiska regeringens inaktivitet i
sig lik brott mot mänskliga rättigheter
.
Men artikeln översattes inte till tetum.
Anklagelserna om australiskt spioneri mot Indonesien och Östtimor har också uppmärksammats på engelska och tetum den här veckan.
Jämfört med andra dagstidningar
har Independente mera fokus på vanliga
människor. De flesta andra rapporterar bara vad de politiska
ledarna har att säga, vad parlamentet vill säga - det
är vår stora skillnad
, säger Lopes.
En annan faktor är kvaliteten på redigeringen och
andra tidningar berömmer oss också för vår
redigering.
Redaktion
Independente har nio reportrar med tre regionala korrespondenter i Baucau, Lautem och Ainaro och fyra redaktörer inklusive Lopes som chefredaktör.
Lopes själv är enligt många den ende journalisten i Östtimor med fullständig examen från en erkänd journalistskola.
Han studerade tre år i Papua New Guinea 2002-5, där han
examinerades i Communication Arts
vid Divine Word
University i Madang.
Huvudägaren, Oscar Lima, en framstående affärsman, som anses ha politiska band till Fretilin, har utlovat oberoende journalism.
Tidningen har en daglig upplaga på omkring 500 exemplar och
trycks av ett indonesiskt bolag, Grafika Patria. Den har
en öppen
Independente-sida på Facebook
och övervägera att starta en webbplats.
Studentläsare
Den ger också bort gratisexemplar till studenter för att bli mer läst - eftersom unga timoreser för det mesta får sina nyheter från online-källor i ett land som har mindre än två procent av sina 1,07 miljoner invånare på internet.
Ironiskt nog så produceras Independente i ett sjabbigt kontor i slutet av Rua Palapaco i centrum av förorten Farol, en gata granne mde den indonesiska ambassaden.
Media i Östtimor är i ett sårbart skick. Det
är redaktörernas och jounalisternas sak att höja
vår bransch
, säger Lopes.
Vi behöver hålla oss till god etik och ha goda
medielagar. Vi vill inte ha ett elefantlikt byråkratiskt
pressråd, för då blir pressfriheten
förstörd.
Så vi behöver ett bra pressråd. Vi behöver
inte ha det på det australiska sättet. Vi behöver
inte ha det på det portugisiska sättet - i vilket alla
medlemmar väljs av parlamentet. Vi behöver inte ha det
på det indonesiska sättet.
Vårt eget sätt
Vi måste ordna sakerna på vårt eget sätt
och fatta våra egna beslut. Vi behöver ett
medieråd som avspeglar den östtimoresiska
situationen.
Ett förslag till medielag skrivet av en portugisisk
advokat. Alla journalister avvisar det. Det kommer inte att
antas.
Vi vill inte att regeringen bara ska vara sötma som socker
med alla journalister attraherade till all sötman.
Tillfrågad om betalningar till journalister, vid kongressen angavs upp till 5-20 dollar för närvaro vid presskonferenser och upp till 40 dollar för att följa ministrar på besök i distrikten, är de Araujo kritisk.
Jag har aldrig personligen erfarit något exempel
på
kuvertjournalistik
- vanligt i Indonesien där
kontantbelöningar betalas till journalister - eller sett
pengar överräckas.
Avslöjade praktiker
I vårt eget nyhetsrum har vi en policy att bara täcka
händelser, om vi anser dem ha nyhetsvärde, inte om
belöningar kommer att delas ut.
Men vi skrev om det för flera månader sedan och
avslöjade bruket då en reporter fotograferade en
ministers gåva till en annan tidning.
Nyhetsmedia är en ny företeelse för timoreser. De
har i själva verket bra utvecklats på allvar efter
återupprättandet av självständigheten
för lite mer än ett decennium sedan.
Många landsbygdsbor förstår inte vad media
är. Vad är journalism?
Stolt över media
Under kvartsseklet av indonesisk undervisning i Östtimor fanns det inget ämne som avhandlade rättsväsendet i skolorna.
Vi är stolta över hur media har växt i
Östtimor på kort tid
, säger Lopes.
I motsats till några Stilla havsstater i vilka media har
varit dominerade av utländskt ägarskap, har vi gjort
allt själva - och vi har mycket att erbjuda landet i
framtiden.
Direktören för Pacific Media Centre dr David Robie har ett sabbatsår med besök i Östtimor och arbetar som volontär för La'o Hamutuk (Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis). David deltog i en nya zealändsk kommission för övervakning av media under valen 2007.
Länkar
Källa: David Robie/Café Pacific
megaproblem?
Klicka här för att få upp originalet med dess fotografier av David Robie/PMC i ett nytt fönster.
[Bildtext 1: Den nya piren med vaktkur vid Herakraftverket nära Dili - precis på andra sidan vägen ligger elkraftverket.]
Östtimors huvudstads kinesiskbyggda tungoljekraftverk i Hera, omkring 15 km från staden, är fortfarande i centrum för en kontrovers.
En faktabaserade sida av den ideella organisationen La'o Hamutuk
(LH - Östtimors institut för bevakning av och analys av
utvecklingen) citerar många kritiska rapporter och har
rubriken: Megaprojekt eller megaproblem?
Det har funnits lite information i offentligheten de senaste månaderna, men enligt granskningsdokument citerade av LH, har den granskande konsulten ELC/Bonifica i en rapport i januari 2012 skrivit:
Entrepenören CNI22:s (Chinese Nuclear Industry Construction Company No. 22) (ansvarigt för det nationella högspänningsnätet) totala prestation fortsätter att vara dåligt särskilt när det gäller kvalteten på de avslutande arbetan. Trots kontinuerliga varningar utfärdade av konsulten (E/B), förbättras situationen inte.
Rapporten säger också att tre (av sju) generatorer i Hera-verket är i drift och använder dieselbränsle, som lossa i Tibars hamn väster om Dili.
[Bildtext 2: Vakten från Falantil-FFTL på
rörlig vakt
vid Hera-kraftverket, när Cafe
Pacific gjorde ett besök. Kort därefter sov han och bara
hans halvautomatiska gevär kunde ses.]
Under januari 2012 förbrukade Hera-anläggningen 3,7
miljoner liter dieselbränsle, vilket innebär att runt
100.000 liter körs på lastbil tvärs genom Dili
till Hera nästan varje dag.
Vid Café Pacifics tillfälliga besök på
Hera-verkets byggplats den här veckan sov
säkerhetsvakten. Som svar på en förfrågan om
att få ta en serie fotografier, hänvisades vi till
kinesiska konsulter på platsen, som sade: Ni behöver
officiellt tillstånd från regeringen.
Fotografierna togs i alla fall. Några av bilderna finns här och andra i Östtimorgalleriet på David Robies Facebook-sida.
När vi besökte själva Hera-verket, så sov vaktsoldaten också.
Mera aktuell bakgrundsinformation finns på La'o Hamutuks granskningssida.
Källa: Café Pacific
Havanna. Totalt 246 medecinstudenter i Östtimor fick sina examina idag som en del av ett gemensamt projekt mellan Latin American School of Medicine in Cuba universitetet i det asiatiska landet. Enligt Östtimors ambassad i Havanna fick också 71 sjuksköterskestudenter sina diplom i Dili liksom fem studenter i specialistområdet gynekologi och obstretik.
Fem studerandegrupper, totalt 798 läkare, har fått sina examina genom det här projektet, som började i februari 2003 i Kuala Lumpur, Malaysia, under firandet av den alliansfria rörelsens toppmöte.
Vid det tillfället träffade Kay Rala Xanana Gusmão, då president i Östtimor och nu premiärminister, och José Ramos-Horta, då utrikesminister, ledaren för den kubanska revolutionen, Fidel Castro.
De tre ledarna kom överens om att starta ett samarbetsprojekt i vilket Kuba skulle utbilda 1.000 läkare från Östtimor med stöd av och erfarenheter från kubanksa hälsovårdsarbetare.
Källa: sgl/rab/lvd/lac/las/Prensa Latina
För ett stort projekt för blandad användning, drivet av en indonesisk byggnadsfirma, togs det första spadtaget i Dili förra veckan, vilket signalerar mer omfattande investeringar i framtiden mellan de skamligt fientliga länderna.
Pembangunan Perumahan, ett indonesiskt statskontrollerat bolag, mera känt som PTPP, kommer att bygga en framträdande 26 våningar hög byggnad med en galleria, kontor, lägenheter och ett hotell i Dilis förnämsta område.
Byggnaden för 86 miljoner dollar byggs på en 15.000 kvadratmeter stor tomt, kommer att kallas AGP Square efter Artha Graha group, som kontrolleras av finanshajen Tomy Winata, som är majoritetsägare i projektet.
AGP Square kommer att vara den högsta byggnaden i
Östtimor. Den kommer att vara en symbol i Dilis
förnämsta område
, sade PTPP:s ordförande
Bambang Triwibowo.
Ceremonin i lördags bevittnades av Östtimors regeringsrepresentanter, bland andra landets premiärminister Xanana Gusmão och hans ersättare Fernando Lasama de Araujo liksom toppchefer från PTPP inklusive Bambang och Tomy.
Bambang sade att när väl AGP Square är klart, så väntas det underlätta livet för utlänningar och de förmögna, som ofta reser utomlands över veckosluten eftersom de känner att huvudstaden i Sydostasiens yngsta land saknar möjligheter.
Bygget förväntas vara klart inom två till tre år.
AGP Square är inte PTPP:s första projekt i Östtimor. Bolaget avslutade nyligen bygget av Östtimors finansministeriums byggnader och två vägprojekt (Likuisa och Tibar). Ett uttlande från bolaget avslöjade inte värdet på PTPP:s tidigare projekt i landet.
Den lokala tidningen The Timor News rapporterade i lördags att Tommy har gått ihop medFranky Tjahyadikarta, en indonesisk affärsman som är medfinansiär för Alila Hotels and Resorts.
Vi hoppas att denna investering kommer att tjäna som en
symbol för god vänskap mellan Indonesien och
Östtimor
, sade Tomy Winata enligt The Timor News.
Samtidigt citerades landets premiärministern i media, han ska ha sagt att han förväntade sig att sådana här investeringar kommer att motivera andra investerare att överväga landet, som frigjordes från Indonesien 1999.
Tidigare i år manade ministern för statliga bolag. Dahlan Iskan, indonesiska statskontrollerade bolag att expandera i Östtimor och utnyttja det lilla landets ekonomi, när den börjar utvecklas.
Källa:
Dili. Idag undertecknade finansministeriet och Världsbanken en ny finasieringsöverenskommelse på 40 miljoner dollar för reparation av 110 km väg mellan Dili och Ainaro.
Vid ceremonin i Dili deltog Luis Constantino, Världsbankens landansvarige, och Emilia Pires, finansminister, samt representanter för regeringen, ADB och andra utvecklingspartner.
Vägen från Dili till Ainaro är en viktig länk mellan landets norra och södra delar och förbinder tre distrikt - Dili, Aileu och Ainaro - som tillsammans har en tredejdel av landets invånare, bland andra tusentals småjordbrukare.
Vi är mycket nöjda med att avsluta den här
processen med Världsbanken och ser fram emot att
fortsätta arbeta tillsammans under projektets
genomförandefas
, sade Pires.
Att förbättra landets infrastruktur är en
nyckelkomponent i vår strategiska utvecklingsplan för
2011 - 2013. Vi behöver bra vägar och broar för
bygga en starkare ekonomi för människorna i
Östtimor. Vägprojektet Dili-Ainaro är ytterlgiaer
ett steg i rätt riktning för vårt land.
En transportinfrastruktur av hög kvalitet är nyckeln
för att uppnå en stark och diversifierad ekonomi till
förmån för det timoresiska folket
, sade
Constantino.
Han tillade: Vägen Dili-Ainaro är en livlina för
många. Dess reparation är avgörande för att
förbinda människor med marknader, varandra och
tjänster som sjukhus och skolor.
Den nya finansieringen med krediter och lån kommer att bygga på det första projektet för klimatsäkra vägar i Östtimor, startat 2011, som omfattade nödreparationer längs nyckeldelar av vägen, där avstängningar var vanliga på grund av översvämningar eller skador orsakade av häftiga regn.
Den nya finansieringen kommer nu att fokusera på att reparer hela vägen genom de tre distrikten. Byggnadsarben kommer att stabilisera vägbankar och skärningar, förbättra avvattningen och reparera beläggningen. Projektet kommer också att stödja förstudier och detaljerade konstruktioner av möjliga framtida vägförbättringar länkade till Dili-Ainaro korridoren.
Ett system för nödunderhåll kommer också att hjälpa regeringen att planera för hantering av extrema väder, till exempel jordskred och häftiga regn.
Projektet kommer att utföras ministeriet för offentliga arbeten och finansieras med 40 miljoner dollar från Världsbankens IDA (25 miljoner) och IBRD (15 miljoner) lånefönser. Östtimors regering bidrar med 47 miljonder dollar till projektet.
Kontakt
Källa: Pressmeddelande/Världsbanken i Östtimor
Så skriver Niklas Wahllöf i en TV-krönika i Dagens Nyheter om dokumentären The Act of Killing av Joshua Oppenheimer om en del av morden och mördarna i samband med Suhartos maktövertagande i Indonesien på 1960-talet, då runt en miljon dödades.
Ända fram till den 12 december 2013 kunde Du se den 1 timme och 35 minuter långa dokumentären i SVT Play. Krönikan publicerades den 14 november och Sveriges Televison sände filmen den 12 november 2013.
Gemensam deklaration
Högtidlighållande av årsdagen för Santa Cruz-massakern den 12 november 1991
Idag högtidlighåller Östtimors folk den 22:a årsdagen av Santa Cruz-massakern, som var avgörande milsten i Östtimors framgångsrika kamp för självständighet. Denna dag återupptäckte det internationella samfundet ondskan hos den olagliga indonesiska militärockupationen av Östtimor och den straffrihetskultur som följde. Under massakern 1991 avfyrade indonesiska soldater brutalt sina vapen direkt mot unga människor, som fredligt placerade blommor på Sebastião Gomes grav på Santa Cruz begravningsplats.
Den indonesiska militärens grymma handling trotsade internationella mänskliga rättigheter och humanitära lagar. Detta på grund av den indonesiska militären systematiskt massakrerade civila i hela territoriet, inklusive den smärtsamma Santa Cruz-massakern. Indonesiens regering har alltid försökt att för världen dölja dessa brott mot mänskligheten, men Santa Cruz-massakerns realitet visade den indonesiska militärens verkliga grymhet för världens ögon.
Efter massakern gjorde sig indonesiska soldater av med många kroppar i okända gravar och tillfångatog många människor, som efter det aldrig har setts.
Sedan självständigheten har Östtimor och Indonesien visat sin politiska vilja att prioritera stärkandet av de bilaterala relationerna och bortse från frågor om rättvisa och särskilt allvarliga brott i det förgångna. 2005, när nuvarande premiärministern Xanana Gusmão omfamnade den kände brottslingen Wiranto på Bali i Indonesien, visade han denna realitet, som förstärktes när tidigare premiärministern Mari Alkatiri omfamnade en annan känd brottsling, Prabowo, i Jakarta tidigare i år. Trots detta har ännu inte staten och Östtimors folk lyckats övertyga dessa brottslingar att ange var de gömt skeletten av de människor de massakrerat; förövarna har inte heller erkänt sitt ansvar.
Några av de allvarliga brott som den indonesiska militären begick under sin 24-åriga ockupation av Östtimor har lett till juridiska processer, till exempel i FN:s särskilda domstol för allvarliga brott i Dili och inför ad hoc-tribunalen för mänskliga rättigheter i Jakarta. Men dessa processer har misslyckats totalt med att göra indonesiska brottslingar ansvariga och ANTI betraktar dessa processer som en fasad för att förespegla att den indonesiska regeringen menade allvar när det gällde att lösa brott i det förgångna, snarare än verkligheten i vilken de ville sopa dem under mattan.
Överlevande och människorättsaktivister i
Östtimor och andra länder fortsätter att kräva
att brottslingarna ställs inför rätta, och det i en
internationell tribunal, därfr att konsekvenserna av
straffrihet är tydliga i Indonesien och
Östtimor. Indonesiska soldater fortästter att begå
liknande brott i Västpapua och på andra platser och
människor försvinner
ofta. Militära
förövare är inte rädda för att behöva
ansvara för brott; i själva verket befordras de till
högre befattningar. I Östtimor följer våra
ledare bara vade de stora männen vill, inte vad lagen säger.
Med tanka på ovanstående fakta och oro skulle ANTI på årsdagen av Santa Cruz-massakern vilja ställa följande krav:
Slutligen kräver ANTI också att alla organisationer (religiösa instutitioner, ideella organisationer, akademiska och hela sammanhället) samordnar ansträngningarna att bygga upp en rörelse för att leta efter dem som försvunnit för att stödja regeringen och parlamentet för att förverkliga detta absolut grundläggande problem, som fortsätter att vara en oro för familjerna och kränker deras rätt till sanning. Genom detta kan vi uppnå fred och försoning nu och för framtiden.
Länge leve andan från den 12 november 1991
Länge leve den internationella tribunalen
Länge leve rättvisan
Dili den 12 november 2013
ANTI:s medlemmar är:
Källa: ALIANSA NASIONÁL TIMOR-LESTE BA TRIBUNÁL INTERNASIONÁL
Sekretáriadu Temporáriu: La'o Hamutuk
Institutu Timor-Leste ba Analiza no Monitorizasaun ba Dezenvolvimentu
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili, Timor-Leste
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste
Tel +670-3321040, +67077289241, 77367518 och 77179655
epost lanarra.del@gmail.com,
atino@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org, www.jsmp.tl,
www.haktl.org
Macao. Handeln mellan Kina och de portugisisktalande länderna väntas nå 160 miljarder dollar år 2016, ett språng på 24,2 procent från 128,8 miljarder 2012, sade en hög kinesisk tjänsteman. Kina kommer att främja åtta nya sätt att avveckla handel och andra utbyten de kommande åren.
Nya åtgärder syftar till att stärka banden kommer att omfatta 1,8 miljarder yan (295 miljoner dollar) lån till asiatiska och afrikanska portugisisktalande länder, tillkännagav vice premiärministern Wang Yang vid den fjärde ministerkonferensen för Forumet för ekonomiskt och handelssamarbete mellan Kina och portugisisktalande länder i tisdags.
Kina kommer att hjälpa till att skapa särskilda ekonomiskautvecklingszoner och uppmuntra kinesiska bolga att upprätta utländska handels- och ekonomisamarbetszoner i intresserade portugisisktalande länder, sade vice premiärministern.
Kina kommer också att hjälpa till att skapa utbildnings- och övningsmöjligheter i länder inom fourmet och är redo att öka mänskliga resurser, utvecklign av sjuk- och hälsovård i dessa länder, enligt Wang.
Den kinesisk-portugisiska handeln har ökat oerhört under det senaste årtiondet.
Handeln mellan Kina och de portugisisktalande länderna i forumet - som omfattar Angola, Brasilien, Cap Verde, Guinea-Bissau, Östtimor och Moçl;ambique - nådde 128,8 miljarder dollar förra året, vilket representerar en årlig tillväxt på37 procent från 5,6 miljarder yuan mätta 2002 innan forumet upprättades.
Under de tre första kvartalen 2013 nådde handeln mellan Kina och de portugisisktalande länderna 98,5 miljarder dollar, en ökning med 0,39 procent jämfört med samma period förra året enligt tullens uppgifter.
Kina har blivit den största handelspartnern och exportören till de portugisisktalande länderna, då Kinas sammanlagda investeringar i dessa läner nu uppgår till totalt nästan 30 miljarder dollar, sade vice premiärministern.
Wang sade att Kina kommer att fortsätta förbättra handelsbefrämjande bestämmelser, öka marknadstillgången, minska handelshinder, optimera handelsstrukturer och stärka tullsamarbete gällande inspektioner och karantäner med forumets deltagande medlemmar.
Kinesiska bolag med konkurrensstyrkor kommer att uppmuntras att investera i dessa länder och kommer att få finansiella fördelar från den Kinesisk-Portugisiskasamarbets- och utvecklingsfonden, antydde Wang.
Paulo Portas, vice premiärminister i Portugal, sade att Macao nu är en av de viktigaste plattformarna för samarbetande kommerseiella tjänster i världen, där 250 miljoner människor talar portugisiska.
Källa: Li Tao/China Daily
Den 30 oktober 2013 förkunnade Dilis distriktsdomstol sitt beslut i ett mål med svarandena Abílio Lima, tidigare statssekreterare för miljöfrågor, och dömde honom till 5 års fängelse och att betala en kompensation på 5.300 dollar och domstolskostnader på 50 dollar.
Den svarande, António de Carvalho, som var stabschef hos statsekreteraren för miljö, dömdes till 3 års och 6 månaders fängelse och ett skadestånd på 5.300 dollar samt rättegångskostnader på 20 dollar. Den svarande, Ilda da Costa Be-Loi, som tidigare var finanschef för statssekreterarens för miljö kontor, dömdes till 1 års och 3 månaders fängelse villkorligt med prövotid på 3 år och 6 månader samt att betala rättegångskostnader på 20 dollar.
Svarandena befanns skyldiga till brotten aktiv och passiv korruption för en olaglig handling, förskingring och förfalskning av en teknisk rapport som påstås ha skett i december 2010.
Även om överklagandeprocessen i det här fallet ännu
pågår, så är domslutet ett positivt steg
framåt för rättsväsendet, särskilt
när det gäller att säkra att alla statliga
myndigheter, som missbrukar sitt ansvar och sina funktioner som
allmänhetens tjänare för personlig vinning, kommer
att ställas inför rätta därför att alla
brott av detta slag allvarligt hotar Östtimors framtida
existens
, sade Luis de Oliveira Sampaio, JSMP:s
verkställande chef.
Det här domslutet är mycket viktigt för samhället liksom för statens myndigheter, eftersom det det sänder en stark signal som kommer att uppmuntra var och en att värdera sin roll och upprätthålla sitt funktionella ansvar att tjäna de nationella intressena. Om de misslyckas med att fullgöra sina åtaganden, så kommer de följaktligen stöllas inför lagen för sin yrkesmässiga försumlighet.
Det här domslutet kommer att visa alla människor att
korruption inte bara är ett lagbrott utan att denna sorts
praktiker har en mycket allvarlig inverkan och underminerar socia
utveckling och allvarligt hotar landets framtid och staten. JSMP
hoppas att när korruption behandlas på allvar så
kommer alla delar av samhället att lära sig och
avhålla sig från att i korruptionsbrott
, sade Luis
de Oliveira Sampaio, JSMP:s verkställande chef.
I allmänne åklagarens slutplädering manade han domstolen att tillämpa artikel 301 i straffalgen om försvårande omständigheter mot den svaranden Abílio Lima på grund av att hans uppträdande medan han var statssekreterare för miljö var missbruk av hans position som statstjänsteman.
Den allmänne åklagaren yrkade att domstolen skulle döma den svarande till fem års fängelse för två olika brott omfattande aktiv korruption i enlighet med artiklarna 294 och 295 i straffalgen om förskingring plus artikel 301 försvårande omständigheter. Åklagaren yrkade också att domstolen skulle döma den svarande att ersätta staten med 3.850 dollar.
Grundat på bevisen ville åklagaren har den svarande António de Carvalho dömd till tre års fängelse villkorligt med en prövotid av tre år, eftersom den svarande erkänt, ångrar sina åtgärder och har återlämnat pengarna han missbrukat. I detta fall åtalade den allmänne åklagaren den svarande enligt artikel 295 om förskingring i strafflagen.
När det gällde den svarande Ilda da Costa Be Loi begärde den allmänne åklagaren att den svarande skulle dömas till tre års fängelse villkorligt med en prövotid av fem år, därför att den svarande ångrade sina handlingar och redan betalat tillbaka pengarna i fråga. Den allmänne åklagaren hade åtalat den svarande för brott mot artikel 292 i strafflagen om passiv korruption och artikel 303 om förfalskning av en teknisk rapport.
Med tanke på att detta fall är av stor betydelse för det allmänna, uppmanar JSMP appellationsdomstolen att prioritera detta fall, så att allmänheten inte behöver sväva i tvivelsemål och osäkerhet om vad som hänt i tidigare fall.
Domen tillkännagavs av Ana Paula Fonseca som representant för domarna. Åklagarämbetet representerades av Angelina Saldanha och byrån för offentliga försvarare av Manuel Sarmento, Câncio Xavier och Fernando Lopes de Carvalho.
För mer information, var god kontakta:
Källa: Pressmeddelande/Judicial System Monitoring Programme
Trots att regeringen överlämnade sitt budgetförslag tio dagar för sent till parlamentet, så har det börjat utfrågningarna och hoppas att kunna godkänna förslaget före jul. Du kan ladda ner tidplanen härifrån.
Det är positivt att finansministeriet lade upp de sex budgetböckerna på sin webbplats den 25 oktober, samma dag som de överlämnade budgetförslaget till parlamentet. Ministeriet släppte också sin presentation för ett parlamentetsseminarium (tetum) dagen innan. Denna och annat material, med fördjupade analyser på engelska och tetum, finns på La'o Hamutuk's ofta uppdaterade webbplats om budgeten för 2014.
Vi uppskattar att den totala omslutningen har minskats från 1,65 miljarder dollar i budgeten för 2013 till 1,5 i den föreslagna, till stor del genom nedskärningar av avsättningar för jättestora infrastrukturprojekt, som knappast kommer att genomföras enligt tidplanerna. Men driftanslagen fortsätter att öka och de verkliga utgifterna 2013 för dessa kommer troligen att ligga under 1,2 miljarder, så förslaget för 2014 representerar trots allt en ökning på 25%. Till skillnad från 2013, så har budgeten för 2014 ett uttag ur oljfonden, 903 miljoner dollar, som är större än den uppskattade hållbara inkomsten (Estimated Sustainable Income - ESI), 632 miljoner. Förväntade framtida oljeintäkter har minskat märkbart på grund av mindre produktion och förutsägelser om lägre priser; fälten Bayu-Undan och Kitan kommer att vara tömda 2020.
La'o Hamutuk gläder sig åt större avsättningar för hälsovård och utbildning, även om de förblir under internationella normer. Men jordbruk, som är de flesta timoreser utkomst, får fortfarande för lite. Även om Sydkustvägen har slopats, förblir andra delar av det tvievlaktiga Tasi Mane-projektet i budgeten.
Olyckligtvis har parlamentet inte bjudit in lika många icke-statliga aktörer som tidigare år att kommentera budgetförslaget. Vid en rad tidigare budgetars behandling har till exempel den ideella organisationen La'o Hamutuk bjudits in, men inte denna gång. Icke desto mindre kommer vi att fortsätta att analysera denna budgets påverkan på Östtimors framtid och vi uppmanar andra att också göra det och att dela med sig av sina tankar till parlamentsledaöterna. Vi hoppas att den kommande debatten kommer att grundas på fakta, vara livaktig, transparent och produktiv.
Källa:
La'o
Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and
Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
En historisk kongress med Östtimors journalister i Dili röstade nyligen för sina första etikregler och ett pressråd med sju medlemmar.
Nästa hinder för mediernas frihet i Östtimor kommer att bli en presslag, som för närvarande ligger hos parlamentet och befaras innehålla ett licenssystem för journalister och brottmålsstraff, rapporterade journlaw.com.
Presslagen som föreslagits av regeringens rådgivande jounalistkommitté innehåller självreglerande kontroll.
Men den slutliga versionen omfattade tillägg föreslagna avstatssekreteraren för social kommunikation, Nélio Isaac Sarmento, vilka ryktas innehålla licensiering och brottspåföljder.
Vid öppnande av kongressen i fredags skällde premiärminister Xanana Gusmão på journalisterna för att inte ha utvecklat lämplig självreglering, efter att han uppmanat dem att göra det 2009.
Men han gratulerade mediaförbundet till dess senaste ansträngningar för att ena sig om etikregler och pressråd och sade att pressfrihet är viktig för demokrati, men att frihet måste utövas med ansvar.
Fler än 150 journalister, som deltog på söndagen - representerande flera journalistorganisationer - röstade för de 10 etikreglerna.
Mottagande av betalning
Etikreglerna innehåller en inledning som fastställer betydelsen av yttrandefrihet och medias självreglering samt klausuler om tillförlitlighet, opartiskhet, motstånd mot censur, försvar av det offentligas intresseen, antidiskriminering, åtskiljande av fakta och åsikter, skyddande av källor, snabb rättelse av fel, avvisning av plagita, skydd av offers identitet och avvisning av ekonomisk påverkan.
Den sista klausulen kommer att vara en stor utmaning för östtimoresiska journalister, av vilka många öppet erkänner att de tar emot pengar från politike för positiva artiklar.
Källor inom media säger att reportra ofta betalas med 5-20 dollar vi presskonferenser och upp till 40 dollar av tjänstemän, när de följer med ministrar på resor till landsbygden.
Sådana betalningar representerar ett avsevärt inflytande eftersom media bara betalar sina reportrar omkring 140 dollar per månad och lunch och reseutgifter.
Andra problem för industrin är bristande utbildning, beroende av regeringsannonser och journalisters inneboende drift att söka offentliga tjänster, när dessa blir lediga.
Det här lämnar utgivare och nyhetschefer med redaktioner bemannade av oerfaren personal.
Kongressen finansierades av den Europeiska Unionens 1 miljon-€ mediaestödprogram koordinerat av Portugal.
Dr Mark Pearson är professor i journalistik vid Griffith-universitet efter en lång tid vid Bond-universitet i Queensland, Australien.
Källa: Dr Mark Pearson/Pacific Scoop
Hur mordet på en journalist i Östtimor 1999 påverkade liv och arbete för Al Jazeeras Step Vaessen. Se videon här …
Step Vaessen undersöker mordet på sin vän och kollega Sander Thoenes av en indonesisk militärbataljon i Östtimor i september 1999.
The Financial Times journalist var bara 30 år gammal och full av löften, när han sköts och lemlästades medan han bevakade våldet under landets självständighetskamp. Han var den siste av minst 12 personer avrättade av bataljonen.
Hans död påverkade Steps yrkesliv kraftigt; påverkade sättet hon ser på sitt valda yrke. Men det har orsakat ännu mer förödelse i hennes privatliv. Hennes man, och ibland kameraman, gick in i en depression och begick självmord.
Utöver att undersöka hur denna enstaka händelse hade så djupt inflytande på hennes liv, söker Step efter de medlemmar av bataljonen som dödade Thoenes. Ingen har någonsin ställts inför rätta. Faktiskt så ställer två av de befälhavare som beordrade dödandet upp i det indonesiska presidentvalet. En av dem är den ledande kandidaten.
Step söker också upp andra offers familjemedlemmar, undersöker hur de har tvingats orka med att försöka förlåta dessa brott och undersöker konsekvenserna av den straffrihet som har genomsyrat det indonesiska samhället.
Läs mer:
Al Jazeera Correspondent kan varje vecka ses på följande tider GMT: torsdagar: 20:00; fredagar: 12:00; lördagar: 01:00; söndagar: 06:00; måndagar: 20:00; tisdagar: 11:30; onsdagar: 01:00; torsdagar: 06:00.
Källa: Al Jazeera Correspondent
Duyung, Östtimor. I den lilla byn Duyung på Östtimors landsbygd omkring en timme utanför Dili, landets huvudstad, i distriktet Metinaro är vägarna grusvägar och barnen springer barfota bland grisar och kycklingar. Spädbarn badas utomhus i små gummirör, dörrar och fönster är öppna på kvällarna så att familjerna kan njuta av en svalare, men fortfarande varm, bris och förbättringarna av den lokala infrastrukturen är få och glesa.
För Duyung-bon, och 10-barnsfadern, Joaquin De A. Soares, har byn förblivit praktiskt taget oförändrad under de senaste 30 åren. Han levera bara 50 meter från Metinaros grundskola. När han vaknade den 1 oktober och såge fler än 20 australiska, amerikanska och timoresiska ingenjörer börja bygga en ny skola, utomhus badrum och kök sam en lekplats, var han tacksam.
Vi är mycket lyckliga över den nya skolan och
lekplatsen för våra barn
, sade Soares med
hjälp av en översättare. Det arbete australiska,
amerikanska och timoresiska ingenjörer utfört kommer att
hjälpa oss att ge våra barn utbildning. För oss
finns det ingenting iktigare.
I Östtimor visas tacksamhet rikligt med ett nästan surrealistiskt allvar. Varje dag kommer grupper till arbetsplatsen för att tacka den blandade ingenjörsgruppen, som kom till den lilla byn inom ramen för Sapper 13 - en multi-lateral övning skapad för att öka interoperabiliteten mellan U.S. Navy Seabees, U.S. Marine Corps combat engineers, Australian Army Engineers och ingenjörer från den östtimoresiska försvarsstyrkan (F-FDTL). Det här var första gången den här sortens övningar genomfördes i Östtimor.
Metinaro valdes för detta projekt av en rad olika
skäl
, sade den australiske arméingenjören,
fanjunkare Bill Fry. Den östtimoresiska
försvarsstyrkan byggde nyligen bostäder för gifta
på basen här. Det kom ytterligare 100 mailjemedlemmar
till byn och skolan här hade inget sätt att ta hand om
dem. Så vi beslutade att det skulle vara ett bra sätt
att använda våra färdigheter och ett fantastiskt
tillfälle att dela byggnadsteknik mellan våra tre
styrkor. Om en naturkatastrof eller världshändelse
skulle inträffa, skulle det ena vår styrkor och den
här sortens erfarenheter skulle hjälpa oss att agera
bättre.
Rektorn för Metinaros grundskola Duarte Amara är nu ansvarig för fler än 300 elever. Hans lärare ger grundskoleutbildning till alla barn i området, inklusive Soares 10 barn. Utan det nya skolhuset med tillhörande biutrymmen, skulle byn som helhet ha kämpat med vad som är landets mest eftertraktade resurs.
Eleverna är mycket glada över sitt nya hus och
begeistrade
, sade Amara. Tidigare kunde vi bara undervisa
tre klasser. Nu kan vi undervisa nio. Barnen är mycket stolta
över den här möjligheten och en av de bästa
skolorna i Metinaro … kanske i hela Timor. Å landets
vägnar säger jag tack så mycket. Ni har
hjälpt oss att ge våra barn utbildning.
Fler än 20 militärer från de tre länderna deltog i den 28 dagar långa övningen. Varje land hade med sig särskilda byggnadskunskaper, som spreds till de andra.
Timoreserna är mästar på stuckatur
, sade
byggnadskonstruktören Nathan Carrasco, en Seabee
i Naval Mobile Construction Battalion (NMCB) 3. De har
tekniker för att för hand ge struktur, som jag aldrig sett
förut och kommer att göra mig tillen
bättre Seabee. Jag är verkligen tacksam för
möjligheten att vara här och lära mig. Det var en
strong insats från alla. Jag skulle ljuga om om jag sade att
det inte ar hårt arbete - det var det. Tillfället att
göra skillnad var värt varje svettdroppe.
Även om de var få till antalet, så hade gruppen i Sapper 13 med sig välbeprövade färdigheter till Östtimor. Seabees från NMCB 3 fick sällskap av stridsingejörer från U.S. Marine Corps 9 Engineering Support Battalion (ESB), australiska arméingejörer från första Combat Engineer Regiment och ingenjörer från F-FDTL. Kortfattat så avlsutade gruppen sina byggnadsuppgifter som kommer att stärka vänskapen i Östtimor. Dessa vänskaper kommer att bidra till regional säkerhet i ett område med huvuddelen av världshandeln.
Vi föröker att visa USA:s åtagande och
främja regional stabilitet och säkerhet
, sade
örlogskaptenen Rod Moore, kommendöre för marinens
konstruktionsstyrkors (Naval Construction Forces - NCF) 30:th
Naval Construction Regiment. Han är ansvarig för alla
NCF-bataljoner på uppdrag i Stilla
havsområdet. För att göradet måste vi bygga,
främja och upprätthålla
relationer. Våra
Seabees
får möjligheten att
komma ut och arbeta i samhället. Inte bara bygga infrastruktur
utan relationer på det lokala planet, vilket kommer att
upprätthålla den säkerhet vi sörsöker att
behålla.
Utöver att stödja Sapper 13 så är Seabees från NCMB 3 utskickade till Östtimor för att utföra biståndsprojekt som omfattar byggen, genomföra formella utbildnigar för värdnationen och genomföra byarrangemang för att hjälpa till att förbättra gemensamma förmågor och landets socila välstånd.
Som en av de första bataljonerna skapade under andra världskriget har NMCB 3 ärvt en god förmåga att bygga och strida överallt i världen antingen som en hel bataljon eller som en grupp självständiga eheter, samtidigt som den fullgör viktiga konstruktions- och byggnadsuppdrag.
För det här uppdraget har NMCB 3 delat upp sig i nio enheter för att utföra viktiga byggnadsprojekt på avlägsna öar som Östtimor, Tonga, Kambodja och Filippinerna. Grupperna kommer också att utföra uppdrag i Atsugi, Yokosuka och Okinawa i Japan, Chinhae i Korea samt China Lake i Kalifornien.
Naval Construction Force är en viktig del av USA:s marina strategi. De betår av bataljoner, som kan skickas ut för katastrofbistånd, humanitärt bistånd och stöd för stridshandlingar.
NMCB 3 har stridsbefäl och marinbefäl med stridsberedda soldater i stånd till allmänna konstruktions- och byggnadsuppdrag samt begränsade stridskonstruktioner inom alla militära uppdrag.
Källa: Petty Officer 1st Class Chris Fahey/Naval Mobile Construction Battalion 3
Fredagen den 25 oktober presenterade regeringen sitt förslag till statsbudget för 2014 på 1,5 miljarder dollar för parlamentet. Finansministeriet lade samma dag upp de sex budgetböckerna, några på flera språk, på sin webbplats.
La'o Hamutuk har lagt upp dem som mindre filer på http://www.laohamutuk.org/econ/OGE14/13OGE14.htm, som också omfattar information om genomförandet av budgeten till dags dato, budgetprocessen, och diagram som sammanfattar budgetförslaget och jämför det med tidigare budgetar. Vi arbetar nu med att försöka förstå den omfattande informationen i dessa dokument. Nedan följer en förkortad version utan diagram av en del av vår preliminära analys på webbsidan.
Budgetförslaget för 2014 är mindre än den för 2013 beslutade budgeten, men är 26% större än vad vi väntar oss kommer att ha använts i slutet av 2013. Den föreslagna budgeten för 2014 reducerar anslagen för den fysiska infrastrukturen, medan de driftanslagen ökar 11% jämfört med 2013 års budget. Utgifterna är fördelade så här (miljoner dollar):
De 1,5 miljarderna dollar ska komma från:
Vid första anblicken är budgeten väsentligt förbättrad jämfört med tidigare år. Utöver större anslag för utbildning och hälsovård, så har infrastrukturplaneringen blivit mera realistisk. De större sektorernas anslag i miljoner är:
Infrastruktur | 598 | 39,9% |
Förvaltning | 228 | 15,2% |
Tjänster | 247 | 16,5% |
Förmåner | 222 | 14,8% |
Utveckling | 85 | 5,7% |
Säkerhet | 90 | 6,0% |
Övriga | 30 | 2,0% |
Sydkustvägen har skjutits upp på obestämd tid även om vissa olämpliga megaprojekt fortsätts och 2014 års budget avsätter hundratals miljoner för nya:
Projekt | Anslag 2014, miljoner | Kostnad 2014-2018, miljoner |
---|---|---|
Suai-basen | 18 | 291 |
Suai flygplats | 20 | 65 |
MDG-Suco bostäder | 23 | 137 |
Oecussi utveckling (del) | 24 | 82* |
Dili flygplats | 10 | 355* |
Tibar hamn | 8 | 148* |
* Dessa projekt kommer att få ytterligare finansiering från investerare och/eller lån.
Elkraft kommer att ta mer än 11% av budgeten, minskning jämfört med 2011-2013 då kraftverken i Betano och Hera är betalda till största delen. EDTL kommer att förlora sin autonoma status och bli en del av ministeriet för offentliga arbeten. De kommer att bygga en pir för 24 miljoner dollar för att ta emot bränsle för Hera. Staten fortsätter att subventionera elanvändare: 93 miljoner dollar är budgeterade för generatorbränsle 2014 (andra driftkostnader och avskrivningar kan fördubbla det), men intäkterna från elkraft kommer bara att vara 19 miljoner trots inköpet av 50.000 elmätare.
Sorgligt nog så förväntar budgeten att Östtimors oljeintäkter blir lägre än tidigare uppskattningars, vilket minskar den uppskattade hållbara inkomsten från 798 miljoner dollar (förra årets uppskattning för 2014) till 632 miljoner. Produktionen i Bayu-Undan antas bli avslutad 2020, fyra år tidigare än enligt tidigare antaganden.
Mer senare …
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
Dili .Uppskattningsvis 30-50 procent av timoresiska kvinnor fortsätter att lida av misshandel från sina partner vid något tillfälle i sin relation. Detta trots landets lag mot kvinnomisshandel (Law Against Domestic Violence - LADV), utfärdad av regeringen 2010, som definierar det som ett brott som kräver att staten ingriper oavsett om offret gör en anmälan eller inte.
Att stärka genomförandet av den nuvarande lagen, tillsammans med formalisering av Östtimors traditionella rättsväsendes roll skulle stärka offrens för våld i hemmet tillgång till rättvisa betydligt. Det är en av de viktigaste rekommendationerna i en studie som idag offentliggjordes av UNDP:s juridiksystemprogram (JSP).
Att bryta cykeln av kvinnomisshandel i Östtimor: Tillgång till justitieval, hinder och beslutsprocesser i ljuset av juridisk pluralism behandlar de juridiska och sociala sammanhang och de utmaningar kvinnor står inför, när de ska besluta sig för om, hur och var de ska söka rättvisa. Framtagen av UNDP:s juridiksystemprogram utfärdar rapporten rekommendationer för att stärka tillämpningen av den nuvarande lagen och för att använda styrkan hos sedvanerätten i Östtimor för att öka offrens för kvinnomisshandel förmåga att få tillgång till rättsväsendet.
En nyckelfråga som denna forskning belyser är det
väsentliga behovet att upprätta en juridisk länk
mellan det formella statliga rättsväsendet och
traditionella rättssystem i Östtimor
, sade Dionisio
Babo-Soares, justitieminister. Av detta skäl arbetar
justitieministeriet för närvarande på en lag som
respekterar den primära rollen och ansvaret för det
statliga rättsväsendet samtidigt som det upprättar
formell erkännande och lagligt stöd för
överenskommelser gjorda enligt olika lokala
sedvanerättssystem i Östtimor.
Bland rapportens rekommendationer:
Den här rapporten utgör ett ovärderligt bidrag
till kampen mot kvinnomisshandel i Östtimor eftersom den
hjälper oss att se och bättre förstå kvinnors
oro på kommunal nivå
, sade Mikiko Tanaka, UNDP:s
landschef. Dessa resultat kommer att hjälpa regeringen att
utveckla bättre politik och ingrepp för att hjälpa
offer för kvinnomisshandel att utnyttja
rättsväsendet.
Med början 2011 intervjuade forskarna kommunla myndigheter, traditionella och andliga auktoriteter, kvinnors representanter, medlemmar av lokala ideella organisationer, bybor, organisationer i Dili som arbetar med juridik och representanter för det formella rättsväsendets alla organisationer i de fyra juridisk distrikten (Dili, Baucau, Oecussi, Covalima), inklusive domare, åklagare, offentliga försvarare och PNTL:s enhet för sårbara människor. De intervjuade kom från 13 underdistrikt i 10 distrikt. De timoresiska ideella organisationerna Belun, Asosiasaun Mane Kontra Violencia (AMKV) och Fundasaun Fatu Sinai Oecussi (FFSO) gav stöd, logistiskt, urval av intervjuobjekt, tillträde till byar och översättning.
För ytterligare information om rapporten var god kontakta Andrew Harrington.
Om UNDP: UNDP samarbetar med människor på alla samhällsnivåer för att hjälpa till att bygga upp stater, som kan motstå kriser och driva och upprätthålla det slags tillväxt som förbättrar livskvaliteten för alla. På marken i 177 länder och territorier erbjuder vi ett globalt perspektiv och lokal förståelse för att hjälpa till att möjliggöra liv och bygga motståndskraftiga länder. I Östtimor ger UNDP teknisk rådgivning och tekniskt bistånd för att bygga starka och dugliga offentliga instutitioner på nationell och provinsiell nivå inom rättsväsende, parlament, mänskliga rättigheter, anti-korruption, polis, ekonomisk utveckling, miljöpolitik och katastrofhantering, som ger befolkningen utveckling, fred och rättvisa och når till de fattiga och sårbara delarana v samhället.
Om UNDP:s juridiksystemprogram: Juridiksystemprogrammet (Justice System Programme - JSP) syftar till att stödja timoresiska juridiska instutitioner att vara ett rättvist, ändamålsenligt och effektivt rättsväsende för alla i Östtimor och förbättra tillgången till rättsväsendet för de fattiga och missgynnade. JSP arbetar tillsammans med domstolarna, riksåklagarens kontor, offentligaförsvarares kontor ochjustitieministeriet. JSP:s nuvarande fas inleddes 2008 och kommer att avslutas i oktober 2013. Ett nytt projektdokument för nästa fas (2014-2018) ska undertecknas av de nationella intressenterna. JSP startades 2003 och stöds av Norges, Portugals, Sveriges och Brasiliens regeringar. [Fetstil av Tommy Pollák.]
Källa: UNDP
Energijätten Santos har gett grönt ljus för att bygga ut sitt gasprojekt Bayu Undan i Timorsjön och har ökat sin gasexport från Darwins Wickham Point LNG-anläggning.
Bayu Undani området för gemensam oljeutveckling i Timorsjön, 500 km nordväst om Darwin, har producerat sedan april 2004.
Gas från projektet transporteras till Darwin genom en rörledning, kondenseras i Wickham Point och exporteras sedan till de japanska bolagen Tokyo Electric och Tokyo Gas.
ConocoPhillips driver projektet med Santos som en minoritetsinvesterare i Darwin LNG tillsammans med Inpex.
Santos har nu slutligen beslutat om en investering för att bygga två nya källor förbundna med den existerande plattformen i Bayu Undan, enligt vad som framgår av bolagets rapport för det tredje kvartalet.
Utvecklingen av fas 3 av Bayu Undan är avsedd att förbättra underrvattenskällornas kapacitet.
Detaljerade konstruktions- och inköpsavktiviteter väntas nu bli påbörjade.
Den första gasen väntas strömma från den tredje fasen 2015, står det i energijättens rapport till Australiens aktiebörs.
Santos rapporterade att Bayu Undan producerade 59 petajoule gas de senaste tre månaderna till och med september, en treprocentig ökning jämfört med samma kvartal förra året tacke vare ökade effektivitet efter 2012-års stängning för underhåll.
Därför att Santos är en minoritetsägare, har det inte rätt till hela summan.
Santos exporterade 4,6 petajoule gas från Darwins Wickham Point LNG-anläggning de senaste tre månaderna till och med september, en ökning från 4,3 petajoule jämfört med samma kvartal förra året.
Källa: Alison Bevege/NT News
Utbildning kan vara nyckeln till att förbättra den fattiga landsbygdsbefolkningens lott
[Originalet har här ett bildspel med många fina fotografier från kaffeodling. Till det första är bildtexten: Aela De Deus, en kaffeodlare från Östtimors Emera-distrikt, förbereder packning av torkade kaffebönor i säckar för transport till Dili. Fotograf: Cedric Arnold/realfeatures.com. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]
Armindo de Deus har arbetat hela sitt liv som kaffeodlare i Östtimors ermera-distrikt. Han är en muskulös, väderbiten man med pigga, ogenomskinliga ögon. När han får frågan om sin familjs andra inkomstkällor, ser han förvånad ut.
Vi är kaffebönder
, säger han och pekar
på sin dotter Elsa, som granskar de kaffebönor som lagts
ut för att torka. Vårt liv är kaffe; vi blir
gamla med kaffe och vi begravs mitt i kaffe.
Det bergiga kaffeodlande Ermera-distriktet är en värld långt ifårn huvudstaden Dili, där idag, 11 år efter självständigheten, en liten växande medelklass kan ses smuttande på minimala latte och skummande macchiatos på Gloria Jeans Coffee, landets första internationella kafé.
Och det finns ingen annan plats, som bättre visar hur lite nytta de fattiga på landsbygden tills nu har fått av Östtimors anmärkningsvärda naturrikedomar, än Ermera, det befolkningsmässigt näst största distriktet. Här är nästan 90 procent av befolkningen bönder, som får sin inkomst av kaffe. Fattigdomsnivån är hög och folkräkningen 2010 bekräftade att disriktet har den lägsta andelen läskunniga i landet.
Och detta i ett desperat underutvecklat land. Östtimor ligger på plats 134 i Förenta Nationernas utvecklingsprograms human development index 2012, som mäter en kombination av förväntad livslängd, utbildning och inkomst.
Nu i slutet av 50-åren förestår Armindo de Deus ett hushåll med nio personer. När han blev agent för TimorCorp för sex år sedan blev det ändring av hans lycka. Idag har han ett litet betonghus och en handdriven kaffekvarn.
Skörd
Som kaffeagent köper han kaffebönor från lokala familjer, som varje dag under skördetiden på tre månader färdas genom den svåra bergsterrängen. Alla bönor är hamdplockade och sent på eftermiddagen kan man se en stadig rad av möänniskor på väg hem till sina byar med sin skörd i säckar och korgar.
Att kaffe är viktigt för Östtimor är klart. Det har länge varit landets främsta jordbruksprodukt med nästan 30 procent av landets hushåll beroende av skörden för sin utkomst. Det är också Östtimors näst största exportvara, som svarar för 10 dollar av 11 när det gäller icke-olje-export.
Men det är också klart att en oproportionerligt stor andel av kaffebönderna i Östtimor lever under fattigdomsgränsen. En studie nyligen, finansierad av den australiska regeringen, konstaterade att två tredjedelar av de kaffeberoende hushållen tillfrågade i Ermera-distriktet tjänade 250 dollar eller mindre på sina årliga kaffeskördar.
En studie 2010 av Världsbanken insåg kaffets potential
för att förbättra försörjningen i
Östtimor och konstaterade att hanterat korrekt har kaffet
den största potentialen både för att öka
exportinkomsterna och minska fattigdomen
. Frasen hanterat
korrekt
är emellertid en betydande varning.
Under landets kamp för självständighet led kaffeodlingen av åratals försummelser och plantagerna anävändes som slagfält. Idag är effekten av dessa försummelser fortfarande tydlig. På grund av otillräcklig uppmärksamhet på beskräning och plantering av nya buskar, så producerar ett betydande antal lågkvalitativt hybridkaffe. Landets avkastning är hälften av det närbelägna Paua Nyea Guineas.
Medan detta i princip beror på bristande utbildning är
det också ett fall av behov. Rehabilitering av träd leder
till en kortsiktig nedgång i produktionskapacitet, vilket ger
liten stimulans till hushåll i trängande behov av inkomst
i början av skördesäsongen. TimorCorps direktör
James Rutherford säger: människor har en
benägenhet att se kaffe som ett penningträd i sin
bakgård
.
Långsiktiga vinster
I Co-operativa Café Timors (CCT) centrum i Railaco, förklarar Aris Wibawa, en erfaren expert på kafferehabilitering, att ett kaffeträd i Östtimor ger ett årsgenomsnitt på 600 gram bönor. Efter rehabilitering kommer inom tre år trädets avkastning öka till omkring 2 kg. Det betyder att ett fält med 2.500 träd/hektar som nu ger 510 dollar per år skulle kunna ge 1.700 dollar efter beskräning.
Som den största privata arbetsgivaren i Östtimor har CCT omkring 250 heltidsanställda och ytterligare omkring 2.500 under skördesäsongen. Med intäkterna från kaffeförsäljningen har CCT upprättat Clinic Café Timor, et landsbygdsnätverk för hälsovård med sju kliniker och 24 mobila enheter som ger hälsovård för människor i de svårtillgängliga kaffeodlande regionerna, som till stor del inte har tillgång till den offentliga hälsovården.
Som man kan vänta sig i ett land som reser sig ur askan av
konflikter, så står Östtimor inför betydande
utmaningar. Att köra från ermera till Dili - genom
landets kaffekorridor
- är inget för den
harhjärtade med flakbilar lastade med bönder rasslande
nerför den tvärbranta vägen med sina potthål.
Nära Gleno stötte vi på en lastbil som hade vält i en kurva, passagerarna på flaket hade kastats ner i en ravin och två dödats. Det är en alltför vanlig händelse. Adelino dos Santos Martins, rektor för högstadiet i staden Ermera, säger att vägarna måste förbättras om människor ska kunna sälja sina produkter på marknaderna i Dili.
Originalet har här två fotografier med bildtexterna
Ett annat betydande handelshinder är bristen på
lagfarter. Det mesta av marken ägs enligt sedvanerätt,
vilket leder Oxfam till att karaktärisera Östtimors
kaffeproducenter som samlare snarare än odlare
. Regeringen
godkände i juli en jorabalk medavsikt att juridiskt reglera
allmänningar, men initialt ligger foks på
stadsområden. Fernando Egidio Amaral, direktör i
ministeriet för jordbruk och fiske, säger
att männsikor kommer inte att investea i mark som de inte
säkert vet är deras
.
Att ta itu med undernäring
När det gäller landsbygdens fattigdom, så har
regeringens strategiska utvecklingsplan för de kommande 20
åren en bred ansats. Fidelis Magalhaes, president Taur Matan
Ruaks karismatiska stabschef, säger att prioriteringen är
att komma förbi självhushållsjordbruk. Grödor
för avsalu som kaffe erbjuder lite, när det gäller
näring. Prioriteringen är i stället att ta itu med
landets kroniska undernäring genom diversifiering för att
säkra tt familjer undkommer säsongsfattigdom.
Regeringen vill också minska beroende av en ömtålig basvara. Världspriset på kaffe har störtdykt de senaste åren och lämnat hushållen utsatta för de internationella marknadernas nycker. Som en följd av världsmarknadspriset har grossistpriset för ett kilo kaffe i Östtimor sjunkit 30 procent från 2012 till 2013.
Men det finns ljusstrimmor på himlen. Östtimors kaffeinstitut, grundat 2003, utbildar en ny generation jordbrukare i best practices i kaffeproduktion och hur de på bästa sätt diversifierar sina grödor.
Det nyligen ackrediterade gymnasieinstitutet har 120 elever, som ska utexmanireas 2013. Förhoppningen är att de kommer att återvända hem och del med sig av best practices i sina byar.
Institutets rektor Lucio Marcal Gomes är säker på att bättre hantering av plantagerna och jordbruken kommer att ge bättre avkastning och på så sätt öka byarnas inkomster.
Källa: Mary O'Shea/Irish Times
Hela vägen Dili-Ainaro ska rustas upp för snabbare, säkrare färd
Washington D.C. Idag godkände Världsbanken en lånekredit på 40 miljoner dollar, som ska komplettera dess östtimorprojekt Klimattåliga vägar, för att förbättra hela vägsträckan på 110 km från Dili till Ainaro.
Vägen från Dili till Ainaro är en vital länk mellan landets norra och södra delar, som förbinder de tre distrikten Dili, Aileu och Ainaro med en tredjedel av landets befolkning.
Ett bättre vägnät ger lättare tillgång
till tjänster och marknader för människor i
många landsbygdsområden
, sade Luis Constantino,
Världsbankens landschef i Östtimor. Projektetkommer
att på ett positivt sätt påverka den ekonomiska
utvecklingen och välfärden i Timor, särskilt
landsbygdsbefolkningen, som ofta är avskuren från
många möjligheter på grund av brist på
även den mest grundläggande infrastrukturen.
Det ursprungliga projektet fokuserade på att göra nödreparationer längs nyckelavsnitt på vägen, där vägavstängningar var vanliga på grund av översvämning eller skador orsakade av häftiga regn. Krediten och lånet kommer nu att möjliggöra reparation av hela vägen genom de tre distrikten.
De nya medlen kommer att användas för byggnadsarbeten som stabiliserar vägbanken längs hela vägen och förbättra dräneringen samt reparera beläggningen. De kommer också att gå till förberedande studier och detaljkonstruktion av möjliga framtida förbättringar i korridoren Dili-Ainaro.
Ett system för att underhålla i och hantera nödfall kommer också att sättas upp för att hjälpa regeringen att hantera extrema vädersituationer, till exempel jordskred och häftiga regn.
Regeringen har åtagit sig att bygga ett vägnät
av god kvalitet som kommer att stödja jämlikhet i den
nationella utvecklingen
, sade Gastao Sousa, minister för
offentliga arbeten. Projektet kommer att öka takten i
reparationen av en viktig väg för Östtimors
framtida välstånd.
Projektet genomföras av ministeriet för offentliga arbeten och finansieras med 40 miljoner dollar från Världsbankens IDA (25 miljoner dollar) och IBRD (15 miljoner dollar). Östtimors regering kommer att bidra med 47 miljoner dollar till projektet.
Källa: Pressmeddelande/Världsbanken
Jag vet inte om det är normalt för ett spädbarn att leva inne i ett fängelse tillsammans med sin mor. Men enligt den här notisen från Lusa finns det ett sådant spädbarn i Gleno-fängelset tillsammans med sin mor, som avtjänar ett straff för narkotikasmuggling. Otroligt nog har modern också lämnat det till en annan fånge för adoption och denna fånge är ingen annan än Lucia Lobato, tidigare justitieminister som avtjänar ett femårigt straff för korruption. Det är komiskt och samtidigt irriterande att adoptivmodern, som har tre egna barn, säger att spädbarnet varit hennes räddning. Lobato sade till Lusa att hon nu har tagit hand om barnet i femmånader! I själva verket är hon på väg att formellt adoptera spädbarnet, vilket enligt hennes uttalanden i denna fråga är nästan klart. Så modern sätts i fängelse, tar sitt spädbarn med sig, modern lämnar spädbarnet till en annan brottsling för adoption, det formella förfarandet pågår … ganska makabert. Det här spädbarnet kommer att självt gå ut ur fängelset vid slutet av Lobatos straff. Verkligen? Det här kan inte vara normalt!
Källa: Alex Tilman/Di'ak Ka Lae
De betydande investeringarna i Östtimors nationella kraftnät tycks vara ett inspirerat regeringsbeslut, härlett ur en upplyst förståelse av världens framtid med ren energi.
Från alla sidor kom, när kostnaden för Östtimors kraftstations- och kraftnätsprojekt skenade och kontraktsproblem uppstod, högröstad inhemsk kritik av regeringens hantering av projektet.
Även om denna kritik kan ha varit rättfärdigad ur
ett snävt projekthanteringsperspektiv, så var den
kortsynt ur ett energiperspektiv. Som ordspråket säger:
ibland kan vi inte se skogen för bara träd
.
Elektricitet är framtidens energi. En förutseende artikel som förklarar denna vision, av den eminente australiern Alan Finkel - som har doktorerat i elektroteknik - publicerades i månadens utgåva av magasinet COSMOS, som han grundat. Artikeln återgavs av The Age och Sydney Morning Herald idag. Läs den här … och om Finkel här …
Elektricitet är den renaste formen av energi med fördelen att den med tiden kan genereras genom förnyelsebara medel, som på lång sikt ersätter naturgas.
Naturgas, som primärt och relativt rent överrgångsbränsle för att tillgodose Östtimors kraftbehov, skulle möjligen för miljön vara den bästa och ekonomiska lösningen på väg mot förnyelsebar energi.
Men hur kan Östtimor säkra gasen från
Sunrise-fältet, om det enda utvecklingsvalet är Hobsons
val
? Det är endast ett val mellan flytande LNG-produktion
eller inget projekt alls.
Svaret skulle kunna vara en medelväg
, som lösning
på återvändsgränden. Den kan ses som en
pragmatisk, förhandlad kompromiss som kombinerar en ny
infrastruktur för primär energi för naturgas på
land kombinerat med flytand LNG-produktion till havs.
Det här konceptet beskrevs för två år sedan i en omslagsartikel i Petroleum Economist. Se The Great Game of Greater Sunrise, som Du kan ladda ner från http://www.laohamutuk.org/Oil/Sunrise/2011/PetEconSunriseOct2011.pdf.
Se också http://gamckee.com/wordpress/general/timor-sea/june-2011-presentation/.
En sådan medelväg kan bara bli av från en önskan om och tro på att där det finns en vilja finns det en väg.
Det måste finnas en vilja på båda sidor att kompromissa, det vill säga både hos den östtimoresiska regeringen och hos operatören av Greater Sunrise-fältet, Woodside Petroleum.
Olyckligtvis håller flytan LNG_teknik på att bli framtiden för strandade gasfält till havs, precis som elektricitet kommer att bli framtidens energi för hushåll, idustri och bilar.
De ekonomiska och miljömässiga fördelarna för LNG-produktion på flytande plattformar har kraftfullt illustrerats av de politiska gräl som påverkar Western Australias planerade LNG-projekt Browse.
WA-regeringen under ledning av Colin Barnett har kämpat mot Woodside Petroleum i ett försök att få dem att återgå till en undervattensledning och en LNG-anläggning på land i WA. Det är inte mycket annorlunda än Östtimrs kamp mot Woodside för att slopa deras plan för en flytande LNG-anläggning för Greater Sunrise till förmån för en rörledning tvärs över Timorgraven till en LNG-anläggning på land. Den rörledningen och anläggningen på land skulle förverkliga den väl reklamerade visionen för Tasi Mane vision.
Det samtidiga LNG-projektet Browses kamp om investering på
land eller tillhavs
har nu lösts till förmån
för en flytande LNG-anläggning, se den färska
rapporten Woodside may build 3 floating LNG plants for
Australia's Browse,
http://uk.reuters.com/article/2013/10/15/woodside-gas-idUKL3N0I53Y220131015.
Australiens största olje- och gasföretag, som planerar att fatta ett slutligt investeringsbeslut om Browse 2015, skrotade ett förslag på 45 miljarder dollar för en landanläggning tidigare i år och valde en billigare flytande LNG-anläggning.
Nästa stora signal för markanden är när projektet börjar konstruktionarbetet vilket vi hoppas blir i mitten av nästar år, sade verkställande direktören Peter Coleman i en intervju.
Se också Browse partners officially adopt floating LNG, http://www.theaustralian.com.au/business/companies/browse-partners-officially-adopt-floating-lng/story-fn91v9q3-1226709340174#.
De båda regeringarna (Western Australias och Östtimors) föredrar LNG-anläggningar på land av samma skäl. Därför att bägge regeringarna vill ha ett irreversibelt uppsving för den lokala ekonomin under byggnadsfasen av ett anläggningsprojekt på land.
Altrnativet med en flytande anläggning ger mycket små investeringar och få jobbtillfällen på land. I stället kommer länder med yrkesutbildade lågkostnadsarbetare, som Sydkorea och Kina, att dra nytta av tillverkning och bygge av den hangarfartygsstora flytande LNG-anläggningen.
Medelvägslösningen för Östtimor syftar till att ersätta investeringen i en kondensationsanläggning på land med en investering i en LNG-terminal med förgasning för att försörja det nationella elnätet och en anläggning för att ta emot LPG och kondensat för produktion och distribution av gas.
Som de båda projektens - Greater Sunrise och Browse -stormiga historia visar, är det alltid en stor nationell prestation att få ett stort projekt från ritbordet till genomförande. De motsatta intressena hos regeringar och investerare och deras respektive intressenter i ett fritt samhälle tycks alltid vara svåra men sällan oöverstigliga politiska utmaningar.
Källa: G. A. McKee
Jag har kritiserat officella läroplaner så länge jag kan minnas. Jag hånade dumt utantillärande på gymnasiets kemilektioner. Jag höjde på ögonbrynen över det svårbegripliga innehållet i obligatoriska matematikkurser på högskolan. Och allt sedan jag började undervisa i naturvetenskap och matematik i Kalifornien har jag fördömt den överlastade, osammanhängande, godtyckliga karaktären på statens innehållsstandard, liksom det sätt med en samling av faktoider på vilket den är skriven.
Sedan, tidigare i år, ombads Pam och jag att delta i reformgruppen för läroplanerna i Östtimors utbildningsministerium i förskolan, låg- och mellanstadiet, hon under samhällskunskap och humaniora och jag i naturvetenskap och matematik. Med avsikten att vara en årslång insats, kommer det att resultera i nya examensfordringar för offentliga skolor samt lektionsplaner för varje vecka i vart och ett av fem huvudämnen: tetum och protugisiska (Östtimors två officiella språk), samhällskunskap, matematik och naturvetenskap. När jag antog budet, visste jag att mina lugna dagar med ogenerad kritik var över.
Vi går in i vår tredje månad med det här arbetet och det känns fortfarande ganska skrämmande. Det är ett utmärkt tillfälle för positiva förändringar, förändringar som jag drömt om många gåger under de senaste åren med lärarutbildning, när svagheter i den nuvarande kursplanen begränsade utbildningens verkan. Men att sätta ihop den mängd av koncept som kommer att bli obligatorisk undervisning för barnen i ett helt land är en allvarlig uppgift.
[Här har orginalet ett foto av utbildningsministern vid den officiella projektstarten.]
Naturligtvis är vår grupp inte den första att försöka sig på det. Här är en kort tidslinje för kursplanerna i Östtimor.
[Här har orginalet ett foto med bildtexten: Olyckligtvis är det här inte ett mycket fotogent projekt. Vi möter referensgrupper, diskuterar saker inbördes, utforskar olika ämnen och skriver. Det här är naturvetenskapsgruppen.]
Man är allmänt överens om att den nuvarande läroplanen för årskurs 1-6 har allvarliga luckor, både avseende innehåll och anknytning till lokal kultur och verklighet. Dessutom rapporterar lärarna svårigheter att förstå den och att förlja lärarhandledningarna. Läroböcker, framtagna i Portugal, har godtagbar kvalitet, men också dessas anknytning till liv och språk i Timor är svagare än den borde vara. (Till exempel så räknar matematiska uppgifter populära glassmaker eller hur en pizza ska delas, två saker som de flesta timoresiska barn aldrig sett.)
Vårt mål är att göra Östtimors läroplan till en verkligt inhemsk som närmar sig alla begrepp ur ett lokalt perspektiv saamtidigt som den öppnar för en global synpunkt. Vi har också målet att göra något som verkligen stöder och inspirerar både lärare och studenter. Vi är omkring 300 personer, huvudsakligen timoreser tillsammans med 8 utländska specialister. Varje ämnesgrupp har en referensgrupp med både lokala experter och lokala lärare, som då och då träffas för att ge återkoppling till verkligheten i skolorna och komma med förslag och önskemål.
Vi har mer eller mindre gjort ett utkast till en översikt
över begerepp och resultat, som vi tror är viktiga att
uppnå i årskurs 6 och nu arbetar vi med en standardmodel
för en lektionsplan, som kommer att fungera i alla
ämnen. Vi arbetar hårt för att göra
läroplanen barncentrerad
, grundad på aktivt
lärande
och principer om samarbet och positiv disciplin. Vi
vill ge lärarna alla de resurser och all den information de
behöver för att ge effektiv undervisning i hela
landet.
Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet upptagen i FN-konventionen om barns rättigheter och i FN-deklarationen om mänskliga rättigheter. Så som det har uppenbarats många gånger i Östtimors plågsamma historia, så bygger mänskliga rättigheter på att människor kräver, försvarar och finansierar dem. Vi hoppas att denna läroplan kommer att möjliggöra för alla lärare att ge bra undervisning på ett varaktigt sätt och uppfylla löftet om dessa rättigheter. Vi kommer att fortsätta att hålla er underrättade om våra framsteg.
Källa: Curt/Timor Rising
Baucau . Östtimor tänker om när det gäller utbildning av dess unga generation.
I centrum för denna fråga står vilket språk som ska användas i skolorna.
Landet har nu nästan fullständig inskrivning, 11 år efter att ha byggt upp skolsystemet från grunden.
Men vid närmare betraktande så blir bilden dystrare.
Enligt Världsbanken så kunde 2009 70 procent av eleverna i slutet av första skolåret inte läsa ett enda ord.
Förhållandet förbättras bara till 40 procent med ytterligare ett skolår.
Banken sade att en hel kohort av befolkningen fortfarande kan vara funktionella analfabeter - ett sorgligt resultat efter ett årtionde av ansträngningar för att förbättra utbildningen.
Problemet är enkelt för fader Agnelo Moreira, som driver en grundskola i Baucau.
Fader Moreira, rektor för Ensino Basico Fillial Catolico Sao
Domingos Savio, sade: För det första, lärarna
talar i verkligheten in portugisiska.
Portugisiska är ett av Timors två officiella språk.
Men bara en fjärdedel av befolkningen kan i verkligheten förstå det . de flesta föredrar det lokala språket tetum.
Men regeringen betraktar tetum som för rudimentärt, så i klassrummet är portugisiska obligatoriskt.
Det beslutet förföljer lärare på fältet varje dag.
Fader Moreira sade: Jag är inte mot regeringen, jag är
inte mot konstitutionen, men i detta ser jag till det
praktiska.
Dulce Soares, vice minister för förskole- och
grundskoleutbildning, sade: Jag tror att det första
angreppssättet i det förgångna (var) att barn
långsamt kommer att förstå portugisiska efter att
ha exponerats för portugisiska några år. Men
faktiskt, enligt forskning och våra iakttagelser, är det
inte sant.
Den nyligen utsedda vice-ministern tillbringade de första månaderna på sin post med att besöka fler än 100 skolor.
Efter det,på hennes enträgna begäran, har Timor till slut börjat producera tvåspråkiga käroböcker.
Nu när de nya läroböckerna börjar rulla ut från tryckpressarna, kommer de förhoppningsvis att snart nå alla hörn av landet.
Den dagen kan inte komma snart nog för fader Moreira.
Ha sade: Jag ber mina lärare att lära barnen
någonting innan de går hem oavsett på vilket
språk.
Han sade att det är kunskapen, inte språket, som räknas.
Källa: Wei Du/CNA/xq/Channel NewsAsia
NHDB (National Database for Humanitarian Project and Community Development) - kontaktinformation för ideella organisationer i Östtimor juli-september 2013
Belun och databasnätverket (FONGTIL och Fundasaun Alola) tillhandahåller information om ideella organisationer och deras projekt för alla utvecklingsparter (statliga myndigheter, ideella organisationer, bilaterala organ och representanter).
Databasen stärker relationerna och koordinationen mellan bidragsgivare till byutvecklingsprojekt och bistår regeringsorgan och ideella organisationer att genomföra program som kompletterar den strategiska nationella utvecklingsplanen.
Databasen förhindrar också att regeringsprogram och ideella program får samma mål.
Klicka här för att ladda ner de senaste uppgifterna om organisationer med kontaktinformation och projekt som ideella organisationer arbetar med i Östtimor.
Var god och kontakta oss om ni har några önskemål eller frågor om informationen.
Källa: Belun
Mahein's Voice (Mahein Nia Lian) rapport nr 60 granskar nya slag av organiserade kriminella aktiviteter i Östtimor. Rapporten är en uppföljning av Fundasaun Maheins blogginlägg om ökad rekrytering till den organiserade brottsligheten publicerat i september. Den här senaste rapporten ger en djuplodande översikt av den organiserade brottslighetens nuvarande nätverksstruktur i Östtimor och de aktiviteter den ägnar sig åt.
Fundasaun Mahein (FM) betonar motsägelsen mellan den ökande östtimoresiska statsbudgeten och Timors bristande kapacitet att genomföra åtgärderna föreslagna i budgeten. Den organiserade brottsligheten ser denna bristande kapacitet som en tillfälle som är moget för att utnyttjas av den. Beviset för detta kan ses i det fortlöpande ökade antalet organiserade våldsbrott. Som påvisades i FM:s föregående blogginlägg, så märks den ökade organiserade brottsligheten i Östtimor genom en ökning av stölder, mord, och sexuella överfall. Medan det till en början tycktes som om kvinnor var de primära målen, så är det nu klart att kriminella celler utser offren urskillningslöst.
Mycket uppmärksammade fall den senaste tiden omfattar kidnappningen av ett ungt par i Tasi-Tolu, som tvingades utföra sex inför en kamera liksom bortförandet och gängvåldtäkten av en kvinna, som tog en taxi i närheten av USA:s ambassad. Det senaste fallet inträffade de senaste veckorna, när två män åkte omkring i Dili på motorcykel och godtyckligt överföll människor på gatan med en machete. Två människor skadades och en dödades.
Den här rapporten ger också en detaljerad beskrivning av
den organisatoriska uppbyggnaden av de i Östtimor aktiva
kriminella nätverken. I toppen av det organiserade kriminella
nätverket finns aktörer,som FM kalla
de intellektuella
. Det är de som är hjärnorna
och ger instruktioner, finansierar och utbildar samt
tillhandahåller andra resurser för det organiserade
kriminella nätverk, som arbetar under dem. Direkt under
de intellektuella
finns de exekutiva ledarna
, som
är regionala befälhavare för organiserade kriminella
nätverk. Exekutiva ledare
är ansvariga för att
värva sina direkt underställda,
kallade operatörer
, som är direkt ansvariga fö
att operationer planerade av de exekutiva ledarna
genomförs framgångsrikt. Operatörerna
i sin
tur värvar exekveringsgrupper
, vilka var och en leds av
en utsedd
exekverare
. Dessa grupper är sammansatta timoresiska
ungdomar, som förses med drog, transporter, vapen och andra
nödvändiga resurser för att genomföra sina
uppdrag. Exekveringsgrupperna
är för
närvarande huvudsakligen verksamma i Dili-området.
Fundasaun Mahein har identifierat nammen på
flera exekveringsgrupper
i den här rapporten: Kibata,
Monster, Dewa Mabuk och Mager, bland andra. De här kriminella
nätverken är väldisciplinerade och
välfinansierade. Orderkedjan är så uppbyggd att
varje led bara är i kontakt med och har kännedom om
befälhavaren omedelbart ovanför dem (till exampel så
har operatörer
kontakt med den exekutiva ledaren
över dem, ingen kunskap om existensen av
de intellektuella
). Dessutom har
olika exekveringsgrupper
ingen kontakt med varandra.
Reommendationer:
Fö mer information, var god kontakta Nelson Belo, direktör, Fundasaun Mahein, +670 7737 4222.
Källa: Pressmeddelande/Fundasaun Mahein
I National Geographics serie av reseberättelser på nätet, Explorers Journal, har Emily Rude skrivit om Östtimor och illustrerat med fotografier. Du kan läsa hennes berättelse här …. Rude studerar avvägningen mellan miljöbevarande och ekonomisk utveckling i ett land, som nyligen återfått sin självständighet.
Forskare i Timors historia kan vara intresserade i ett nytt sök- och presentationssystem för de digitaliserade delarna av det Timorisesiska motståndsarkivet och museet (Timorese Resistance Archive and Museum - AMRT).
Den nya möjigheten skapades av den portugisiska Mario Soares-stiftelsen, som en del av ett större projekt att göra historiska arkiv från de portugisisktalande länderna ttillgängliga.
Eftersom mängden digitalt material ökar, så ökar behovet av större flexibilitet för söknig. De nya förbättringarna för att söka efter digitala dokument i ART-samlingen är en välkommen och användbar utveckling.
För detaljer se http://timorarchives.wordpress.com/2013/10/01/amrt-online-casa-comum/.
Källa: John Waddingham/Clearing House for Archival Records on Timor Inc.
Östtimor kommer att få bredbandsanslutning till internet, så snart som en optisk undervattenskabel läggs mellan Dili och Darwin i Australien, sade den timoresiske premiärministern Xanana Gusmão i onsdags.
Vi arbetar för att etablera en länk mellan Darwin och
Östtimor genom en fiberoptisk kabel under vatten, som kommer att
ge oss bredbandsanslutning till internet
, sade Xanana
Gusmão enligt den portugisiska nyhetsagenturen Lusa.
Den timoresiske premiärministern gjorde tillkännagivandet vid öppnandet av en konferens, som på torsdag ska avslutas i Dili.
Källa: macauhub
Östtimors centralbank (BCTL) gav i fredags ut ett 100 centavo-mynt med värdet 1 USA-dollar. USA-dollar är landets officiella valuta.
Chefen för BCTL, Abraão de Vasconcelos, sade enligt ett
uttalande från banken, att myntet har präglats
därför att endollarsedlarna har cikulerat en lång
tid i Östtimor
och att de slits mycket fort.
Även med nänsyn till att det är dyrt att prgla
mynt, kan de cirkulera ett antal år innan de måste
dras in, medan endollarsedlar vanligtvis behöverersättas
efter ett år
, sade centralbanken i sitt uttalande.
100 centavo-myntet är präglat med en bild av Dom Boaventura de Manufahi och är gjort av två metaller - guldfärgad runt kanten och silverfärgad i mitten.
Det nya myntet, som präglades av Portugals centralbank, kommer att användas jämsides med endollarsedlar.
Källa: Macauhub
Klimatförändringsgruppen i The Seeds of Life har nu samlat ihop data från 20 automatiska väderstationer runt hela landet för regnperioden 2012/2013.
De här väderstationerna mäter regnmängden, temperaturen, fuktigheten (5 stationer), solstrålning och vindhastighet. Två av stationerna överför sina data automatiskt till en öppet tillgänglig webbplats, så att Du kan se aktuell väderinformation.
Nu kan Du bekanta dig med Östtimors klimat och ta reda på vilken dag vilken plats hade mest regn. Vilken plats är varmast? Vilken plats får mest solsken för växtodling? Var är det verkligen blåsigt?
Besök vår väderdatasida för att se väderdata eller läs resten av artikeln här … (engelska)
Källa: Kate Bevitt, Communications Advisor, Seeds of Life (Fini ba Moris), +670 7801 0458, www.seedsoflifetimor.org, Ministry of Agriculture and Fisheries, PO Box 221, Dili, Timor-Leste
Dili. Amfibietransportfartyget USS Denvers (LPD 9) medicinska personal började en tvådagars grundläggande utbildning i livräddning i ett samarbete med National Hospital Guido Valadares (HNGV) i Diliden 28 augusti under ett planerat hamnbesök.
Den grundläggande livräddningsutbildningen omfattar hjärtlungräddning och grundläggande patientstabilisering på ett praktiskt sätt i vilket deltagarna sedan tar med sig sina nyförvärvade kunskaper till sina hemkliniker och fortsätter att utbilda sin personal.
Utbildningen är bara en del av ett mycket större hälsovårdsinitiativ och ges i samarbete med personal från Royal Darwin Hospital i Darwin, Östtimors hälsovårdsministeriums direktorat för Community Health Services, HNGV, remiss- och ambulanstjänster, St. John of God Healthcare och United States Agency for International Development (USAID) samt det av Australian Agency for International Development (AusAID) stödda hälsoförbättringsprojektet (HADIAK).
Den här insatsen sammanför än en gång den
bredast tänkbara mängden av organisationer
, sade
USA:s ambassadör i Östtimor, Judith Fergin. Raden av
östtimoresiska partner är lång, kanske längre
än någonsin.
För många av Denvers medicinska personal är det här deras första utländska utbildning, men de har stora förhoppningar för den framtida nyttan den kan ge.
Det här är ett program, som har en tydlig kursplan som
de hoppas kunna fortsätta att använda länge efter
att vi har lämnat landet
, sade löjtnant Bethany
J. God, Denvers läkare. Det är inte någonting
som ska vara en engångsföreteelse, de ska vara i
stånd att undervisa och fortsätta det här
programmet också efter att vi gett oss iväg.
De kommande två dagarna kommer att visa standarden och
vara modellen för vårt samarbete under de kommande
åren
, sade Fergin.
Denver är på patrull med Bonhomme Richard Amphibious Ready Group (ARG) under befäl av Amphibious Squadron (PHIBRON) 11 och deltar för närvarande i övningen Koolendong tillsammans med 31:a marina expeditionsenheten.
För fler nyheter om PHIBRON 11 och USS Denver (LPD 9) gå till www.facebook.com/#!/PHIBRON11, www.cpr11.navy.mil eller www.public.navy.mil/surfor/lpd9/Pages/default.aspx.
Källa: Mass Communication Specialist 3rd Class Christopher Lindahl
Efter valet i juli 2012 bildades i Östtimor en av de största regeringarna med 57 medlemmar i regionen. Detta har lett till allvarligt vanstyre, korruption och ett tillstånd nära anarki. Ett år senare tar landets ledare itu med denna situation.
Kommentar
Östtimors regering har snabbt glidit ner i ett tillstånd av oordning i vilket korruption och vanstyre blivit allmänna. Medan landet har fått betydande intäkter från gas och olja på 2 miljarder dollar per år, så har det mesta av denna rikedom förslösats genom inkompetens och förskingring.
Sen utbetalning av löner till offentligt anställda, från lärare till poliser som får gå i månader utan betalning, är regel i landet. Till och med flera hundra utländska rådgivare har gått i månader utan lön. Till exempel så fick en tidigare rådgivare till presidenten ingen lön under ett år. Flera sjukhus i regionen, inklusive Singapores Gleneagles har slutat att godta garantibrev från den timoresiska förvaltningen på grund av obetalda räkningars stora belopp.
Förblindade av politik
Ironin är att landet har men än nog av pengar i sina skattkistor. Men dess inkompetenta och korrupta byråkrati gör genomförandet att budgeten usel. Flertalet ministerier är inte i stånd att förverkliga mer än en tredjedel av sin årliga budget.
Till och med dessa små utgifter är vanligen för
utlandsresor, med människor som talar om regeringen
som frequent flyers
-administrationen. Den mest notoriske av
dessa ofta flygande ministrar är utrikesminister Joze Luis
Guterres. Hans täta utlandsresor ledde till den bisarra
situationen att flera diplomater har hotat att bilda en
fackförening för diplomater och börja strejka.
Huvudorsaken till denna uppblåsta och ineffektiva regering har varit den djupa klyftan och ibland personliga fejden mellan premiärminister Xanana Gusmão, landets grundande fader, och Fretilin, det parti i landet som spelade en central roll i kampen för självständighet. Fretilin vann enkelt de första valen efter självständigheten, medan GusmÃo, trots Fretilins opposition, valdes till president med 89 procent av rösterna. Efter krisen 2006, som nästan ledde till statens kollaps och en andra intervention av Förenta Nationerna, blev landets politik exterem polariserad mellan pro-Gusmão- och proFretilin-krafter.
Som ett resultat blev landets grundande fader och dess största och mest disciplinerade parti ovilliga att samarbeta och fokuserade i stället på att undergräva varandra. De mest kompetenta människorna i landet kan hittas bland oberoende och i Fretilin. Men polariseringen av politiken har uteslutit dem från förvaltningen med till och med lägre tjänstemän som landsbygdskontorister avskedade av politiska skäl. För att motverka denna brist på kvalificerad personal på grund av uteslutningen av Fretilin, tillgrep Gusmão rekrytering av många ministrar med tvivelaktig bakgrund.
Att ordna oredan
Många i Timor, inklusive författaren, har vid
åtskilliga tillfällen argumenterat att det bara kan finnas
stabilitet om Fretilin, under ledning av Mari Alkatiri, Gusmão
och den andra ledande politiska personligheten, Ramos Horta,
samarbetar. Som den frispråkige Bacau-biskopen
anmärkt: Om dessa tre senhores (Gusmão,
Alkatiri och Horta) kunde uppföra sig som vuxna så skulle
mång av våra problem vara lösta.
De senaste veckorna vi sett tecken på att Timors historiska ledare till slut försöker att bilda en nationell enhetsregering. Under ett besök i Singapore erkände premiärminster Gusmão de allvarliga utmaningarna för hans land. Vid sin återkomst till Timor förklarade han modigt att regeringen var i ett tillstånd av oordning med många ministrar inte i stånd att genomföra sina generösa budgetar. Han lovade sedan en omfattande regeringsombildning i september och slopandet av flera ministerier. Fretilin har svarat positivt och stöder åtskilliga regeringsinitiativ i parlamentet.
De ministrar som väntas bli ersatta är de för statens administration, rättsväsendet, turism, jordbruk och utrikesfrågor. Om planerna på ombildning och minskning av ministerier genomförs, så kommer det att vara ett stort steg för att ta itu med Timors tillstånd av oordning och förbättra Timors image avsevärt. Att ha en justititeminister, som vägrar att betala underhåll för ett sjukt barn är inte den bästa reklamen för ett land. För att inte nämna andra som har dömts för hustrumisshandel och sexuella övergrepp.
Medan ingen någonsin kan ta ifrån Xanana Gusmãos hans rykte som en hjältemodig frihetskämpe och hans viktiga roll för försoning av sitt land med Indonesien, är hans meriter som chef mycket blygsammare. Men hans modiga drag att erkänna sina misslyckanden och närmanden till Fretilin är en återspegling av hans stora karaktär och påminner timoreser om hans stora bragder. Förhoppningsvis kommer Timors ledare slutligen överens med varandra.
Loro Horta har tagit examen vid S. Rajaratnam School of International Studies (RSIS), Nanyang Technological University. Han var Förenta Nationernas projektledare för reformen av säkerhetssektorn i Östtimor och tidigare rådgivare till landets utrikesministerium.
Källa: Loro Horta/via Joyo News/RSIS
Att förse hela Östtimor med elektricitet uppnåddes nästan i tisdags i och med invigningen av kraftverket Betano, omkring 90 kilometer söder om Dili, sade den timoresiske statssekreteraren för el.
Januário Pereira berättade för den portugisiska nyhetsbyrån Lusa att bland de 13 underdistrikt som ännu inte fått elkraft, var ön Ataúro, som tillhör distriktet Dili och att det kommer att få el genom en undervattenskabel.
Statssekreteraren för el tillade att för att förse enklaven Oecussi med elkraft kommer ett kraftverk att byggas.
Hera-kraftverket (öppnat i november 2012 för att försörja nordkusten) och Betano-anläggningen, som försörjer sydkusten, har bägge byggts av China Nuclear Industry 22nd Construction Company (CNI22).
Kontraktet tecknades 2008, värde 360 miljoner, omfattade också byggandet av 10 transformatorstationer och utbyggnad av kraftnätet med nya högspänningsledningar med totalt 750 kilometers längd.
[Såvitt jag vet har dock bägge kraftverken utrustats med dieselgeneratorer från det finska företaget Wärtsilä. Se Wärtsiläs pressmeddelande den 10 januari 2011 här … Tommy Pollák]
Källa: macauhub/Lusa
Global Voices video Östtimors sjöjungfrur
är en film om fyra generationer fiskarkvinnor, som
kämpar för sitt livsuppehälle i kustbyn Adara
på den lilla ön Ataúro i Östtimor ska snart
släppas - men Du kan redan nu få en glimt av den
på Facebook-sidan Wawata topu (kvinnliga
dykare).
Deras dagliga liv, deras ekonomiska praktiker och deras största farhågor liksom de motsägelsefulla berättelserna och de sociala hinder de möter visas i detta etnografiska porträtt, som synliggör deras viktiga bidrag till hushållens försörjning och fiskeindustrin. Deras undervattensdans äger rum i ett samhälle statt i snabb social förändring i vilket ökad formell utbildning, pågående acceptans av västliga moralvärden och den potentiella öppenheten för attraktivare utkomstmöjligheter utan koppling till havet, tycks sammanfoga en social förhandling för hushållens ekonomiska strategier påbörjad av den äldsta generationen under 50-talet.
Se trailern för Wawata Topu av David Palazón och Enrique Alonso här ….
Källa: Sara Moreira
Jag har varit upptagen med att besöka över 20 skolor ute i landet under mer än två månader. Jag övervakade utbildningen i skolorna enligt det material jag presenterat i Training of Trainers (utbildning av utbildare) för naturvetenskapsfasen i utbildningsministeriets Eskola Foun- (ny skola-)program. Som vanligt lärde jag mig många saker och såg många saker som gjorde mig hoppfull för utbildningens framtid i Östtimor.
En sak som jag skulle titta på var skolmatsprogrammets, nu obligatoriskt i alla skolor f-9, framsteg. Det här programmets mål, precis som de jag känner till i Kalifornien, är att ge ett gratis, näriingsriktigt mål till alla barn så att matbrist och hunger inte ska vara ett hinder för lärandet. Det har varit ett start tryck från ministeriet och och utländska partner, och genomförs verkligen med avsevärd framgång, i var och en av de skolor jag besökte. Bilderna [nedan] visar några av programmets realiteter.
Klicka på http://timorrising.wordpress.com/2013/08/19/school-kitchens-for-the-school-lunch-program/ [källan, öppnas i nytt fönster] för bilderna [till texterna nedan].
Maten tillagas i skolan. Många av köken ser ut så här, utan bord, hyllor, ugn eller rinnande vatten. Det här lagade mat för omkring 500 elever. | Barnen måste ofta ta med en bit ved för elden. De här tre kommer sent, fotot tog jag under morgonens flagghissningsceremoni. | Tillsammans med andra eftersläntrare kastade de sina pinnar i köket och skyndade sig till sina klasser. |
Den här skolan har byggt fina, effektiva lerugnar, som kommer att spara ved och förhindra viss skogsskövling. | Olyckligtvis såg maten ganska illa ut: en liten bit grönsaker i en stor skål ris. Skolorna får pengar för att kontraktera en lokal grupp att laga maten. Det finns en standard - minst två grönsaker och en proteinrätt - men korruption eller vårdslöshet kan sänka standarden till plågsamt låga nivåer. | På en del skolor fick maten det att vattnas i munnen på mig. Den här skolan hade storartad mat - tre grönsaker och en bit kött - och ett bra system. Allt för omkring 20 cent per barn och dag. |
Efter att ha fått sin skål med stuvning gick ungarna tillbaka till sina klassrum för att äta. Det är avgörande att notera att den här skolans kök såg likadant ut som de andra och att pengarna var exakt de samma. God ledning för långt. | Det här köket såg lite blekt ut, men det hade åtminstone gott om ventilation; många som jag såg var fyllda med rök, som hela tiden inandades av kockarna. | Här kokade de för flera hundra ungar och använde gigantiska grytor och kastruller. Den gryta hon häller i är blancherade grönsaker för att lägga till köttet i grytan bakom. |
Den största är alltid för ris. Du kan göra en paus för att tänka över om Du ens en gång kunde göra en liten gryta vällagat ris på en vedeld, för att inte tala om 300 portioner. | Den här skolans kök var en bit bort från skolan. Kockarna bar maten i hinkar och skålar till varje klassrum och delade ut den till var och en. |
Källa: Curt http://timorrising.wordpress.com/2013/08/19/school-kitchens-for-the-school-lunch-program/
Östtimor som ämne för min doktorsavhandling har
fört mig till huvudscenen för en annan sorts röst som
gör sig hörd i utvecklingsvärlden
. Annorlunda
än gruppen av uppåtgående stjärnor, de nya
uppåtsträvande BRICS-ekonomierna, Indonesien, Australien,
(vars roll som bidragsgivare är ämnet för
IDS:s Ökande makt i utvecklingsprogram), skulle denna
bättre definieras som vårdfallsgruppen
.
Deras slogan tycktes vara länderna som inte kommer att
uppfylla ett enda av milleniemålen för
utveckling
. De var dömda, vid en tidpunkt, att
vara misslyckade stater
. En lite mer välvillig etikett
var bräckliga stater
. I ett tidigare blogginlägg
behandlade jag osäkerheten i dessa etiketter vid betraktandet
av Timor. Dock skapade en del av dessa länder en osannolik
grupp, en som godtog sina medlemmars bräcklighet men
vågade att hävda sådana förhållanden
att deras behov, och inte bidragsgivarnas, ska bestämma de
globala insatserna för att möta sina utmaningar.
Förmodligen inspirerade av G77-gruppen av
utvecklingsländer, skapades g7+ för inte så
länge sedan, i april 2010. Dess huvudmål är
att stoppa konflikter, bygga stater och utplåna fattigdom
genom innovativa utvecklingsstrategier harmoniserade med landets
miljö, samordnade med statens program och ledda av staten och
dess folk
[1]. Efter bara drygt ett
år hade de ett
manifest, New
Deal for Engagement in Fragile States, antaget av det
fjärde högnivåforumet om biståndseffektivitet
i Busan och prompt applåderat av som en av mötets
framgångar, enligt en rapport av Mawdsley, Savage och Kim
(2013:6). Men till och med äran av att ha fått sin
ordförande, Östtimors finansminister Maria Emilia Pires,
som medlem i
högnivåpanelen av
framstående personer för utvecklingsprogrammet efter
2015, tycks g7+ redan ha blivit lämnat utanför
blickfältet. När de samlades för att ta fram
Dili-samförståndet, som en del av
konsultationsprocessen om utvecklingsmålen efter 2015
[2], tycktes det internationella
samfundets intresse ha minskat något. Icke desto mindre har
processen inte stannat och de första pilotrapporterna som
uppskattar bräckligheten hos Östtimor, Sydsudan och
Sierra Leone är under utarbetande.
Som en del av forskningen för min doktorsavhandling fordrades att jag undersökte det timoresiska engagemanget i New Deal på djupet, när jag analyserade Östtimors politiska ekonomi, särskilt som det nu har en central roll i de utvecklingspartnerskap som regeringen förhandlar om. I kommande blogginlägg kommer jag att försöka dela med mig av mer om programmet och den ledande timoresiska fallstudien av dess genomförande. I det här skulle jag kort vilja utforska principerna för New Deal. I sitt dokument sätter g7+-länderna upp behovet av att sätta upp fem freds- och statsbyggnadsmål (Peace-Building and State-Building Goals - PSG) enligt en process (myntad av akronymen FOCUS) med krav på bidragsgivare att följa en uppsättning principer, som kan karaktäriseras med en annan suggestiv akronym, TRUST. De första två upprättar en utvecklingsstrategi.
Varje PSG är en dimension som varje g7+-land behöver förstärka för att nå vad de anser vara deras väg till utveckling:-
PSG1: Legitim politik, omfattande en inkluderande politisk
överenskommelse och konfliktlösning;
PSG2: Säkerhet, upprättandet och
förstärkningen av människor säkerhet;
PSG3: Rättvisa, minskning av antalet orättvisor och
underlättande av tillgång till
rättsväsendet;
PSG4: Ekonomisk bas, förmågan att skapa
arbetstillfällen och främja försörjningen;
PSG5: Intäkter och tjänster, statens
förmåga att hantera sina inkomskällor och leverera
ansvarsfulla och skäliga offentliga tjänster.
Några av dessa principer kan ha funnit gehör i högnivåpanelens rapport. Oro avseende grundläggande mänskliga rättigheter såsom tillgång till rättsväsende eller främjande av försörjning (som kan ses i löftet att avskaffa extrem fattigdom), omvandlingen av ekonomier till att skapa arbetstillfällen eller när det gäller ett ansvarigt och skäligt erbjudande av tjänster tycks vara tydligt allmänna. Oron för konfliktlösning och människors säkerhet tycks också vara med i båda uppsättningarna av riktlinjer. Oron över en hållbar utveckling, huvudsak i högnivåpanelens rapport, var redan med i Dili consensus. Detta tycks visa att g7+:s röster kan ha blivit hörda av högnivåpanelen och manar oss att med omsorg betrakta deras genomförande.
Den process som valts för att vägleda ett sådant genomförande beskrivs av akronymen FOCUS:-
F - Fragility Assessment (bedömning av
bräckligheten) som det huvudsakliga instrumentet för
utvärdering av program;
O - One vision (en vision), en plan som vägleder de
riktlinjer som skapas av varje ministerium, som kontrast till den
nuvarande mångfalden av (konkurrerande) prioriteter
föreslagna av olika tematiska, bilaterala och mulitlaterala
utvecklingsorgan och internationella NGO:er;
C - Compact (kompakt), som instrumentet för
harmonisering mellan intressenter (de politiska och sociala
samfunden och hjälpare);
U - Use of PSGs (användning av PSG:er) för att
övervaka och förstärka dessa principer som ramverk
för g7+-länders utveckling;
S - Support Political Dialogue (stödja politisk dialog),
som nyckeln till en politiskt inkluderande process.
Den här processen skapar ett gemensamt åtagande av både nationella regeringar och andra nationella aktörer (med början i oppositionspartier) av dialog och slutförande av PSG:erna, men också ett åtagande av utländska biståndsaktörer för ett harmoniserat stöd till dessa ansträngingar.
Drivkraften för harmonisering blir ännu klarare i en andra uppsättning åtaganden som bildar den suggestiva akronymen TRUST [förtroende}:-
T - Transparency (transperans), ett åtagande av
transparent rapporterin av bistånd och dess
genomförande;
R - Risk-Sharing (riskdelning), antagandet att ett
åtagande av det internationella samfundet att främja
utvecklingen av bräckliga stater
, även om det
är riskfyllt, är ett bättre alternativ än inget
åtagandet;
U - Use and strengthen country systems (användning och
förstärkning av statssystem), som nyckeln till att
upprätthålla utvecklingsinsatserna och
biståndseffektviteten;
S - Strengthen capacities (stärka förmågan),
både statens och civilsamhällets på ett balanserat
sätt, nämligen genom gemensamt administrerade delade
tillgångar, samarbete syd-syd och
bräcklig-bräcklig;
T - Timely and Predictable aid (förutsägbart
bistånd i rättan tid), en kvarleva från Accra
agendan för handling, upprepad i varje dokument som
återger utvecklingsländers röster och, tyvärr,
också gång på gång bortglömd av
biståndsländer.
Dessa önskade åtaganden påvisar en betydande
uppsättning av förpliktelser att följas av givarna
själva, till stor del i andan av en del av åtagandena i
Paris-deklarationen och Accra-planen för handling, och vilka
åter och åter givarna har misslyckats att
följa. Behovet av förutsägbart bistånd i tid
markerar klart ett av nyckelmisslyckandena för
givarländerna, som trots vackra förmaningar
om utvecklingsländernas
svagheter, tycks fortsätta
att glömma sin egen inkonsekvens, sitt ordsvall om
biståndspolitik och brist på uppfyllelse av åtaget
finansiellt stöd till mottagarländer.
De öppnar också för samarbete syd-syd och
föreslår möjligheten av ett samgående med de
uppåtgående staterna. Men de går längre. I
ett radikalt avståndstagande från biståndslogikens
givare-mottagare, föreslår de och har förverkligat,
i årliga fora, ett utrymme för samarbet
bräcklig-bräcklig. I denna sistnämnda möjlighet
finns kanske g7+-förslagets starkaste innovation. Från
den gemensamma erfarenheten av svaghet och utmaningar, mer än
från framgångsberättelser från dem som aldrig
stått inför likartade svårigheter, kan nya
vägar och lösningar dyka upp. Om nöden är
uppfinningarnas moder
, kan främjande av erfarenhetsutbyte
kanske möjliggöra skapandet av innovationer.
Denna uppsättning av mål, processer och principer undergår nu pilotverksamhet och tester. Bedömningen av Östtimors bräcklighet, som vi redan har en första version av och från vilken vi redan kan analysera dess rapport, tjänar som ett tillfälle att begrunda dessa riktlinjers praktik. Men det kommer att vara ett annat blogginläggs ämne.
Noter
Källa: Ricardo Goulão Santos/Institute of Development Studies at the University of Sussex
Ökningen nyligen av våld och brott i Östtimor avspeglar en ökad ansträngning av organiserad brottslighet att rekrytera timoreser för deltagande i olagliga aktiviteter. Timoresiska medborgare med olika bakgrund vänder sig till den organiserade brottsligheten i en ekonomi, som ger dem föga hopp och möjligheter. De grupper från vilka man rekryterar mest omfattar statsanställda, taxichaufförer, gängmedlemmar, säkerhetsvakter på gränsen och säkerhetsvakter och annan personal på flygplatser.
Den ökade närvaron av organiserad brottslighet i Timor har markerats med en ökning av stölder, mord och sexöverfall. Särskilt sexöverfall har uppmärksammats av två mycket uppmärksammade fall den senaste tiden. En ung man och kvinna kidnappades nyligen i Tasi-Tolu och tvingades begå sexuella handlingar medan de filmades. I ett annat fall bortfördes en kvinna, som tog en taxi nära USA:s ambassad, och våldtogs av ett gäng. Dessa fall belyser den oroande ökningen av våld i Östtimor i vilket både förövarna och offren är timoreser.
Den timoresiska ekonomin stagnerar och timoreserna har färre ställen att vända sig till för karriärmöjligheter. Med ökande inflation, hög arbetslöshet, låga löner för för offentligt anställda och minimal kontroll av kriminella aktiviteter är frestelsen att delta i organiserad för attraktiv för många timoreser att motstå.
Vilken uppmuntran får timoreser för att på ett hederligt sätt tjäna sitt uppehälle, när belöningen i organiserad brottslighet kan vara så mycket mera lukrativ? Om regeringen inte fokuserar sina ansträngningar på ett preventivt ramverk för att bekämpa de underliggande orsakerna för timoresers inblandning i organiserad brottslighet, så kommer problemet aldrig att lösas.
Dessutom, varför skulle bara ett regeringsdepartement vara ansvarigt för att bekämpa detta problem, när orsakerna bakom ökningen av den organiserade brottsligheten är så vitt sprida och olika?
Fundasaun Mahein vädjar till de olika regeringsdepartement att förena sig i kampen mot detta viktiga och växande problem. Försvarsministeriet borde samarbeta med ministeriet för social solidaritet, arbetsministeriet, ministeriet för utbildning, statssekretariatet för ungdom och sport samt statssekretariatet för kvinnorfrågor och jämställdhet liksom andra myndigheter.
Fundasaun Mahein rekommenderar att människor färdas i grupper och är ytterst försiktiga när de passerar områden förknippade med organiserad brottslighet. Dessa områden omfattar Dili Beach Road, Liquica fram till Tiber, Tasi-Tolus strand och området från Area Branca hela vägen till Metinaro (One Dollar Beach). Kriminella har huvudsakligen riktat in sig på unga par och ensamma kvinnor som passerar eller sitter i områdena, men alla som färdas genom dem är potentiella offer.
Fundasaun Mahein rekommenderar att polisen ökar sin närvaro och synlighet i dessa områden med regelbunden patrullering och bevakning. Om människor möter problem ska omedelbart informera polisen.
Slutligen, strängare övervakning av människor som reser in i eller ut ur Östtimor behövs för att slå ner på resenärer som begår handlingar för den organiserade brottsligheten. Det ökande antalet timoresiska studenter, som studerar i Indonesien, inblandade i smuggling av stulna motorcyklar till Timor är bara ett exempel på den organiserade brottslighetens närvaro längs Timors gräns. Som en del av denna ansträngning borde immigrationsmyndigheten och utrikesministeriet samarbeta för att genomföra effektivare bakgrundskontroller av människor, som kommer till Östtimor för att arbeta med turistvisum.
Mario Amaral, informationsansvarig, mobil +670 77924301, Skype amaral801, epost mariomahein@gmail.com, webb www.fundasaunmahein.org
Källa: Fundasaun Mahein
tydlig skillnadi Östtimor
Dili. Seabees från Naval Mobile Construction Battalion (NMCB - Mobil mariningenjörsbataljon) 3 avlöste officiellt NMCB 5 från alla uppdrag och projektaktiviteter under en avlösningsceremoni den 9 augusti i Camp Lenhoff i Dili, Östtimor.
Enligt enhetens vakthavande officerare, marinlöjtnant Brent Oglesby, fokuserar NMCB 3 på att stärka relationerna mellan USA och timoreserna genom humanitära byggnadsprojekt och aktiviteter för gemenskapsrelationer.
Mina Seabees och jag skulle inte kunna vara mer
begeistrade över att vara här i Östtimor
, sade
Olgesby. Vi har blivit välsignade med ett tillfälle
att göra en tydlig skillnad i timoresernas liv och deras land
- vi avser att utnyttja det till fullo.
Under uppdragets sex månader kommer Seabees att reparera två grundskolebygnader med nya tak, dörrar, fönster, allmänna reparationer, bygga latriner, kök och staket.
NMCB 3 kommer också att bidra vid bygget av stenkaj för den timoresiska sjöpolisen.
Slutligen kommer de att bistå med experter för att undersöka tillståndet hos och reparera flera medicinska bykliniker samt arbeta tillsammans med den timoresiska försvarsmaktens (F-FDTL) ingenjörer i det av Australien ledda försvarssamarbetsprogrammet för att ömsesidigt öka färdigheterna hos Seabees och F-FDTL.
Våra Seabees professionalism, deras
förebildliga realtioner civila-militära och deras
helamerikanska humor och
, sade USA:s
ambassadör i Östtimor Judith Fergin.kan göra
-anda gör det
bästa intrycket var de än är
Som en av de första bataljonerna bildade efter bombningen av Pearl Harbor, är NMCB 3:s arv starkt i dess förmåga att bygga och strida överallt i världen antingen som en komplett bataljon eller som en grupp av självständiga enheter som samtidigt genomför viktiga ingenjörs- och byggnadsuppdrag.
Jag tror att det här uppdraget kommer att bli det mest
tillfredsställande på grund av alla tillfällen att
arbeta med så många andra organisationer för skapa
bättre skolor och mer välfärd i byarna
, sade
logistikspecialisten av tredje klass Kayann Dukes.
För det här uppdraget har NMCB 3 delat upp sig i 9
enheter, som ska utföra viktiga byggnadsprojekt på
avlägsna öar som Östtimor, Tonga, Kambodja och
Filippinerna. Enheterna kommer också att genomföra
operationer i Atsugi, Yokosuka och Okinawa, Japan; Chinhea, Sydkorea
och China Lake, Kalifornien.
Mariningenjörsstyrkan är en viktig del av USA:s marina
strategi. De har bataljoner som kan skickas ut för att
bistå med katastrofarbete och stöd för
återuppbyggnad, humanitärt bistånd och stöd
för stridsuppdrag.
NMCB 3 har stridande officerare och marinofficerare med stridsberedda soldater, som kan utföra allmänna ingenjörs- och byggnadsuppdrag samt begränsade stridskonstruktioner för alla militära uppdrag.
Källa: Defense video & imagery distribution system/Third Army - United States Army Central
Ett tillfälligt möte med USA:s ambassadör i Östtimor ledde till att musikstudenten Ros Dunlop publicerade sin bok Sounds of the Soul, en tvåspråkig bok om Östtimors traditionella musik.
Boken placerade sig på andra plats i tävlingen om
publikationspriset för utbildnings- och konstfakultetens
högre forskning och vann också en guldmedalj
i Independent Publishing Awards
i New York och blev just
utnämnd till vinnare i musikkategorien i den australiska
regeringens första Australian Arts In Asia Awards. Ros
har besökt Östtimor fler än 40 gånger under det
senaste decenniet, först som aktivist sedan, när hon
lärt sig mer om människorna i Ö,sttimor fann hon att
deras kultur nästan hade försvunnit. Hon skriver nu sin
avhandling med titeln The traditional music of East Timor and how
it is placed in social and cultural mores of East Timorese
society.
Timorserna är mycket komplexa människor, deras kultur
led på grund av många seklers ockupation nästan
helt utplånad under den indonesiska ockupationen, nu
när de är självständiga börjar de
återuppbygga denna hotade kulur
, sade Ros.
Ros gjorde många inspelningar av traditionell östtimoresisk musik och skapade en DVD, som USA:s ambassadör i Östtimor upptäckte i en affär.
Han frågade mig vad jag tänkte göra med all
denna kunskap jag hade samlat och föreslog att jag skulle
söka ett stipendium från USA-ambassadörens
fond. Med pengarna kunde jag publicera boken, en CD och DVD i
1.000 exemplar, som jag delade ut till skolor och bibliotek i
Östtimor i januari 2013
, sade Ros.
På grund av att en stor andel av östtimoreserna
är analfabeter, gjorde jag boken visuellt rik och
tilltalande, så att också icke-läskunniga kan
lära sig om sin kultur. Den är också
tvåspråkig - skriven på engelska och tetum, ett
av Östtimors nationella språk och östtimoresernas
traditionella språk.
Den är resultatet av tio års arbete och jag är
verkligen glad över att den gör skillnad för
Östtimors folk, de tycks verkligen engagera sig
, sade
Ros.
Lärarhögskolan i Baucau har redan börjat
använda boken som ett hjälpmedel för att skapa
kursplaner i musik för lärare.
Ros Dunlop med kulturvårdaren Salvatore da Costa Pereira.
Källa: Newcastle universitet, Australien
Efter omgångar som fängslad revolutionär och Östtimors förste president finner Xanana Gusmão ny tillfresställesle i de konkreta resultat han kan nå som premiärminister.
Mycket få ledare i ett land skulle öppet erkänna att ju mindre de har att göra med politiker desto bättreeftersom politiker helt enklet inte får saker gjorda.
Xanana Gusmão har en mängd saker han vill få gjorda, när han leder sitt lilla land mot nästa utvecklingssteg och därmed medlemskap i ASEAN.
När det gäller mig själv, så väljer
jag inte politiker utan i stället teknokrater för att
arbeta tillsammans med mig i min grupp
, sade Östtimors
premiärminister nyligen i ett av de mest frispråkiga
samtal en regeringschef haft med Asia Focus.
Jag har sett det hända i andra länder, liksom i mitt,
att det är bättre att välja teknokrater,
därför att de inte har någon [politisk] baktanke,
men politiker har det. Teknokraterna kan lösa problemsom
politikerna inte kan lösa.
Gusmão, landets förste president, avböjde att
ställa upp för en andra period 2007 och valde att
kandidera för parlamentet i stället. Han sade att han
måste tillbaka för att regera det lilla alndet,
också känt som Östtimor, därför att
politikerna före honom inte var vuxna uppgiften. Jag är
inte en politker
, förklarade han åtskilliga
gånger under intervjun för att understryka sin
poäng.
Östtimor återvann inte sin självständighet förrän den 30 augusti 1999 efter en FN-ledd folkomröstning i vilken ett överväldigande antal av de 1,1 miljoner människorna röstade för självständighet. Under sekler hade det varit en portugisisk koloni och vunnit sin självständighet från den tidigare europeiska stormakten den 28 september 1975.
Euforin var kortlivad - bara nio dgar senare invaderade Indonesien landet och förklarade Östtimor som en av sina provinser. För Xanana Gusmão och många andra var det början på en lång kamp för att återvinna självständighet.
Jag vet inte om det var ödet eller om det var min lott som
gjorde att jag hamnade i denna position
, erkänner
han.
Som son till en skollärare gick han i den enda högre skolan i huvudstaden Dili, men slutade vid 15 års ålder på grund av ekonomiska skäl.
Jag föddes direkt efter andra världskriget och ni kan
föreställa er hur svårt det då var att
tillhandahålla alla de förmåner som vi nu i dessa
dagar kan se i mitt land
, sade han.
Hans tid i skolan gav honom en kärlek till poesin - han skulle
senare bli känd som en poetisk krigare
och
stämningen grep honom under vårt samtal; han skyllde
känsloutbrottet på närvaron av vackra
kvinnor
.
Vid 20 års ålder fick den unge Xanana en plats i statsförvaltningen, ett val han gjorde för att hjälpa sin familj att ta sig fram i ett land i vilket ett bra arbete betydde att man kunde erbjuda familjemedlemmarna en bra utbildning.
Men som någon som hade mycket större drömmar om en
ny social struktur i hjärtat, fann han
statsförvaltningen uttråkande
. Två år
senare, 1968, rekryterades han av den protugisiska armén
för värnplikten. När han avslutade sin den 1971, var
han gift och far till en son och redo att börja en ny kampanj
för att få självständighet från den
vissnande kolonialmakten.
First trodde han att han skulle kunna hjälpa rörelsen som journalist, skriva artiklar som fick människor att tänka över sin framtid och sina val, men kolonialerans censur frustrerade honom. Det tog inte lång tid innan han gav sig ut på en revolutionär väg för att söka frihet.
Men den frihet han kämpade för och vann 1975 varade mindre än 10 dagar innan indonesiska trupper tog kontroll över ön.
Hyser han något agg?
Med förmånen av att ha facit, säger Gusmão att tiderna var annorlunda då. Man skulle kunna säga att vad Indonesien gjorde kunde rättfärdigas eftersom världens alla små länder var del av det större schackspelet, som spelades av supermakterna.
I dåtidens kalla kriget-atmosfär var Indonesiens huvudintresse att putsa sina pro-USA-meriter och att överta ett litet territorium med vänsterledare var ettsätt att nå detta mål.
Gusm%atilde;o erkänner att många av ledarna av den ursprungliga självständighetskampen mot Portugal omfattade marxistiska eller lenistiska ideologier. Detta, sade han, skulle kunna ha varit ett av skälen till att Jakarta skickade dit sina soldater.
Åren under indonesiskt styre var inte vänliga mot Östtimor och förbrytelserna är väl dokumenterade. Men nästan fyra decennier senare har relationerna mellan de två undergått en dramatisk förbättring.
Östtimor vann självständighet från Indonesien 1999 och det medan Indonesien var ordförande i ASEAN, som Östtimor uttalade sitt mål att bli gruppens 11:e medlem.
Även om ett slutligt beslut fortfrande måste fattas, så är Östtimor på väg mot medlemskap i ASEAN med välsignelse av det land som en gång satte Xanana Gusmão i fängelse.
Jag måste säga att när vi gjorde
ansökningen 2011 under Indonesiens ordförandeskap,
så var det ett politiskt drag för att testa hur
nära våra relationer blivit
, sade han.
Gusmão satt i fängelse 1993-99, men lyckades trots detta hjälpa till med att leda självständighetskampen från sin fängelsecell. Bland hans besökare var många FN-funktionärer liksom den sydafrikanska ikonen Mandela.
I dag, säger Gusmão, är Indonesien tillsammans med en del andra ASEAN-länder en stark supporter för att släppa in Östtimor i gruppen, men det kommer att ta lång tid och mycket ansträngnig med tanke på de allvarliga utmaningar landet fortfarande står inför.
Han medger att lande saknar mänskliga resurser och ekonomiska medel för att nå medlemskap i ASEAN. De pengar som finns måste användas för att utrota fattigdom och bygga fler skolor, sjukhus och annan infrastruktur i den lilla önationen med strax över en miljon invånare.
Tillsammans med ASEAN-medlemmar tittar vi på hur att
sätta upp en plan för medlemskap; vi skyndar inte
på fullt medlemskap
, medgav han och tillade att
observatörsstatus nu skulle passa landet.
Men Östtimors förste president ger inte upp hopp och ambitioner för sitt land. Ett stort plus är förekomsten av olja, som har tillåtit landet att skapa en oljfond med intäkter från bolag, som söker och utvinner oljaoch gas. Pengarna används för att gynna massorna och lyfta människors levnadsstandard.
Vi har inte gått så långt som vi skulle ha
velat, men oljefonden finns för att hjälpa oss
,
säger han och pekar på de 12 miljarder dollar i
utdelningar som fonden hittills har fått.
Att regera ett litet land med en liten befolkning har sina fördelar, säger han, eftersom ledare lätt kan kommunicera med och vägleda människor, visa dem vart de går och och hur de ska komma dit. Och medan oljefonden kan tyckas liten för de flesta andra länder, är den en guldgruva för Östtimor.
På åtta år har vi redan 12 miljarder dollar i
fonden, som hjälper landet, och det är dessa faktorer
som vi känner gör oss mer lyckliga än adnra
,
säger han.
Men vid 67 års ålder, säger Gusmão, är det dags för den yngre generationen att ta di, även om han känner att några från hans generation fortfarande kan bidra med råd och uppsikt.
Jag kan se att de politiska partierna tenderar att utveckla sina
idéer och också sina problem och vi var tvungna att
hitta en lösning på de sociala problemen och bygga upp
tillit mellan staten och befolkningen
, säger han som
förklaring på varför han inte kandiderade för
en andra period som president 2007 utan återvände till
de politiska skyttegravarna.
När jag var president, såg jag inte det här och
vi kunde inte lyssna på varandra. Var och en hade sin egen
uppfattning och sina egna syften. Jag ville ha hederliga
politiker
, säger han.
Efter allt detta sade jag:
Vi hade lidit tillräckligt
och nu när vi är självständiga, varför
måste lida mer och döda varandra för politikens
skull?
Hans mål är nu styra människornas vision mot ett
annat gemensamt utvecklingsmål. Och från 2007 till
2012 var mina första fem år för att säkra att
vi måste producera någonting.
Har landet kommit tillräckligt långt?
Gusmão erkänner att saker och ting förändrats till det bättre men att en mängd återstår att göra. I sin andra femårsperiod, som nyligen började, hoppas han kunna uppnå mer.
Jag tror att god utveckling av ett land inte bara får se
till ekonomisk eller BNP-tillväxt, utan också till
människornas levnadsförhållanden och jag tycker
att dessa blivit bättre
, säger han.
Jag har lärt mig att om Du inte tar hand om de sociala
frågorna, så kan städerna växa, men en stor
del av befolkningen kommer att hamna på efterkälken och
bli olyckliga.
Källa: Bangkok Post
Nedan följer ett pressmeddelande från Världshälsoorgansiationens internationella toppmöte om spetälska [lepra] den 24 - 26 juli 2013 i Bangkok, Thailand.
Kampen mot lepra har gjort stora framsteg de senaste två decennierna, men självbelåtenhet skulle nu kunna hota det sista steget mot en värld frå från denna tärande sjukdom, varnade Världshälsoorganisationen (World Health Organization - WHO) på det internationella lepratoppmötets öppningsdag.
Toppmötet på tre dagar (24-26 juli), organiserat av WHO och Nippon Foundation, samlade experter och hälsovårdsministrar från åtta länder för att dsikutera den aktuella leprasituationen och strategier för att ytterligare minska sjukdomens följder och förverkliga en leprafri värld.
Sedan 1995 har WHO och partner tillhandahållit gratis multimedicinterapi till patienter över hela världen. Nästan 16 miljoner människor har botats från lepra och fler än 10 miljoner människor har skonats från att få synliga missbildningar. Men i många länder, där sjukdomen är inhemsk har andelen nyupptäckta fall antingen varit oförändrad eller ökat. 2012 rapporterades i hela världen 232.850 nya fall av lepra, vilket motsvarar ett nytt fall varannan minut. 7 av 10 nya fall är barn. Lepra kan botas med mediciner inom 6-12 månader, men felaktig information är vanlig. Sjukdomen fortsätter att vara ett stigma med samhällen som skyr patienter till och med sedan de botats.
I Östtimor förklarades lepra utrotat som ett allmänt hälsoproblem 2011. Utrotningen av sjukdomen betyder att det finns mindre än ett leprafall per 10.000 invånare. Men sjukdomen fortsätter att påverka människor, som lever i områden svåra att nå som gränstrakter och stadsslum. De senaste siffrorna visar att det constaterades 82 fall av lepra mellan januari och mars 2013 i Östtimor. 34 av dess fall upptäcktes i Oecusse och ett betydande antal också i Dili, Bobonoaro och Baucau.
Dr Samlee Plianbangchang, regional direktör för WHO i
Sydostasien sade Trots att vi täckt stora områden
för att reducera belastningen i alla områden där
sjukdomen är inhemsk, finns ingen plats för
självbelåtenhet. Det slutliga slaget mot lepra
måste fortfarande vinnas. Vår utmaning är att
bibehålla kvaliteten på lepravården och säkra
att alla människor drabbade av lepra , var de än lever,
har samma möjligheter till tidig diagnos och behandling av
kompetenta hälsovårdsarbetare.
Under toppmötet
lovade Yohei Sasakawa, ordförande i Nippon Foundation
och WHO:s goodwill-ambassadör för utrotning av lepra, 20
miljoner dollar under de kommande fem åren och uppmanade andra
att bidra med ytterligare resurser, experter och politiska
åtaganden till kampen mot lepra.
För att överbrygga nuvarande klyftor och säkra att
arbetet mot lepra fortsätter för att ytterligare minska
den globala sjukdomens pålagor, måste mer
göras. WHO förespråkar snabb behandling med
multimedicinterapi och avsättning av mera resurser för att
underlätta tidig upptäckt. Detta kan uppnås genom
utbildning av existerande hälsovårdsarbetare för att
känna igen och behandla lepra, vilket kommer att hjälpa
till att upptäcka nya fall tidigare och ta bort lepras statur
som en speciell
eller fruktad
sjukdom. Samhälleligt medvetande är också viktigt
för att uppmuntra vårdsökande hos allmänheten
och att ta itu med diskriminering och stigmatisering, som ffortsatt
är enorma frågor för lepradarabbade
människor. WHO ger för närvarande tekniskt stöd
till hälsovårdsministeriet inom dessa
områden. Utbildning av hälsovårdsarbetare för
tidig upptäckt, vård och behandling har genomförts i
Manatutuo och Dili och ytterligare föredragningar och
utbildning av hälsovårdspersonal är planerad
för Oecusse under augusti 2013.
Bangkokdeklarationen, som antogs underr toppmötet, är ett erkännande av att fortsatt arbete måste utföras och försäkrar åter att WHO och partner föresatt sig att uppnå en leprafri värld.
Mediakontakter:
Kwarta. När jag startade Tempo Semanal i mitten av 2006, var mitt syfte att utföra undersökande journalistik för att informera allmänheten om hur makten verkar, men särskilt hur den verkar när det gäller genomförandet av regeringspolitik genom användningen av allmänna medel - vilka är medborgarnas egendom och inte regeringsministrars eller statstjänsetmäns.
Tempo Semanals artiklar försöker att sprida ljus över de inblandade aktörerna och frågorna - inte bara sprida regeringens pressmeddelanden. Återgivnigen av regeringens pressmeddelanden dominerar allt för ofta media i Östtimor och vi försöker gå flera steg vidare.
Tempo Semanal började undersökande journalistik med missbruket av regeringsmedel, användning av fordon och telefoner av byrån för Timorsjön. Resultatet var att vi tog emot dödshot genom telefonsamtal, SMS-meddelanden och till och med vårt kontor besöktes av en PNTL-anställd släkt med de människor vi skrev artikeln om. Jag blev tvungen att ringa premiärministerns kontor och råddes att evakuera mina anställda från kontoret.
Tempo Semanals arbete började på allvar 2008. Detta därför att den Demokratiska republiken Östtimor började få inkomster från sina oljetillgångar i Timorsjön i slutet av 2005, men på grund av krisen 2006/7 var regeringen inte i stånd att få tillgång till eller använda dessa medel i någon betydande omfattning.
Men med valet av AMP-regeringen 2007 började oljepengarna att flöda och som ett resultat kom också en våg av missbruk, dålig administration, korruption och ren stöld av medborgarnas pengar. Det är denna utmaning som sporrat Tempo Semanal och dess förbundna att agera.
Vilka är Tempo Semanals förbundna? Det är medborgarna som är dess förbundna. Men viktigast är att det är medborgare som litar på Tempo Semanal för att slå larm om missbruk av allmänna medel i Östtimor.
Tempo Semanal är inte whistleblower [den som slår larm], vi är helt enkelt kanalen för alla de människor som har tillgång till information och dokument som bevisar missbruk av medborgarnas pengar. Dessa människor är whistleblowers; det är de som (med Tempo Semanals hjälp) försöker att slå larm missbruk av makt. Det är dessa människor som inte har någon tilltro till interna larmsystem och som är för rädda för att gå ut till offentligheten med sin kunskap.
Tempo Semanal kommer aldrig att röja identiteten hos dessa
medborgare som agerar whistleblowers. Tempo Semanal tar
frågan om hemliga källor på stort allvar. Men vi
kan nu berätta vilka de är utan att avslöja deras
identitet. De är högre regeringsmedlemmar, högre och
lägre tjänstemän från alla ministerier och
uniformerade myndigheter. De är ledar för sucos
,
veteraner från det hemliga motståndet, utbildade
medlemmar i rörelsen för autonomi, till och med tidigare
FALINTIL-medlemmar. De är män, kvinnor, åldringar
och ungdomar.
De är alla östtimoresiska medborgare och de är alla bekymrade över att vi håller på att utvecklas till ett svagt och etiskt korrumperat samhälle. Men de är rädda för social utfrysning, avskedande från arbetet, förlust av möjligheter och till och med våld om offentliggör vad de vet. Det är här som Tempo Semanal kommer in i bilden. Vi hjälper till att ge dem, som inte har någon röst eller ännu inte har fått styrkan att höja sin röst för att uttala sina bekymmer och sin vrede över hur systemet sviker dem och andra medborgare, en röst.
Sedan 2008 har vi publicerat några större artiklar.
Vi har i genomsnitt under de senaste fem åren publicerat en större och en mindre undersökande artikeli månaden. Det är fler än 120 undersökande nyhetsartiklar - som täcker hundratals miljoner dollar i dussintals ministerier. Det har naturligtvis funnits många fler, men det är bara ett urval. Alla dessa artiklar är beroende av att whistleblowers gett Tempo Semanal information och dokument. De har gjort det med viss risk för sig själva, men de har använt Tempo Semanal, därför att de litar på den.
De litar på att Tempo Semanal aldrig röjer sina källor. Och således är vi den främsta publikationen för whistleblowers att vända sig till. Som resultat har vi stått inför en rad ganska tuffa påtryckningar.
Jag har redan för er förklarat de påtryckingar vi utsattes för när vi rapporterade om justitieministerns påstådda korruption 2008. Men hotelserna slutade inte då. Vi fortsätter att erhålla hot. Vi får också andra slags hot. De senaste 2013 på grund av de avslöjande artiklarna om sjukhussängar, Tempo Semanal attackerades offentligt av finansministern och premiärministern trots att vi visade mer än tillräckliga bevis i vår rapportering. Efter att Tempo Semanal publicerade en serie artiklar i februari i år har Tempo Semanals journalister övervakats av myndigheterna. Människor har försökt att skrämma mig genom att följa efter mig hem och sitta utanför mitt hus nätter i sträck.
Kanske försökte myndigheterna att få reda på vem som hjälpte Tempo Semanal att publicera historien - vem stod bakom Tempo Semanal? Vem gav Tempo Semanal regeringsdokumenten. De sade till och med att Tempo Semanal fick pengar från utländska intressenter för att störta regeringen. Vi har tagit emot dödshot via SMS. Vi har också straffats ekonomiskt. Några regeringsdepartement har vägrat att prenumerera på tidningen. Andra departement har minskat eller helt och hållet slutat annonsera hos oss. Även när vi sänkt vårt pris, har de vägrat annonsera hos oss.
Nu kan jag berätta för er och det är inget skämt. Vi på Tempo Semanal överväger att stänga tidningen därför att vi får lite eller inget stöd från dem, som hävdar att de är emot korruption. Regeringen kväver oss som man nackar kycklingar, de nationella och internationella företagen är för rädda för att anonnsera hos oss, därför att får alla sina kontrakt från regeringen, och biståndsorganisationerna är för rädda för att stödja oss därför att de är rädda för att detta skulle underminera deras goda relationer med regeringen. Det är en mycket svår situation för oss och har varit det ända sedan den nu berömda Ricegate-artikeln 2008.
En stor fråga för oss på Tempo Semanal är att det finns en maktobalans mellan potentiellt korrumperade och anti-korruptionskommissionen. Vi är övertygade om att anti-korruptionskommissionen borde få ökad makt och förmåga att utöva sitt mandat ännu bättre. Men vad jag med skärpa skulle vilja föreslå att vi behöver lagstiftning för att skydda whistleblowers. Det skulle göra det möjligt för människor att bli whistleblowers och informera media, sina överordnade, parlamentet och anti-korruptionskommissionen utan rädsla för sitt anseende, arbete eller personliga säkerhet.
Vi måste ha lagar som skyddar människor som gör avslöjanden i det offentligas intresse. Vi behöver uppmuntra en kultur av avslöjande i Östtimor liksom instutitioner och system som gör att människor känner att de kan och ska rapportera felsteg. Vi måste hitta sätt att stödja och skydda människor som blåser i i pipan om korruption. De får inte lov att känna sig maktlösa och ensamma - rädda för att tala ut.
Vi behöver lagar som ger immunitet från kriminellt, civilt och administrativt ansvar till människor som gör avslöjanden i det offentligas intresse. Vi behöver lagar som gör det till ett brott att vidta repressalier mot alla, som en följd av avslöjanden i det offentligas intresse.
Jag talar inte om frihet för alla enligt vilken alla slags information får publiceras. Vi måste alltid respektera våra medborgares integritet - deras medicinska journaler, deras politiska åsikter, deras personliga relationer och så vidare. Förvisso är individuellt privatliv en av ett fritt samhälles definierande egenskaper.
Instället talar jag om särskilda sorters uppförande och information som människor ska känna trygghet över att offentligt kunna tala om - därför att göra så är i det offentligas intresse. Jag syftar på korrumperat beteende hos alla - en offentlig person eller en enskild medborgare - som innebär missbruk av offentliga medel, fara för allmänhetens hälsa, fara för allmänhetens säkerhet, fara för miljön, hot mot whistleblowers, hot mot journalister, hot mot offentliga personer.
Journalister som jag är beroende av våra källor för en del av våra artiklar. Och våra källor behöver i sin tur veta att vi kommer att skydda dem. Vi behöver därför lagar som låter oss göra det. Vi behöver, till exempel, straffrihet avseende civil- och brottmål. Vi behöver också i detta land ett absolut privilegium mot förtal när det gäller att slå larm eller larmrapporter.
I allt vi gör - vare sig det är lagar för att undertrycka pressfrihet, lagar för att stödja och uppmuntra whistleblowers eller vilka som helst lagar - vi måste skriva dessa lagar, så att även om vi skulle få ett mycket mer auktoritärt styre i framtiden, allmänheten fortfarande skulle vara skyddad av lagarna. Vi får inte begränsa pressfriheten eller yttrandefriheten för allmänheten bara för att vi har en populär vald regering idag. Vi måste hålla i minnet att vi förlorat en tredjedel av vår befolkning under en folkmordsaktig ockupation och vi måste alltid stifta lagar som bevarar frihet och stärker medborgare och civilsamhälle.
Jag vill avsluta denna presentation för er med en tanke. Hur många av de 200.000 timoreser, som dog för den frihet vi för närvarande åtnjuter skulle vara whistleblowers idag om de haft kunskap om felaktigheter? Jag tror att många skulle ha varit det. Men jag tror också att många skulle vara chockerade över att se att många av de människor som missbrukar offentliga medel är veteraner från motståndsrörelsen. Ett av skälen för att människor är rädda för att tala ut är att många av dem som gör fel är veteraner. De som är döda dog inte för detta. Jag kan än en gång säga er att Tempo Semanal mycket troligen kommer att läggas ner snart om inte stöd och/eller annonsering kommer, men oavsett allt så kommer Tempo Semanal att stå vid de dödas sida i denna fråga, gör Du?
Tack.
Not: Det här dokumentet skrevs för en presentation under en internationell anti-korruptionskonferens organiserad av KAK tillsammans med ADB i Dili idag. På grund av en drastisk ändring av programmet, som ursprungligen var 09:00-10:30, till 14:45 kunde jag inte vara med, men dokumentet delades ut till delegationen från 28 länder och andra deltagare.
Källa: Jose Antonio Belo, chefredaktör/Tempo Semanal
ignorerade
Gemensamt uttalande av Amnesty International, ANTI (Timor-Leste National Alliance for an International Tribunal) och KontraS (Commission for the Disappeared and Victims of Violence)
Amnesty International, ANTI (Östtimors nationella allians för en internationell tribunal) och KontraS (Kommissionen för de försvunna och offren för våld) vädjar till indonesiska och timoresiska myndigheter att vidta omedelbara åtgärder för att förverkliga de rekommendationer som gjordes för fem år sedan av en bilateral regeringsstödd sanningskommission med uppgift att granska kränkningar av mänskliga rättigheter begångna i samband med 1999 års folkomröstning om självständighet i Östtimor. Misslyckandet med att förverkliga många av dessa rekommendationer förlänger offrens och deras familjers lidanden och väcker allvarliga frågor om både de indoensiska och östtimoresiska regeringarnas löften att ta itu med straffriheten för tidigare kränkningar.
Släktingar till de försvunna och saknade människorna fortsätter att av Indonesiens och Östtimors regeringar kräva att de söker efter deras saknade kära. För många familjer, även om deras kära väljer att inte återvända till Östtimor, skulle det vara tillräckligt att veta om de lever och mår bra. Om deras familjemedlemmar har dött, så vill de kunna begrava dem enligt sina traditioner och sin kultur.
Sannings- och vänskapskommissionen (The Commission of Truth
and Friendship - CTF) skapades av deindonesiska och timoresiska
regeringarna 2005 för att fastställa den slutliga
sanningen avseende händelserna före och omedelbart efter
folkomröstningen 1999 med avsikt att ytterligare främja
försoning och vänskap och att säkra att liknande
händelser inte upprepas
. Den 15 juli 2008 publicerade
kommissionen sin slutrapport i vilken fastslogs att Indonesien
bär ansvaret för kränkningar av mänskliga
rättigheter begångna 1999.
Kommissionens mandat täckte inte mängden av brott mot de mänskliga rättigheterna också omfattande olagligt dödande, påtvungna försvinnanden, tortyr, våldtäkter och andra sexuella våldsbrott begångna av de indonesiska säkerhetsstyrkorna och deras hjälptrupper under den indonesiska ockupationen 1975-1999. Man uppskattar att omrking 18.600 människor dödades eller försvann i Östtimor mellan 1974 och 1999. Dessutom tros åtskilliga tusen barn ha sänts till Indonesien under den här perioden utan sina föräldrars samtycke eller under tvång mot dem.
2008-års rapport från CTF reckmmenderade, bland annat,
att de indonesiska och timoresiska regeringarna skulle arbeta
tillsammans för att fastställa öde och
uppehållsort för dem som försvann och saknades; att
fastställa ett helande program för överlevare
,
särskilt för dem som överlevt våldtäkt och
andra sexuella våldsbrott; och för den indonesiska
regeringen att erkänna och be om ursäkt för den 1999
orsakade skadan. Men till dags dato har de två regeringarna
misslyckats med att genomföra många av dessa
rekommendationer, i stället valt att prioritera försoning
mellan de två länderna och att stärka de bilaterala
banden.
Det tog tre år innan den indonesiske presidenten slutlligen utfärdade en förordning (No.72/2011) med en handlingsplan för att genomföra CTF:s rekommendationer. Vidare, i bilaterala möten mellan de två länderna, som särskilt organiserats för att diskutera CTF:s rekommendationer, har frågor om sanning och skadestånd för brott i det förgångna - särskilt eftersökning av försvunna och saknade - sidsteppats.
En rapport 2011 av FN:s arbetsgrupp för påtvungna och
ofrivilliga försvinnanden (UN Working Group on Enforced or
Involuntary Disappearances - WGEID) efter ett officiellt besök
i Östtimor konstaterade att mycket återstår att
göra för att uppnå rätten till sanning,
rättvisa och ersättningar för dem som försvann
och deras familjer
. Bland annat rekommenderade WGEID att
Östtimors och Indonesiens regeringar genomför CTF:s
rekommendationer för att fastställa ödet för och
läget av de försvunna med konstaterandet att processen
måste visa konkreta och positiva resultat för
offren
. Den timoresiska kommissionen för mottagande,
sanning och försoning (CAVR) rekommenderade också att de
två regeringarna skulle vidta åtgärder för att
fastställa ödet för och läget av de saknade och
försvunna. Men denna rekommendation och många andra med
syfte att säkerställa rättvisa, sanning och
upprättelse för offren och deras familjer förblir
till största delen ohörda.
Fem år senare kräver Amnesty International, ANTI och KontraS av de indonesiska och timoresiska regeringarna att det vidtar omedelbara åtgärder för att säkra att CTF:s rekommendationer med syfte att ta itu med brott i det förgångna, offrens och deras familjers lidande genomför vid första tillfället. Särskilt för att säkra att offren och deras familjer har tillgång till rättvisa, sanning och upprättelse brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under den indonesiska ockupationen rekommenderar våra organisationer att både den indonesiska och östtimoresiska regeringen vidtar följande:
Amnesty International, ANTI och KontraS kräver också av det internationella samfundet att det stödjer ansträngningar att säkra rättvisa, sanning och upprättelse för foffer för brott mot mänskliga rättigheter och brott mot internationell lag begångna under den indonesiska ockupationen. Det internationella samfundet ska i synnerhet stödja bidra till upprättandet av fond för att skapa ett omfattande ersättningsprogram för offer för brott i det förgångna.
ANTI består av följande organisationer:
Källa: Public statement ASA 57/002/2013 - Amnesty International
Källa: WHO News Release
Idag nådde mig nyheten att medlemmar av rohingya-folket som flytt från förföljelse i Myanmar hade nått mitt lands, Östtimors, vatten och blivit avvisade.
Så snart jag hörde detta, försökte jag få klargörande från Östtimors utrikesminister, Jose Luis Guterres - en god, omtänksam människa. Vi talades kort vid i morse Maputo, Moçambique, där vi båda deltar i ett ministermöte för de portugisisktalande länderna. Jag deltog som FN:s särskilde utsänder till Guinea-Bissau för att informera ministrarna om utvecklingen i Guinea-Bissau.
Enligt utrikesminister Guterres hade flyktingarna inte önskat att stanna i Timor. Deras destination, sade han, var Australien.
Östtimors sjöpolis hjälpte dem med deras motor
enligt deras önskemål
, sade han. Och
flyktingarna bad om tillåtelse att fortsätt sin resa
till Australien. Sjöpolisen eskorterade dem till
internationellt vatte och lät dem fara.
Var dett tillvägagångssätt riktigt? Är det politiskt och moraliskt försvarbart? Jag kommenterar inte.
2001 och 2002 när jag var utrikesminister i Östtimor,
ställdes jag inför liknande situationer med
båtflyktingar som sökte skydd i vårt land. Jag
argumenterade kraftigt då och vidhöll trots en del starka
invändningar för att låta asylsökarna gå
i land i Östtimor. Vid det första tillfället, i
slutet av augusti 2001, var det hundratals flyktingar på ett
fartyg, som blev kända som Tampa båtfolket
, som
gick på grund i Timorsjön när de försökte
nå Australien. Australien nekade att släppa in dem. Jag
vädjade för dem och rådgjorde med mina
landsmän, Xanana Gusmão, Mari Alkatiri och biskop Belo,
och vi enadesom att Östtimor skulle välkomna dem som en
tillfällig åtgärd. Men när det fattiga
Östtimor visade större medkänsla än det rika
Australien, spred sig en sådan indignation över
Australiens attityd att Australien gav efter och lät dem komma
till en australisk ö. Så flyktingarna behövde aldrig
gå i land i vårt fattiga land.
2002 stog det nyss självständiga Östtimor inför sitt första prov på att hantera en humanitär flyktingkris. En båt full med flyktingar från Sri Lanka, alla från den etniska singalesiska majoritetsgruppen, hade närmat sig vår kust för att få vatten och skydd innan de fortsatte sin resa till Nya Zeeland, en mycket lång och riskabel resa. Nyckelministrar i regeringen talade mot att låta flyktingarna gå i land. Jag talade kraftfullt för. Till slut vann jag; premiärministern höll med mig i tvisten med de andra ministrarna inblandade i beslutsfattandet.
Det visade sig att de var ekonomiska flyktingar, inte politiska flyktingar. De togs i land, frågades ut och berättade sin historia, hur de lurades av skrupellösa smugglare som de betalat 2.000 dollar var för att ta dem till Nya Zeeland. De var omkring 50 på båten, trots att den bara kunde ta högst 20. Den skulle ha sjunikt i det farliga havet söderut. De stannade en månad i Östtimor, behandlades väl, försörjdes, tilläts besöka staden, medan vi förhandlade med de lankesiska myndigheterna om deras frivilliga återvändo hem. De återvände alla hem.
För några år sedan, medan jag var Östtimors president och på besök på vår egen ö Atauro, talade jag för en liten församling och öns lilla polisstyrka. En av invånarna frågade mig om de många odokumenterade indonesiska medborgare från isolerade indonesiska grannöar, som sökte medicinsk hjälp på Atauro.
Jag svarade att som statsöverhuvud, och särskilt för
de närvarande poliserna, att Var och en som når
vår astränder för att söka skydd, mat, vatten,
sjukvård, vem det än är, varifrån denne
må komma, så välkomnar vi dem och ger dem skydd
från förföljelse, förser dem med vatten, mat
och sjukvård. Ställ frågor senare, varifrån
de kommer, vart de önskar fortsätta.
Om de inte har någon annan stans att resa, om de
oönskade i det rika Australien, ska vi med dem dela
våra hem, för de är människor som vi,
fattiga, hemlösa, förföljda. Östtimor
får aldrig vända ryggen mot dem som flyr från
hunger och krig. Vi var också flyktingar en gång, vi
flydde från fattigdom och förföljelse och vi gavs
skydd av vänliga, omtänksamma människor, som
lärde oss solidaritet, humanitet.
När det gäller de oönskade och förföljda rohingya-flyktingarna skulle jag ha handlat annorlunda. Så fattigt som Östtimor än kan vara, så är vi inte längre lika fattiga som 2002. Under de senaste fem åren har vi själva varit i den lyckliga benägenheten av att kunna erbjuda hjälp till männsikor i andra länder, som drabbbats av naturkatastrofer, över 10 miljoner dollar. Vi kan säkert dela vaårt bambutak, en limpa bröd, en tallrik ris, cassava, lite kokosmjölk med våra bröder och systrar från Myanmar.
Jag är bedrövad. Skulle jag ha varit i Östtimor skulle jag ha vädjat till regeringen att låta flyktingarna komma in under mitt personliga ansvar. Jag skulle ha bjudit in dem att slå sig ned i min lilla familjegård. Jag skulle underteckna ansvarsvillkoren för att ta hand om dem. 2006 under vår egen politiska säkerhetskris, när vårt folk tvångsförflyttades och flydde från staden, hyste jaga hundratals okända människor, barn och vuxna, män och kvinnor, på min gård. De stannade i den realtiva säkerheten i mitt hem i veckor.
Idag, långt från hemmet, vädjar jag till president Taur Matan Ruak och premiärminister Xanana att låta dessa oönskade, förföljda människor stanna i vårt land. Och jag är redo att välkomna dessa Guds oönskade barn i mitt relativt bekväma hem.
Källa: José Ramos-Horta
Det här är en anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/07/how-long-will-petroleum-fund-carry.html, som också innehåller många diagram och fler länkar
La'o Hamutuk kommer att arrangera en grundlig diskussion om den modell, som beskrivs i den här notisen, i vårt kontor i Bebora onsdagen den 24 juli 14:00 på tetum och engelska. Under och efter diskussionen kommer vi att göra kalkylarken tillgängliga för dem som vill prova modellen eller undersöka vad som händer vid andra antaganden.
Det här blogginlägget sammanfattar en rapport How Long will the Petroleum Fund Carry Timor-Leste? (Hur länge kan oljefonden bära Östtimor?), som Charlie Scheiner från La'o Hamutuk presenterade för Timor-Leste Studies Association i veckan. Hämta ner presentation (som har många fler diagram) från http://www.laohamutuk.org/pres.htm.
Olja och gas svarar för närvarande för 95% av Östtimors statsinkomster och 80% av BNP. Inkomsterna från export av icke-förnyelsebara petroleumtillgångar kanaliseras genom en oljefond, som innehåller 13 miljarder USA-dollar. Många tror att fondens tillgångar och investeringar kommer att fortsätta att betala statens aktiviteter efter att olje- och gasfälten tömts, vilket skulle kunna vara 2025 om Greater Sunrise-projektet förblir stoppat. Olyckligtvis skulle oljefonden kunna vara tömd då.
La'o Hamutuk har utvecklat ett kalkylark för att förutsäga ungefär hur länge oljefonden kan finansiera statliga aktiviteter. Modellen tar hänsyn till historiska och framtida data, visar effekterna av externa faktorer (som oljepriser och räntor) och politiska beslut (som skatte- och utgiftsnivåer, lån, kapitalinvesteringar). Vi hoppas att den kommer att stödja klok, evidensbaserad planering och beslutsfattande.
Hur länge kan oljefonden bära Östtimor?
Oljeberoende
2013 års statsbudget - 1.648 miljoner dollar
Icke-olje-BNP 2011 - 1.046 miljoner
Olje-BNP 2011 - 3.463 miljoner (81%)
Sydsudan är det enda landet, som är mer beroende av olje-
och gasexport än Östtimor.
icke-olje-ekonomi, därför att del av dessa pengar cikulerar i den lokala ekonomin.
Hållbar budget är inte en ny idé i Östtimor
konkurs-modell
Den här modellen
Resultat från modellen
Antaganden och indata som kan ändras i modellen
PowerPointen innehåller exempel på jämförelser med referensfallet
La'o Hamutuk föreslår en väg lättare att gå än den av finansministeriet föreslagna Yellow Road, vilket skulle kunna ge tillräckligt med tid för att utveckla Östtimors icke-oljebaserade ekonomi på ett hållbart sätt. Det kräver en betydande ändring av politiken.
Vi kommer att fortsätta att förfina den här modellen med djupare analyser och ta med ny information och nya idéer. Möjliga förbättringar omfattar:
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
Premiärminister Xanana Gusmão höll idag ett tal i parlamentet över tillståndet i landet. Talet är för långt för att översätta, så Du kan läsa det här på engelska.
Talet innehåller tre avsnitt
Den 11 juni 2013 behandlade Dilis distriktsdomstol ett fall med brott mot mänskligheten, som förövades 1999 i Aileu-distriktet före, under och efter folkomröstningen. Fallet har beteckningen 273/C.Ord/2011/TDD. Förhandlingen skulle innehålla åtalet och de svarandes vittnesmål.
Det var 27 svaranden i detta mål; men rätten behandlade bara åtta svaranden därför att de andra (totalt 19) fortfarande var i Atambua, Indonesien. De svaranden i detta mål var … De svarande var medlemmar och ledare för milisgruppen AHI (Aileu Hametin Integrasaun) 1999, som stöddes av den indonesiska armén (TNI) och den indonesiska polisen (POLRI).
Brott mot mänskligheten är mycket allvarliga brott och
därför vädjar JSMP till domstolarna att hantera
dessa frågor på passande sätt för att
säkra och garantera rättvisa för offren
, sade
JSMP:s verkställande direktör, Luis de Oliveira
Sampaio.
Allmänne åklagaren hävdade att 1999 före, under och efter folkomröstningen så var de svarande inblandade i kommenderandet av mord, mordförsök, olagliga fängslanden, tvångsförflyttningar av civilister till Atambua-Indonesia, nedbränning av hem, våldtäkter av kvinnor och sabotage mot grupper som arbetar för och under CNRT-rörelsen.
Allmänne åklagaren hävdade att de svarande bröt mot artikel 14 i UNTAET-förordning 15/2000 avseende brott mot mänskligheten.
Under förhöret vägrade de svarande att vittna och bad domstolen att låta dem vittna efter att rätten hört vittnenas vittnesmål.
Rättegången komemr att fortsätta med en domarpanel bestående av Jose Maria de Araujo, Paulo Teiquera och Julio Gantes. Allmänna åklgarkammaren var representerad av Luis Landim och de svarandevar representerade av de offentliga försvararna Jaime Leite och Jose da Silva.
Vittnesförhören kommer att äga rum den 8 juli 2013 kl 09.
För mer information var god kontakta Luis de Oliveira Sampaio, Executive Diretor of JSMP eller info@jsmp.minihub.org, telefon 3323883 eller 77295795, facebook www.facebook.com/timorleste.jsmp
Källa: Pressmeddelande/Judicial System Monitoring Programm
Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/06/understanding-timor-lestes-context.html, som omfattar åtta diagram baserade på data i de nedan beskrivna rapporterna och länkar till alla rapporter.
Nya regeringsrapporter illustrerar Östtimors verklighet
För att följa den första av de bräckliga staternas principer, Ta
sammanhanget som utgångspunkt
, måste man förstå
sammanhanget. Östtimors statistikdirektoriat (General
Directorate of Statistics - GDS/DGE, tidigare National Statistics
Directorate), under finansministeriet publicerade nyligen flera
viktiga rapporter, som hjälper till med att göra detta möjligt. Vi
hoppas att människor inom och utanför regeringen kommer att
använda dem väl och att de kommer att bidra till diskussionerna
vid nästa veckas möte mellan Östtimor och dess
utvecklingspartner, nästa månads konferens anordnad
av Timor-Leste Studies Association och framtida planering
och genomförande av politiken.
På grund av att GDS webbplats har en del tekniska problems, har La'o Hamutuk lagt upp dessa rapporter på vår webbplats (klicka på varje rubrik för att ladda ner respektiv rapport). För närvarande är de huvudsakligen på engelska; vi kommer att lägga till versioner på tetum, när de blir tillgängliga.
2011 Översikt över hushållsinkomster och utgifter
Mellan januari 2011 och januari 2012 intervjuade GDS 4.800 hushåll över hela Östtimor (omkring 2,6% av alla) om deras kontanta och in natura-inkomster och utgifter liksom om andra ämnen. Resultaten, de första för det här landet, är ett ovärderligt fönster till människors liv och Östtimors ekonomi. Regeringen har skjutit upp publiceringen av HIES-rapporten ett år och tagit bort beräkningen av fattigdomslinjen (för att undvika jämförelser med 2007, när 49,9% av Östtimors befolkning levde på mindre än 88 cent/dag), men en stor del användbara data återstår. Här kommer några godbitar:
Nationalräkenskaperna 2000-2011
Denna rapport, den andra i sitt slag, uppskattar storleken på varje komponent i Östtimors ekonomi med tre metoder: produktion, utgifter och inkomster. Utöver att beräkna bruttonationalprodukten (BNP) och dess tillväxt genom åren, visar rapporten penningflödet in och ut urlandet liksom bidragen och trenderna för olika sektorer. Bland de intressanta uppgifterna:
Översikt över affärsaktiviteter 2011
GDS intervjuade ett urval av 1.073 av de 5.273 företagen registrerade i Östtimor, exklusive oljesektorn men inklusive alla stora bolag som verkar här och jämfört svaren med dem i sin översikt för 2010. Bland de intressanta uppgifterna:
Även om GDS har undersökt priser och publicerat konsumentprisindex (KPI) under många år, så använde de i slutet av 2012 HIES för att ändra sin metodik, ändra det sätt på vilket data samlas in, vikterna som olika sorts produkter får och publicera olika KPI för Dili och övriga delar av Östtimor. Nyligen släppte de rapporter för de fyra första månaderna 2013, de första med den nya metodiken. Dessa rapporter och GDS:s förklarande uppsatser finns på La'o Hamutuks website; kommande rapporter kommer att vara tillgängliga från GDS:s webbplats.
De nya rapporterna från Östtimors statistikdirektoriat
innehåller en mängd data (liksom dersa broschyr Quarterly
Statistical Indicators från slutet av 2012), men det finns
andra källor med användbar information. La'o Hautuk publicerade
nyligen också Mari Alkatiris presentation av den
föreslagna särskilda ekonomiska zonen Oecusse,
finansministeriets Yellow
Road
seminaredokument, som beskriver Östtimors fiskala
situation och några av de anbud och EIA-dokumenten [miljökonsekvensbeskrivningar Tommy
Pollák]
för Suai-flygplatsen, Suais
försörjningsbas och den första fasen
av huvudvägen
Suai-Beaçu. Vi välkomnar ytterligare information från alla källor.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org
Anpassning av http://www.laohamutuk.org/econ/OGE14/13OGE14.htm, som innehåller en tetumversion samt länkar till alla refererade dokument.
Som en betydande förbättring jämfört med
tidigare år höll finansministerien två seminarier i
maj för att delge sina tankar och få förslag till
beslut om finansiell gräns
för 2014 års
budget. Seminariet den 9-10 maj hölls för ministrar,
parlamentsledamöter och andra statliga tjänstemän och
förtroendevalda, medan det den 22 maj hölls med
civilsamhället, utvecklingspartner och den privata
sektorn. La'o Hamutuk var observatör vid det första och
deltog aktivt i det andra och vi uppskattar transparansen och
öppenheten hos ministern och hennes stab när det
gällde att lyssna till en brett urval kommentarer mycket.
Hellre än att sammanfatta materialet, har vi lagt upp dessa presentationer och dokument på vår webbplats på engelska och tetum:
Vart ska vi?(Where should we go?) och
Var står vi nu?(Where we are now?)
Vad borde vi göra(What should we do?) (inklusive svar från deltagarna på föregående frågor)
Excel-ark delades ut vid finansseminariet med tabeller över mål, planer och status för fyra områden: ekonomisk utveckling, förvaltning, infrastruktur och socialsektorn samt andra i förväg inför nästa veckas möte mellan Östtimor och utvecklingspartner. Du kan ladda ner dem från http://www.laohamutuk.org/econ/OGE14/13OGE14.htm.
Efter seminarierna utfärdade regeringen ett pressmeddelande,
som felkatigt påstår att Konsensus uppstod om att
uttag utöver den uppskattade årliga hållbara
inkomsten från oljefonden … är kritisk för
att diversifiera ekonomin.
Deltagarna blev aldrig
tillfrågade om de instämde i denna kontroversiella
slutsats och många gör det inte. Dessutom saknas dessa
meningar i den engelska versionen av pressmeddelandet i versionerna
på tetum och portugisiska:
Nu måste fokus ligga på kvaliteten hos investeringar [i infrastruktur och utveckling av mänskliga resurser]. Genom dessa seminarier ökas förståelsen för regeringens politik för att tidigarelägga dessa utgifter för att ska en oljeoberoende ekonomi. Riskerna med att genomföra denna politik, som kräver extrem omsorg och försiktighet för att maximera varje investering, så att den göra skillnad på lång sikt, förstås också bättre.
Men vi instämmer i Agio Pereira slutsats i pressmeddelandet:
Budgetprocessen borde vara med deltagande, förstådd och ägd av varje intressent med hårda diskussioner och debatter. Yellow Road-seminariet börjar denna process varje år. Inte alla kommer att samtycka till resultatet, men alla borde kunna vara överens om att processen är transparent, rättvis och inkluderande.
Vi hoppas att politikerna kommer att fortsätta att lyssna på människors synpunkter och använda dem för att göra visast möjliga beslut.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
Dili. Generalsekreteraren för den Revolutionära fronten för ett självständigt Östtimor (Fretilin), Mari Alkatiri, mötte i måndags i Jakarta Prabowo Subianto, mannen som ledde uppdraget att fånga och döda Nicolau Lobato, enligt nyhetsagenturen Antara.
Nicolau Lobato, som dog den 31 december 1978, blev Östtimors premiärminister 1975 efter den unilaterala självständighetsförklaringen.
1977 utsågs Nicolau Lobato, president och överbefälhavare för Falintil - Fretilins väpnade del, till Fretilins ordförande.
Det är en ära att den tidigare premiärministern i
Östtimor har besökt oss, vi delade våra
erfarenheter. Förhoppningsvis kan jag, i framtiden
återgälda besöket
, sade Prabowo Subianto, som
för närvarande leder partiet Great Indonesia
Movement Party (Gerindra) citerad av Antara.
Enligt Probowo, som kommer att tillkännage sin kanditatur till presidentvalet i 2014 i Indonesien, var Mari Alkatiris besök bra för att stärka de vänskapliga banden mellan Indonesien och Östtimor.
Mari Alkatiri började i måndags ett tvåveckors besök i Indonesien.
Nyhetsagenturen Lusa försökte att kontakta Mari Alkatiri, men uttalanden om detta och andra möten hänsköts till återkomsten till Dili mellan den 20 och 22 juni.
Prabowo Subianto var också kommendant för Kopassus (den indonesiska arméns specialförband) och använde under 90-talet irreguljära trupper för att försöka krossa självständighetsrörelsen i Östtimor.
Källa: AP/Lusa (översatt från en engelsk maskinöversättning från portugisiska)
New York. Förenta Nationernas generalsekreterare Ban Ki-moon tillkännagav idag att han utsett Noeleen Heyzer från Singapore, för närvarande sekreterare i den ekonomiska och sociala kommissionen för Asien och Stilla havsregionen, till generalsekreterarens särskilda rådgivare för Östtimor. Ms Heyzer kommer att upprätthålla de båda funktionerna samtidigt.
Hon kommer att arbeta näraregeringen och Förenta Nationernas platskoordinatör och Förenta Nationernas landgrupp för att stödja Östtimors fortsatta ansträngningar för att skapa fred, statsbyggnad samt inkulderande och hållbar utveckling. Ms Heyzer kommer också att bidra till fortsatt stärkning av det pågående partnerskapet mellan Östtimors regering och Förenta Nationerna för att stärka regionalt samarbete och förbättra människornas liv.
Talespersonens webbplats: http://www.un.org/sg/spokesperson/.
Sök specifika uttalanden i http://www.un.org/sg/statements/sgstatsarchive.asp.
Sök i arkivet för pressmeddelanden: http://www.un.org/sg/offthecuff/index.asp?cuff=1.
Sök i arkivet för utskrifter av generalsekreterarens möten: http://www.un.org/sg/offthecuff/index.asp?cuff=2.
Sök i arkivet för meddelanden till korrespondenter: http://www.un.org/sg/offthecuff/index.asp?cuff=3.
Ashley Hall: Forskare vid Sydneys universitet har som mål att utrota två parasitsjukdomar vanliga bland barn i Östtimor. Forskarna har gått ihop med Sydneys Rotaryklubbför att samla in mede för att få slut på sjukdomarna inom fem år.
Och de ökar medvetandet om orsakerna med en målning gjord av Östtimors premiärminister Xanana Gusmão medan han satt i fängelse under Indonesiens ockupation av Östtimor.
Sara Everingham rapporterar.
Sara Everingham: Det finns många behov som tävlar om sjukvårdsutgifterna i Östtimor. Sydneys universitet går i spetsen för ett program mot två parasitsjukdomar, som är vanliga bland barn.
Peter McMinn är professor för infektionssjukdomar vid Sydneys universitet.
Peter Mcminn: Vi har till att börja med fokuserat på två sjukdomar som potentiellt kan utrotas - filariasis, som är en sjukdom som orsakar elefantiasis, som är en kronisk och obotlig svullnad av lemmarna och hakmask. Bägge dessa sjukdomar orsakas av parasiter, maskar, och kan botas genom behandling.
Sara Everingham: Professor McMinn säger att dessa sjukdomar är kända som försummade tropiska sjukdomar. Men, säger han, deras påverkan på barn kan vara förödande.
Peter Mcminn: Säkert i fallet filariasis, det är en av de viktigares orsakerna till kroniska handikapp globalt sett.
Det är på liknande sätt med hakmask, som är en inälvsparasit, som infekterar huvudsakligen barn och när masken väl har blivit vuxen livnär sig på blod och tävlar om föda med barnet, så att den kan förvärra undernäring och också förorsaka blodbrist. Huvudeffekten av kronisk hakmaskinfektion är att barnet blir underviktigt med blodbrist och ofta får koncentrationssvårigheter i skolan.
Sara Everingham: Östtimors ambassadör i Australien, Abel Guterres, har själv sett följderna.
Abel Guterres: Jag hade tur för jag fick aldrig sjukdomen. Men de runt omkring mig utvecklade sjukdomen och andra människor, ja det var försvagande, ja.
Sara Everingham: Sydney-universitetets program syftar till att utrota sjukdomarna genom att behandla Östtimors befolkning med medicin mot parasiter under fem år. Professor McMinn säger att behandlingen måste nå minst 80 pro av befolkningen.
Peter Mcminn: Och i Östtimor är det en utmaning, därför att mellan 20 och 30 procent av befolkningen är vad vi kallar svår-att-nå-befolkningen. De lever långt från vägar och behöver ofta gå upp till två eller tre timmar till hälsovård eller, när det gäller barn, skolan. Så vad vi vill göra med det här programmet är att ta med medicinerna till byarna.
Sara Everingham: Planen är att utbilda timoresiska hälsovårdsarbetare för att genomföra programmet. Initiativet har stötts av Världshälsoorganisationen och internationella medicinbolag, och Rotaryklubben i Sydney hjälper till med att samla in pengar. Klubben arrangerade nyligen ett insamlingsarrangemang vid vilket föremål donerade av Östtimors förre president José Ramos-Horta auktionerades ut.
En målning donared av den tidigare presidenten visades och används för att hjälpa till att öka medvetandet om ändamålet.
Abel Guterres (Östtimors ambassadör): Målningen är mycket intressant. Vår premiärminister, Xanana Gusmão, som då var motståndets ledare och i fängelse i Jakarta, gjorde den här målningen för sin vän Jos´e Ramos-Horta till dennes födelsedag. Så han målade den i fängelsetoch på något sätt smugglades målningen ut ur fängelset och till New York.
Sara Everingham: Professor McMinn, från Sydney-universitetet, säger att målningen av Öst Xanana Gusmão är av betydande historiskt värde.
Peter Mcminn: Framsidan av målningen är en vacker bild av ett traditionellt hus i Östtimor. Och på baksidan av målningen finns det en dedikation från Xanana Gusmão till José Ramos-Horta på dennses födelsedag. Samt också uppmanar honom att fortsätta ansträngningarna för att befria Östtimor.
Sara Everingham: Även om José Ramos-Horta donerade målningen, kommer den inte att säljas. När den har använts för att samla in pengar för hälsovårdsprojektet, komme den att återlämnas till Dili och visas i Östtimors nationella motståndsmuseum.
Ashley Hall: Sara Everingham rapporterade.
Källa: ABC News
Kommentar:
Det tycks enligt en genomgång av litteraturen att den
så kallade resursförbannelsen
allmänt sett
är skapandet av en skev ekonomi i några men inte alla
oljeexporterande länder, som ett resultat av överdrivna
inkomster från en enda källa.
Orsaken till denna uppfattade förbannelse
är inte
tillgången som sådan utan omvandlingen av
tillgångarna till enbart pengar. De här pengarna kommer
in till toppen av den social pyramiden. De kan förslösas
genom misshushållning eller investeras i fåfänga
projekt som snarare hindrar än stimulerar generell ekonomisk
tillväxt.
Å andra sidan, när det gäller oljetillgångar, så om en stor andel av tillgångarna görs tillgänglig och lokalt omvandlas till energi, snarare än enbart pengar, så kan oljan och gasen bli ett lands välsignelse.
Detta därför att tillgången till och användningen av energi är en välsignelse för det mänskliga samhället.
Som en parallell, den här synen skulle vara lik att säga att energi för ekonomin är vad syre är för människokroppen.
Östtimor tycks förstå den här principen att döma av regerigens beslut att investera i ett storskaligt nationellt elkraftsdistributionsnät, som en förutsättning för ekonomisk tillväxt.
Ett land som saknar god tillgång på primär energi och ett distributionssystem kan inte utvecklas och växa på det sätt som man konventionellt menar.
Ekonomin växer när nya företag startas. De tillverkar varor och tillhandahåller tjänster. De kan bara startas och fortsätta verka, när de har tillgång till riklig energi, som de har råd med, för bränsle och för att driva elmotorer.
Den här principen belyses av data nedan, som visar att ett lands bruttonationalprodukt nästan direkt kan korreleras med landets användning av elektrisk energi.
Siffrorna nedan (från 2010, men kanske föråldrade nu) visar bruttonationalprodukten per person för Östtimor som 2.600 dollar och en genomsnittlig nationell elkonsumtion per person på 13 watt. Det kan visas att ju starkare och mer diversifierad ekonomin är desto mer kraft förbrukas per person.
Land | BNP/person dollar | Elkraft använd/person Watt |
---|---|---|
Östtimor | 2.600 | 13 |
Filippinerna | 3.500 | 67 |
Indonesien | 4.300 | 67 |
Thailand | 8.700 | 237 |
Malaysia | 14.500 | 398 |
Australien | 41.000 | 1.300 |
Import av gas från Sunrise till Östtimor
L'ao Hamutuk har i sin rapport Sunrise LNG in Timor-Leste
Dreams, Realities and Challenges
väckt frågan
om enklaveffekten
, som skulle kunna bli resultatet av en
storskalig LNG-anläggning på Östtimors
sydkust. Detta är en av de
oljeförbannelse
-effekter som diskuteras till exempel i
http://en.wikipedia.org/wiki/Resource_curse.
Enklaveffekten skulle bli möjlig om all till LNG-anläggningen importerad gas exporteras och bara lite av all energin används inom landet för att låta en diversifierad ekonomi växa fram.
I kontrast till enklaveffekten så skulle till Östtimor importerad gas och dess användning för att generera elkraft och direkt främja en expanderande ekonomis tillverkande och inhemska sektorer motverka resursförbannelsen och bli en resursvälsignelse.
Fokus för den av FN beställda rapporten synes, som dess namn anger, vara vinstfördelning snarare än enerianvändning.
Mobilizing Revenues from Extractive Industries: Protecting and
Promoting Children's Rights and Well-Being in Resource-Rich
Countries
(Mobilisering av vinster från
råvaruindustri: Skydd för och främjande av barns
rättigheter och välbefinnande i råvarurika
länder)
I Östtimors fall skulle, grundat på
förståelse av förhållandet mellan använd
energi och mänsklig välfärd, ett lämpligt
namnbyte på rapporten till exempel vara: Utilising Energy
from Timor Leste's Petroleum Resources: Protecting and Promoting
Children's Rights by Reducing Energy-Poverty in Resource-Rich
Countries
(Energianvändning från Östtimors
oljetillgångar: Skydd för och främjande av barns
rättigheter genom minskning av energibristen i resursrika
länder)
Källa: smokehaze@yahoo.com
Rättvis handel inte så rättvis för timoresiska kaffeodlare
Lite mer om kaffe.
Liam Cochrane rapporterade att bönder får 30 cent per kilo, vilket säkert motsvarar vad jag har hört från många andra om akutella kaffepriser. [Se Rättvis handel inte så rättvis för timoresiska kaffeodlare Tommy Pollák] Östtimoresiskt kaffe säljs i Australien till i genomsnitt 30 dollar per kilo. 1000% ökning.
Så vitt jag kan se, så köper de flesta organisationer, som säljer Fair Trade-kaffe från Östtimor i Australien, kaffet från CCT. (För exempel se information på Oxfams webbplats http://resources.oxfam.org.au/pages/view.php?ref=442&k=.)
Här är en länk till ett annat program Liam Cochrane
har gjort, som belyser att CCT inte längre har fair
trade-ackredition. De förlorade den i december och kan inte
längre lagligen sälja kaffe som en fair
trade-produkt.
http://www.radioaustralia.net.au/international/radio/onairhighlights/fairtrade-defends-coffee-certification-system
Hur mycket borde bönderna få betalt? Enligt Oxfam
Australias webbplats, så är grundpriset i fair
trade-systemet 3,80 dollar per kilo det minsta bönderna borde
få betalt, plus ytterligare 25 cent per kilo för
samhällsutveckling.
https://www.oxfam.org.au/explore/trade/fairtrade-coffee-campaign/frequently-asked-questions/
Jg försöker för närvarande sskaffa mig en uppfattning om hela bilden av kaffehandeln från bonden i Östtimor till köparen i länder som Australien. Är det verkligen så att bönder som producerar fair trade-kaffe får mindre betalt än en tiondel av det de borde få?
Om någon har information om kaffe i Östtor eller Australien skulle jag bli glad över att Du hör av Dig. Information som jag letar efter:
Det tycks som om vi alla oavsiktligt stött ett orättvist system genom att köpa och sälja kaffe, som vi trott är fair trade och hjälper bönder i Östtimor.
Låt oss arbeta tillsammans för att försäkra oss om att rättvis handel (fair trade) verkligen är rättvis!
Källa: Katrina Langford
En parlamentarisk undersökning som granskar Australien realtioner med Östtimor pågår och hittills utgör dokumentationen ingen angenäm läsning.
Det är ett bra tillfälle för en undersökning: Östtimor höll framgångsrikt val förra året och den av Australien ledda internationella stabiliseringsstyrkan (avslutade International Stabilisation Force) sitt uppdrag och lämnade landet i januari 2013.
Undersökningen har tagit emot 73 skrivna yttranden och även om en del var från regeringsorgan, så kom många från kommunala grupper och individer, som har levt i Östtimor och samlat årtiondens erfarenheter från projekt i landet tillsammans med människor på fältet.
Ett sådant yttrande kom från James Dunn, som utsågs till Australiens konsul 1961 i det som då var känt som Portugisiska Timor. Dunns rapport 1977 om krigsförbytelser och brott mot mänskligheten begångna av indonesiska soldater lästes av en internationell publik och resulterade i att han vittnade som expertvittne i USA:s kongress.
De senaste 35 åren har Dunns experkunskap delgivits Förenta Nationerna, Europaparlamentet, USA, Storbitannien, Japan, Vatikanen, Röda Korsets internationella kommitté och andra liknande institutioner.
Trots det blev Dunn inte inbjuden att tala inför
undersökningen. I stället konstaterade senator John
Madigan att tillfälle att tala inför undersökningen
gavs nästan exklusivt till en snäv grupp av invigda och
byråkrater
.
Många av dem som bjudits in att tal läste upp eller parafraserade sina skrivna inlägg. Tyvärr saknade de flesta av frågorna från kommittén insikt. Rod Braziers från AusAID upplysningar till kommittén är ett sådant fall:
För några år sedan hade den timoresiska regeringen en hel del problem med att uppfylla budgeten … med Australiens hälsa och andras hjälp närmar sig procentandelen de övre åttio eller kanske 90 procent av uppfyllelse.
Om det här påståendet är sant, så avviker det dramatiskt från Östtimors presidents uppfattning, då han i februari 2013 skrev till parlamentsledamöterna om sin oro över budgetuppfyllelse. Han konstateradeatt:
… graden av verkställande av budgeten för 2012 kommer att ha varit omkring 70%.
Om man undantar medlen för projektet att elektrifiera landet, så är graden av verkställande av infrastrukturfonden 2012 betydligt lägre: 29%.
Vid utfrågningen ställde parlamentsledamoten Gai
Brodtmann, som tidigare har varit anställd i utrikes- och
handelsdepartementet, meningslösa frågor pepprade
med buzzwords
som kontroller och
balanser
, ansvar
och transparens
. Men hon
glömde att fråga hur AusAID kommit fram till en siffra
på runt 90%
, när den östtimoresiske
presidenten konstaterade att den verkliga andelen var omkring 70%
och så låg som 29%.
Kommitténs ordförande Nick Champion svarade på oron över den begränsade, elitistiska karaktären på de offentliga utfrågningarna genom att säga:
…det kommer mer innan kommitténrapporterar, gott om tid att höra ett brett urval vittnen.
Men om det ska hända, så kommer det inte att hända förrän ett nytt australiskt parlament installeras efter nästa val. En ny kommitté måste väljas och sedan måste den nya kommittén kräva att utrikesministern ger den undersökningsuppdraget på nytt.
Kommittén skulle då vara tvungen att vänta på det nya undersökningsuppdraget innan den kunde fortsätta. Kanske skulle det då komma ett nytt pressmeddelande som tillkännager återupptagandet av undersökningen tillsammans med en förfrågan om nya eller kompletterande bidrag.
Med andra ord, håll inte andan.
Det är svårt att undgå intrycket att hela poängen med den här undersökningen är att få en parlamentarisk utredning att godkänna vad än utrikesdepartementet än redan har i sinnet.
En dispyt över resurser i Timorsjön förblir huvudhindret för relationerna mellan Australien och Östtimor.
Så, hur ska Australiens relation med en av våra närmaste grannar fortsätta? Jag har skrivit en linlaga till underskningen, men jag skulle föredra att framhäva en verklig östtimoresisk röst vars åsikter jag delar. Den är från Östtimors insiktsfullaste och omsorgsfullaste tankesmedja, Lao Hamutuk, som inte blev inbjuden att framträda inför undersökningsgruppen:
Australiskt bistånd till Östtimor har varit mycket mindre än de pengar Australien har fått från olje- och gasfält … oljetillgångarna under vår del av Timorsjön är väsentliga för att förbättra vårt folks liv … de utgör omkring 95% av Östtimor statsinkomster och två tredjedelar av hela vår ekonomi.
Dessa begränsade resurser stjäls av vår större och rikare granne. Hur kan vi skapa bättre liv för vårt folk medan vi tillåter Australien att stoppa så mycket av våra tillgångar från Laminaria-Corallina, Sunrise, Bayu-Undan och Kitan [oljefält] i fickan? Är Australien så rädd för en rättvis gränslösninga att ni hellre skulle vilja vara en översittare än en god internationell medborgare?
Det är den här sortens röster som kommittén har valt att inte lyssna till.
Clinton Fernandes fick 2010-2012 ett anslag från Australian Research Council för sitt arbete om Insurgency and Strategic Non-Violence: The Resistance in East Timor.
University of New South Wales bidrar inte till kostnaden för att driva The Conversation. Läs här om finansieringen.
The Conversation finansieras av CSIRO, Melbourne, Monash, RMIT, UTS, UWA, Canberra, CDU, Deakin, Flinders, Griffith, JCU, La Trobe, Massey, Murdoch, Newcastle. QUT, Swinburne, UniSA, USC, USQ, UTAS, UWS och VU.
I mars 2013, började åtta företag i Dili tillverka en ny sorts produkt för den östtimoresiska marknaden. Med stöd från Mercy Corps tillverkar dessa mikroföretag rena och effektiva köksugnar, som minskar användningen av ved som bränsle och utsläppen av rök. Samtidigt som de är vinstgivande företag så drivs de också som sociala företag genom att till östtimoresiska hushåll sälja en produkt, som har ekonomiska, hälsomässiga och miljömässiga fördelar.
Mercy Corps arbetade i samarbete med SEPFOPE för att identifiera och välja lokala arbetslösa människor intresserade av att starta egna ugnstillverkande företag genom annonser i radio och televsion. Dessa nya företag fick utbildning i affärsfärdigheter av IADE och två dagars utbildning i tillverkning för att sedan starta sina nya mikroföretag. De flesta började att huvudsakligen sälja till grannar och vänner, men många har nu gått vidare och säljer till statliga organ, genom lokala kiosker och dörrknackning med skottkärror. De åtta företagen kan kontaktas per telefon:
Rua Jacinto 3323601 Comoro 77292425 Culuhun 78046189 Taibessi 77379577 Manleuana 77762560 Colmera 77355691 Delta II 77431783 Ai tarak laran 77975140
I genomsnitt säljer företagen 10 kokugnar per månad och eftersom de kan tillverka 10 kokugnar per dag, finns det stor potential för tillväxt. Kunderna är också lyckliga. Ugnen minskar vedförbrukningen med 40%-50% och röken med 65%-70% och pengarna de sparar på ved betyder att ugnen typiskt har betalat sig själv redan inom 10 veckor. De kommande månaderna kommer Mercy Corps att stödja nya mikroföretag i andra delar av landet som ska börja tillverkning och försäljning av kokugnar för att hushåll i andra städer och byar också ska kunna dra fördel av en renare och bättre tillagningsteknik.
Mercy Corps är en internationell ideell organisation med
verksamhet i 40 länder runt hela världen. I Östtimor
finns Mercy Corps för att angripa roten till fattigdom och
främja inkluderande tillväxt och ekonomiskt
välstånd. Genom dessa Ren energi -uppdateringar
kommer Mercy Corps att hålla intresserade informerade om
utvecklingen både framgångar och hinder. Det här
projektet finansieras av den Europeiska Unionen. För mer
information var god kontakta
William Baron.
Källa:
William Baron, Programme Manager - Renewable
Energy/Pressmeddelande/Mercy
Corps Timor-Leste
Rua de Nu Laran, Bairo Dos Grilhos
Dili, Timor-Leste
Mobile: +670 7732 6827
Office: +670 331 2726
Skype: will_baron
Dili. Världshälsoorganisationen slår larm om
de skadliga effekterna av tobaksreklam på
antitobaksvärldsdagen den 31 maj 2013. Nästan tre av fyra
barn i åldern mellan 13 och 15 utsätts för
tobaksreklam på anslagstavlor och i meddelanden under
sportevenemang och sociala tillställningar. Denna reklam har
visat sig påverka unga människor att börja
röka. Med årets tema för
antitobaksvärldsdagen bannlys tobaksreklam, främjandet
av tobak och tobakssponsring
, vädjar WHO för en
strängare lagstiftning och tillämpning för att
förebygga tobaksrelaterade dödsfall.
Tobaksprodukter är de enda lagligen tillgängliga produkter, som kan döda upp till hälften av sina regelbundna användare, om de konsumeras enligt tillverkarnas rekommendationer. Av en miljard rökare i världen kommer omkring 500 miljoner att dö av tobaksrelaterade sjukdomar. Tobaksanvändning orsakar varje år miljontals dödsfall i hjärtsjukdomar, lungcancer och stroke. Rökning kan också orsaka cancer i mun, struphuvud, matstrupe, urinblåsa, bukspottkörtel och njurar samt impotens hos manliga användare. Varje år dör 600.000 icke-rökare på grund av exponering för tobaksrök, vilket är särskilt skadligt för gravida kvinnor och små barn.
Östtimor har en mycket hög andel tobakskonsumtion inom den sydostasiatiska regionen. Enligt undersökningar nyligen så röker 66% av männen cigaretter och 25% använder andra former av tobak. Den globala undersökningen av ungdomars tobaksanvändning 2006 visade att 20% av unga rökare började innan de fyllt 10. Oroande nog ökar användningen. De senaste uppgifterna visar att nästan en tredjedel av studenterna nu använder tobaksprodukter och att 6 av 10 studenter har sett cigarettreklam på reklamtavlor de senaste 30 dagarna.
WHO övervakar och uppmärksammar tobaksindustrins
aktiviteter och praktiker enligt bestämmelserna i WHO:s
ramverksöverenskommelse om tobakskontroll. Statistik visar
att förbud för tobaksreklam och sponsring är ett av de
mest effektiva sätten att minska efterfrågan på
tobak. Ett omfattande förbud mot all tobaksreklam,
främjande av tobak och tobakssponsring skulle kunna minska
tobakskonsumtionen med i genomsnitt omkring 7%, i några
länder skulle man uppleva en minskning på upp till
16%
, sade dr Samlee Plianbangchang, WHO:s regionale direktör
för Sydostasien. Våra ansträngningar borde
fokuseras på att hindra ungdomen från att exponeras
för alla former av tobaksreklam, främjande av tobak och
tobakssponsring. Genomförandet av ett förbud att sälja
tobak till minderåriga borde också
förstärkas
, tillade han.
Effektiv övervakning, genomförande och snktioner tillsammans med stort samhälleligt medvetande är viktigt för att genomföra ett omfattande förbud för tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring. Även om Östtimor har ratificierat WHO:s ramverksöverenskommelse om tobakskontroll 2004, så finns det bara ett legalt medel, som används, för att kontrollera tobaksreklam över hela landet. Lag 51 från den 21 december 2011 (Legalt ramverk om reklamaktiviteter) förbjuder TV- och radioreklam för tobaksreklam helt och hållet; men den förbjuder inte andra former av reklam såsom reklamtavlor och banderoller. Ytterligare lagstiftning måste snarast utvecklas för att skapa ett totalt förbud för tobaksreklam. WHO är särsklit bekymrat över den promotionskampanj som nu utförs av cigarettbolag i huvudstaden Dili och lyfter denna fråga till den högsta nivån i ministerierna.
I den sydostasiatiska regionen har åtskilliga länder antagit stark lagstiftning för att skydda sina befolkninngar. Indonesien, Indien och Myanmar har ökat skattesatserna på cigaretter och många länder har lagt begränsningar på tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring av evenemang. Mycket nyligen tillkännagav hälsovårdsministern i Thailand att 85% av utrymmet på cigarettpaket kommer att täckas av hälsovarningar.
Varje år använder tobaksindustrin miljarder dollar runt globen för att utveckla massiva marknadsföringskampanjer för att förleda särskilda befolkningsgrupper såsom kvinnor och unga människor att bli långvariga rökare. Forskning visar att 7 av 10 studenter i Sydostasien såg cigarettmärken, när de tittade på sport på tv. Studier visar att marknadsföring av tobak rekryterar nya tobaksanvändare, upprätthåller bruket bland användare, minskar tobaksanvändares vilja att sluta och uppmuntrar tidigare användare att börja röka igen. Därför är bara ett omfattande förbud för tobaksreklam, främjande av tobak och tobakssponsring verkligen effektivt för att minska tobaksanvändningen.
WHO:s Sydostasienregion består av följande 11 medlemsstater: Bangladesh, Bhutan, Demokratiska folkrepubliken Korea, Indien, Indonesien, Maldiverna, Myanmar, Nepal, Sri Lanka, Thailand och Östtimor.
Mediakontakter
Källa: WCO-TLS/PR012/05/13
Lättnad efter 2012 års intensiva politiska aktiviteter, 2 omgångar presidentval, parlamentsval och avveckling av FN-mandatet UNMIT, var den känsla Eva Atterlöv Frisell uppfattade vid sitt besök i Östtimor den 4-19 februari i år.
Det berättade hon vid Östtimorkommitténs vårmöte idag. Hon redogjorde också för de svenska biståndsprogram som avslutats, eftersom Östtimor inte längre är ett programland. Men Sverige fortsätter att stödja Östtimor genom bidrag till EU, Världsbanken och FN.
En av höjdpunkterna under Evas besök i Dili var överlämnandet av material från kommittén till det nyrenoverade arkivet och museet över motståndskampen.
I nummer 57 av Merdeka & ÖsttimorInformation kommer ett utförligare referat av Eva Atterlöv Frisells presentation på mötet.
Källa: Tommy Pollák
Nedan återger vi ett tal av premiärminister Xanana Gusmão, som han höll vid en internationell konferens om decentralisering och lokal förvaltning i Dili den 28 maj 2013. Utskriften, som tillhandhållits av presidentämbetet, är på engelska.
ADDRESS BY
HIS EXCELLENCY THE PRIME MINISTER
KAY RALA XANANA GUSMÃO
ON THE OCCASION OF THE INTERNATIONAL CONFERENCE ON
DECENTRALIZATION AND LOCAL GOVERNMENT
Dili, 28 May 2013
Your Excellency
The Speaker of Parliament
Your Excellencies
The Members of Parliament
Your Excellency
Mrs Isabel Ferreira, First Lady of Timor-Leste
Fellow Government Members,
Distinguished guests,
Ladies and gentlemen,
First and foremost, I would like to congratulate Commission A of the National Parliament, along with the Ministry of State Administration, for organizing this International Conference that will enable us to learn from other countries regarding this debate that is so important to the strengthening of our Governance.
I would like to thank those in attendance, namely the distinguished guests from Portugal, Cape Verde, Australia and Indonesia, who are here today to share with us their experiences on local government. We are very pleased to host you in this new meeting gathering Nations from these two regions - CPLP and Asia-Pacific - between which Timor-Leste is proud to establish bridges of dialogue and cooperation.
Learning from your experiences will enable us to choose carefully the model of local government that we want for our country. The most important aspect for this model is to be adequate to the Timorese reality, our ancient traditions, our history and our communities. However, learning about your decentralization experiences will surely make our decision-making process more informed and consequently more effective.
I must also extend my very personal gratitude to the Portuguese mayors that have provided unconditional support to our effort. I would like to make a special reference to my friend Mr António Rodrigues, the Mayor of Torres Novas, who has just issued a book on this subject.
Following the support by the Portuguese mayors, we had the idea to establish a special status of fraternity between Portuguese cities and some Timorese villages. Cooperation ties were established between some of those, through the process of twinning. For instance, Dili is twinned with Coimbra, which is a landmark of Portuguese history, culture and academics. Being twinned cities, they have been establishing ties of solidarity and friendship that bridge the oceans and continents that separate us, made even stronger by our mutual language and history.
In order to strengthen the special relationship with Portuguese cities, on 21 March 2013, in Lisbon, we signed a Protocol of Cooperation with 26 Portuguese municipalities, which vowed, in pairs, to support the creation of each of the 13 Municipalities of Timor-Leste. As such, I would like to give a special salute to the representative of the National Association of Portuguese Municipalities, without which this Protocol would not have been possible.
Lastly, I would like to address the multilateral development partners in attendance here today, who want to accompany Timor-Leste in yet another step towards democratic consolidation.
I welcome you all to this debate which is so important for the future of Timor- Leste.
We know where we want to be within a few decades. We know the country we want to become. The Strategic Development Plan 2011-2030 has a clear vision for Timor-Leste. It sets a path that will transform us into a medium-high income country within 20 years, with a society that is more prosperous, socially and politically stable, educated and healthy. We want poverty reduction, through the diversification of the economy and the capacity building of our professionals, to transform the profile of Timor-Leste. We want this transformation to reach every Suco, every Village, every family.
Only then will we be able to say that our State rebuilding process is truly consolidated. Only then will we know that we have fully disseminated the peace dividends to every Timorese citizen who fought for 24 years so that Timor-Leste could become democratic and independent.
During these eleven years as an independent Nation, which we have just completed this May, we have made remarkable achievements. There have been obstacles in our path, but we have managed to overcome every one of them and become stronger as a Nation in the process.
Today we are living in a time of political stability and peace, which would not have been possible without a spirit of reconciliation and understanding. We have a fully functional Democratic State under the Rule of Law, with independent, strong and efficient Sovereignty Bodies. The vital foundations of our Democracy are sound. Since 1999 the Timorese people have displayed a unique democratic enthusiasm, with an extraordinary level of electoral participation.
Democracy cannot be limited to the right to vote, although the right to vote is a cornerstone principle of democracy. Elections are fundamental moments for democratic States, and in 2012 - with the Presidential and Parliamentary Elections - we saw how they strengthen the very basis of democratic architecture. However, the participation by citizens cannot be limited to polling. There has to be a more daily participation, so that every Timorese citizen may have a say regarding the actual decisions that influence their lives.
During these last few weeks of popular consultation in the Districts, I saw that this willingness to be responsible for the direction their country takes is deeply imbedded in the spirit of the Timorese people. The involvement by the Timorese in this consultation shows us that we are on the right path and that we must extend the political debate to every citizen in every part of the country. We must create institutional mechanisms that bring the Government closer to its population, particularly in the more remote rural areas.
Reducing the distance that still exists today will make it easier for the Timorese to be heard and for the State to perform its duties efficiently, namely as a provider of public services, since these services will be better suited to the specific needs of each community.
If decentralization will enable the State to be closer to the Timorese, then reflecting on aspects of how and when will be essential.
We know that if we want to have an efficient governance apparatus the model that we choose must be functional and not too costly or bureaucratic. It should prevent overlapping between local government and national government, setting clear boundaries between the responsible and competences of each type of government.
We must find an adequate model of local government that is compatible with our community traditions, since these are the cornerstone of our living as a Nation. It was in order to answer these questions that we started the discussion with the popular consultation. As you know, the process is still ongoing. During this mandate we want to establish the 13 Municipality Installation Committees. Furthermore, by 2017 we want to create 3 out of the 5 Municipalities.
I would like to remind that this commitment towards administrative decentralization was also a concern of the previous governments. This was not something that started with the Fifth Constitutional Government or even with its predecessor. This debate had started before and sought, like today, to honour the Constitution.
The Local Development Programme, started in 2004, was a first approximation to the local government models, experimenting administrative decentralization levels in each district of Timor-Leste. That Programme created 25 local assemblies, provided with administrative support and seeking to develop some small infrastructure projects.
As such, today we are better prepared to resume this reflection, since we can build on what has been done before and learn important lessons from it.
I also believe that this Conference will improve our debate, since we will be taking a look at the decentralization experiences in countries so different as Portugal and Indonesia, and Cape Verde and Australia. In every country, the selected model had to take into account the historical and traditional features in existence.
Your Excellencies,
The people of Timor-Leste know their country well. We are very familiar with our mountains, our coastline and the Sea that bathes us.
Approximately three quarters of our population reside in rural areas, often in remote locations where access is difficult. As you know, during this mandate we want to make a significant investment in the national road network and improve transports and communications. Nevertheless, we know that this is not enough to change our country's cartography. Like Minister Jorge Teme, I think about Ataúro and Oecussi, for instance, which have additional difficulties in terms of access to Dili. In the case of Oecussi, Dr Mari Alkatiri was appointed by the State to prepare the process that will transform the enclave into a Special Social and Market Economic Zone.
All these conditions have direct implications on the political participation by the Timorese and on the development of governance. Only an open debate can lead us to a consensus on a more inclusive governance model that can provide faster and more effective responses to the specific needs of our People.
Reducing the distance between the Government and its citizens through local government hubs is therefore a vital step for our Democracy and for creating a society that is more regionally balanced and consequently more cohesive as a Nation.
Thank you very much.
Kay Rala Xanana Gusmão
Stockholm. President Susilo Bambang Yudhoyono landade på flygplatsen Arlanda på mpndagskvällen klockan 20:45 lokal tid. Han hälsades av den svenska ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Gunilla Carlsson, tillsammans med den svenska protokollschefen, Caroline Vicini, den indonesiske ambassadören i Sverige, Dewa Made Sastrawan, och den svenska ambassadören i Indonesien, Ewa Polano.
Ambassadör Polano sade att Yudhoyonos besök är historiskt, det är första gången en indonesisk president besöker Sverige på mer än 50 år. Den avlidne presidenten Sukarno besökte Sverige i maj 1959.
Det visar att de indonesisk-svenska relationerna aldrig har
varit starkare och att vi nu bevittnar undertecknandet av ett stort
antal samarbets- och affärsantal av några mycket viktiga
indonesiska och svenska aktörer
, sade ambassadör Polano
sent igår kväll.
President Yudhoyono och den svenske premiärministern Fredrik Reinfeldt ska föra bilateral överläggningar för att följa upp en del frågor som diskuterades under premärministerns besök i Indonesien i november, bland annat möjligheter för utökat samarbete inom hälsovård, miljö, transporter, innovationer och utbildning.
Efteråt kommer Yudhoyono och Reinfeldt att övervara en ceremoni för att underteckna ett Memorandum of Understanding (MoU) om hållbar stadsutveckling i Rosenbad, premiärministerns kontor.
Senare kommer Yudhoyono att bege sig till det kungliga palatset, där kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia kommer att vara värdar vid en lunch för presidenten och dennes maka.
Den svenske kungen besökte Indonesien i början av 2012 in sin egenskap av hedersordförande i World Scout Foundation. De två statsöverhuvudena ska ha ett bilateralt samtal under dagen.
President Yudhoyono ska också möta Per Westerberg, riksdagens talman, på eftermiddagen innan han deltar i en middag som gäst hos premiärminister Reinfeldt. Representanter för några av Sveriges största företag har också bjudits in till middagen.
Källa: TEMPO.CO
Premiärminister Kay Rala Xanana Gusmão har lovat att den parlamentära majoritetsalliansens (AMP) regerings [Regeringen före valet 2012. Tommy Pollák/Östtimorkommittén] misstag att låta statens pengar användas felaktigt.
Kanske har ni redan hört människor fråga
varför den här regeringen är så stor och det
är därför att det behövs och jag frågar
varje regeringsmedlem offentligt att på ett ordentligt
sätt ta hänsyn till detta, det måste vara bra
koordination i ministerierna, annars är vi oanvändbara
styresmän
, sade han.
Regeringschefen gjorde dessa uttalande under sin diskussion om decentralisering och lokal förvaltning i Dili-distriktet lördagen den 25 maj i Dilis kongresscentrum.
Xanana erkände att under den föregående AMP-regeringen fram till den femte regeringen en mängd pengar har förbrukats felaktigt, pengar som bara har försvunnit.
Trots att han förslösat en mängd pengar, så gjorde Xanana sin analys av staten i vilken han sade att under de omkring 10 åren av statsbyggnad efter självständigheten, har en del gott åstadkommits men att det också varit en del misslyckanden.
Men vi måste också erkänna att en mängd
pengar helt enkelt har slösats bort och det är på
grund av det som det från och med nu i framtiden, vi
måste identifiera dessa felaktiga vanor i administration och
förvaltning, därför att även om vi har
upprättat ett kontrollsystem är det fortfarande inte
effektivt
, underströk premiärminister Xanana.
För att lösa det här, enligt Xanana, måste vi ändra timoresernas karaktär, ändra deras uppförande för att rätta till de fel som redan har begåtts.
Vi måste också utföra en kritisk analys att en
del pengar har använts väl, men en del andra pengar
borde vi inte ifrågasätta och vi borde inte fråga
varför de använts, därför att det fanns ett
behov att ta itu med obalanser i vårt samhälle
,
sade Xanana.
På grund av detta bad regeringschefen de regeringsmedlemmar, som förvaltar allmänna medel, som genomför statliga program att börja korrigera sig själva.
På samma sätt beträffande frågan om upprättandet av kommuner, sade Xanana att det måst bli en reform när det gäller frågan om korruption från centralregeringen till den lokala nivån.
Det han sade var viktigt, därför att regeringen och staten inte vill fortsätta att höra klagomål, när de beger sig ner till gräsrötterna, om att staten sviktar.
Den stora risken för oss över hela Östtimor
är att vi har pengar, vilket ger oss en stor fördel
för planeringen av vår utveckling, och det är en
stor risk därför att vi inte kan nöja oss med att
alla dricker havsvatten
, framhävde Xanana.
Under den här offentliga diskussionen uttryckte Xanana att det här är året för att fixa huset inuti, så han bad privatsektorn att förbereda sig själv ordentligt.
Den privata sektorn, sade han, måste förbättra sin managementkapacitet, för de ska inte bara var nöjda med att förtjäna en del pengar på projekt som de inte har genomfört ordentligt för att sedan köra omkring i lyxbilar och leta efter nya projekt.
Den här nationen behöver utveckla alla sina sektorer
och behöver utveckla allas mentalitet och på grund av
detta måste privatsektorn vara kreativ i
återinvesteringar
, betonade Xanana.
Källa: Jornal Independente
Tusentals kaffeodlare i Östtimor samlar krafter för en mager skörd med tunga regn som kräver sin tribut. Kaffe från Östtimor har blivit en osannolik framgång uppsnappat av den amerikanska jätten Starbucks och skapat en nisch på marknaden med rättvis handel.
Men av landets stora lokala inköpare av råa kaffebönor säger att det här årets skörd kanske blir nästan en tredjel mindre, vilket är dåliga nyheter för odlare, som redan betalas med en spottstyver. Medan det finns initiativ för att försöka förbättra läget på lång sikt, finns det också en mängd fattigdom och frustration på kullarna över Dili.
Reporter: Liam Cochrane, Östtimor
Talare: Manuel Rosario, kaffeodlare; Elizio Maia, barnbarn till kaffeodlare; Lomelino Salsinha, representant för kooperativet Cafe Timor.
Lyssna på reportaget här: http://www.radioaustralia.net.au/international/radio/onairhighlights/fair-trade-not-so-fair-for-timor-coffee-farmers
Indonesiens president Susilo Yudhoyono kommer att tillsammans med sin fru och en delegation göra ett statsbesök i Sverige och ett arbetsbesök i USA med början måndagen den 27 maj.
Enligt uppgifter från presidentens talesperson för internationella relationer, Teuku Faiza, i Jakarta, på lördagen, görs statsbesöket i Sverige på inbjudan av kung Carl XIV Gustav.
Han förklarade att besöket i USA görs för att delta i ett möte i den femte högnivåpanelen för Post-2015 Development Agenda och för att överlämna en rapport till FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon.
I Stockholm kommer Yudhoyonos delegation att vara den 27-29 maj.
I Sverige har Yudhoyono planerat att göra ett officiellt besök hos kung Carl XVI Gustaf, träffa den svenska statsministern, Fredrik Reinfeldt, och den svenska riksdagens talman, Per Westerberg.
Detta besök kommer att användas för att
ytterligare stärka ett ömsesidigt fördelaktigt
samarbete, särskilt angående ekonomi, miljö och
utbildning
, säger Faiza.
Enligt honom kommer man att diskutera frågor av intresse för båda länderna, särskilt när det gäller ekonomi, miljö och klimatförändringar, utbildning, hälsa, infrastruktur, forskning och teknik.
Under besöket, sade han, ska ett samförståndsavtal, bl a inom vetenskap, teknik och innovation samt hälsovård undertecknas.
Utöver mötet med politikerna har Yudhoyono också planerat att möta ett antal ledande representanter för företag, bla a Business Sveriges VD, IKEA.s VD och ledare för Investor AB.
Från Sverige har Indonesien köpt vapensystem och stödsystem för försvaret samt officiella fordon för regeringsmedlemmar och statsgäster under presidenten Suhartos regeringstid.
Genom dessa möten, tillade Faiza, förväntas svenska företag bli alltmer övertygade om fördelarna med investeringar i Indonesien.
Källa: Gatra news
Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/05/presidential-concerns-about-state-budget.html, som också omfattar diagram och fler länkar.
I slutet av februari 2013 kungjorde republikens president Taur Matan Ruak statsbudgeten för 2013. Samtidigt skrev presidenten ett brev och memorandum till parlamentsledmöterna i vilket han uttryckte sin oro över genomförandet av budgeten, dyra spekulativa projekt, inflation, små avsättningar för mänsklig utveckling, Tasi Mane-projektet, arbetslöshet och andra frågor.
Även om presidentämbetet inte offentliggjorde brevet, har La'o Hamutuk fått det från parlamentet och publicerar det på portugisiska (http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/TMRPN25Fev2013pt.pdf) och vår inofficiella översättning till engelska (http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/TMRPN25Fev2013en.pdf), som återges i sin helhet nedan (länkarna har lagts till av La'o Hamutuk).
Republikens president
Dili den 25 februari 2013
Efter att omsorgsfullt ha läst budgetförslaget för 2013 har jag beslutat att kungöra det så snart som möjligt eftersom de olika posterna inte framkallar reservationer och jag inte funnit några andra skäl för att inte göra så.
Jag gratulerar parlamentet till dess beslut om detta lagförslag liksom den femte konstitutionella regeringen, som förberedde och lade fram det.
Trots skälen för gratulationerna tar jag initiativet att som bilaga till detta brev skicka en uppsättning kommentarer till föreliggande statsbudget.
Jag tar också tillfället i akt att uttrycka min yttersta högaktning och för alla parlamentsledamöter uttrycka mitt löfte att genomföra landets lagstiftande prioriteter under denna mandatperiod.
Taur Matan Ruak Republikens president
Till H.E. Dr. Vicente
Guterres, det nationella parlamentets talman
Kopia H.E. Kay Rala
Xanana Gusmão, premiärminister
Statsbudgeten (GSB) för 2013
Allmänna kommentarer och rekommendationer
Underskottet på 1.501,219 miljoner i budgeten finansieras med 787 miljoner ur oljefonden, 43,6 miljoner med offentliga krediter (mjuka lån från utländska bidragsgivare), 409,8 miljoner från balanseringen av de särskilda fonderna (huvudsakligen infrastrukturfonden) och 260,8 miljoner från tillgångarna i statskassan.
planeringenav Dili, huvudstaden som välkomnar diplomatkåren och är huvudporten till landet.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org webb www.laohamutuk.org
Förkortad version av http://www.laohamutuk.org/econ/ESCAP/13ESCAPlaunch.htm, som innehåller fler dokument och länkar.
Den 18 april 2013 släppte Förenta Nationernas kommission för ekonomiska och sociala frågor för Asien och Stillahavsområdet (United Nations Economic and Social Commission for Asia and the Pacific - UN ESCAP) sin årliga ekonomiska och social översikt över Asien och Stillahavsområdet, tillgänglig på http://www.unescap.org/pdd/publications/survey2013/index.asp. Översikten presenterade på 37 platser, bland annat Dili. Vid presentationerna visades en video från ESCAP:s chef doktor Noeleen Heyzer, som betonade behovet av framåtsyftande makroekonomisk politik inkluderande, bland annat, sysselsättningsgarantier, sociala skyddsnät och investeringar i humankapital. I Dili hölls sedan presentationer av
Först tillväxt, fördelning och rengöring senareär inte längre gångbart eller godtagbart. Hans presentation finns på http://www.laohamutuk.org/econ/ESCAP/ESCAPFriere18Apr2013.pdf.
Fyra personer svarade med olika utgångspunkter:
förklädd arbetslöshet. För att undvika den massiva inflyttningen från jordbruksbygder till Dilis stadsområde, kommer instutitioner för högre utbildning att skapas i distrikten. Uthålligheten i Östtimors ekonomi beror inte på inkomster från oljefonden utan på utvecklingen av produktiva sektorer som jordbruk och turism liksom förädlingsaktiviteter inom petroleumsektorn.
Vi behöver börja där vi står idag. Östtimor är en ny, ung, liten stat. Staten dominerar ekonomin; vår privata sektor är mycket liten och vi är beroende av import av grundläggande livsförnödenheter. Vi är det land i världen som är näst mest beroende av oljeexport, men det kommer inte att vara i evighet. Färska rapporter bekräftar att undernäringen av barn och flerdimensionell fattigdom är bland de värsta i den här regionen och i världen.
Bidragsgivare till ideella organisationer ber oss ofta kvantifiera resultatet av vårt arbete och det är en stor utmaning, när man utvärderar ett helt lands utvecklinge under flera decennier. Olyckligtvis så har BNP och BNP-tillväxt blivit universella indikatorer. Men ekonomisk tillväxt underblåst av export av begränsade, icke-förnyelsebara tillgångar är i sig ohållbart - om vi inte ändrar riktning skulle Östtimors BNP kunna rasa när oljan och gasen tagit slut, vilket kan hända inom mindre än en generation.
Även om Östtimors icke-oljebaserade BNP har vuxit tvåsiffrigt [i procent Tommy Pollák/Östtimorkommittén], så lever fler människor i fattigdom idag. Internationella organ och regeringspolitiker sakna kanske precisa data, men de som dalgigen kämpar utan tillräckligt med mat, vatten, avlopp, utbildning och hälsovård känner till verkligheten.
Östtimors regering har redan genomfört många av rekommendationerna i ESCAP:s rapport:
- Statsförvaltningens utgifter har ökat snabbt och är större än vår icke-olje-BNP. Även om ESCAP stödjer detta som
framåtsyftande makroekonomisk politik, så betonar de kvalitet och sammansättning av offentliga utgifter. Hur ska vi röra oss bort från utgifter för dagens önskningar och dårskaper för att investera i våra barns framtid? Hur kan vi förbättra visioner, realistisk planering och ansvarstagande för att uppnå ekonomisk och social rättvisa?- Östtimor har infört en universell pension för människor över 60 år, som inte baseras på inbetalda avgifter, och en annan för funktionshindrade människor. Men huvvudelen av offentliga transfereringar går till veteraner och deras familjer, vilket hotar ekonomisk stabilitet och ökar risken för konflikt. Förra året kostade veteranernas förmåner mer än utbildningsbudgeten.
- ESCAP föreslår ett program för sysselsättningsgaranti och en effektiv minimilön, vilket Östtimor redan delvis har infört. Men med stor arbetslöshet, en nära förestående fördubbling av ungdomsbefolkningen och många människor utanför den formella sektorn, krävs ett mer holistiskt angreppssätt. Östtimor har enorma behov av utbildning, hälsovård, infrastruktur på landsbygden, jordbruk och andra arbetskraftsintesiva sektorer. Kan vi betrakta våra unga människor som en resurs för att hjälpa till med att ta iut med dessa behov, snarare än att betrakta dem som ett problem att kontrollera, pacificera, sysselsätta eller skicka utomlands?
- Östtimor har investerat mycket i energi, byggt mycket mer generatorkapacitet än ESCAP föreslår. Elektricitet kan göra människors liv bekvämare och möjliggöra ekonomisk utveckling. Men det nuvarande systemet, som använder dyrt importerat bränsle, kommer att kosta mer än 10% av vår årliga icke-olje-BNP att driva, subventionera rika människor, som använder fler kilowattimmar. Kan vi tillhandahålla en grundläggande nivå av elkraft gratis till alla, medan vi ber dem som konsumerar mera att betala för detta? För närvarande fakturerar EDTL bara konsumeterna för en fjärdedel av kostnaden för generering och distribution av el. Både Östtimors strategiska utvecklingsplan (Strategic Development Plan - SDP) och ESCAP:s rapport argumenterar för en ökning av andelen energi från förnyelsebara källor. Hur kan vi främja politik för att närma oss detta mål?
Jag skulle vilja framhäva tre rekommendationer från ESCAP, som kommer att kräva ändrad inriktning.
- ESCAP kräver allmän primärskola 2020 och gymnasieskola 2030 och SDP har liknande mål. Det gäller inte enbart namn på klasslistor eller barn som sitter på klassrumsgolv utan tillräckligt med böcker eller dugliga lärare. Vi behöver en undervisning som förbättrar människors kunskaper, förståelse och förmåga att delta i eknomisk utveckling. Vi behöver en grundläggande utbildningsnivå för alla, inte bara för dem som har turen att gå i toppskolor eller till universitet. Ordet
kvalitetfinns åtta gånger i SDP:s utbildningsmål - hur kan vi uppfylla detta löfte?- ESCAP föreslår offentliga hälsovårdsutgifter lika med 5% av BNP, ett lovvärt mål som skulle kräva en tredubbling av de nuvarande nivåerna i Östtimor. Detta kommer att förbättra både mänsklig säkerhet och ekonomisk utveckling. Även om vi har minskat barna- och mödradödligheten förlorar Östtimor fortfarande omkring fyra unga barn varje dag på grund av sjukdomar som kan förebyggas och botas. Högre utgifter kan göra hälsovård mer tillgänglig och effektiv, men om vi inte reparerar felen i själva systemet - liksom inom näringslära, renhållning och allmänhetens medvetande - kommer våra mest känsliga människor att fortsätta att dö.
- ESCAP påpekar att
Försummelse av jordbrukssektorn bidrar till fattigdom, ojämlikhet och matbrist.Idag importerar Östtimor vatten, kycklingar, lök, ris, fruktjos och alla processerade livsmedel. Bara 2% av vår statsbudget går till jordbruk, försörjningen för 80% av vår befolkning. Kan vi förbättra böndernas produktivitet och utveckla en livsmedelsprocesserande industri? Det kommer inte bara att föra oss framåt mot självförsörjning när det gäller livsmedel utan skulle också skapa arbetstillfällen och minska andelen av våra nationella tillgångar som strömmar ut ur landet.
Den 29 april talade Östtimors premiärminister Xanana Gusmão vid ESCAP:s 69:e session i Bangkok. ESCAP valde Östtimor till ordförandeland för nästa år.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
Att lära sig och att lära ut
Maj 2013. I Östtimor har jag lärt mig att alla kan anpassa sig och är villiga att ändra sig. Den senaste ändringen i utbildningsväsendet är att det akademiska åretnu kommer att börja i oktober i stället för januari, en återgång till det schema som följdes fram tills för bara tre år sedan. Slutexamina på gymnasiet 2012 började i slutet av oktober. I år måste de vara avslutade två till tre månader tidigare. Hur skulle australiska lärare klara det om detta ålades dem utan förvarning, utan tid till förberedelser? Timoreserna kommer att hitta lösningar, bland annat slopandet av terminslovet om nödvändigt.
Utöver mina administrativa uppgifter ger jag också
anställda engelsklektioner, med två träffar i veckan
med varje grupp för formella lektioner. Min
lärarutbildning är i matematik och naturvetenskapliga
ämnen, så jag behövde själv repetera den
engelsaa grammatiken. Mitt första utrop var: Vad är
perfekt particip? En pensionerad rektor kanske!
(På
engelska What is a past participle? A retired Principal,
perhaps!) Jag försäkrar mig om att jag använder
en rad undervisningstekniker för att använda best
practice. Vi läser, pratar och skriver varje
lektion. Eleverna
har lärt mig så mycket om
Östtimors historia och de kulturella sedvänjorna i det
här samhället. Jag använder berättelserna jag
hör, läsning och ksrivning för att lära ut
grammatik.
Det är kanske inte under dessa formella lektioner, som det mest produktiva lärande äger rum. Dagligen pratar jag med de anställda och delar mina erfarenheter med dem. Jag arbetar varje dag och visar att jag är beredd att hjälpa till med allting - lasta bilen för en picknick, delta som assistent i en matematiklektion, sopa rummet efter morgonteet, vikariera som lärare när engelskläraren är frånvarande, diska tillsammans med eleverna efter en fest, koka mat för systrarna och lära dem hur de ska laga min version av australisk festmat.
Det finns en starkt hierarkisk struktur i samhället vilket innebära att unga kvinnor ibland behandlas illa och äldre utlänningar som jag ges alla privilegier. Hustrumisshandel erkänns som ett stort problem. Jämställdhet och respekt för kvinnor leder till bättre förhållanden för alla medlemmar i samhället, när alla arbetar tillsammans för att uppnå bättre hälsa och utbildning för alla. Jag hoppas att närvaron av voluntärer från Australien kommer att uppmuntra timoreser att ta positiva element från vår kultur.
Marilyn är voluntär vid Instituto Profissional De Canossa och utbildar i administration och undervisnig i engelska. Det är hennes andra omgång med Palms i Östtimor.
Från Buka till Maliana
Maj 2013. Jag har nu arbetat för Organisaun Haburas Moris i Maliana i omkring fem månader. OHM är en lokal ideell organisation soma arbetar på gräsrotsnivå och främjar olika projekt för att skapa inkomster och utveckla de omkringliggande samhällena i Bobonarodistrikten.
Den här platsen är mycket olik min första placering i Bougainville. Den är mycket mer utvecklad med affärer, matställen och till och med mestadels pålitlig el. Landskapet liknar till stor del Kimberley eller Northern Territory (med eucalyptus och casuarina). Bägge årstiderna - torr och regn är mycket kännbara.
När jag först kom till Dili var det mycket svårt
att se vilka behoven är. Dilis fortlika ambassader,
utländska biståndsorganisationers inhägnade
områden, turisthotell och shoppingcentra
ger kulturchock
en helt ny mening. Naturligtvis finns den
första och tredje världen sida vid sida till och med i
Australien och Dili avspeglar bara en av Östtimors stora
utmaningar som land: nykolonialism. Varje utländsk regering,
biståndsorganisation, bolag, etc tycks vilja ha en liten bit
av det här lilla landet. Är det det oundvikliga resultatet
av ett litet land som vunnit självständighet
idag?
Men om du skrapar på ytan och möter människor på gatan, kommer du att finna att situationen för timoreser är svårare med brist på service, utbildning, jämlikhet, arbetstillfällen och utsikter. Ute i landsbygdsdistrikten blir det ännnu tydligare och det är här vi kommer in.
Mitt arbete som chef för OHM:s fältarbetare är officiellt att bistå organisationens projektledare och koordinatörer och öka deras rapporteringskunksaper och ledarförmåga. Det är svårare än det låter, eftersom människorna redan är extremt kunniga! Det betyder att jag tillbringar tid i omgivande byar, gräver ner mig i smhällena och blir lortig om händerna.
Min första officiella tripp var till Marobo working för att arbeta på ett fjäderfäprojekt för byn Soelesu. Soelesu är en mycket klippig bergsby med mager jord. Den huvudsakliga stapelgrödan är majs med inslag av taro och bananer och den andra huvudaktiviteten är att valla getter och grisar. Målet, för det här av OHM sponsrade projektet, är att samhället skaffar små kycklingar och föder upp dem för att sälja dem med vinst för att komplettera byns självhushållsekonomi.
Att få igång fjäderfäprojektet betydde
naturligtvis några dagar med att bygga en
Men den här gången slogs jag också av det praktiska ledarskapet och samordningskunskaperna hos de OHM-anställda: Mana Anaflora, Mana Honoria, Maun Marcelino och Maun Carlito. Människorna i Soelesu var helt säkra på att Marcel visste vad han talade om och ett sådant projekts krav medan Marcel hade samma tillit till deras förmågor.
Jag tror att människorna var lite imponerade av hur jag
hanterade en machete och högg bambu. De fällde några
kommentarer på den lokala tetumdialekten, som jag knappast
förstod, men andemeningen var Du har gjort det här
förr
. För min del så bekräftades min tro
på byggarnas perfektionism och skicklighet när en
intensiv storm bröt ut och vi var tvungna att ta skydd i manu
luhan. Den starka vinden och regnet varade mer än tre timmar
och trots det så påverkades inte den halvfärdiga
strukturen och den läckte inte heller.
En vecka senare stuvade vi in 74 månadsgamla kycklingar i lådor vid OHM-kontoret, medan vi väntade på transport. Det var en anguna, en gammal lastbil full med människor, deras produkter och kreatur. Den här hade cementsäckar, ris, potatis, getter och 20 mänskliga passagerare. Anaflora, Honoria och jag steg sedan på med de fem lådorna med kycklingar, som inte kunde stuvas någonstans och ständigt måste flyttas och skyddas, när vi for uppför den steniga vägen. Vi plockade upp ent get med ägare (mer flyttning), lastade av en get halvvägs och var nästan framme vid vårt mål, när vi var tvungna att flytta runt allt och alla för att lasta av cementen. Vid ett tillfälle fick en av säckarna liv med ett skrik, reste på sig och antog tydligt skepnaden av en gris.
Trots att flera kycklingar för korta stunder lyckades rymma genom sina lufthål, kom vi till Soelesu med alla, även om en olyckligtvis dött på vägen. De övriga fick mat och vatten och blev nöjda med sitt nya hem. Vi skicka tre extra kycklingar med motorcykel nästa dag.
Utflykter i samhhällen som denna påminner mig om min tid i Bougainville, där jag deltog i många lokala byggnadsprojekt och var en regelbunden PMV-passagerare. Vi hade inte några getter, men vägarna var sämre.
Fjäderfäprojektet i Soelesu var bara början på mitt liv i Östtimor och mina erfarenheter sedan dess har varit lika intressanta och positiva om än alltid annorlunda. Men konstant är de OHM-anställdas förmåga att helt och hållet integereras med varje by under ett projekts genomförande. De arbetar inte bara tillsammans på en byggnad, utan de delar måltider, boende, husliga arbeten och livet i allmänhet. Det avspeglar mina egna strävande som en Palms-volontär och, förväntar jag mig, mina kollegors.
Kevin Wilson, tidigare Palms-volontär i Tunaniya, Bougainville. Han har nu gått med i den OHM-grupp som stöder människor i Östtimors Bobonaro-distrikt.
Källor: learning-and-teaching/Palms Post, Australien respektive from-buka-to-maliana/Palms Post, Australien
Majsskörden 2013 är nu nästan klar och den har i stort sett varit god. Efter skördefesterna i Remexio och Lospalos, började skörden i Natarbora fredagen den 26 april.
Community Seed Production Group (CSPG) i sucon Abat-oan (Natarbora, Manatuto) skördades ina första kolvar av majssorten Sele, som såddes i slutet av förra året.
Källa:
Yessy
Octaviana Betty
Communications Coordinator |
Seeds of Life |
Fini Ba Moris
Ministry of Agriculture and Fisheries, Dili, Timor-Leste
+67077857735
Facebook
Vi har gjort korta utdrag och sammanfattningar av det tal Östtimors president Taur Matan Ruak höll vid högtidlighållandet av den 11:e årsdagen av självständighetens återupprättande i Dili den 20 maj 2013.
Firandet av den 11:e årsdagen av den 20 maj för oss samman igen och är ett tillfälle att reflektera på vårt lands nuvarande prioriteringar och det som redan har åstadkommits.
…
För oss var nationalism och frihet alltid medel för att utveckla samhället, övervinna fattigdom, förbättra levnadsförhållanden och att skapa en fredlig, säkrare och mer välmående nation.
Det är det arbetet vi nu har framför oss. Vi måste veta hur vi till vår ungdom ska överföra exemplen på offer, tjänst för landet, föresatsen att kämpa för nationell suveränitet och andra lärdomar historien har lärt oss de senaste decennierna.
Jag tackar den katolska kyrkan, våra biskopar och våra präster och systrar, som - genom ord och dåd - stödde kampen för självständighet, visade mod och delade uppoffringar. Den timoresiska identiteten innefattar resultatet av den patriotiska handlingen av många kyrkomedlemmar. Idag utvecklar kyrkan en viktig aktivitet i socialt stöd och vårt nationsbygge i allmänhet. Det timoresiska folket förlitar sig på att kyrkan fortsätter att bidra till den nationella insatsen för att förbättra utbildning, förbättra skyddet för de mest sårbara och i oss ingjuta enkelhetens, ärlighetens och arbetets för det gemensamma bästa värden. Min tacksamhet går till alla dem som har arbetat för att skydda våra mest sårbara bröder och systrar.
…
Under det gångna året har vi tagit avgörande steg mot att befästa vår demokratiska stat och stabilitet. Folket har valt en ny president och ett nytt parlament. Valen hade ett mycket stor andel röstande och gav klara utslag. Jag kunde installera en ny regering.
...
Jag välkomnar konvergensen av de politiska krafterna - i regeringen och i oppositionen - till stöd för budgeten, som innefattar strategiska investeringar. Jag välkomnar regeringens och oppositionens konstruktiva attityd, framför allt tack vare attityden och visionen hos våra äldre bröder Xanana Gusmão och Mari Alkatiri. Jag tackar den tidigare premiärministerna för att ha accepterat att leda genomförande av projektet för den ekonomiska regionen. Jag ger honom mitt fulla stöd, som republikens president, i utförandet av denna nationella uppgift. Villkoren har tillgodosetts för att vi alla - tillsammans - ska kunna ge nya och avgörande impulser mot social och ekonomisk utveckling.
Älskade östtimoresiska folk
...
Landet är förberett för målmedvetet närma sig genomförandet av två större centra för regional utveckling: Tasi Mane-projektet och projekter för Oecussis speciella ekonomiska region. Andra projekt måste följa i andra regioner. Vi kommer att stimulera lokala samhällens ekonomiska dynamik för att skapa mer sysselsättning, integerera våra ungdomar i nationsbygget, skapa förhållanden för utveckling av privat- och familjeföretag samt gradvis öka familjeinkomsterna.
Landet måste fortsätta att ägna uppmärksamhet åt uvecklingen av jordbruket och fiskerinäringen samt möjligheter för hållbart utnyttjande av naturresurser. Bönders arbete är väsentligt för att till fullo utnyttja nationella tillgångar, öka tillgången på livsmedel och minska importberoende.
...
Det djupa partnerskap som vi upprättade med Förenta Nationerna var en framgång erkänd av det internationella samfundet.
…
Våld i nära relationer och sexuellt missbruk fortsätter att kräva allas vår uppmärksamhet och bestämda åtgärder för att skydda offren för våldet. Jag tackar de kvinnor och män som bidrar till skyddet av våldsoffer. Jag vill särskilt nämna, uppmuntra och stödja organisationen Casa-Vida för det berömvärda arbete de utför för att skydda barn och kvinnor, som är offer för våld och misssbruk. Jag uppmanar vårt samhälle att sluta sig samman och bekämpa dessa förhållanden utan tvekan.
…
Källa: Presidentämbetet
Dili. 79% av unga flickor som drabbats av sexualvåld i Östtimor tvingas lämna sina skolor enligt en undersökning av en lokal ideell organisation.
Direktören för REDE Feto (Kvinnors nätverk), Jacinta Luizinha, informerade om att under deras informationskampanj i år hennes organisation konstaterat påverkan av våld (våldtäkt eller missbruk) på unga flickor gör att 79% av våldsoffren slutar sin skolgång.
Jacinta konstaterade att våldet mot unga flickor huvudsakligen är våldtäkt och sexuella överfall, som sker medan offren fortfarande går i skolan.
I presentationen kan vi också se i det material vi tills
nu samlat in att 79% av flickorna slutar skolan på grund av
att de inte är i stånd att fortsätta sin
skolgång. Några därför att de är
gravida, några därför att våldtäkter
och sexuella överfall sker under skolgången. Vi
måste alla uppmärksamma denna fråga
, sade
hon.
Vi måste alla försöka hitta en lösning, en
mekanism eller sätt att hjälpa dem, särskilt
våra flickor så att de kan återvända till
skolorna och avsluta sin skolgång.
Direktören konstaterade att hon kommer att söka ett
sätt för offren att kunna återvända till sina
skolor. Enligt våra organisationer som hjälper offren,
till exempel Casa Vida och Fokupers, slutar ett flertal av de offer
som stannar i de skyddade boendena (Uma Mahon) sin skolgång
på grund av dessa förhållanden. Det visar att vill
återvända till skolorna, därför att de har
samma rättigheter som andra barn, de är fortfarande barn
(mindreåriga) med rätt till tillgång till
utbildning
, betonade hon.
Hon sade att ett problem som offren står inför om de
återvänder till sina skolor är diskriminering. Vi
tror att det är därför att varje skola beaktar moral,
etik och disciplin, men hur ska vi se att det är en situation
som de inte önskade, det är vad vi måste göra
för dem. Jag menar att vi behöver ddiskutera frågan
för att se framåt och verka i frågan
, sade
hon.
Hon sade att de kommer att fortsätta sin informationskampanj, så att skolorna kan få tillbaka flickor, som slutat skolan på grund av att de blivit offer för sexualvåld.
Källa: Julio da Silva/Jornal Independente
Gordon Peake är forskarstipendiat vid programmet för stat, samhälle och förvaltning i Melanesien vid ANU [Australiens nationella universitet i Canberra].
Läsare av Interpreter med gott minne kommer kanske ihåg mitt namn från en serie av stycken om Östtimor för omkring ett år sedan. Artiklarna handlade bland annat om presidentvalskampanjen för krigshjälten Taur Matan Ruak, en intervju med en timoresisk milisman åtalad för brott mot mänskligheten och en veteran från andra världskriget, som kämpade med australierna mot japanerna.
De var roliga att skriva men tjänade också två viktiga syften. För det första, de formade idéer som jag ville fortsätta undersöka i en bok jag skrev om de färgrika karaktärer - timoreser och utlänningar - som bygger det här nya landet. För det andra, all den positiva återkoppling jag fick gav mig självförtroende att tro att jag faktiskt skulle kunna skriva omkring 75.000 ord om det här landet som fascinerat mig i åratal och för vilket jag hyser så djup kärlek.
Med en djup suck av lättnade kan jag rapportera att projektet nu är avslutat. Beloved Land: Stories, Struggles and Secrets from Timor-Leste kommer att nå boklådor och e-boksförsäljare i september genom Scribe Publications. Jag står i djup tacksamhetsskuld till The Interpreter för att ha fått mig att starta.
Boken är en blandning av berättande historia, reseberättelse och personliga minnen från fyra år i Dili. Australien tillkännagav i tisdagens budget en ökning av biståndet och den östtimoresiska erfarenheten borde ge oss en del att tänka på över vad som fungerar och vad som inte fungerar, när det gäller internationellt bistånd.
Till exempel, i ett av kapitlen i boken, som grundar sig på
en annan artikel i The Interpreter, skriver jag om Rogerio
Lobato, en sällskapssjuk flerspråkig tidigare
inrikesminister och fängelsekund. Trots att han fallit i
onåd, visar jag hur förbunden (och därmed
inflytelserik) genom släktskapoch historia han ärmed
många i den lilla och starkt begränsade timoresiska
eliten. Denna bysantinska väv av familjeband, vänskaper,
romanser och fiendeskaper gör tillämpningen av koncept
som god förvaltning
extremt svår.
Ett fall med Rogerios niece kommer att bli ett prov på en centralt mål för Australiens utvecklingsbistånd: rättsstaten. Kvinnan i fråga, tidigare justitieministern Lucia Lobato, tycks föra en kampanj från insidan av fängelset för att undergräva rättsväsendet, som hon brukad ha uppsikt över.
Historien börjar med att hon förlägger sin mobiltelefon 2008, telefonen till slut faller i händerna på Jose Belo, en undersökande journalist och Dilis svar på Bob Woodward. Telefonen innehöll intima SMS mellan Lucia och chefen för ett bolag, som fått en serie kontrakt utskrivna av hennes ministerium. Även om det i många andra delar av världen troligen vore ett skäl att avgå, hotade Lobato Belo med fängelse för förtal, ett mål som till slut lades ner. Hon förblev justitieminister för ytterligare tre år, högljutt förnekande anklagelserna innan hennes åtalsimmunitet till slut upphävdes.
Förra året befanns Lobato skyldig till att ha berikat sig i samband med kontrakten. En följd av överklaganden var utan framgång och hon skickades till fängelse för fem år, vilket ger henne gott om tillfällen att kontrollera fängelsevakternas uniformssnitt, just det kontrakt som först förde henne dit.
Domen tycktes vara en bekräftelse på det timoresiska rättsväsendets förmåga att pröva ett fall med en medlem av den politiska eliten. Men nu, bara några få månader efter domen, gör Lobato sitt bästa för att förkorta fängelsevistelsen. Hon har skrivit till biskoparna och en parlamentsledamot har anklagat henne för att ha ringt och skickat SMS till Timors högste domare (man tror att hon nu skulle ha lärt sig en läxa om mobiltelefoner).
Hon har förts till sjukhus i Dili klagande över högt blodtryck och det finns rapporter om att hon behöver åka till Singapore för behandling. Förra veckan virvlade rykten på en ledande timoresisk blogg att hennes familj lobbade för en benådning av henne.
Allvarliga allergiska reaktioner mot inspärrning i Östtimors fängelser är något av en familjesjuka. Hennes onkel Rogerio själv flögs ut ur landet 2007 i ett Lear jetplan utlånat av Kuwaits regering. Tidigare presidenten José Ramos-Horta benådade honom därefter.
Förvisso har Lucia Lobato, liksom många timoreser, levt ett liv med en nästan ofattbar tragedi. Hon berättade en gång för en intervjuare att hon hade förlorat sin mor och alla sina syskon under ockupationen; de greps och flögs i väg i en indonesisk helikopter och sågs aldrig mer. Hon var en ihärdig kampanjarbetare för timoresisk självständighet under många år.
Men vad som händer i detta fall kommer att vara ett prov på styrkan hos de instutitioner, som hon som justitieminister åtog sig att stärka. Att slingra sig ut ur fängelse tycks knappast stämma överens med de högtsträvande uttalandena som tillskrivs hennes ämbete i rättsväsendets strategiska plan för 2011-2030:
Rättsväsendet spelar en avgörande roll i ansträngningarna för att konsolidera fred och stabilitet, garantera laglydnad och främja ansvar och transparens.
Drömdes dessa ord upp bara för att tillfredsställa biståndsgivarna eller var de vad hon verkligen trodde?
Det är för sent att lägga till dessa senaste fiffel till min bok, men det finns många sätt att följa utvecklingen. Jose Belo fungerar fortfarabde som en enmans ansvarsmaskin med sin till högröstade tidning Tempo Semanal. Bloggen Diak ka Lae är alltid tankeväckande och webbplatsen Timor Hau Nian Doben, som samlar nyheter och publicerar dem på engelska, tetum och portugisiska, är också värda att titta på.
Källa: Gordon Peake/The Interpreter
Hälsovårdsminister Sergio Lobo är misstänkt för att ha dragit nytta av sin post för att få förmåner genom ett regeringskontrakt. I tisdags (14 april). Under en plenarsession i parlamentet anklagade ett antal ledamöter hälsovårdsministern för att ha gett ett kontrakt för att importera läkemedel till sitt eget bolag, Istana Farmacia.
Gruppledaren för det demokratiska partiet (Democratic Party), Maria Lurdes Bessa, bad hälsovårdsminisern att förklara ett kontrakt för att köpa medicin. Bessa var förvånad över att hälsovårdsministern blandade in bolaget Istana Farmacia i kontraktet för att köpa medicin. Enligt den information hon fått, undertecknades kontraktet på bara en dag med med nästan 700.000 dollar i första omgången och ett andra kontrakt med Istana Farmacia.
Våra tvivel är att kort efter att dessa farmaceutika
importerades, inte långt efter att det inte fanns
något kvar, så vi vill ha en förklaring av dessa
två kontrakt
, frågade hon. Ministern avvisade
ledamternas anklagelser i de svar hon gav.
Han sade att han innan han blev regeringsmedlem, så ägde han bolaget Istana Farmacia, men att han avgick efter att ha blivit minister.
Jag har inte något bolag, gå bara och kontrollera
med justititeministeriet huruvida jag har ett bolag. Så
därför är jag lite olycklig över informationen
från ledamöterna
, sade han.
Dessa anklagelser mot hälsovårdsministern har också uppstått på grund av misstankar om varför det är brist på medicin vid det nationella sjukhuset när privata kliniker är välförsedda. Samtidigt har Ilda da Conceicao (Fretilin) klagat på läkare vid sjukhusen, som skriver ut recept på medicin till patienter för inköp i privata kliniker.
Många patienter har kommit till oss med sina bekymmer
över att de fått recept vid det nationella sjukhuset
för inköp i privata kliniker, därför att
sjukhuset inte har dem
, sade hon. Hon bad
hälsovårdsministern att öka ansträngningarna
att kontrollera läkarna vid det nationella Guido
Valadares-sjukhuset för att bättre fördela medicin
över hela landet.
Ministern sade att han inte hört något om detta och
försäkrade alla att Östtimors konstitution garanterar
ett fritt [eller gratis, free
i den engelska
översättningen; Tommy
Pollá/Östtimorkommittén]
hälsovårdssystem.
Men kanske finns det några läkare som gör
så och jag ber patienterna att ta med recepte till mig,
så att jag kan vidta åtgärder mot dessa
läkare, ty patienter borde inte vara rädda för att
ge mig sådan information
, sade Lobo.
På liknande sätt rapporterade en australisk sjuksköterska, som arbetar med en ideell hälsovårdsorganisation, att hon förra veckan tog tre patienter till Baucau-sjukhuset för behandling, men att sjukhuset inte kunde hjälpa dem på grund av brist på medicin.
Källa: Jornal Independente
Regeringen borde inte blanda sig i Hera-mordrättegången
Dåvarande ordföranden för Östtimors kvinnliga parlamentsgrupp (akronym på tetum GMPTL), Josefa Pereira Soares (parlamentsledamot) har vädjat till regeringen att inte politiskt blanda sig i mordfallet i Hera, därför att det skulle kunna underminera rättsväsendet i Östtimor ytterligare.
Det är inte bara ett hot mot demokratin utan också
ett hot mot rättsväsendet, därför att de
statliga institutionerna var och en har sin egen funktion och
människor borde inte lägga sig i det som de inte ska
lägga sig i
, sade ordföranden för GMPTL till
Timor Post i parlamentet tisdagen den 14 april efter en
plenarsession i parlamentet.
GMPTL-ordföranden sade att hon djupt beklagar att regeringen bestämt sig för att blanda sig i Heramordsrättegången, därför att kommer att påverka andras arbete för att nå ett rättvist beslut.
Jag tror att alla vi timoreser måste vara beredda att
underkasta oss rättvisan enligt lagen, om ett fel har
begåtts, som individer som begår brott måste
stå till svars inför domstolar och underkasta sig
domstolarnas beslut. Det borde inte finnas någon inblandning
från någon politiker, därför att det helt
enkelt är fel och står i motsats till vår
konstitution och våra lagar
, klagade ledamoten
Josefa.
Under tiden har Judicial System Monitoring Program (JSMP) stora förhoppningar om att republikens president Taur Matan Ruak inte kommer att ingripa i Herarättegången, som för närvarande pågår i domstolen.
JSMP:s direktör Luis de Oliveira Sampaio sade att om statsöverhuvudet faktiskt ingriper, så kommer rättssäkerheten i Östtimor att vara i stor fara.
Även om Hera-händelsen inträffade av politiska skäl, så måste de ansvariga på grund av att människoliv skadades ställas inför rätta.
Vi väntar oss att republikens president inte på
något sätt påverkar den pågående
rättsprocessen, därför att vi bara kan
föreställa oss att om han gör det, så kommer
rättssäkerheten i Östtimor uppenbart att vara
starkt hotad
, sade han nyligen till Timor Post på sitt
kontor.
Källa: Timor Post
Den australiska parlamentsutredningen om Australiens relation med Öttimor har just publicerat 72 bidrag till det gemensamma utskottet för utrikesfrågor, försvar och handel (Joint Standing Committee on Foreign Affairs, Defence and Trade). Länkar till alla, som bland andra omfattar vittnesmål från australiska individer och organisation, vänortsgrupper, akademiker, ideella organisationer, lokala förvaltningar, oljebolag, aktivister och andra , finns på http://www.aph.gov.au/Parliamentary_Business/Committees/House_of_Representatives_Committees?url=jfadt/timor_leste_2013/subs.htm.
La'o Hamutuk tycks vara den enda östtimoresiska organisation eller person som skickat in ett bidrag. Vårt sjusidiga bidrag (#40) kan också laddas ner från http://www.laohamutuk.org/Oil/Boundary/2013/LHSubAustPNenquiry28Mar2013.pdf. Det tar upp följande punkter:
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
Dili/Jakarta/Bryssel. Även om stora olje- och gasintäkter har gett Östtimor fred, så krävs politiskt myndiggörande, säkerhetsreformer och finansiell försiktighet för att säkerställa att stabiliteten kan överleva uppsvinget.
Östtimor - stabilitet till varje pris?, den senaste rapporten från International Crisis Group, granskar situationen efter tillbakadragandet av FN:s fredsbevarare i december 2012 efter två framgångsrika val, som visade den unga statens stabilitet. Även om pragmatiska beslut av lokala ledare efter krisen 2006 att ta sig ut ur konflikten genom utgifter har fungerat hittills, så är denna strategi ohållbar, när inkomsterna från oljeindustirn kan börja minska snart.
Rapportens huvudsakliga slutsatser och rekommendationer är:
Östtimor förtjänar beröm för den
framgång med vilken den har genomfört pragmatisk
politik, som stabiliserade landet efter krisen 2006
,
säger Cillian Nolan, Crisis Groups ledande
Sydostasienanalytiker. Det finns emellertid allvarliga
betänkligheter om hållbarheten, som måste
hanterad det kommande årtiondet.
Regeringen har varit mindre intresserad av att fullfölja
svåra reformer än att ändra bilden av ett land
för länge känt som e våldsam plats
,
säger Jim Della-Giacoma, Crisis Groups direktör för
Asienprogrammet. Att främja förtroende hemma och
utomlands är viktigt för att omvandla varje
samhälle efter en konflikt. Men Östtimor har ett mycket
begränsat tidsfönster för de ändringar som
skulle kunna minska de fortfarande verkliga riskerna för en
återgång till konflikter.
Executive Summary | Hela rapporten (PDF)
International Crisis Group, mediekontakter
Källa: International Crisis Group
Massakrer och milisvåld är några av berättelserna bakom dessa fotografier från Östtimor, som man inte kommer undan … se fotografierna här http://www.abc.net.au/local/photos/2013/05/16/3760979.htm?site=darwin.
Varför, frågar de, invaderar indoneserna oss?
Varför, frågar de, hjälper australierna oss inte?.
Vem, frågar de, kommer att betala för de fruktansvärda skadorna på våra hem?
Känslorna här i går kväll var så starka, att vi, alla tre, kände att vi skulle kunna räcka ut händerna i den varma nattluften och ta på den.
--Greg Shackleton, en av Balibo fem, i en rapport från Östtimor 1975.
Chris Whitelaws fotografier är vackra. Precis som landskapet i Östtimor är vackert, från den ojämna kustlinjen till de fluoroscerande blåa vattnen ovanför reven, rätt upp i bergen, sjöarna och risfälten.
Men under 24 år av indonesisk ockupation har dessa landskap bevittnat ytterst oroande scener med våld och förstörelse.
Och en del av dessa berättelser delges i den här utställningen av 28 fotografier, Novemberskuggor, som nu visas i Darwin.
Ett fotografi visar en nutida scen vid Our Mother of Rosario-kyrkan i Suai. Det är hundratals människor i lysande vitt, som fridfullt deltar i en söndagsmässa. Men den 6 september 1999 var kyrkan platsen för otroligt våld.
Som Chris förklarar, under några dagar, om inte
veckor, för incidenten hade människor kommit till kyrkan
för att söka tillflykt från våld i
omgivningarna. De smlades i hundratal, kanske till och med
tusental. Kyrkan omringades och sedan överfölls
männniskorna av beväpnad milis, som kastade handgranater
genom kyrkans fönster och urskillingslöst avfyrade
automatvapen mot dem. Och sedan satte de eld på kyrkan och
de människor som flydde höggs ner med machetes. Det
är verkligen en fasansfull och grym berättelse och
olyckligtvis är det en av många från den tiden
och tidigare.
Att använda infrarött har varit en nyckel för Chris, när han gjort dessa kusliga, dokumentärlika fotografier.
Det urvattnar sceneriet och skapar dessa vackra,silvriga
bilder. Jag skapade det som ett avsiktligt bildmässigt
uttryck för att avbilda den andliga värld, som är
en mycket viktig del av tetum-kulturen. Jag skapade andar i
landskapet för att representera de människor, som
dödades under ockupationen och de andar som fortfarande bor
där.
Chris hade en mycket levande känsla för dessa andar, medan han fotograferade på plats i Timor.
Det var en händelse medan jag besökte en skola i en
stad kallad Ossu. Jag fördes genom byggnaden av en av
nunnorna. Hon tog mig med till sovsalen fylld med
tvåvåningsbritsar. Över dem fanns myggnät
hängade från taket. Så fort som jag kom in i
rummet, hade jag en känsla av att konfronteras med rader av
andar, när jag betrakta dessa nät. Och sedan
började nunnan att berätta att detta rum var ett
förhörsrum och att man fortfarande kan höra rop och
skrik, när det är tomt. Jag får gåshud, till
och med nu.
Fotografierna har ett starkt socialt budskap.
Chris säger: Jag vill verkligen att människor ska
förstå vad som hände i Östtimor. Det var en
mycket lång, hård kamp och de har slutligen fått
självständighet, vilket var den rättvisa de
förtjänade.Det är verkligen en fråga om
nationell skam för oss att det pågick så
länge som det gjorde med resultatet det gjorde. Jag skulle
vilja få australier att förstå och betrakta
östtimoreser med andra ögon, när de ser dessa
bilder, dessa vackar bilder, när de känner till
bakgrunden.
Novemberskuggor visas från den 17 maj till den 8 juni 2013 på Paul Johnstone-galleriet i Darwin.
Källa: Miranda Tetlow/ABC Darwin
Det är otvivelaktigt att Östtimor har gjort betydande framsteg sedan självständigheten. Medan dess nuvarande Human Development Index placering är 134 bland 187 länder, har dess HDI ökat mer än Östasaiens och Still havsregionens, vilket säger en del. Men Östtimor står fortfarande inför allvarliga risker och utmaningar. Australien har en särskild relation med Asiens yngsta stat, vilket avspeglar sig i Australiens parlaments tillkännagivande av en undersökning av Australiens relation med Östtimor av kommittén för utrikesfrågor, försvar och handel. Centrumet för utvecklingspolitik har upprättat en inlaga till undersökningen, som sammanfattas här, och finns tillgänglig som PDF här samt kommer att läggas upp på kommitténs webbplats.
Ett anmärkningsvärt faktum om Östtimor är att, enligt Världsbankens statistik och illustrationen i grafiken nedan [enbart i originalet Tommy Pollák/Östtimorkommittén], landet har den högsta andelen undernärda barn under fem år, mätt med längd för ålder, i världen.
…
Med hänsyn till detta pekar många på jordbruket, som den sektor som mest angeläget behöver uppmärksammas i Östtimor. Men landet har massor av olja och gas. Det är inte så att det inte kan köpa livsmedel och jordbruket, även om det är viktigt, kommer aldrig att bli en generator av massiv sysselsättning. Ökad sysselsättning skulle sprida köpkraft till hela befolkningen, vilket skulle bidra till att lösa tillgången till livsmedel och undernäringen samt främja politisk och social stabilitet.
Ungdomsarbetslösheten i Östtimor är mycket stor och arbetslösheten mera allmänt är också mycket hög, särskilt i städerna. Östtimor har den nionde yngsta befolkningen i världen och en stor befolkningstillväxt, som, om den kommer att fortsätta, kommer att leda till en fördubbladbefolkning om 30 år.
Självklart så kommer inhemskt skapande av sysselsättning att vara viktigt, me i vårt inlägg betonar vi vikten av att angripa Östtimors sysselsättningsproblem regionalt. VI hävdar i synnerhet att Australien ska anta en regional sysselsättningsstrategi för att ge timoreser tillgång till möjligheter för sysselsättning och utbildning i Australien. Unga timoreser, som får chansen att arbeta i Australien, skulle ha en stark drivfjäder att tillägna sig grundläggande och avancerade färdigheter bland annat engelska-kompetens. Även om bara ett litet antal timoreser, i förhållande till storleken på ungdomskullarna, skulle ha direkt nytta av detta, skulle den sammantagna effekten bli mycket större på grund av den spilleffekt som det skulle ha, genom att öka efterfrågan på utbildning i Östtimor. Pengar hemskickade av timoreser i Australien är naturligtvis en annan fördel som bland annat skulle kunna hjälpa andra i deras familjer att betala för yrkes- och språkutbildning i Östtimor.
Östtimor har redan börjat vidta åtgärder för att ge ett litet antal av sina medborgare till gång till sysselsättningsmöjligheter utomlands. Omkring 1.100 timoreser är i Sydkorea enligt en bilateral sysselsättningsavtal för att arbeta i fabriker och fiskindustrier mellan 2009 och 2012. Australien har nu tagit med Östtimor i sitt säsongsarbetarprogram. Men detta förblir dock lite och, trots de starka mänskliga banden mellan de två länderna, har Australien hittills gjort inte gjort mycket annat för att främja möjligheterna till utlandssysselsättning för människorna i Östtimor.
Hur Australien kan förbättra detta i framtiden utgör huvuddelen av vårt inlägg. Vi förklarar åtta steg:
Och bistånd?
Vårt bidrag behandlar också biståndsprogrammet, även om Du måste läsa det för att se vad vi säger om det. Naturligtvis är bistånd viktigt. Australien är Östtimor primära biståndsgivare och har varit det sedan självständigheten med nästan en miljard australiska dollar sedan 1999. Östtimor har också varit bland de tio största mottagarna av australiskt bistånd under denna period, vilket gjort förhållandet viktigt för bägge parter. Men vad bistånd än kan göra, så är det inte bra på skapa arbetstillfällen. Som skissats ovan skulle bistånd kunna vara en del av en regional sysselsättningsstrategi, som Östtimor behöver desperat, men Australien måste gå utöver bistånd, till en bistånds- och ökad arbetskraftsrörlighetsstrategi, om det verkligen vill göra en skillnad för Östtimor.
Richard Curtain är en Melbourne-baserad konsult för offentlig politik och har abetat med detta bidrag under sin tid som stipendait vid Development Policy Centre. Robin Davies är biträdande direktör för centret. Stephen Howes är centrets direktör.
Källa: Richard Curtain, Robin Davies och Stephen Howes/Development Policy Centre
Kirsty Sword Gusmão, bor på sin mors gård på Mornington-halvön medan hon behandlas för sin bröstcancer.
Kirsty Sword Gusmão öppnar dörren i sin mors hus
på halvön i lågklackade skor, en mönstrad jacka,
en antydan till smink men utan hår. Den började att
klia
, säger hon om den korthåriga peruk hon vanligen
bär. Så jag tog av den. Jag hoppas det är
OK.
Sword Gusmão är Östtimors första första dam - hennes man, Xanana Gusmão, gick från motståndsledare till president, när landet vann sin självständighet i maj 2002, och är nu premiärminister.
Hon var hemma för att fira jul, när hon diagnostiserades med bröstcancer. Behandlingen har hållit henne här sedan dess.
Att tappa håret har inte varit så traumatiskt som
jag trodde det skulle vara
, säger hon. Att tappa
ögonbrynen och ögonfransarna är faktiskt
värre. Jag var tvungen att köpa min första
eyeliner-penna någonsin.
Även om behandlingen ska fortsätta fram till augusti,
är prognosen god. Det är en vedervärdig process,
men det går inte en dag utan att jag tackar min lyckliga
stjärna
, säger hon. Hade hon varit en enkel bybo i
Östtimor utan möjlighet att resa utomlands för
behandling hade jag faktiskt bara väntat på dö en
dag
.
Hennes tre söner - åtta, 10 och 12 år gamla - är hos henne under tiden. De går i lokala skolor men längtar desperat hem. Deras far besöker dem, när han kan, och kommer att vara här på torsdag när Alias Ruby Blade, en dokumentär om deras relation och Östtimors födelse, öppnar Human Rights Arts and Film Festival.
Historien berättas till stora delar genom bilder filmade av
Sword Gusmão från början av 1990-talet. Hon hade
länge tänkt att själv göra något av
materialet - Jag är till viss del en gammalfrustrerad
filmare sedan många år
, säger hon - och
när de i New York boende filmarna Alex och Tanya Meillier
kontaktade henne, var hon först tveksam. Men sedan så
tänkte jag, att det är mycket osannolikt att jag kommer
att ha lyxen att ha tid att göra en film av det.
De kanske mest anmärkningsvärda scenerna är de, som är tagna inne i Xananas fängelsecell. Förhållandena är påvra, men långt ifrån brutala och han har ett litet kontor, komplett med mobiltelefon, videokamera och laptop-dator - allt insmugglat av Sword Gusmão och hennes kontakter.
I början var det hemliga anteckningar i en skosula eller
fodret på en mössa
, säger hon. Senare gjorde
de ytterst korrupta
vakterna gladeligen de skrymmande
leveranserna.
Xanana var naturligtvis ingen vanlig fånge. Han var en VIP
från den dag han tillfångatogs. … Han lyckades
prata sig ut ur en del ganska kinkiga situationer.
Och in i hennes känslor också. Hon hade känt till Xanana sedan mitten av 80-talet, när hon studerade indonesiska vid Melbournes universitet. Hon drogs in i Östtimorrörelsen, började brevväxla 1992 och mötte honom slutligen första gången 1994.
I början när känslorna mellan oss började
utvecklas, plågades jag av allehanda tvivel:
Gud, jag
är bara förblindad av bilden, posten han har, snarare
än den verkliga personen. Hur skulle jag kunna känna
honom under dessa omständigheter?
Det var en rimlig fråga, så klart. Och nästan 20 år senare, hur klarar sig ett förhållande som skapats under sådana omständigheter i omvärlden?
Jag gissar att vi gått från en okonventionell kurtis
till ett okonventionellt äktenskap, då vi inte kan
njuta av samma slags familjetid och personliga tid som en vanlig
familj
, säger hon.
Det har aldrig varit ett tråkigt ögonblick, det har
aldrig varit ett normalt ögonblick i vårt
förhållande och varje minut av vårt
äktenskap har präglats av landets behov. Och jag antar
att vi båda har accepterat att detta är vårt
öde.
Alias Ruby Blade visas 18:30 på torsdag på ACMI, followed by aöljt av en frågestund med filmarna och Kirsty Sword Gusmão med Robert Connolly (regissör av Balibo), som moderator. Den visas i Sydney den 30 maj. Mer på hraff.org.au.
Källa: Karl Quinn/The Age
Den 10 och 11 april besökte premiärminister Kay Rala Xanana Gusmão Bobonaro-distriktet för andra gången för att informera om genomförandeprojekt för administrativ decentralisering och lokal förvaltning i Bobonaro-distriktet. Det var en del av hans landsomfattande turné, som började den 7 mars i Oe-Cusse för att informera om projektet.
Bobonaro-distriktets administratör Domingos Martins välkomnade varmt premiärministerns besök, vars mål var att informera lokalbefolkningen om politiken för administrativa decentralisering och lokal förvaltning liksom planen att upprätta samfälligheter i hela det timoresiska territoriet.
Vi har väntat på och är beredda att ta emot
upprättandet av samfälligheter. Det här ämnet
talade vi faktiskt redan om 2006, när regeringen hade
för avsikt att godkänna politiken för
administrativa decentralisering och lokal
förvaltning. Då var Bobonaro-distriktet ett av
pilotdistrikten i konsultationsprocessen för så viktiga
frågor som territoriell enhet, egendoms- och
markfrågor, namnet på den nya samfälligheten och
dess administrativa centrum. Vi litar på att nya
samfälligheter kommer att skapas i Östtimor, trots
åtskilliga utmaningar
, förordadeW Domingos
Martins.
Statssekreteraren för administrative decentralisering, Tomás Cabral, upprepade att decentraliseringspolitiken började 2003 med den första regeringen och Bobonaro-distriktet som pilotdistrikt. Men han sade också att det rådslag som ska göras inte kommer att begränsas till distriktshuvudstaden. I stället kommer den att utvidgas till underdistrikten, för de är tillsammans med förvaltningsdimensionen potentiella utvecklingskärnor.
Xanana Gusmão talade om regeringens prioritet när
det gäller statliga instutitioners funktion och
förberedelser för genomförandet av den
administrativa decentraliseringen och lokala förvaltningen,
som förutser upprättandet av samfälligheter i de 13
distrikten i enlighet med lag 11/2009 av den 7 oktober. Den
här politiken jämnar vägen för utveckling av
den privata sektorn på landsbygden genom att främja
konsolidering av statliga instutitioner
.
Jag skulle vilja uppmana er att tänka på
levnadsnivån för befolkningen i Bobonaro, vare sig den
är beredd eller inte för upprättandet av
samfälligheter, därför att för att
upprätta samfälligheter krävs det infrastruktur,
utbilldning och hälsovård, vilka är lika viktiga
för utveckingen av Bobonaro-distriktet
, sade
premiärministern.
Bobonaro-distriktet omfattar 1.368 kvadratkilometer med 50 sucos och omkring 93.800 invånare. De huvudsakliga ekonomiska aktiviteterna är familjejordbruk för självhushåll, boskapsuppfödning, ris och kaffe med potential för eknomisk utveckling inom områdena turism och specialiserade matgrödor för handel med Västtimor, ris och majs.
Oe-Cusse-distriktet omfattar 815 kvadratkilometer med 18 sucos och omkring 67.700 invånare. De huvudsakliga ekonomiska aktiviteterna är familjejordbruk för självhushåll, boskapsuppfödning, majs, ris, maniok och sötpotatis med potential för eknomisk utveckling inom områdena turism och specialiserade matgrödor.
Det finns en grupp av länder, som kallar sig g7+ och består av ett antal fattiga, konfliktdrabbade länder med Östtimor som ett av de ledande länderna. Gruppen har nu börjat ge ut ett nyhetsbrev varannan månad. Det första kan Du läsa här …
Det innehåller
Källa: g7+ Secretariat, Media and Communications, PO Box 321, Berowra Heights, NSW 2082, Australia
Förra veckan (5 april) öppnade premiärminister Xanana ilsket munnen för att angripa KAK [anti-korruptionskommissionen, Tommy Pollák/Östtimorkommittén] och media, när han försvarade finansministern och hennes man när det gäller inköpet av sjukhussängar som hälsovårdsministeriet gjorde.
Premiärministern, som godkände krisprojektet för finansministerns man den 5 maj 2011, förklarade mycket högljutt med tydligt ilsken min att minister Emilias man inte behövde regeringskontrakt från Östtimor.
Emilia Pires man behöver inte kontrakt med regeringen. Han
är ägare till en fabrik
, sade premiärminister
Xanana.
Premiärminister Xanana Gusmão har börjat visa sin solidaritet genom att försvara personer som utreds av anti-korruptionskommissionen, en organisation som premiärministern själv ville skapa.
Premiärminister Xanana upprepade, Minister Emilias man
behöver inte ett kontrakt eller projekt från
regeringen. Det var för att dessa saker behövde anskaffas,
som vi sade gå och köp dem därifrån (syftande
på Mac's Metalcraft).
Enligt Tempo Semanals källor i regeringsbyggnaden fick premiärminister Xanana besök mycket tidigt på morgonen, klockan åtta på morgonen, från en regeringsmedlem som utreds av KAK.
I morse gick några av våra vänner till
premiärministerns kontor med mycket sorgsen uppsyn och det
är förmodligen orsaken till att den gamle mannen talade
ut
, sade den premiärministerns kontor
närstående källan.
Premiärminister Xanana visade klart att han är oroad och försvarade sin regerings medlemmar, som nyligen kallats av KAK och för närvarande undersöks av den, som finansministern.
Jag vill rätta till uppfattningen att Emilia Pires man
behöver några statliga kontrakt, därför att
han har en fabrik
, argumenterade premiärminister Xanana
trots att det är ett faktum att regeringen tecknade ett
kontrakt för leverans av sjukhussängar till bolaget
Mac's Metalcraft.
Premiärminister Xanana Gusmão, som tidigare också
var premiärminister i den fjärde konstitutionella
regeringen som under sin valkampanj i Lospalos (klockan 17:00 den 29
maj 2007) lovade att alla som stal så lite som fem cent skulle
ut, var och en som var inblandad i korruption, bedrägeri eller
nepotism (KKN
) även för bara 50 cent och att skulle
upprätta en nationell anti-korruptionspolitik, som en
grundpelare för den fjärde konstitutionella regeringen,
började idag vända ryggen åt sitt löfte och
från golvet torka upp den saliv han spottat ut och ta den i
munnen igen, när han krävde att KAK förbereder sig
för utreda storskalig korruption och inte befatta sig med att
utreda cigarettpengar (futtigheter).
Jag varnar KAK, förbered er. Ni tittar bara på
cigarettpengar (futtigheter)
, sade premiärminister
Xanana.
Det var också ett tillfälle då premiärminister Xanana vissa sin brist på förtroende för en del av Östtimors media, som har sålt sig själva för pengar för att förstöra det nationella intresset genom att skriva nyheter om KKN och sprida sina tidningar till allmänheten för att läsa.
Nu är jag rädd för att människor
försöker att förgöra oss. Människor kan
provocera oss, de kan se. Just nu försöka att
förgöra oss med alla småsaker. Jag är
överraskad över tidningen som 2007, när
AMP-koalitionen bildade regering, kom och bad om hjälp med
att köpa tidningar för att sprida dem här och
där (ner till suco-nivån). Sedan till slut när den
trycktes, gjorde de det själva, den här tidningen
gör den här sortens saker för att spridas
överallt. Jag sade att det här sättet att sprida
pengar är ohållbart. Så nu är det
stoppat. Det var AMP-korruption. Det är också
korruption. Korruption av sinnena. Kanske kommer ni ihåg en
händelse under en UNTL-examination i konferenscentrumet. En
FN-expert, en timores som arbetade för UNDP, sade at jag inte
respekterade domstolarna, jag respekterade inte det, jag bröt
mot det, och jag sade att Du säljer Dig själv för
att Du tar emot andra människors pengar. I stället
för att försvara våra intressen, har Du gått
över till dem i stället.
Jag var verkligen överraskad över att jag 2007
sade
, sade premiärministern
ilsket och högljutt.gamla mamma
. Under 2007-2012 köpte vi och
spred. Tala till regeringen, så vi köpte en del till
därför att det var vår plikt mot media. Tryck,
tryck, tryck, tryck, tryck, tryck, distribuera, distribuera,
distribuera. En dag talade jag med någon. Mmmmmmmm det
är inte tillräckligt. Vi har en miljon hundra
tusen. Tryck en miljon hundratusen dagligen för
distribution. Inombords sade jag till mig själv att det
här att ge pengar för dagligt tryck måste
få ett sluuuuuuuuuuuut
2008 upprättade den fjärde konstitutionella regeringen en policy att köpa STL, Jornal Diario Nacional och Tempo Semanal för distribution till sucos.
Tidningen Tempo Semanal distribuerade alltid extra exemplar, när det fanns en viktig nyhet att rapportera. Det har varit Tempo Semanals hållning sedan 2009 tills nyligen, när tidningen distribuerade kopior den 28 november 2012 och senast i februari under g7+ konferensen, som hölls i Dili, trots att regeringen inte tillät journalister att sprida skadliga tidningar på konferensen, men Tempo Semanal försökte icke desto mindre att sprida kopior på konferensen.
Fretilins parlamentsledamot Manuel Castro sade, som svar på dessa uttalanden av premiärminister Xanana, att detta klart visar att regeringschefen trampar på andra statliga instutitioner.
Hans uttalanden är angrepp på KAK, angrepp på
domstolarna och angrepp på media. Han lägger sig i och
är ett dåligt exempel för den nya generationen och ger
de korrupta tillfälle att fortsätta med korruption
, sade
Manuel Castro till denna tidning.
Castro anklagade också premiärministern för att ha brustit i respeckt fför lagarna med angreppen på KAK och domstolarna.
Premiärministerna bryter mot lagen på grund av den
oberoende rollen för domstolsväsendet, skilt från
rgeringen, presidentämbetet och parlamentet, hans uttalanden
försöker att övermanna alla dessa nationella
instutitioner
, sade Manuel Castro.
Källa: Tempo Semanal
Dokumentärfilmen Alias Ruby Blade erbjuder unik insikt i den tumultartade födelsen av en ny stat i Ö,sttimor genom Kirsty Swords historia, en ung australisk aktivist, som gav moståndsrörelsen värdefull hjälp och slutligen blev kär i motståndsledaren, och Östtimors förste president, Xanana Gsumão.
Året är 1990. En 23 år gammal australisk kvinna
från Melbourne startar en modig resa till Östtimor, ett
avsides beläget område i Fjärran östern. Landet
har nyligen öppnats för turism efter åratal av
isolering från omvärlden. Med sin videokamera i
händerna börjar den uppåtsträvande filmaren
Kirsty Sword att dokumentera sin semester
i det krigsdrabbade
landet.
Snabbt fram till idag och Kirstys ursprungliga filmer från 1990 och framåt är delar av den råa och stämningsmättade dokumentärfilm, Alias Ruby Blade, som hade sin premiär i Storbritannien förra veckan vid Human Rights Watch filmfestival.
Australian Times träffade filmarna, gifta paret Alex och Tanya Meillier, andra kvällen filmen visas för att få en inblick i filmningen av denna utomordentliga dokumentär.
Vi ville skapa den här filmen på ett sådant
sätt att alla kan tillgdogöra sig den - även om de
inte känner till historien om vad som hände i
Östtimor
, säger regissören Alex.
När vi redigerade filmen närmade vi oss de intimaste
scener vi kunde hitta. Vårt mål var att hålla
åskådarna fängslade så länge som
möjligt.
Och det fungerar. Från det ögonblick filmen börjar är jag helt fångad. Scenerna är allt annat är förfinade men fängslande, musiken kraftfull och berättelsen djupt rörande. Det är inte förrän filmen slutar efter 80 minuter, som jag tar ett andetag och torkar de våta tårar som strömmat nerför mitt asnsikte.
Alias Ruby Blade följer den pasionerade människorättsaktivistens Kirsty Swords historia. Efter sitt första besök i Östtimor börjar Sword ett arbete som forskare för en banbrytande engelsk dokumentärfilm, som ska beskriva kampen för självständighet i Östtimor.
Besluten att hjälpa det timoresiska folket och komma närmare händelserna flyttar Sword till Jakarta, Indonesien, där hon arbetar som kampanjmakare för mänskliga rättigheter. Det är här som hon lägger sina drömmar om att filma på hyllan för att bli en spion för det timoresiska motståndet mot indonesiskt styre.
Som hemlig agent med pseudonymen Ruby Blade spelar Sword en avgörande roll för att smuggla videoutrustning och kassetter till motståndsrörelsen fängslade ledare Xanana Gsumão. Genom en intim korrespondens i form av brev och fotografier blir de kära i varandra.
Deras handlande tillsammans med andra viktiga timoresiska politikers banar vägen för folkomröstningen 1999 i Östtimor, då 78 procent av timoreserna röstade för självständighet. Den scenen i Alias Ruby Blade är ett av de mest talande filmavsnitt jag någonsin sett.
I filmen, när det timoresiska folket går för att
rösta, tar de sina grytor, pannor, sitt ris och sina
filtar
, säger Alex.
De vet att efteråt kommer det att bli en
förskräcklig vedergällning och deras byar kommer
att bli nedbrända till grunden. Det är en inspirerande
scen och det som till stor del gjorde att vi engagerade oss. Det
visar modet, viljan och timoresers individuella handlingar av
oförskräckthet och det är det vi vill visa i den
här filmen.
Om Du inte vet mycket om Ö,sttimor eller vill veta mer, är det filmen Alias Ruby Blade Du ska se.
Alias Ruby Blade kommer att visas på filmfestivalen Tribeca den 17-28 april, innan den får sin australiska premiär i Melbourne.
Se trailern här [Klicka på källan
för
länken. Tommy Pollák]:
Källa: Kristy Barratt/ Editor's Choice, Stage & Screen/Australian Time
Alias Ruby Blade: A Story of Love and Revolution, recension
Fyra av fem stjärnor, speltid 78 minuter.
Denna inspirerande … regisserad av Alex Meillier, som också varit med om att skriva manuset … berättar om deras förhållandes första dagar, när paret utbytte allt från målningar till bonsai-plantor är också otroligt personlig och ger glimtar av passionerade personligheterna bakom de offentliga bilderna av dessa två nu ledande politiska människorna.
Sevärd?
Alias Ruby Blade: A Story of Love and Revolution är utomordentlig och upplyftande, berättelsen om Kirstys och Xananasotroliga romans och ett lands kamp för självständighet gör den här action-fyllda dokumentärfilmen svår att avvara. Rekommenderas starkt.
Källa: Jennifer Tate/The View (UK)
Divin' Timor- filmtrailer
Divin' Timor
är ett äventyr som inget annat, med
Östtimor, en av Sydostasiens minst exploaterade destinationer,
som fond tar det dig på ett undervattensäventyr till de
mest majestätiska och jungfruliga dykplatserna i världen
för att stödja stiftelsen Hummingfishs utvecklingsprojekt
för Östtimors kvinnliga entrepenörer.
Hummingfish-stiftelsens webbplats är http://hummingfish.org.
Public-Private Partnershipsför Dilis flygplats och hamnen i Tibar
Förkortad version av http://www.laohamutuk.org/econ/PPP/PPPIndex.htm (engelska) och http://www.laohamutuk.org/econ/PPP/PPPIndexTe.htm (tetum), som också innehåller länkar, illustrationer, PowerPoint och tilläggsinformation.
Public-Private Partnerships
för att bygga grandiosa
infrastrukturporjekt
För två veckor sedan var International Finance Corporation (IFC, en del av Världsbanksruppen) och Östtimors regering värdar för en konferens för investerare intresserade av att i offentligt-privat partnerskap bygga hamn i Tibar eller utvidga Dilis flygplats. Omkring 150 människor från hela världen deltog. Regeringen har gett La'o Hamutuk tillstånd att publicera presentationerna (se webbsidorna ovan).
Före konferensen hade IFC engagerat två australiska bolag för att fastställa de miljömässiga och sociala följderna av de föreslagna projekten. WorleyParsons behandlar Dilis flygplats och EcoStrategic hamnen i Tibar. Utöver dessa studier engagerade IFC Hamburg Port Consultants och Ambidji Group för att studera tekniska och affärsmässiga frågor runt de bägge projekten.
Efter sin utvärdering av de juridiska, tekniska,
miljömässiga, sociala, finansiella och
marknadsmässiga aspekter kommer IFC att
presentera "Transaction Structuring Reports
för
regeringen, vilket de hoppas kunna göra i april för hamnen
och maj för flygplatsen. Efter anbud i slutet av 2013 och
kontraktsförhandlingar samt konstruktion under 2014, skulle
byggandet av bägge projekten kunna börja i januari
2015.
Alla beslut, även de om konstruktion, specifikationer, tidplan, val av entrepenör, finansiella frågor och om vem som ska ta risken och göra vinst, kommer att fattas av Östtimors regering. IFC:s roll är att främja deltagande av bolag från den privata sektorn. Även om den kommer att hävda internationella standarder så är IFC:s enda inflytande att avbryta sitt arbete, i vilket fall regeringen skulle kunna vara tvungen att ersätta IFC för en del kostnader. Vi hoppas att Östtimor inte upprepar erfarenheten från kraftverksprojektet med tungolja, när regeringen utövade press på asiatiska utvecklingsbanken (ADB), så att den lämnade projektet, och fortsatte med många dyra misstag.
Public-Private Partnership (PPP) är en löst
definerad term, som täcker ett brett spektrum av realtioner
mellan regeringar och bolag från BOT
(Build-Operate-Transfer, bygg-driv-överför, i vilka staten
tillhandhåller mark, men bolag står
förinvesteringsmedlen, driver projektet och tar vinsten eller
förlusten för i ett antal år innan det
överlämnas till staten) till direkta kontrakt (regeringen
betalar för allting, bolaget konstruerar och bygger projektet
och regeringen driver det). Detaljerna återstår
ännu att utarbeta liksom fördelning av vinst och risk.
Bägge projekten bygger på mycket optimistiska bedömningar av framtida trafik. IFC, deras underentrepenörer och transportministeriet, går fram med full fart och vi hoppas att någon utvärderar huruvida de arbetar Östtimors folks intresse. De kommer att skapa uppenbara svårigheter och umbäranden för människor som bor i projektområdena, men skulle också kunna kräva att alla medborgare, som ägare av Östtimors oljerikedomar, betalar deras kostnader, inklusive troliga förluster om trafiken inte visar sig vara så stor som antagits. IFC föreslår en etappvis utbyggnad av bägge projekten för att minska risken om behoven växer långsaammare än förväntat.
Dilis flygplats
IFC projekterar att antalet passagerare som flyger till och från Dilis flygplats kommer att femfaldigas under de kommande 20 åren. För 2036 antar de att fler än 300.000 timoreser tar flyget varje år - omkring en av åtta timoresiska medborgare flyger tur och retur årligen. Flygresor används naturligtvis av den rikaste delen av vår befolkning och vi hoppas att kostnaderna för deras resor inte täcks av fortsatt låga avsättningar av offentliga medel för hälsovård, utbildning och landsbygdens infrastruktur.
Även om regeringstjänstemän drömmer att Östtimor skulle kunna bli ett regionalt nav för flyg till Qatar och andra avlägsna platser, så förutser den föreslagna planen flyg med en räckvidd på 2.100 nautiska mil (3.900 km) - ända bort till Hong Kong, Melbourne och Bangkok.
IFC föreslår att flygplatsen byggs ut i två etapper, omedelbar förlängning av den nuvarande startbanan på 1.800 meter till 2.050 meter och till 2.500 meter om 20 år. Flera olika möjligheter för den första etappen undersöks - huruvida det fria området runt startbanan ska breddas och om den ska förlängas österut eller västerut. Bygget av den första etappen kommer att börja 2015, vilket skulle kunna skära av de 700 människor som bor i aldeia Beto Tasi från resten av världen och variant skulle korsa floden Comoro in i Bebonuk. För att ta hänsyn till oron hos invånarna i Beto överväger IFC och regeringen olika sätt att vidmakthålla tillfart till bosättningen, till exempel en bro över floden, en ny väg eller en tunnel under startbanan. Den andra fasen, förlängning av startbanan in i hjärtat av Bebonuk, skulle kunna genomföras när och om flygtrafiken kräver det.
Hamn i Tibar
Östtimors import är mycket större än dess export och IFC projekterar att denna obalans fortsätter. Under 2011 mottog Östtimoromkring 21.000 ton importgods (enligt IFC) och handelsstatistiken visar att den totala importen under året var värd 340 miljoner dollar (jämfört med 13 miljoner dollar för annan export än petroleumprodukter, nästan allt kaffe). IFC förväntar sig att importen växer till 190.000 ton årligen 2040, med ett årligt värde av omkring 3,1 miljarder dollar. De ser mindre än 10.000 ton för export, så att vårt handelsunderskott kommer att fortsätta att växa.
Vid det laget kommer Bayu-Undan för länge sedan att vara tömd och vår oljefond kommer att ha förbrukats. Hur ska Östtimor kunna klara ett så enormt handelsunderskott utan oljeinkomster att betala med?
Fler detaljer om bägge projekten finns i IFC:s sammandrag och presentationer vid investerarkonferensen, nedladdningsbara från webbplatsen nämnd i början. La'o Hamutuk kommer att fortsätta följa dessa projekt och aktualisera våra webbsidor. Vi välkomnar information från alla källor.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7723 4330
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
De senaste månaderna har tunga regn översvämmat Aitarak Laran ett stenkast från Trocaires kontor, där jag arbetar. Översvämningen och stora skador på många ruckel längs kanalen har skyllts på det långamma och dåliga arbetet, som ett bolag kontrakterat av regeringen förra året för att bygga en ny bro i området, gjort. Lokala medlemmar i Rede ba Rai (Marknätverket - Land Network), Trocaires partner, har arbetat i åratal för att hjälpa de hundratals familjer, som ockuperat allmän mark i Aitarak Laran och andra delar av Dili. För mindre än en vecka sedan förhandlade de med det för översvämningen ansvariga bolaget om en förlikning på 20.000 dollar för 182 familjer, vilkas hus skadats.
Framgångar som denna stärker rörelsen för markrättvisa i Östtimor och visar den styrka som finns. De senaste månaderna har jag arbetat med Marknätverket för att bistå dem med en ansökan om ett treårigt bidrag från den europeiska unionen. Under detta arbeta har jag lärt mig en hel del om deras arbete och nyckelfrågorna om mark och bostäder som Timor nu står inför. Nedan finns några exempel på större fall som Marknätverket har arbetat med (foton från Rede ba Rai).
Efter det extrema våldet 1999 fann nästan 200 familjer skydd i det tidigare Brimob-högkvarteret (Brimob - indonesisk kravallpolis). I januari 2011 avhystes 175 familjer med våld och många flyttade till en plats i Aitarak Laran. Familjerna kräver inte rätt till marken, men utan någonstans att ta vägen, kräver de av regeringen att den erkänner deras människovärde och ger dem alternativa bostäder eller penninghjälp för att skaffa andra bostäder. Lokala idealister (medlemmar av Rede ba Rai) hjälper familjerna att hitta utvägar familj för familj.
En annan större markfråga i Dili rör marken, som Timor Plaza, Timors första galleria, byggdes på i slutet av 2011. Medan många familjer godtog penningersättning från bolaget, så valde några markägare att ta sina fall till domstol. Bolaget befanns skyldigt till olaglig expropriation av mark, men detta har överklagats.
Utanför Dili arbetar samfälligheter för att stärka allmänningar och skydda allmänna rättigheter, som i stort förmenades under protugiserna och indoneserna, men härrör sig frå tiden före portugiserna. Samfälligheterna står också inför hoten av regeringsledda expropieringar av mark för jättlika utvecklingsprojekt, bland annat ett oljeraffinaderi, kraftver och en motorväg i en söderkorridor.
Källan har också ett antal intressanta fotografier.
Källa: Pam/Timor Rising
Díli. Den här veckan är en milstolpe för Östtimor. Dílis distriktsdomstol kommer att vara spelplatsen för mål, i vilket för första gången i historien Östtimor har försvarat sina suveräna rättigheter att skydda skatter insamlade från olje- och gasbolag i domstol.
De senaste fem åren har finansministern, Emília Pires, skapat en stor grupp av timoreser, utlänningar, jurist- och revisionsbyråer för att börja skatterevisioner av oljebolag. Syftet med revisionerna är att försäkra sig om att Östtimors folk har fått sin rättmätiga andel av skatteinkomsterna från olje- och gasintäkter i Östtimor och att bolagen omsorgsfullt följer Östtimors tillämpliga lagar. Finansministeriet har utövat skrupulös flit fall för fall med att tillämpa &Oul;sttimors existerande lagar. Denna flit hr resulterat i upptäckten av många oegentligheter i självdeklarationer, som nu ska läggas fram i Östtimors domstolar.
Talespersonen för den femte konstitutionella regeringen,
Ágio Pereira, anmärkte Det här handlar inte bara
om att få tillbaka pengar utan om att ändra det sätt
på vilket oljebolag gör affärer i vår stat, i
alla utvecklingsländer. Vi gör bara vad varje annat
utvecklat land gör eller borde göra när det
gäller granskning och revision av bolag som gör
affärer på deras territorier för att
försäkra sig om att håller sig till existerande
lagar och betalar vad de ska. Det här är
best
practice
och en integrerad del av statsbyggnad. Idag borde
timoreser överallt känna stor stolthet och våra
internationella partner borde ha en förnyad känsla av
förtroende för staten, eftersom dessa åtgärder
visar god förvaltning, gott ansvarstagande och god
transperens.
Östtimor förblir starkt för investeringar med en regering, som har skapat skatteförmåner och andra incentiv för att främja deltagande. Investerare är högt uppskattade, men som alla andra måste de följa lagen.
Det första fallet är enkelt. Östtimors skattemyndighet (Timor-Leste Revenue Services - TLRS), som hanterar oljeskatter begärde bevis för informationen som enligt lagen krävs för bolagets skatteavdrag. Till dags dato har bolaget vägrat att ge dessa uppgifter. När bolaget vägrade att lämna uppgifterna utfärdade TLRS en uppskattning plus straffavgift enligt lagen på totalt 5.090.681 dollar.
Ju större skattteavdrag ett bolag begär desto lägre blir deras taxerade inkomst och den östtimoresiska regeringens skatteintäkter. TLRS begärde bara motivering, såsom kvitton, för att säkra att de utgifter bolaget hävdade i sin självdeklaration verkligen betalats och att sådana utgifter bara använts för aktiviteter hörande till dess intressen i JDPA 03-13 och inte för något annat.
När bolaget i fråga hävdar att medlen för huvudkontorets utgifter endast använts för hanteringen av dess intressen i JDPA 03-13 utan att framlägga några bevis för att rättfärdiga utgifterna finns det inte något sätt att veta. Östtimors skattemyndighet kan inte blunda för sin plikt mot Östtimors folk att verkligen genomföra skattelagen och därför hade den inte något val utom att lägga på de tillämpliga skatterna och straffavgifterna.
Alla bolag borde känna till Östtimors lagar eftersom de har varit giltiga en tid, några ända sedan UNTAET, och den för dessa bolag tillämpliga lagen inte har ändrats sedan den trädde i kraft. Den främsta lagen i detta fall är lag nummer 3/2003 från den 1 juli ON THE TAXATION OF BAYU-UNDAN CONTRACTORS (TOBUCA).
Timor Sea Treaty bemyndigar, med vissa
begränsningar, var och en av regeringarna att tillämpa
sin skattelagstiftning på oljeaktiviteter i Joint
Petroleum Development Area. I enlighet med avtalet kan
Östtimor tillämpa sin skattelagstiftning på 90% av
oljeaktiviteterna; Australien kan tillämpa sin egen
skattelagstiftning på 10% av dessa aktivteter.
Den nuvarande lagen skapar skattelagstiftningen för
utvecklingen av Bayu-Undan-fältet. Målet för detta
är att uppmuntra Bayu-Undan-bolaget att fortsätta med
gasdelen av projektet utöver oljedelen. Utvecklingen av
projektet i dess gasdel ska göra det möjligt för
Östtimor att öka sina sammanlagda inkomster från
Bayu-Undan-fältet.
Källa: Ágio Pereira/Pressmeddelande/Östtimors regering
Dili. De två timoresiska journalisterna anklagade
för
ärekränkande kritik
, ett brott som kan straffas med
upp till tre års fängelse eller böter, dömdes
idag att betala 150 dollar till Dilis distriktsdomstol.
Oscar Maria Salsinha och Raimundos Oki har dömts att betala
böter på 150 dollar var
, sade domaren i en sal full av
timoresiska journalister, som applåderade domarens beslut om
deras kollegor som undgick ett fängelsestraff.
Journalisterna åtalades efter klagomål från en
offentlig åklagare om ärekränkande kritik
i
nyhetsartiklar i december 2011 och januari 2012 som anklagade
käranden (åklagaren) för att ha tagit emot en muta i
ett mål om en trafikolycka.
Enligt den timoresiska brottsbalken gäller
brottet ärekränkande kritik
för dem som,
med några medel, inför en myndighet eller
allmänheten medveten om falskheten hos beskyllningen av en
särskild person för att ha beått ett brott med
avsikt att han/hon ska åtalas
.
Lagen säger också att om personen inte var medveten
om det falska i anklagelsen
, så kan den
förfördelade begära kompensation i ett
civilmål.
I samma domslut dömdes den som vidarebefordrade uppgiften om den påstådda mutan åklagaren fått, journalisternas nyhetskälla, till en villkorlig dom på ett år och att betala 150 dollar i böter.
Källans offentliga försvarare, Laura Valente Lay, sade att han skulle överklaga domen.
Domaren sade att åklagarna misslyckades att bevisa att nyheterna publicerade av de två journalisterna hade skadat åklagaren, som enligt timoresiskt press var en intern åklagare vid tillfället, materiellt.
Jag är nöjd med domstolens beslut. Men jag är
bedrövad på grund av kompensationen eftersom vi bara
rapporterade nyheten
, sade Lusa Raimundos Oki, journalist
från tidningen Independente.
Oscar Maria Salsinha, från Suara Timor Lorosae, sade att han
var nöjd med domarens beslut. Representanten för
Östtimors jounalistförbund (Association of Journalists of
Timor-Leste), Tito Filipe, sade att domarens beslut var
rättvist och vädjade till parlamentet och det timoresiska
rättsväsendet att ta bort ärekränkande kritik
från brottsbalken när det gäller
journalister
.
Rättegången mot de två journalisterna
för ärekränkande kritik
enligt den
timoresiska brottsbalken ledde till reaktioner hos Amnesty
International och FN:s arbetsgrupp för godtyckliga
arresteringar (UN Working Group for Arbitrary Detention -
WGAD).
Dessa två journalister gjorde ingenting utom sitt arbete
och utövade sin yttrandefrihet för att rapportera om
möjlig förekomst av korruptioninom
rättsväsendet
, sade Isabel Arradon, Amnesty
Internationals direktör för Sydostasien.
WGAD kritiserade missbruket av ärekränkande kritik
som en form av undertryckande av yttrandefriheten.
Källa: Lusa
Den portugisiska vattengruppen Águas de Portugal (AdP) planerar att återupprätta det timoresiska vattenbolaget Águas de Portugal Timor för att tillhandahålla vatten, avlopp och sophämtning, sade direktör Álvaro Castello-Branco i Dili.
Direktören, som ska avsluta sitt fyradagarsbesök i Timor
på onsdag, sade till den portugisiska nyhetsbyrån Lusa att
landet har förutsättningar för att åter starta
verksamheten så att bolaget åter kan bli en portugisisk
närvaro och ett portugisiskt bidrag till utvecklingen av
Östtimor
.
Álvaro Castello-Branco tillade att Águas de Portugal Timor åter skulle få sin egen direktör de närmaste månaderna och att denne skulle ha i uppdrag att starta verksamheten igen.
Den portugisiska statliga gruppen AdP är verksam i Angola, Mozambique och Brasilien samt i Azerbedjan och Marocko.
Källa: macauhub
En sammanställning av referensmaterial om jordbruk i Östtimor är nu tillgänglig på webben, http://www.timoragri.fhost.com.au/.
Det sammanställdes först som en CD av forskningsavdelningen i ministeriet för jordbruk, skogsbruk och fiske med bistånd från Portugal.
Materialet omfattar 300 dokument om jordmån, klimat och grödor.
En intressant artikel är interaktiva klimatdata om Timor, http://www.timoragri.fhost.com.au/ta300/345%20Timor%20Climate%20interactive.htm.
Källa: Chefe Timor Agri
Krabb- och fiskodlingscentrumet invigdes fredagen den 8 mars av jordbruks- och fiskeministern, Mariano Assanami Sabino, och USA:s ambassadör, Judith R. Fergins, i Oralan som ligger i underdistriktet Vemasse i Baucau-distriktet.
Vår regering vill, i samarbete med USA:s regering
representerad av dess verkställande organ Agriculture
Cooperative Development International/Volunteers in Overseas
Cooperative Assistance (ACDI/VOCA), att detta centrum odlar
krabba och fisk, vilkas tillväxt kan nå 20.000 per
månad, omkring 240.000 per år
, sade Mariano
Assanami Sabino.
Ministern påkallade allvaret och disciplinen hos de
odlare, som är intresserade av denna vattenbruksaktivitet,
därför att dess resultat ger stora ekonomiska
fördelar. För att ta ett exempel, så kan en krabba
väga ett kilo och varje kilo kan kosta tio USA-dollar eller
till och med mer på marknaden i Dili
.
Jag hoppas att detta centrum, avsett för odling av krabbor
och fisk, inte blir det enda. Östtimor har mer än 700
kilometer kust, med potential och genomförbarhet för att
bli till nytta för alla timoreser intresserade av att
investera i detta, vilket kan bli en inkomstkälla,
särskilt för familjer i kustregionerna
, sade USA:s
ambassadör.
USA:s regering är stolt över att vara en ständig
partner till den timoresiska regeringen med vilken samarbetet har
ytterligare stärkts efter Hillary Clintons besök i
september förra året under vilket premiärminister
Xanana Gusmão och hon kom överens om att jordbruks-
och fiskesektorerna är av särskilt intresse för
landets utveckling. Det här projektet visar att de två
ländernas beslutsamhet har blivit en realitet med skapandet
av det här centrumet för att odla karabbor och fisk
,
sade USA:s ambassadör Judith R. Fergins.
Källa: Östtimors regering
En delegation från Sveriges välkända tankesmedja, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), kommer att besöka Indonesien den här veckan för att främja ett djupare samarbete och bygga nya forskningsnätverk med dess motsvarigheter i Indonesien, sade en svensk diplomat.
Syftet med SIPRI:s besök är att etablera djupare
former av internationellt samarbete och forskningsutbyte samt i sista
hand skapa nya forskningsområden med internationell betydelse
inom SIPRI och dess regionala motsvarigheter i Indonesien
, skriver
Sveriges Indonesienambassadör Ewa Polano i ett pressmeddelande
till The Jakarta Post i lördags.
SIPRI är en av världens topprankade tankesmedjor, som huvudsakligen fokuserar på forskning om konflikter, rustnig, vapenkontroll och nedröstning. Varje år publicerar den en välkänd årsbok.
SIPRI:s sex-personers delegationsbesök kommer lägligt när de flesta av Indonesiens tankesmedjor står inför en kris på grund av bristande uppmuntran och finansiering av deras aktiviteter. Indonesien, som de flesta utvecklingsländer, använder lite medel för forskning och utveckling. Många universitetsutbildade betraktar forskning som ett oattraktivt yrek.
Högre utbildning är mycket dyr i Indonesien, men inget universitet i Indonesien har någonsin hittat sig självt bland världens 50 bästa.
Enligt handelsminister Gita Wirjawan kan Indonesien - ett land med 240 miljoner invånare - kan bara få fram 600-800 filosofie doktorer per år. Till och med 2011 hade indonesiska universitet bara examinerat 14.000 doktorer, hälften av dem i religiösa studier.
Tankesmedjor i Indonesien står också inför ett liknande öde. Enligt Pennsylvaniauniversitetets rankning av tankesmedjor 2012, Global Go To Think Tank Rankings, har Indonesien bara 21 tankesmedjor, mycket färre än Zimbabwes 24. Indonesien låg på andra plats från botten bland G20-staterna, när det gäller totalt antal tankesmedjor i varje medlemsstat. Saudiarabien, en G20-stat, har bara fyra tankesmedjor, medan USA har 1.823 och Sydafrika 86.
… SIPRI låg på fjärde plats i rankningen efter Brookings Institution från USA, Storbritanniens Chatham House och USA:s Carnegie Endowment for International Peace.
Med 21 tankesmedjor har Indonesien det största antalet av alla länder i Sydostasien. …
Under sitt fyradagarsbesök (11-14 mars) i Jakarta kommer SIPRI:s ledning med ordförande Göran Lennmarker och dess direktör Tilman Bruck i spetsen att besöka ett antal forskninginstitutioner och tankesmedjor samt samtala med forskare, akademiker och regeringstjänstemän om säkerhet och utrikespolitik.
Delegationen ska komma till i Jakarta söndag kväll och
träffa försvarsminister Purnomo Yusgiantoro, den
framstående forskaren Juwono Sudarsono och andra. Den kommer
också att träffa Centre for Strategic and
International Studies ledning
, sade Per Herrmansson
från den svenska ambassadens till Jakarta Post i
söndgs.
Källa: Veeramalla Anjaiah/The Jakarta Post
En konferens avsedd att hitta partner för bygge av Östtimor nya hamn och flygplats har ägt rum i Dili organiserad av den timoresiska regeringen med stöd av International Financial Corporation (IFC), en del av Världsbanken.
Den här konferensen hölls för att bjuda in
potentiella investerare till Timor för att delta i de nya
projekten, nämligen bygget av hamnen i Tíbar och den
nya Nicolau Lobato internationella flygplatsen
, sade den
timoresiske ministern för transporter och kommunikationer,
Pedro Lay.
Omkring 100 människor deltog i konferensen, inklusive 20 inhemska och utländska investerare.
Hamnen i Tíbar och Nicolau Lobato flygplatsen identifierades som strategiska byggnadsprojekt i Östtimors strategiska utvecklingsplan för tiden mellan 2011 och 2030.
IFC-delen av Världsbanken fokuserar på att tillhandahålla lån och göra investeringar i en del bolag för att stödja tillväxten av den privata sektorn i utvecklingsländer.
Källa: macauhub
Anpassning av ett blogginlägg med illustrationer och länkar: http://laohamutuk.blogspot.com/2013/03/tls-wealth-for-past-or-for-future.html (engelska) och http://laohamutuk.blogspot.com/2013/03/tl-nia-riku-soin-ba-pasadu-ka-futuru.html (tetum).
Den 5 mars 2013 organiserade den ideella organisationen (NGO:n) Belun ett seminarium i Delta Nova, Dili, för att presentera Belunforskaren Constantino Brandãos rapport om de sociala följderna av den administrativa processen för veteranernas pensioner (tetum eller engelska). Vid seminariet hölls också en paneldebatt och en presentation av La'o Hamutuk-forskaren Juvinal Dias om de nationella följderna av förmåner för tidigare kämpar (PDF, tetum eller engelska, PowerPoint tetum eller engelska).
Juvinal förklarade att 95% av statens inkomster, inklusive de som används för att betala veteranernas pensioner, kommer från ändliga oljetillgångar. Östtimors begränsade olje- och gasresurser är inte tillräckliga för att på lång sikt finansiera statliga aktiviteter. När staten ger ut mycket pengara på en sektor förlorar andra sektorer pengar.
2013 års statsbudget avsätter 96 miljoner dollar för veteraners pensioner, som ökar mycket snabbare än utgifterna för hälsovård och utbildning. Mellan 2008 och 2012 använde regeringen omkring 199 miljoner dollar för pensioner och stipendier till veteraner, 24 miljoner dollar för nödprojekt som veteraner erhöll och 14 miljoner dollar för ceremonier, begravningsplatser och motståndsmuseet. Dessutom fick veteraner kontrakt för fler än 100 infrastrukturprojekt värda omkring 78 miljoner mellan 2010 och 2012.
Enligt ett internt dokument från finansministeriet som La'o Hamutuk fått förväntar sig regeringen att fortsätta betala till veteraner och deras avkommor til 2122. Det här dokumentet beskriver ett referensfall som kommer att kosta 2,8 miljarder dollar av Östtimors resurser på veteranernas pensioner. Om antalet veteraner ökar och minimilönen höjs, skulle regeringen kunna betala mer än 7 miljarder dollar för veteraner. Finansministeriet uppskattar att Östtimors totala oljetillgångar uppgår till omkring 26 miljarder dollar.
Idag konfronteras Östtimor med hög inflation, omkring 11% under 2012. Vi har nästan ingen inhemsk ekonomi som kan absorbera den del av statens utgifter som cikulerar i landet.
I tillägg till inflationen är Östtimors naturtillgångar mycket begränsade och olje- och gasfälten Bayu-Undan och Kitan kommer att vara tomma nästa årtionde. Då kommer vår befolkning att vara större och de många barnen födda efter 1999 kommer att gå in i arbetsstyrkan och Östtimor kommer att behöva betala för statliga åtgärder inom utveckling av humankapitalet, offentliga transfereringar och återbetalning av skulder, som vi började ta upp förra året.
Ännu mer oroande är att under 2010-2012 ökade statsutgifterna 31% per år och våra inhemska inkomster och vinster från oljefondens investeringar förblir små. Om vi fortsätter i denna riktning kommer oljefonden att vara tömd 2020. Utan oljepengar, vad ska Östtimor använda för att betala veteranernas förmåner? Det skulle vara bättre att investera i utbildning av våra barn än att ge ut dem på tidigare kämpar.
La'o Hamutuk föreslår att policyn för att transferera offentliga tillgångar till veteaner borde grundas på vårt lands ekonomiska realitet, så att de kommer att gynna vår inhemska ekonomi snarare än att stimulera inflation öka fattiga människors, som inte är bland förmånstagarna, bördor.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734-0965
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
Díli. Den internationella konferensen
om Post-2015 Development Agenda har avslutats med
Östtimors premiärministers, Kay Rala Xanana Gusmão,
avslutningstal. Premiärministern sade till de 227
utländska gästerna, som representerade fler än 50
länder, och hundratals timoresiska delegater att Det har
varit en ära och ett prvilegium för Östtimors folk
att vara värd för denna konferens.
Han uppmuntrade
församlingen med sina slutord: Vi vet att våra
utmaningar är stora , men vi vet också att vi tillsammans
kan finna ansvaren.
Under avslutnigsceremonin var Salomonöarnas premiärminister representerad av sin finans- och ekonomiminister Rick Nelson Houenipwela, som läste upp Díli konsensus, ett dokument som beskriver resultatet av konsultationerna och diskussionerna under möterna. Dokumentet, som antogs enhälligt, betonar betydelsen av nationellt ägarskap av utvecklingsplaner samtidigt med stöd för att på ett globalt plan sträva mot universella mål. Det pekar på fyra områden som inte har behandlats rätt i millenniemålen: inkluderande ekonomisk tillväxt, fredsskapande, statsbyggnad och klimatförändringar med miljöhantering. Dokumentet konstaterar att existerande mål för hälsovård, utbildning, kvinnors bemyndigande och globala partnerskap ska finnas kvar med förtydliganden. Díli konsensus erkänner att inkluderande ekonomisk tillväxt kräver politik som är för arbeten och för fattiga.
Premiärminister Gusmão refererade till dokumentet
som historiskt
och ett som ställer upp våra
prioriteter och våra hopp för utvecklingsplanerna
för tiden efter 2015 (Post-2015 Development Agenda)
. Han
sade: Det här är ett dokument som speglar
g7+-ländernas, de portugisisktalande afrikanska ländernas
(PALOP) och våra Stilla havsgrannars syn.
Resultaten av
denna konferens, så som det uttalas i konsensusdokumentet
kommer nu att ingå i materialet för
högnivåpanelen för Post-2015 Development
Agenda. Dessutom kommer högnivåpanelens
särskilt utsända rapportera om de ämnen, som har
behandlats på konferensen i Díli.
Medan de flesta utländska besökarna kommer att lämna Díli efter avslutningsceremonin, kommer en del g7+-ministrar och specialister stanna för att närvara vid ett tekniskt möte med g7+-representanter den 1 och 2 mars.
Dílis internationella konferens har varit en unik
strävan. Premiärminister Gusmão konstaterade
att För första gången har vi bräckliga
stater samlats, talat med en röst för att vara en del av
processen för att sätta upp ramverket för global
utveckling på ett skäligt, hållbart och
rättvist sätt.
Vi ska vara stolta över detta,
sade hand.
Källa:
Pressmeddeland/Östtimors
regering
Ágio Pereira, +670
77045002
www.timor-leste.gov.tl
Inledning
Den Demokratiska Republiken Östtimor var värd för
representanter för regeringar och civilsamhället i
g7+-gruppen av bräckliga stater, Stilla havsländer och
portugisiskspråkiga afrikanska länder
(Portuguese-speaking African countries - PALOP) vid Dilis
internationella konferens med utvecklingsprogrammet för tiden
efter 2015 på dagordningen den 26-28 februari
2013. Konferensens tema var Utveckling för alla: Stoppa
konflikter, bygg stater och utrota fattigdom
. Dess syfte var att
nå ett brett samförstånd om hur de särskilda
utvecklingsutmaningar bräckliga stater och konfliktdrabbade
stater står inför borde forma ramverket för
utveckling efter 2015.
Vi samlades i en anda av ömsesidigt lärande och för att finna en gemensam grund samt skapa solidaritet. Tillsammans har vi omfattande erfarenhet och en kraftig röst. Vi vet att många av oss inte kommer att uppnå de flesta av milleniemålen (Millennium Development Goals - MDGs). Vi vet att våra folks välbefinnande beror på hur vi uppnår resultat, som inte återspeglas korrekt i MDG, särskilt beträffande områdena fred, rättvisa och klimatförändringar. Vi vet att vi måste forma vår gemensamm framtid och att där det finns faktorer som hindrar vår utveckling bortom vår kontroll, måste vi tala med en röst för att framföra våra förväntningar på världssamfundet.
Mot ett nytt utvecklingsprogram
Vi är överens om att milleniemålen har hjälpt oss att fokusera våra utvecklingsansträngningar, underlätta dialoger och gjort våra utvecklingsstrategier mer resultatorienterade. Men de tar inte hänsyn till de fundamentala hinder vi står inför. Viktigast är att konflikter och bräcklighet inte avspeglas i milleniemålen, när de har varit grundläggande hinder för för att uppnå dem i våra länder.
Vi menar att programmet för utveckling efter 2015 måste spegla utvecklinsutmaningarna för alla grupper av länder och definieras genom inkluderande av länderna ledda konsultativa processer. Vi understryker vikten av deltagande nationella konsultationer och egen utvärdering som grund för att definiera våra nationella utvecklingsprioriteter och erkänner den kritiska rollen för politiskt ledarskap och uthålligt politiskt åtagande för att förverkliga våra mål.
Vi stödjer strävan mot universella mål på den globala nivån. Samtidigt betonar vi att nationellt ägande av utvecklingsprogram är absolut nödvändigt. Våra nationella utvecklingsramverk måste spegla våra nationella prioriteter och förhållanden. De borde samordnas med, men inte underordnas, globala mål.
Medan våra särskilda behov och prioriteter kan vara olika, så har vi alla visioner om ett bättre liv för våra folk enligt humanitär säkerhet. ramverekt för global utveckling efter 2015 måste försöka förbättra det sociala kontraktet genom att främja integrerade åtgärder på fyra huvudområden som inte behandlas riktigt i milleniemålen: inkluderande ekonomisk tillväxt, statlig effektivitet, fred och rättvisa samt klimatförändringar och miljövård. Existerande mål avseende hälsa, utbildning, kvinnors ställning och globalt partnerskap ska kvarstå med förfiningar.
Vi menar att inkluderande ekonomisk tillväxt kräver politik som är för arbeten och för fattiga. Den kräver investeringar i mjuk och hård ekonomisk infrastruktur, som möjliggör utveckling av den privata sektorn, regional integration och globala förbindelser. Den kräver att vi får rättvis och hållbar avkastning från våra naturtillgångar, även oceanerna, vilket kommer att hjälpa oss att finansiera tillhandahållandet av grundläggande social tjänster till våra folk. Med dessa ting på plats och en befrämjande politik samt reglerade förhållanden, skulle handel och investeringar snarare än bistånd i ökande grad driva vår utveckling. Givet länkarna mellan ungdomsarbetslöshet och konflikter är utveckling av färdigheter och jobbskapande tvingande. Med ökande urbanisering, en krympande informell ekonomi och försvagning av av traditonella mekanismer för att stå pall måste vi skapa social skyddspolitik och skyddprogram, som identifierar och stöder dem som lider av de största svårigheterna, inklusive de äldre och människor med funktionshinder.
Att öka statens och dess instituioners effektivitet är av avgörande betydelse för att nå nationella utvecklingsmål. Vi är överens om att god statsförvaltning är grundläggande för att uppnå våra mål och att framsteg i utvecklingen av våra länder, särskilt i nyligen självständigaländer och sådana som nyligen befriats från konflikter, hindras av svag kapacitet hos staten. Vi konstaterade också betydelsen av motsvarande förbättringar av politik och praktik i många av de utvecklade länder vi interagerar med, inklusive handel, reglering av multinationella företags agerande och styrningen av bistånd. Vi rekommenderar att våra utvecklingspartnerskap ska grundas på ömsesidigt förtroende snarare än vissa villkor. Många av våra länder betraktar sig själva som överbelastade av mångfalden av internationella överenskommelser, policylöften och relaterade krav på genomförande och rapportering och ser ett behov av rationalisering och integration av de många parallella processer, som tillsammans bestämmer den global dagordningen.
Vi stöder åsikten, mest påtagligt uttryckt av g7+-länderna, att milleniemålen inte kan uppnås i små, instängda elller konfliktdrabbade stater i frånvaro av fred stabilitet och laglydnad. Vi bekräftar behovet av att våra ansträngningar för utveckling måste vara underbyggda av universella principer för respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa, lagar och fred.
Vi inser klimatförändringens upplevda verklighet, som till slut kommer att påverka alla våra länder och är ett hot mot någras existens. Vi är inte en del av orsaken till klimatförändringarna; inte heller kan vi hantera dessas oundvikliga verkningar på oss. Vi måste hålla de länder ansvariga som till största delen bidrar till problemet och ordna internationellt stöd för minskning av klimatförändringar, anpassning och minskning av katastrofrisker. Medan lösningar fortsätter att gäcka oss, så är det desto viktigare att bestämt sätta upp klimatförändringarna på utvecklingens dagordning och skapa motståndskraft mot deras påverkan som inte längre kan avstyras.
Vägen framåt
Verksamhet som vanligt är inte en möjlighet. Vi är inte längre på samma utvecklingsväg som vid det nya milleniets början. Vi måste bygga ett ramverk för den globala utvecklingens nästa era, som är legitimt och relevant, och sanningsenligt återspeglar utvecklingens strävanden och alla människors utmaningar. Asiens utvecklingserfarenheter har visat oss att vi kan vända en potentiell tragedi till inspirerande framsteg. Med rätt politik, investeringar och globalt kollektivt handlande för utmaningar utanför vår kontroll, har vi potential att bygga fredliga, livskraftiga, rättvisa, motståndskraftiga, inkluderande och hållbara ekonomier och samhällen. Ramverket för utveckling efter 2015 måste hjälpa oss att förverkliga vår potential.
Regionalt, delregionalt och tvärregionalt samarbete,
särskilt samarbete syd-syd, kommer att vara en nyckelkraft
för förändring när vi vidareutvecklar vår
antionella utvecklingsstrategier och bidrar till det nya globala
ramverket. Sådant samarbete kan bygga på existerande
mellanstatliga plattformar, inklusive de som tillhandhålls av
g7+, regionala och delregionala Stilla havsinstitutioner,
Förenta Nationernas regionala kommissioner och multilaterala
finansiella instutitioner för att utveckla och främja
politisk konsensus och innovativa lösningar på gemensamma
utmaningar, inklusive fredsskapande och fredsbyggande. Vi avser att
använda varje tillfälle att göra våra
röster hörda och bygga vidare på New Deal for
Engagement in Fragile States
för att säkra utveckling
för alla.
Dili, Östtimor den 28 februari 2012
Dilis internationella konferens stöddes generöst av:
Källa: Dili Consensus final document
Avtalet Certain Maritime Arrangements in the Timor Sea reglerar förhållandet mellan Australien och Östtimor avseende gränsdragningar och olje- och gasfyndigheter i Timorsjön.
De senaste två veckorna har Östtimors minister för petroleum- och naturresurser, Alfredo Pires, talat om att avsluta avtalet. Därför har La'o Hamutuk sammanställt för- och nackdelar om Östtimor avslutar avtalet den 23 februari. Sammanställningen med illustrationer finns på engelska och tetum på http://www.laohamutuk.org/Oil/Boundary/2013/CMATSImplications11Feb2013.htm.
Ja, så lyder Dagens Nyheters rubrik på en helsidesartikel om den amerikanske regissören, författaren och producenten Joshua Oppenheimers dokumentärfilm The act of killing om en del av gärningsmännen för folkmordet i Indonesien 1965-1966.
Filmen premiärvisas på Berlins filmfestival idag. Jag
har inte sett en film som varit så stark, så
surrealistisk och så skrämmande under det senaste
decenniet. Det finns inget liknande inom filmhistorien.
Citat
är från den tyske regissören Werner Herzog efter
att han sett världspremiären vid Torontos filmfestival
hösten 2012.
När general Suharto grep makten i Indonesien 1965 lät han
mörda bortåt en miljon kommunister, intellektuella och
oliktänkande
, många av dem var enkla bönder. I
filmen låter Oppenheimer förövare ur
dödspatrullerna återskapa en del mord, som vore de
filmscener.
Källa: Dagens Nyheter
Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/02/secret-committee-weakens-transparency.html, som är en översättning till engelska av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/02/komisaun-segredu-hafraku-transparensia.html, som är på tetum. Båda omfattar länkar och en grafik.
Den 6 februari 2013 godkände Östtimors parlament i stort förslaget till statsbudget för 2013. Fyrtio parlamentsledamöter från koalitionen röstade för och 25 från Fretilin lade ner sina röster.
Igår, vilket skulle ha varit detaljdiskussionernas
första dag, beslutade parlamentet att skapa en ad
hoc-kommitté för att samla och analysera föreslagna
konsensusändringar till budgetförslaget
. I den
här kommittén ingår parlamentets talman och vice
talmän, sex ledamöter från Fretilin, en representant
för vart och ett av de tre partierna i koalitionen och
ordförandena i de sex permanenta kommittéerna, alla
från koalitionspartier.
Ad hoc-kommitté kommer att sammanställa och diskutera föreslagna ändringar, presentera de som får konsensus i plenum för godkännande utan verklig debatt. Kommittén kommer att arbeta i tre dagar och är stängd för utomstående. Journalister och ideella organisationer tillåts inte närvara och de ena deltagarna, som inte är parlamentsledamöter, är ministrar, experter och rådgivare.
La'o Hamutuk menar att även om denna kommitté ger mer utrymme åt oppositionen att bidra än i det föregående parlamentet, så försämrar bristen på allmän öppenhet Östtimors transparens.
Hittills har La'o Hamutuk varit stolt över att Östtimor, särskilt parlamentet, har varit en förebild i budgettransparens för andra länder. Våra budgetdebatter i parlamentet är mycket öppna med direktsändningar i radio och tv samt tillåtelse för civilsamhällets grupper, såsom La'o Hamutuk, att delta i kommittédiskussioner. Men denna ad hoc-kommittés hemliga möten gör oss rädda och sorgsna eftersom den minskar Östtimors transparens i världens ögon.
Den just publicerade översikten 2012 öppna budgetar mäter transparensen i budgetprocessen i många länder och placerade Östtimor på plats 36 av 100, något bättre än vår placering 34 2010. Även om det är en liten förbättring, så är placeringen fortfarande sämre än Indonesiens, Malaysias och Filippinernas. Vi är lite bättre än Kambodja, Myanmar och Vietnam, vilket visar att Östtimor ger lite mer informatio till allmänheten. En icke-transparent budgetprocess försvagar demokratin, därför att medborgarnas deltagande i beslutsprocessen är begränsad. Dessutom, mindre transparens gör det oftare lättare för ledare att avleda statliga resurser till särskilda intressegrupper eller individer eller till korruption, hindra allmänheten från att få statliga förmåneroch dömer den till fattigdom.
För mer information om 2013 års budget gå till La'o Hamutuk's webbplats http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/12OGE13.htm.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost info@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
Östtimor
Senator Madigan (Victoria) (14:48): Min fråga är för utrikesministern, senator Bob Carr. Herr minister, i ljuset av det faktum att om 16 dagar, den 23 februari i år, CMATS-avtalet mellan Australien och Östtimor, som reglerar fördelningen av inkomsterna från det omstridda olje- och gasfältet Greater Sunrise, enligt artikel 12 i avtalet ensidigt kan sägas upp av endera parten om man inte kommit överens om utvecklingsplanen före detta datum, kan ni upplysa oss om var förhandlingarna om denna utveckling är och huruvida regeringen har preferenser för hur och när Sunrise-projektet ska utvecklas?
Senator Bob Carr (New South Wales - Utrikesminister) (14:49): Jag tackar senatorn för hans fråga. Det här är en viktig fråga, som vi för framåt i den anda av en positiv samarbetsrelation vi åtnjuter med Östtimors regering. Australien och Östtimor har varit engagerade i detaljerade och komplicerade förhandlingar under en tid om möjlighetera för utveckling av olje- och gasfältet Greater Sunrise. Det är diskussioner som inbegriper de två regeringarna liksom det gemensamma bolaget, som bildades för att utveckla fältet, under ledning av Woodside. Det här är en värdefull tillgång som, riktigt utvecklad, kommer att leverera betydande vinster till både Östtimor och Australien. Det är viktigt att vi förstår det här rätt. Förhandlingarna har ännu inte nått en punkt vid vilken man kommit överens om en utvecklingslan, men de har gjort viktiga framsteg. Enighet nåddes i slutet av förra året i Sunrise-kommissionen om att utföra en oberoende studie av tillgången som nu pågår. Detaljdiskussioner har hållits mellan de två regeringarnas experter och det gemensamma bolaget om de komplicerade juridiska, tekniska, kommersiella och politiska frågorna. Australien har ännu inte kommit till ett slutligt ställningstagande om vilket utvecklingskoncept man föredrar. Mer arbete behövs innan vi kommer så långt och det arbetet är på gång. Men vi har kraftigt förbundit oss att arbeta med Östtimor för att möjliggöra utvecklingen av Greater Sunrise-tillgångarna för för bägge ländernas nytta.
Senator Madigan (Victoria) (14:50): Herr ordförande, jag vill ställa en kompletterande fråga. Herr minister, om Östtimor skulle utöva sin rätt att att avsluta CMATS, är regeringen beredd att gå in i förhandlingar om havsgränser med hänsyn till att alla tre avtal mellan de två länderna är utan prejudikat när det gäller framtida lösningar för havsgränserna? Vad vill Australien fgöra för att underlätta denna process?
Senator Bob Carr (New South Wales - Utrikesminister) (14:51): Den australiska regeringen stöder exploateringen av petroleumtillgångarna i JPD- och Greater Sunrise-områdena och stöder starkt och förblir starkt bundet av avtalen mellan Australien och Östtimor, som möjliggör exploateringen till båda länders nytta. Östtimor och Australien slöt frivilligt CMATS 2007. Australien kommer att hålla sig till avtalet. Vi väntar oss att Östtimor gör detsamma. Jag kommer inte att spekulera över vilka åtgärder den australiska regeringen skulle vidta om Östtimor skulle gå vidare med att avsluta CMATS. Vi har emellertid inte fått några indikationer från Östtimor som pekar på att CMATS skulle avslutas.
Senator Madigan (Victoria) (14:52): Tack herr ordförande. Jag har en andra komplettering: Herr minister, eftersom den tidigare koalitionsregeringen två gånger hänvisade till undantag för nationella intressen för att vidta åtgärder avseende frågor om Timorsjön utan diskussion i parlamentet eller ratificiering - när den drog sig ur ICJ- och UNCLOS-processerna för att lösa gränstvister i mars 2002 och när CMATS trädde i kraft i februari 2007 - har regeringen för avsikt att fullt ut inkludera parlamentet och offentligheten i framtida diskussioner och beslut, som avser Timorsjön och Östtimor?
Senator Bob Carr (New South Wales - Utrikesminister) (14:52): Regeringen genomför avtalsslutande arrangemang i enligt med tidigare regeringars praktik, som omfattar lämpliga konsultationer mellan parlamentet, regeringen och den australiska allmänheten. Parlamentets gemensamma, permanenta kommitté för utrikesfrågor, försvar och handel kommer att hålla en utfrågning om Australiens relation med Östtimor. Parlamentsmedlemmar och allmänheten kommer att ges tillfälle att bidra till denna utfrågning och jag ser fram emot denna utfrågnings resultat. Med avseende på Östtimor har Australien förbundit sig att stödja Östtimors ekonomiska utveckling. Inkomster från olja och gas har gett betydande bidrag till det här lilla landets hittilsvarande framsteg och vi väntar oss att det kommer att fortsätta.
Källa: Senatsprotokoll
Östtimor. Conservation International lovordar
lanseringen av fredade zoner
för att skydda de
produktiva och friska korallrev som försörjer
människor och stödja deras utveckling och det näst
mest diversifierade korallrevsfiskbeståndet i
världen.
Det är en betydelsefull dag i Östtimors 10-åriga
historia, när Conservation International (CI) applåderar
dess regering för upprättandet av landets
första fredade zoner
(No Take Zones - NTZs), där
fiskebegränsningar och andra skyddsåtgärder
införts för att möjliggöra återväxt
av fiskebestånden och skydda korallreven, som
försörjer lokalbefolkningen. Skyddsåtgärderna
syftar till att bevara de hittills outnyttjade värdena i
Östtimor havsbaserade naturresurser, som är viktiga
för livsmedelsförsörjningen och ekonomisk utveckling
av en av världens nyaste och minst utvecklade stater.
Tillkännagivande av dessa zoner gjordes av Östtimors statssekreterare för fiske, Rafael Periera Goncalves, vid en högtid idag i Com, en kustby fem timmar från huvudstaden Dili. Vid högtiden var USA:s Östtimorambassadör Judith Fergin, Rick Scott, USAID:s Östtimorchef, högre statstjänstemän och byledare närvarande som en demonstration av det gemensamma åtagande som har lett till dessa viktiga förbättringar av skötseln.
De sju fredade zonerna är omgivna av bredare skyddade havsområden för flera ändamål, som täcker 207 km2 kustvatten av landet enda nationalpark. Zonerna omfattar viktiga korallrev, som bidrar till att maximera klimattålighet, tjäna som yngelplatser för korallfisk, möjliggöra återväxt av fiskebestånden och skydda viktiga dyk- och snorkelområden för turister.
Rafael Gonçalves, Östtimors statssekreterare för fiske
sade: Vi uppskattar intresset för utveckling av fiskesektorn
i Östtimor, denna sektor som har en viktig roll för att
förhindra undernäring och för
livsmedelsförsörjning och uppehälle för fiskare
och människor i Östtimor.
Dagens lansering av de fredade zonerna lovar gott för
Östtimors marina miljös framtid och det bidrag de ger
till det småskaliga fisket, lokal försörjning och
ekonomisk utveckling
, sade Conservation Internationals
landsdirektör i Östtimor, Candice Mohan. Ett
välskött ekosystem längs kusten är extremt
värdefullt. Det kan ge ett bärkraftigt bidrag av fisk
och skaldjur, är avgörande för vattenturism och
ökar lokala byars motstånd mot
klimatförändringars tryck genom att säkra
möjligheter för diversifierad
försörjning.
Tillkännagivandet av zonerna kommer efter resultaten av en marin kartläggning i Rapid Assessment Program (RAP) av Östtimors kustvatten utförd i augusti 2012 på uppdrag av regeringen under ledning av Conservation International (CI) med generöst stöd från USAID:s Coral Triangle Support Partnership (CTSP). Kartläggningen utfördes av en grupp utländska och timoresiska vetenskapsmän och resultaten visade att korallreven i Timorsjön var några av de friskaste och mest artrika i världen.
Vi fann att kustvattnen som omger Östtimor innehåller
det näst högsta genomsnittet av korallfiskarter per rev
i världen till dags dato
, sade Mark Erdmann, en av CI:s
marinrådgivare och biologer. Denna mångfald
sträcker sig också till korallreven och tre potentiellt
nya korallarter har identifierats.
Kartläggningens resultat har ökat Östtimors rekord på korallfiskarter till hela 814 arter (av vilka sex troligen är nya), med visuella räkningar av nästan 212 arter per plats. De korallrev som kartlades noterades också ligga i svalare vatten än rev i grannländerna. Detta, kombinerat med starka strömmar, gör troligen Östtimors korallrev mer motståndskraftiga mot klimatförändringar, vilket hjälper till att göra dem till buffertar mot stormar och till yngelplatser för lokalt viktiga fiskar vilket gynnar mänskligt välbefinnande i Östtimor. Med lämplig hushållning kan dessa resurser ha en betydande potential för livsmedelsförsörjningen och den ekonomiska utveckling i ett av världens nyaste och minst utvecklade länder.
Sekreterare Goncalves, som bjudit in CI:s vetenskapsmän att
komma tillbaka och avsluta den marina kartläggningen i
områden, som ännu inte utforskats, sade: Det marina
RAP var viktigt eftersom informationen låter oss
förstå våra marina tillgångar
bättre.
Som svar på Östtimors regerings planer för att
främja turism som ett bidrag till ekonomisk utveckling,
konstaterade Erdmann också den stora potentialen för
marin turism i synergi med förbättrat skydd och
förvaltningsarbete. Det är viktigt att ställa upp
tydliga regler från början av sådana aktiviteter
för att säkra att de lokala samhällena får
betydande vinster från turismen på sådant
sätt att det uppmuntrar ännu bättre förvaltning
av deras rev.
De fredade zonerna
kommer att upprätthållas genom
gemensam förvaltning av lokala, regionala och nationella
fiskerimyndigheter, som är resultatet av den av USAID
finansierade CTSP. Projektet har stött Östtimors regering
och fiskesamhällena Com, Tutuala och Lore för att utveckla
bybaserad havsförvaltningspraktik centrerad runt
förbättrad biologisk och ekologisk kunskap.
Redaktörens anmärkningar
Kartläggningens bakgrund:
Som ett resultat av den av CI ledda snabbkartläggningen sammanställdes en lista över fiskar och koraller på 22 platser runt Östtimor under period 14-23 augusti 2012. Kartläggningen omfattad omkring 250 timmars dykning till ett största djup av 70 meter. Innan dess reprsenterade Östtimor ett gap i kunskapen om koralltriangeln, världens främsta område för marin biodiversitet.
Finansiering av kartläggningen tillhandhölls av United States Agency for International Development (USAID) som en del av de 32 miljonerna dollar för Coral Triangle Support Partnership (CTSP). CTSP stöder regeringarna i Indonesien, Malaysia, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Salomonöarna och Östtimor i deras regionala åtagandet att säkra att världens mest värdefulla marina resurser bibehålls för framtiden. partnerskapet utgörs av ett unikt konsortium av världens ledande miljöorganisation, bland andra Conservation International.
Östtimor: Östtimor är beläget i hjärtat av koralltriangeln, ett område i Asien-Stilla havet som har den största diversiteten av marint liv i världen. Det sträcker sig över sex länder (Indonesien, Malaysia, Papua Nya Guinea, Filippinerna, Salomonöarna och Östtimor), ekosystemen i detta område stöder fler än 340 miljoner människors liv.
För media tillgängligt material (Var god uppge källor för bilder.)
För mer information kontakta:
Emmeline Johansen, Regional Communications Manager, Asia Pacific
Field Division, Conservation International | +64 4 277 793 401 |
ejohansen.conservation(at)gmail(dot)com
Om:
Conservation International (CI) Grundat på en stark bas av vetenskap, partnerskap och fältförsök stärker CI samhällen så att de ansvarsfullt och hållbart tar hand om naturen, vår globala biodiversitet för människors långsiktiga välbefinnande. Grundat 1987 har CI sitt säte i Washington, DC, och nästan 900 anställda som arbetar i fler än 30 länder på fyra kontinenter samt över 1.000 partner runt världen. För mer information gå till http://www.conservation.org och följ oss på Twitter, @ConservationOrg, eller Facebook: http://www.facebook.com/conservation.intl.
…
Källa: Conservation International
Vice utrikesministern Constancio Pinto sade att även om han hade hört att TNI, den indonesiska armén, gått in i Naktuka, kände han inte till motiven, skälen eller händelserna, för TNI att göra dett och att han fortfarande undersökte frågan.
Vi har fått information från samfundet i Naktuka att
en TNI-patrull gick in i området och på grund av detta
har vi skickat en grupp för att utreda vad som verkligen
hänt, varför de gått in, vilken aktivitet de
utfört och deras skäl för att göra detta
,
sade Constancio Pinto till journalister i parlamentet i onsdags,
den 6 februari 2013.
Med detta förklarade Pinto att det sedan länge varit Östtimors position att Indonesiens väpnade styrkor inte tillåts att gå in i eller patrullera i Naktuka.
Det var ett gemensamt beslut och nyligen tog vi upp frågan
i Bandung (under den gemensamma gränskommitté
möte) och bad TNI sluta gå in i Naktuka
, sade
viceministern.
Fram till publiceringen har Timor Post försökt att få bekräftelse från Indonesiens ambassadör i Östtimor på telefon och med bud utan att få svar. Men polisens andreman, Afonso de Jesus, sade till journalister att han hittills inte fått någon information om denna händelse från kommandot i Oecussi.
Vi har inte fått någon information från
Oecussis distriktskommando om att TNI gått in i Naktuka,
så jag vill inte kommentera det
, sade han.
Källa: Timor Post
Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/02/budget-passed-in-general-committee.html.
Östtimors parlament har just avslutat tre dagars allmän debatt om budgeten för 2013 och godkänt dess huvuddrag med 40 röster mot 0 och 25 nedlagda (alla FRETILIN).
I morgon kommer de att börja debattera ändringar och rösta om varje del av budget med en sista omröstning den 20 februari. Under de senaste veckorna har varje parlamentskommitté hållit omfattande utfrågningar om olika delar av budgeten, lyssnat till uttalanden från La'o Hamutuk och många regeringstjänstemän samt andra. Kommitté C (Offentliga finanser) sammanställde sin analys och sina rekommendationer med dem från andra permanenta kommittér och gruppen av kvinnliga parlamentariker till en 92-sidig rapport (på portugisiska), som La'o Hamutuk har översatt till engelska.
La'o Hamutuk's webbsidor om budgeten omfattar många dokument och rapporter på engelska, tetum och portugisiska samt dagliga pressmeddelanden från parlamentet och inledningstal av premiärminister Xanana Gusmão och FRETILIN-ledaren Mari Alkatiri.
I rapporten finns kommitté C:s 16 egna rekommendationer, som vi har översatt:
Tasi Mane-projektetfrån infrastrukturfonden, 50 miljoner dollar, för att primärt täcka återkommande utgifter ur den konsoliderade fonden och lovade i parlamentet att återföra detta belopp i budgeten för 2013, vilket inte har skett. Vi rekommenderar att parlamentet, när det diskuterar detaljerna, tar med denna överföring till infrastrukturfonden samt minskar fonden för oförutsedda utgifter och avsättningen
till regeringen i stort(reservationer för särskilda program, retroaktiv finansiering och medel för juridiska tjänster).
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost cscheiner@igc.org
webb www.laohamutuk.org
Från Televizaun Timor-Leste (tetum).
Sextio fordon som har skänkts av Förenta Nationernas integrerade uppdrag i Östtimor (UNMIT) till Östtimors regering har fördelats till olika statliga institutioner.
Fordonen tillhörde UNMIT och erbjöds som stöd för att genomföra myndigheternas arbete på fältet.
Under överlämningsceremonin uppmanade direktöre för finansministeriet myndigheterna att verkligen använda fordonen för att tjäna landets folk.
Varje myndighet borde uppfylla de uppsatta kriterierna, vilket
betyder att att de ska ha pengar för underhåll eftersom
alla dessa bilar är i gott skick
, sade han.
Ordföranden för RTTL:s administrativa råd, Expedito Ximenes, sade att bilen de fått från UNMIT kommer att hjälpa dem att utföra sitt arbete optimalt.
Källa: Timor-Leste Subscriber News/Timor-Leste Media Development Center
Den 30 januari 2013 organiserade statssekretariatet för miljö (Secretariat of State for Environment - SEMA) och statssekretariatet för skogsbruk och naturvård (Secretariat of State for Forestry and Nature Conservation - SEFCN) tillsammans med Paz-universitet (Universidade da Paz - UNPAZ) återplantering av skog på toppen av berget Pilila i Liquiçá-distriktet.
Målet för denna aktion var att uppmuntra unviersitetsstudenter och ungdom i allmänhet och på samma gång ge utbildning om miljöbevarande under regnperioden.
Betydelsen av den här aktiviteten motsvarar behovet av
samhällsutbildning för universitetsstudenter och ungdom
i allmänhet när det gäller naturskydd,
särskilt i Liquiçá-distriktet med hänsyn
till risken för naturkatastrofer under regnperioden. Vi
är alla ansvariga för att skydda miljön
, sade
statssekreteraren för miljö.
Utöver statssekreteraren för miljö, Nominando Soares, var statssekreteraren för skogsbruk och naturvård, João Cardoso Fernandes, rektorn för Paz-universitet, Lucas da Costa, och studenter från universitet närvarande.
Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering
1 | januari | nyårsdagen |
29 | mars | långfredag |
1 | maj | arbetets dag |
20 | maj | återställandet av självständigheten |
30 | maj | Corpus Christi |
8 | augusti | Idul fitri |
30 | augusti | folkomröstningsdagen |
15 | oktober | Idul adha |
1 | november | Alla helgons dag |
2 | november | Alla själars dag |
12 | november | nationell ungdomsdag |
28 | november | utropandet av självständigheten |
7 | december | Nationens hjältars dag |
8 | december | Maria obefläckade avelse |
25 | december | juldagen |
Källa: Pressmeddelande/Östtimors regering
Hera marinbas, Östtimor. USA-marinen och den timoresiska marinen började sin första samövning (Cooperation Afloat Readiness and Training - CARAT) den 25 januari med en invigningsceremoni i Heras marinbas.
USA:s ambassadör Judith Fergin och överste Falur Rate
Laek, stabschef i Östtimors försvarsstyrka (F-FDTL)
förrättade ceremonin.
Foto: Prudencio Cabral/U.S. Navy
Fergin försäkrade åter USA:s stöd till Östtimors ansträngningar att konsolidera freds- och säkerhetsförbättringar och framhöll att övningen ökade det ömsesidiga samarbetet.
De bidrag som deltagarna i övningen CARAT kommer att ge den
här veckan kommer att stärka grunderna för samarbete
mellan våra två länder de kommande åren
,
sade Fergin.
I sitt öppningstal konstaterade Laek att de kommande övningarna skapar en starkare relation mellan östtimoresiska och amerikanska flottstyrkor.
Partnerskapet mellan de östtimoresiska och amerikanska
flott- och marinstyrkorna är inte nytt. Dessa flott- och
marinövningar mellan Östtimor och Förenta staterna
kommer att säkra fred, skapa erfarenhet och stärka det
permanenta partnerskapet mellan Östtimor och Förenta
staterna
, sade Laek.
De kommande fyra dagarna kommer marinsoldater från USA-flottans antiterrorist- och säkerhetsgrupp (Fleet Antiterrorism and Security Team - FAST), Stilla havet, genomföra praktisk överföring av färdigheter och stridsgrunder till sina motsvarigheter i F-FDTL.
Utöver FAST kommer också kustbevakare från USA:s
kustbevakningsutbildning i Yorktown, Va., och mariningenjörer
(seabees
) från Naval Mobile Construction
Battalion (NMCB) 5, i Port Hueneme, Calif. att utbyta
ämneskunskaper med F-FDTL-marinen på fler
F-FDTL-fartyg. Kustbevakare kommer att hålla utbildningar i
teknik, navigation, sjömanskap och skadebegränsning
medan seabees
kommer hålla klassrumskurser i medicin,
mekanik och ellära.
Representerande USA-styrkorna konstaterade örlogskapten Jennie Stone, CARAT:s förbindelseofficer konstaterade att dessa utbyten låter marina yrkesarbetare dela goda erfarenheter och bygga partnerskap.
Våra partner i F-FDTL är skickliga professionella och
den här övningen hjälper till meda att öka
samarbetsförmågan mellan våra styrkor och
samtidigt skapa personliga och yrkesmässiga relationer. Denna
pågående utveckling blir avgörande om framtida
händelser skulle fordra att våra styrkor arbetar sida
vid sida
, sade Stone.
CARAT är en serie årliga, bilaterala marinövningar mellan USA:s marin och de väpnade styrkorna i Bangladesh, Brunei, Kambodja, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand och Östtimor.
För mer nyheter från kommendören för Task Force 73, besök www.navy.mil/local/ctf73/.
Källa: Kommendören, Logistics Group Western Pacific Public Affairs
Det statliga företaget PT Telekominkasi Indonesia (Telkom) vill kontrollera 60 procent av Östtimors mobiltelefonmarknad inom fem år genom sitt nyligen grundade dotterbolag Telekomikasi Indonesia International (Telin) rapporterar tidningen Jakarta Post.
Telin, som planerar att kommersialisera mobiltelefontjänster under varumärket Telkomcel, kommer att investera 50 miljoner dollar för att bygga den nödvändiga infrastrukturen, sade företagets ordförande Arief Yahya vid öppnandet av företagets kontor i den östtimoresiska huvudstaden Dili.
Omkring 30 basstationer har redan installerats i Dili, sade Arief Yahya, och tillade att ytterligare 80 stationer kommer att vara på plats i slutet av april och täcka 95 procent av Östtimors territorium.
Telkoms ordförande förtydligade att Telin kommer att bli i stånd att attrahera kunder från konkurrenterna tack vare konkurrensfördelen av att vara i stånd att länka Östtimors nätverk till det på den västra halvan av ön Timor (i Indonesiens provins East Nusa Tenggara) och andra indonesiska nätverk.
Den östtimoresiska regeringen tilldelade de första nya telekomlicenserna till Digicel Pacific Limited (Digicel) och PT Telekomunikasi Indonesia International (Telin) sommaren 2012.
PT Gapura Caraka Kencana från Indonesien och Viettel Global Investment Joint Stock Company från Vietnam fick inga licenser vid denna tilldelning.
Källa: macauhub
Ett sista desperat försök av Lucia Lobato att överklaga ett beslut att döma henne till fem års fängelse för korruption har avvisats av appellationsdomstolen, Östtimors högsta instans (Radio Liberdade). Redan i december förra året bekräftade samma appellationsdomstol ett beslut av en lägre instans, som hade dömt henne till ett kortare straff. Men ett kryphål i lagen gav henne möjlighet till ytterligare utvägar.
Lobato, den tidigare justitieministern i Xanana Gusmãos regering har varit anklagad för korruption efter en affär för att köpa fängelseutrustning med hennes man inblandad (Läs mer här.). Även om anklagelserna mot Lobato kom upp till ytan 2008 och hennes fall utreddes av landets rättsväsende, fortsatte hon att inneha sin post som justititeminister till 2012, strax för parlamentsvalen, i vilka Xanana Gusmãos CNRT-parti vann de flesta rösterna. Gusmão fortsätter att leda Östtimors koalitionsregering.
Enligt Radio Liberdade, överfördes Lobato till Gleno-fängelset igår för att avtjäna sitt femårga straff (Läs en beskrivning av Gleno-fängelset i The Dili Weekly.). Hon åtföljdes av sin familj, bland andra sin kusin Rogerio Lobato, som också avtjänat ett fänglesestraff för sin inblandning i 2006 års kris.
Källa: Alex Tilman
Sydney Morning Herald har flera reportage av från Östtimor med anledning av UNMIT:s avveckling. Reportagen har gjorts av Lindsay Murdoch, som mycket länge har skrivit om landet, och illustreras med uttrycksfulla fotografier av Jason South.
Det första reportaget handlar om en kvinna vars 17-årige nevö sköts av pro-indonesisk milis 1999. Du kan läsa det på http://www.smh.com.au/world/for-the-first-time-in-500-years-east-timor-stands-alone-20130118-2cyrq.html.
Det andra, http://www.smh.com.au/world/freedom-found-still-searching-for-salvation-20130119-2d00m.html, beskriver ett återbesök hos en ung kvinna som 1999 levde i ett flyktingläger i Liquica med en liten dotter. Nu lever kvinnan med den 13-åriga dottern under mycket enkla förhållanden i den lilla byn Hatukesi en halvtimmes bilfärd från Liquica.
Anpassning av http://laohamutuk.blogspot.com/2013/01/lh-advice-on-2013-state-budget.html.
Den här veckan framträdde La'o Hamutuk inför två av Östtimors parlamentskommittéer med kommentarer till förslaget till statsbudget för 2013. Vi berömde några bra sidor och pekade ut andra delar som behöver förbätttras.
Du kan ladda ner vårt skrivna bidrag på engelska och tetum. Det täcker följande ämnen:
Vi skrev också ett kompletterande bidrag om jordbruk och ett kort bidrag om energipolitik, båda på tetum.
Mer information, dokument och analyser finns på vår kontinuerligt uppdaterade budgetsida på webben, http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/12OGE13.htm.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost charlie@laohamutuk.org
webb www.laohamutuk.org
FN har sammanställt en bildkavalkad över kvinnliga poliser som tjänstgjort i UNMIT fram till avvecklingen. Du kan se den här.
Källa: FN
JSMP har än en gång fått finansiellt stöd från den norska ambassaden i Jakarta för de kommande tre åren på totalt 542.587 dollar för tiden november 2012 - 2015.
Det här finansiella stödet kommer att användas för att stödja Women's Justice Unit (WJU) program för att fortsätta underlätta kvinnors tillgång till det formella rättsväsendet.
Det här finansiella stödet visar den norska
regeringens avsikt att stödja rättsväsendet i
Östtimor och särskilt när det gäller att
främja kvinnors rättigheter och tillgång till det
formella rättsväsendet
, sade Luis de Oliveira
Sampaio, verkställande direktör för JSMP.
De här medlen kommer att finansiera övervakning av domstolar och spridandet av juridisk information till och utbildning av bymyndigheter och kvinnors föreningar i ensligt belägna områden liksom gymnasieelever om genusfrågor med anknytning till lagen om våld mot kvinnor, strafflagen och lagen om juridiska processer.
Tidigare, från början av 2009 till november 2012, gav den norska regeringen finansiellt stöd på totalt 560.266 till ett program för att främja kvinnors tillgång till det formella rättsväsendet.
För mer information, var god kontakta:
Luis de Oliveira Sampaio, Executive Director of JSMP
epost luis@jsmp.minihub.org,
tel 3323883 / 77810637
webbplats www.jsmp.tl
För att prenumerera på olika nyhetsbrev (på engelska) skicka ett tomt mejl till
Källa: Pressmeddelande/Judicial System Monitoring Programme (JSMP)
I East Timor Law and Justice Bulletin (ETLJB) finns en ny artikel av Matthew Libbs. Den är en antropologisk analys av giftermål i Östtimor. Titeln är Giftermål i Östtimor.
Källa: Warren Wright (redaktör för ETLJB)
FN:s nyhetsavdelning presenterar en artikel illustrerad med fotografier om avvecklingen av UNMIT på sin webbplats. Adressen är http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=43884&Cr=timor-leste&Cr1=#.UPfZ9X1x5yD.
Se fotona här: http://photoblog.nbcnews.com/_news/2013/01/07/16393790-prime-minister-turns-traffic-cop-after-hitting-east-timor-gridlock?lite.
Östtimors premiärminister Xanana Gusmão, i mitten, dirigerar förarna, när han försöker att lösa upp ett trafikstopp utanför presidenpalatset i Dili den 7 januari 2013.
Xanana Gusmão, som ledde det väpnade motståndet som resulterade i Östtimors självständighet efter 24 års indonesisk ockupation och en övergångstid 2002, steg omedelbart ur sin bil och började dirigera trafiken, när han konstaterat att det inte fanns någon polis på platsen, rapporterade European PressPhoto Agency.
Källa: David R Arnott/NBC News
Hungersnöd har haft outplånlig påverkan på de vietnamesiska och östtimoresiska samhällena. Emellertid så, enligt en forskare, så skulle dessa två katastrofer varit hanterbara eller kunnat undvikas med den rätta sortens mänsklig intervention.
Geoffrey Gunn, professor i internationella relationer vid Nagasakis
universitet i Japan, förklarade att massvält i dessa
två länder orsakades av krig och andra mänskliga
orsaker
. Professor Gunn illustrerade sin sak med en
översikt över den stora hungersnödens 1945 i norra
Vietnam historia och den östtimoresiska hungersnöden
mellan 1978 och 1982.
Under massvälten i Östtimor fördelades livsmedel
bara i armékontrollerade områden
, citerade
akademikern. Han belyste också ett annat fall under
kriget: Regeringen i Macau begärde att tre tusen ton ris
skulle levereras till Macau, men fransmännen sade
, förklarade professorn.vi vill
inte göra några affärer med er, vi kan inte avvara
något ris till er
. Det är färför jag
försöker att diskutera hungersnöd och
livsmedelshandel
Gunn har besökt många platser runt hela jorden -
inklusive Vietnam och Östtimor - de två huvudobjekt han
för närvarande studerar. De senaste åren har
jordbruket haft stora framgångar i Vietnam, enligt Gunn, som
rest två gånger genom landet förra
året. Och ändå har de fortfarande tyfoner,
frågor om överbefolkning och andra naturkatastrofer och
av människor skapade katastrofer. Nu bygger de golfbanor i
Vietnam och urbaniseringen gör att mindre och mindre mark
är tillgänglig. Som en följd av detta, så har
Vietnam, efter 20 år, nya kriser. Medan Östtimor inte
är så framgångsrikt på
jordbruksområdet, de måste importera ris.
Kommer hungersnöden igen? Forskaren sade att det är
svårt att förutsäga. Vanligen utlöser krig
hungersnöd,men också utan krig, har vi fortfarande
problemen med bärkraft och demokratiska faktorer såsom
befolkningstillväxten i Östtimor. Utöver krig
så finns det andra faktorer som kan bidra till nya
livsmedelsporblem, såsom befolkningen. Man kan inte
förutsäga huruvida livsmedelsbrist uppstår igen
eller inte.
Gunn höll ett tal under rubriken Hungersnöd och
hantering av hungersnöd i Vietnam och Östtimor
på Saint Joseph-universitetet i onsdags med budskapet att
hungersnöd uppstår inte bara eller primärt
på grund av en Malthusisk brist på mat utan
också på grund av systematiska ojämlikheter i
mekanismerna för livsmedelsfördelning. Det betyder att
hungersnöden både i Vietnam och Ö,sttimor skulle
kunnat hanteras eller undvikas med det rätta slaet av
mänskligt ingripande.
Gunn avslöjade också att han nu arbetar på en
nybok med titeln Riskrig: Den stora vietnamesiska
hungersnöden 1945
, som ska publiceras inom ett år i
Förenta Staterna. Jag hoppas att människor kommer
ihåg historien och ansvaret för krig. Amerika, Japan och
Frankrike etc., de bär alla på ansvaret för krig,
särskilt Japan
, sade Gunn.
Källa: Grace Yu/Macau Daily Times
Kirsty Sword Gusmão, Östtimors premiärministers Xanana Gusmão fru, har fått diagnosen bröstcancer och kommer att opereras i Melbourne idag.
Hon fick nyligen besked om tidig bröstcancer under en semester med sina tre barn för att besöka sin mor och mormor i Melbourne.
Hon kommer att opereras idag på Peter MacCallum Cancer Centre, Australiens enda offentliga sjukhus ägnat åt cancerbehandling.
Xanana Gusmão, har flygit till Melbourne för att vara vid hennes sida. Han väntas resa tillbaka till Östtimor senare.
I ett pressmeddelande uttrycker de båda
sitt särskilda tack till alla våra vänner och
kollegor samt övriga, som önskat oss välgång,
från sitt hemland och från hela världen för
de underbara budskapen om stöd
de har fått.
De tackade också personalen vid Peter Mac Cancer
Centre och lovordade centret för att behandla alla sina
patienter likvärdigt och med den bästa medicinska och
själsliga vård
.
Xanana Gusmão och australiskan Kirsty Sword Gusmão gifte sig 2000 och när Östtimors självständighet återupprättades 2002 blev han landets förste president och hon dess första presidenthustru.
De möttes 1994, när hon arbetade som engelsklärare och han avtjänade ett 20-årigt straff i indonesiskt fängelse för att ha lett en östtimoresisk motståndsgrupp.
Kirsty Sword Gusmão är också ordförande för ALOLA-fonden, en organisation som stöder kvinnor och barn i Östtimor, och goodwillambassadör för utbildning.
Pressmeddelandet säger att paret är mycket nöjt med den tidiga diagnosen och behandlingen.
Källa: Craig Butt/The Age
Anpassning från http://laohamutuk.blogspot.com/2013/01/2013-budget-documents-available.html. Budgetluntorna och ytterligare analyser finns på http://www.laohamutuk.org/econ/OGE13/12OGE13.htm.
När vi börjar ett nytt år tillgängliggör La'o Hamutuk 2013 års budget dokument uppgjorda av finansministeriet på vår webbplats med sammanfattningar och preliminära analyser.
Budgeten är på totalt 1,8 miljarder dollar, omkring lika mycket som 2012. Omkring en fjärdedel kommer att finasieras med medel från onfrastruktur. och humankapitalutvecklingsfonderna, som inte utnyttjats, vilket minskar det förväntade uttaget från oljefonden 2013 till 1,2 miljarder dollar. Det är 4,6% av Östtimors förmodade oljerikedom och lite mindre ohållbart än de 1,5 miljarder regeringen tog ut ur oljefonden under 2012.
Investeringarna kommer att vara mindre än 2012, men periodiska utgifter kommer att öka med 20%. Avsättningar för hälsovård och utbildning har ökat, men är fortfarande långt under internationella normer.
Vi har också just publicerat de slutliga budgetdokumenten för tilläggsbudgeten i oktober 2012, se http://www.laohamutuk.org/econ/OR12/12OR2012.htm.
Källa: La'o Hamutuk - The Timor-Leste
Institute for Development Monitoring and Analysis
Rua dos Martires da Patria, Bebora, Dili
P.O. Box 340, Dili, Timor-Leste (Östtimor)
telefon +670 332 1040, +670 7734 0965
epost peacefulsystems@gmail.com
webb www.laohamutuk.org
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har utsett José Ramos-Horta, en tidigare president i Östtimor och mottagare av Nobels fredspris, till sin nye särskilde representant till av kupper drabbade Guinea-Bissau.
Mannen som hjälpte till att ge Östtimor självständighet kommer också att leda Förenta Nationernas integrerade fredsskapande uppdrag i Guinea-Bissau (United Nations Integrated Peacebuilding Office in Guinea-Bissau - UNIOGBIS).
Han ersätter den rwandiske diplomaten Joseph Mutaboba, vars period i det oroliga västafrikanska landet är slut den 31 januari.
Ramos-Horta, 63, har en mer än tre decennier lång
diplomatisk och politisk karriär i tjänst hos fred och
stabilitet i Östtimor
, står det i ett
FN-uttalande.
Mutaboba, utsedd 2009, lämnade landet i början av december. Guinea-Bissau krävde att han skulle ersättas och anklagade Mutaboba för att favorsera den regering som förlorade makten efter en statskupp i april, som avbröt ett presidentval.
En interimistisk civil administration planerar att hålla val nästa år. Guinea-Bissau har lidit av kronisk instabilitet på grund av konflikter mellan armén och staten efter frigörelsen från Portugal 1974.
Ramos-Horta, landsflyktig talesperson för Östtimor under två decennier av ofta brutal indonesisk ockupation, talade för mildhet mot indoneser anklagade för grymheter liksom mot soldater, som gjort myteri och försökte mörda honom 2008.
Han har sedan dess varit aktiv för internationella fredsinitiativ.
Ramos-Horta delade 1996 Nobels fredspris med den östtimoresiske biskopen Carlos Filipe Ximenes Belo.
Han utsågs till FN-posten samtidgt som FN avslutar sitt fredsbevarande uppdrag i Östtimor idag - efter 13 år i Asiens yngsta stat efter en blodig övergång till självständighet.
Källa: Agence France-Presse
Culture unplugged har lagt upp tre dokumentärer om Östtimor på internät