Östtimor
Nyheter

17 - Östtimor i oljedispyt

Australien/ Oljefyndigheter orsakar strid om havsgränsen

Illustrerad artikel i Svenska Dagbladet.

15 - FN säger till proindonesiska flyktingar att det är säkert att återvända hem

Atambua. Representanter för FN:s säkerhetsråd sade på onsdagen till östtimoresiska flyktingar, som är för autonomi, i Atambua nära Västtimors gräns att det är säkert för dem att återvända till Östtimor.

"De människor vi mötte i Östtimor säger att de vill ta emot er", sade säkerhetsrådets utsände Martin Andjaba till en grupp ledare i flyktinglägret Haliwen.

Sjumannadelegationen från säkerhetsrådet anlände till Atambua, 25 kilometer från gränsen till det FN-administrerade Östtimor, tidigt på onsdagen med kraftig indonesisk militäreskort.

FN-besökarna är de första utländska officiella besökare som besökt området sedan tre hos FN:s flyktingkommissariat anställda höggs till döds av proindonesiska milismän i Atambua den 6 september 6, vilket utlöste 400 hjälparbetares tillbakadragande.

En av ledarna i flyktinglägret, Augustine Pinto, som själv kallar sig ledare for Diliavdelningen av "Union of Timorese Warriors" (UNTAS), sade till Andjaba att människorna i lägret, 12.000, inte var redo att återvända än.

UNTAS tillhörde de östtimoresiska milisgrupper som bär ansvaret för den våldsvåg som ödelade Östtimor och lämnade minst 600 döda efter omröstningen för självständighet från Indonesien förra året.

"Vi kommer bara att återvända om vi får garantier för att vi kan leva i fred samtidigt som vi är lojala mot Indonesien. Vi håller fast vid våra principer att vi är indonesiska patrioter", sade Pinto.

"Vi vill återvända med den rödvita (indonesiska) flaggan", sade han.

Milismännen flydde till Västtimor inför ankomsten av en internationell styrka med sanktion att stoppa våldet och lever nu bland de uppskattningsvis 130.000 flyktingar som fortfarande finns i eländiga läger.

Människorättsförespråkare har sagt att milisen härskar i flyktinglägren och terroriserar flyktingar som vill återvända hem.

Andjaba kritiserade senare den information flyktingarna i Haliwen-lägret fått.

I enskilda samtal sade lägerledare till de utsända att de av säkerhetsskäl inte kan återvända till Östtimor, att de inte accepterar territoriets självständighet och att de inte kommer att återvända om inte Östtimor åter integreras med Indonesien.

"Bättre information måste ges till flyktingarna, eftersom östtimoresiska ledare försäkrade oss, när vi var i Östtimor, att flyktingarna, när de återvänder kommer att åtnjuta full säkerhte", sade Andjaba.

Andjaba sade också att polischefen i Västtimor hade lovat att undersöka klagomål över terror mot flyktingar, som FN:s flyktingkontor fått.

Som avslutning på sitt besök åkte de sju till den vita envåningsbyggnad i Atambua, där den hemska massakern på de tre flyktingarbetarna skedde den 6 september.

Varje delegat lade blommor på den plats framför byggnaden, där kropparna av de tre -- en amerikan, en kroat och en etiopier -- dödade brändes.

En hög brända möbler och datorer låg fortfarande på trottoaren framför byggnaden, vars fönster är krossade.

"Förövarna av detta avskyvärda brott måste ställas inför rätta", sade Andjaba.

Andjaba har sagt att delegationens främsta uppgift är att få ut flyktingarna från lägren -- antingen hem eller till bosättning i andra delar av Indonesien.

Delegation ska okcså kontrollera hur det går med Indonesiens verkställande av säkerhetsrådets resolution 1319, som kräver omedelbar avväpning och upplösning av milis baserad i Västtimor och åtal av de tre hjälparbetarnas dråpare.

"Vi vill att FN:s flyktingorgan och alla andra hjälporganisationer återvändert till lägren så att den kan hjälpa flyktingarn, särskilt att återvända", sade Andjaba vid en presskonferens på måndagen.

Andjaba sade att FN-delegationen ville ha garantier från de indonesiska myndigheterna att de skulle se till att förhållandena var tillräckligt säkra för att låta hjälparbetare återvända och hjälpa till att flytta flyktingarna ut från lägren i vilka de har suttit fast i 14 månader.

Jakarta, hänvisande till brist på medel, har sagt att man planerar att snart stänga lägren och registrerar nu flyktingarna -- för att avgöra om de vill återvända hem eller bosätta sig annorstädes i Indonesien.

Källa: Bronwyn Curran för Agence France-Presse

15 - Timoreserna betalar priset för stabiliteten

Internationell realpolitik visade sig vara viktigare än humanitära hänsyn igår, när Förenta Nationerna medgav att det var bättre låta Indonesiens president vara kvar vid makten än att kämpa för 120.000 svältande östtimoresiska flyktingar, som hållits som politisk gisslan i Västtimor de senaste 14 månaderna. En grupp av sju representanter för FN:s säkerhetsråd, inklusive Storbritanniens ställföreträdare i rådet, Stewart Eldon, sade under ett besök på Timor att inga åtgärder skulle vidtas mot Indonesiens president, Abdurrahman Wahid, trots att han inte följt säkerhetsrådets resolution om flyktingkrisen.

Delegationens ledare, Namibias FN-delegat, Martin Andjaba, sade precis före avfärden från det självständiga Östtimor till indonesiska Västtimor att han "inte var här för att straffa Indonesien eller för att rekommendera säkerhetsrådet kräva bestraffning". "Vårt uppdrag är inte att destabilisera", sade han. "Vi vill inte ha någon konfrontation. Vi vill samarbeta med de indonesiska myndigheterna så att allt kan göras för att lösa flyktingfrågan och återföra dem till Östtimor."

Mer än 170.000 flyktingar har redan återvänt hem men strömmen av återvändande har praktiskt taget upphört efter att alla internationella och de flesta lokala hjälporganisationer lämnade området som en följd av morden på tre av FN:s flyktingarbetare i den västtimoranska gränsstaden Atambua den 6 september. De dödades av en mobb av proindonesisk östtimoresisk milis, som med stöd av den indonesiska armén hade terroriserat flyktingarna och hjälparbetarna efter deras ankomst i september 1999 för att hjälpa till med att lösa krisen.

Säkerhetsrådet antog omedelbart en resolution som krävde avväpning och upplösning av milisen, åtal av mördarna och återställandet av lag och ordning och en större insats för att hjälpa till att repatriera de flyktingar, som vill återvända till Östtimor. Jakarta skickade omedelbart över 5.000 soldater och poliser till Västtimor och började, som en stor uppvisning, leta efter vapen.

Mer än 90 automatgevär och hundratals hemmagjorda gevär beslagtogs och åtskilliga arresterades. FN-representanterna är i Timor för att kontrollera framstegne bedöma fortsatta åtgärder. Delegationen ska besöka Atambua idag, men det är osannolikt att de får en sann bild av läget; besöket är omsorgsfullt planerat. Mer än 1.000 soldater har skickats till staden.

De har redan fått förstahandsinformation från flyktingar, som nyligen återvänt till Östtimor, att sanningen är att i Västtimor milis och vissa militära förband fortfarande terroriserar flyktingarna, hindrar dem från att fritt välja att återvända till Östtimor.

Det är också klart att FN:s flyktingkommissarie och andra internationella organisationer skulle utsättas för enorm fientlighet från milisen, om de föröskte att återuppta hjälparbetet och repatrieringen i Västtimor. En FN-källa i Östtimor sade: "Alla i Östtimor inser att det inte gynnar någon, allra minst flyktingarna, att rubba president Wahids ömtåliga politiska position i Jakarta." President Wahid står under ett ökande tryck att avgå. Krisen i Västtimor är bara ett av flera slag han utkämpar. Separatiströrelser som snabbt trappar upp sin verksamhet i Aceh och Papua, två finansskandaler, hans misslyckande att få stopp på den ekonomiska oron i landet och regeringens oförmåga att få tag på den förre diktatorns, Suhartos, förrymde son används också som argument av hans kritiker. Emellertid så betraktar det internationella samfundet Wahid som den bäste presidentkandidaten, enligt FN-källor. "Oron gäller att om Wahid tvingas bort, så" sade han, "skulle Indonesiens kunna störtas ner i en långvarig politisk instabilitet som skull kunna leda till att militären griper makten."

Källa: John Aglionby för The Guardian (UK)

02 - CWS återupptar hjälpen till Västtimor

New York City. Efter ett nästan två månader långt uppehåll i hjälparbetet i Västtimor på grund av morden på tre av FN:s lokalanställda hjälparbetare av proindonesisk milis återupptog Church World Service denna vecka arbetet i Kupang, Västtimors huvudstad, och i Atambua på gränsen till Östtimor.

Under det senaste året har CWS hjälpt mer än 10.000 flyktingar från Östtimor med tält, filtar, mat, sängar, myggnät och hygienartiklar. De är en del av de uppskattningsvis 120.000 flyktingar från Östtimor som fortfarande finns i läger i Västtimor.

CWS är också en av de få organisationer som har utbildade rådgivare som hjälper de överlevande att bearbeta traumatiska upplevelser som förlust av familjemedlemmar, hem och flykt. Omkring två dussin av CWS rådgivare arbetar i Atambua och Kupang.

"Östtimor har stabiliserats under FN:s skydd, det tillåter FN-organ och hundratals internationella hjälporganisationer att arbeta där. Färre grupper hjälper till att tillgodose de grundläggande behoven hos de östtimoreser som har flytt till väst", sade Rick Santos, CWS tillförordnade direktör för social och ekonomisk utveckling. "CWS fortsätter att hjälpa de mest utsatta östtimoreserna och det är människorna i flyktinglägren i väst."

"Eftersom våra hjälpare är indoneser och timoreser och tack vare internationella påtryckningar för att avväpna milisen, kan vi öppna vårt Kupang-kontor", sade Santos. "FN har ännu inte återvänt."

Santos sade att CWS:s fyra-personerskontor undersöker de aktuella behoven. "Ingen hjälp har nått in i lägren under nästan en månad", sade han. "Jag är inte säker på vad vi kommer att se, men jag tror att läget i lägren är mer desperat."

Nästan 400 utländska hjälparbetare, inklusive åtskilliga som arbetade för Church World Service, evakuerades till Indonesien och det av FN administrerade Östtimor efter morden. Milisens aktiviteter hade tilltagit i åtskilliga veckor och i stigande utsträckning riktats mot internationella hjälparbetare och internationella organisationers lokalanställda.

30 - Östtimorfest i Stockholm

Ett 40-tal deltagare deltog och fick förutom mat och dryck höra minnen av två tidigare ordföranden i kommittén, Ann Larsson och Jan-Erik Forsberg, samt några ord av en av grundarna, Hendrik Amahorseja. Peter Brune från Caritas, den katolska hjälporganisationen, i Sverige berättade minnen från sina besök i Östtimor.

En högre Falinitilledare sade att en liten styrka, mindre än 100 man, snart kommer att skickas till gränsen mot Västtimor för att spana och hålla kontakt med lokalbefolkningen.

"De (Falintil) vill till gränsen", sade en annan källa i självständighetsrörelsen CNRT. "De känner folket och bergen där och de kan förflytta sig snabbt. FBS (FN:s FredsBevarande Styrka) med all sin moderna utrustning har inte hindrat milis från att nå så långt som Baucau."

Planen att delta i territoriets försvar kom när FN:s chefsadministratör Sergio Vieira de Mello meddelade att Falintil skulle erkännas som den legitima grunden för landets nya självförsvarsstyrka. Han antydde också ett ökat samarbete mellan FN:s fredsbevarare och Falintil.

de Mello sade att FN:s generalsekreterare Kofi Annan i ett brev till slälvständighetsledaren Xanana Gusmão redan för flera månader sedan erkänt Falintils roll i "detta lands nu, historia och framtid".

de Mallo uttalade ett klart krav att den proindonesiska milisen skulle sluta med våldet över gränsen och varnade att tidigare milisledare skulle ställas inför rätta för krigsförbrytelser.

"De är inte många och vi känner dem. En och en kommer de att ställas till svars sina gamla och nya brott", sade han.

Ett annat tecken på det nya Östtimors framväxande politiska landskap var när Gusmão i går avgick som Falintils befälhavare vid en formell parad i styrkans förläggning i bergen söder om Dili. Den hölls på Falintils 25-åsdag.

Framför Falintilkämparna höll Gusmão sitt sista tal i uniform. Hans röst stockade sig av känslorna, när han sade: "Jag var er befälhavare men jag lärde mig av er hur man för krig. Jag lärde mig av er hur man tjänar den nationella saken och jag lärde mig av er hur man förlåter och försoningens anda."

Han mindes onda tider som när han tillfångatogs av indonesiska styrkor 1992 och Falintils totala styrka krympte till 150 beväpnade rebeller.

Men han lovordade den ny befälhavaren Taur Matan Ruak, som byggt upp styrkorna till mer än 1.500 beväpnade män. Med en gliring till FN bad han om ursäkt för de dåliga förhållandena för truppen i dess förläggning.

Falintil behöver nya hjältar som deltar i kampen för Östtimors återuppbyggnad ur spillrorna av förra årets milisvåld, sade Gusmão.

de Mello prisade Gusmãos beslut att lämna sin militära roll som "bekräftelse på att från och med idag är den militära och politiska makten delad i Östtimor - en bekräftelse av en av de bärande principerna för demokrati".

Gusmão hade dess för innan deltagit i en friluftsmässa som biskop Carlos Belo förrättade. Han satt längst fram tillsammans med sin 26-åriga dotter Zenilda ur sitt första äktenskap och sin nya australiska fru Kirsty Sword.

Falintil har också blivit historiskt på ett sätt genom att det är den första gerillarmén som har fått Nobels fredspris. Det skedde när veteranen bland självständighetsivrarna José Ramos-Horta, som fick priset 1996 tillsammans med biskop Belo, överräckte medaljen till Gusmão och befälhavaren Matan Ruak i Aileu.

Ramos-Horta lovade att använda sin del av prispengarna på 1,3 miljoner australiska dollar för mikrokrediter till Östtimors fattiga. Han vädjade till andra länder att bidra.

Mark Dodd, korrespondent i Aileu, Östtimor, för Sydney Morning Herald

20 - Gusmão lämnar militärledning

Källa: DN (TT-AFP, Jakarta)

19 - Östtimor ställer fram klockorna en timme

Barbara Reis, taleskvinna för FN, sade att ändringen kommer att göras i september och att den kommer att skapa två tidszoner på den delade ön Timor, som är mindre än 500 kilometer lång.

Östtimor kommer att bli nio timmar före Greenwich Mean Time istället för åtta som nu. Indonesiska Västtimor kommer att vara en timme efter sin granne.

Invånarna i den isolerade östtimoresiska enklaven Oecusse, som omges av Västtimor på tre sidor, kommer också att ställa fram sina klockor en timme.

Reis sade att beslutet fattats av territoriets FN-administration och självständighetsledare för att utnyttja dagsljuset bättre och för att anpassa tiden till närliggande regioners.

Källa: AP

04 - Östtimor

Dödsskott. Australiska FN-trupper sköt i onsdags ihjäl två milismän i Östtimor nära gränsen till Indonesien, meddelade militära FN-företrädare på torsdagen. Dödsskotten föll i en eldstrid mellan FN-soldaterna och en milisgrupp en halvmil nordöst om gränsstaden Maliana. Milismännen är de första som dödats av FN-styrkan. Enligt en FN-befälhavare citerad av Reuters bar milismännen indonesiska arméuniformer och vapen från Indonesien.

Källa: DN (TT-DPA, Dili)

Juli

14 - Gusmão lovordar nya regeringen

Självständighetsledaren Xanana Gusmão lovordade på torsdagen den nya administration som tillsattes dagen innan, och som ersätter den hittillsvarande provisoriska myndighet som helt kontrollerats av FN.

Avsikten med övergångsregeringen är att påskynda "timoriseringen" av landet för att förbereda det för självständighet.

- Jag har försökt skapa en laganda, så att vi kan ta ansvar för både våra misstag och våra framgångar, sade Gusmão efter det första regeringsmötet.

Fyra FN-tjänstemän ansvarar för polismakten, rättsliga frågor, finanserna och politiska frågor.

Allmänna val ska hållas i Östtimor mellan den 20 augusti och årsskiftet.

Källa: DN (TT-AFP, Lissabon)

08 - En nations födelse

En viktig faktor i utvecklingen av den nationella identiteten i Östtimor är den katolska identiteten. För att bättre förstå den, låt oss se på hur kyrkans ledare uttalat sig under den indonesiska ockupationen.

Före ockupationen räknade kyrkan 1974 150 000 trogna medlemmar.

Dilis siste portugisiske biskop José Joaquim Ribeiro protesterade till den indonesiske armébefälhavaren 1976 och anmärkte att "trupperna med sitt mördande, plundring och våldtäkter är tusen gånger värre" underförstått "än FRETILIN", som då betraktades som "kommunistiskt".

1977 när biskop Ribeiros lämnat Östtimor utsågs den förste timoresiske biskopen, Monsignore Da Costa Lopes. Åsiktsskillnader uppstod mellan honom och nuntien i Jakarta. Om de präster som gått till de "befriade zonerna" sade den timoresiske biskopen att FRETILIN bland sina medlemmar räknade ett betydande antal personer som fått en katolsk uppfostran och att många av dem gått på prästseminarier och tillade "Det finns inget ont i det".

Från och med 1981 började biskop Da Costa Lopes att offentligt fördöma situationen, särskilt tvångsrekryteringen av 50.000 timoreser för att kämpa mot FRETILIN. I ett skriftligt vittnesmål som publicerats av A paz é possivel em Timor Leste förklarade han: "Jag känner ett tvång att inför hela världen påtala det folkmord som pågår på Timor för att världen, om vi måste dö, åtminstone ska veta att vi dog "stående"". Dessa ställningstaganden som gjordes allt oftare störde Vatikanens realpolitik och irriterade den indonesiska makten som med alla medel försökte diskreditera biskopen. Biskop Da Costa tvingades följaktligen att avgå. Han dog i landsflykt i Portugal.

1983 utnämndes den unge Carlos Belo till biskop för att ersätta Da Costa. Det var Vatikanens sista försök att blidka Indonesien, ty Vatikanen försökte undvika att de indonesiska katolikerna skulle utsättas för förföljelse. Den 6 februari 1989 uppmärksammades den unge biskopen, som man trott vara mild och smidig, genom ett brev till FN:s generalsekreterare. Han skrev på ett enkelt och klart språk att "tills nu har folket inte konsulterats. Det är andra som talar i folkets namn. Det är Indonesien som säger att folket har valt integration, men Timors folk har aldrig själv sagt det. Portugal ville låta frågan lösas med tiden, men under tiden förgås vi som ett folk och en nation. Ers excellens, det finns inget mer demokratiskt sätt att ta reda på det timoresiska folkets högsta vilja än att genomföra en folkomröstning under FN:s ledning."

I en kommentar till sitt brev den 15 mars 1989 tillade han: "Det här brevet ska väcka världen; de ekonomiska och strategiska intressena kan inte tjäna som skäl för att kränka ett folks grundläggande rätt, hur litet det än är". Och i juli 1994 motiverade han sin begäran med hänsyn till sitt ansvar: "Indonesernaa betraktar mig som en oförsonlig motståndare, men de har fel. I själva verket är jag inget annat än en bekymrad observatör. Hur kan man vara annat, när påtalandet av orättvisor är en del av att vara biskop?"

Det är inte överraskande att Timors katolska befolkning nu överstiger 800 000 av en total befolkning på 950 000.

Bearbetning av del av artikeln "Naissance d'une nation" i Timor Informations nr 86 januari 2000
Tommy Pollák

29 - Östtimorkommittén till Anna Lindh om Moluckerna

Utrikesminister Anna Lindh

Som framgår av nedanstående meddelande från Australien är situationen på
Moluckerna mycket allvarlig. För att stävja det omfattande våldet uppmanar
Östtimorkommittén Er att till den indonesiska regeringen framföra följande
krav:

- att alla muslimska jihadtrupper omedelbart dras tillbaka från Moluckerna
- att militärens inblandning upphör
- att alla väpnade grupper omedelbart avväpnas
- att tillåta katastrofbistånd för omedelbar distribution
- att tillåta att utländska fredsobservatörer sänds till Moluckerna

Gabriel Jonsson
Ordförande


Ambon - Its time to Act !!

Tonight, 24 June 2000, the terror continues in Ambon. Jihad
militia, with the open support of the Indonesian army, are
attacking and burning the city.

Please take time to pray. Also consider taking other urgent
action. The Ambonese community is appealing to us to help them.
The world must take notice of what's happening in Ambon.

  a.. The Muslim Jihad militia are attacking and burning the city
with the support of the Indonesian army.
  b.. The Jihad militia continue to arrive in Ambon even though
the President, Abdurrurahman Wahid, has ordered this to stop.
Yesterday morning another 2 to 3,000 Jihad troops arrived by ship
in Ambon city.
  c.. More arms (guns, grenades etc.) are being smuggled into
Ambon at this very minute.
  d.. Law and order has completely broken down in Ambon. There is
no security for the weak and the vulnerable.
  e.. Tens of thousands of people have been displaced. Food,
medical care and shelter is in short supply.
  f.. Ambon faces a human disaster similar to what took place in
Dili during September 1999. In fact the disaster could be far
worse.

Rev John Barr

Secretary for Indonesia
Uniting Church National Assembly
PO Box A2266 Sydney South 1235 Australia
Phone +61 2 8267 4251, 0408826742
Fax +61 2 8267 4222
Email jbarr@nat.uca.org.au
24 June 2000

14 - Portugal fördubblar hjälpen till Östtimor

Det var vid EU:s utrikesministermöte i Luxemburg, som Gama berättade för Lissabons radiostation TSF att den portugisiska regeringen skulle ställa 100 millioner dollar till förfogande i år.

1999 uppgick den portugisiska hjälpen till Östtimor -- som en del av den internationella insatsen för att bygga upp landet -- till 55 millioner dollar.

Östtimor, som annekterades av Indonesien 1976, förvaltas för närvarande av Förenta Nationerna inför självständighet planerad inom tre år.

Källa: AFP

14 - Amnesty om Indonesien och Östtimor

10 - Suhartos husarrest förlängs

DN (TT-AFP, Jakarta)

Maj

27 - Östtimorkommittén till utrikesministern om överfall i Jakarta

Utrikesminister Anna Lindh

Som framgår av bifogade meddelande från brittiska TAPOL, the Indonesia
Human Rights Campaign attackerades i går eftermiddag
solidaritetsorganisationen Solidamors kontor i Jakarta av
pro-integrationistiska östtimoreser medan indonesiska soldater såg på.
Skadegörelsen var stor och fyra anställda skadades. Attacken måste
skarpt fördömas. Östtimorkommittén uppmanar därför Er att verka för
att den indonesiska regeringen noggrant undersöker attacken och att de
ansvariga ställs till svars.

Gabriel Jonsson
Ordförande


URGENT ACTION                                                   24 MAY 2000

SOLIDAMOR OFFICE RANSACKED:  SEVERAL ACTIVISTS INJURED

A group of about fifty pro-integration East Timorese carried out a
vicious attack today on the office of SOLIDAMOR in Jakarta. The gang ,
which according to an eye-witness, was accompanied by a group of
Indonesian soldiers who watched the attack from a distance, entered
the office at around 4 pm on Wednesday, 24 May and immediately set
about destroying all the office equipment and smashing the
windows. Four men who were in the office at the time were physically
attacked and sustained injuries.

SOLIDAMOR has for years played a critical role in disseminating
information about East Timor in Indonesia and has been in the
forefront of efforts to build solidarity in Indonesia for the people
of East Timor. It played an active role in monitoring the situation in
East Timor before and during the UN ballot in August last year and was
recently appointed as the liaison office in Indonesia of the CNRT, the
National Council of Timorese Resistance. It has also become a centre
for solidarity with people^Òs movements in other countries of South
East Asia.

The four injured activists were Bonar Tigor Naipospos, Chairperson of
Solidamor, Sudarman of the Division of Publications and Documentation,
Sapolo and Iden, both on the staff of the organisation. Bonar Tigor
Naipospos recently returned from a visit to Europe where he attended a
conference on democratisation in South East Asia in Helsinki and an
international meeting of East Timor solidarity groups in the
Netherlands.

In what eye-witnesses described as a very professional operation, the
attackers who wore red-and-white headbands (the colours of the
Indonesian flag), drove up to the office in trucks and within minutes
had destroyed every piece of office equipment, including two
computers, a scanner, a fax-machine, a television set and a video
machine. They then fled from the scene, taking a cash-box containing
Rp18 million (US$2,200), two telephones, a number of documents and the
personal belongings of several activists and members of staff.

The severity of the destruction is reminiscent of the wanton
destruction inflicted on persons and property in East Timor by
army-back militias, which reached a climax in September 1999 after the
results of the UN ballot were made public.

The attack has left SOLIDAMOR penniless and bereft of all its property.

The local police were called to the scene and four persons were later
taken into custody on suspicion of having been involved in the attack.

Background

The attack, conducted in broad daylight in a busy part in the centre
of the Indonesian capital, is a sign that forces who feel humiliated
and bitter at having been driven from East Timor, are intent on
hampering the growth of civil society in Indonesia, preventing the
development of ties of friendship between Indonesia and East Timor,
and trying to sabotage efforts to investigate the crimes against
humanity committed in East Timor and punish those responsible.

The attack was launched as a number of Indonesian generals and senior
officers have been undergoing investigation for their role in the orgy
of atrocities and destruction which swept across East Timor during and
after the UN ballot when nearly eighty per cent of the people of East
Timor voted in favour of independence from Indonesia. A number of East
Timorese collaborators and leaders of the militia gangs have failed to
turn up for investigation.

While most East Timorese who were studying or working in Indonesia have now
returned to East Timor, a small number of pro-integration East Timorese have
remained behind in various parts of Java and have started harassing some East
Timorese who have returned to Indonesia in order to complete their studies.

TAPOL, the Indonesia Human Rights Campaign
111 Northwood Road, Thornton Heath,
Surrey CR7 8HW, UK
Phone: 020 8771-2904 Fax: 020 8653-0322
email: tapol@gn.apc.org
Internet: www.gn.apc.org/tapol
Campaigning to expose human rights violations in Indonesia, West Papua and Aceh

26 years - and still going strong

01 - 1:a maj i Stockholm

April

29 - "I Östtimor måste allt byggas upp på nytt"

12 - Östtimoresiskt besök i Sverige

Ana Noronha är Executive Director för East Timor Human Rights Centre i Melbourne, Australien. Hon besökte den 12 april Stockholm. På förmiddagen var hon i riksdagen och träffade några riksdagsledamöter, bland andra Eva Zetterberg (v). Efter lunch i riksdagen var hon på SIDA och UD. UD-besöket var det viktigaste. Hon diskuterade med Bruno Beijer, som är ansvarig för regionen och nyligen varit i Östtimor tillsammans med biståndsminister Maj-Inger Klingvall. Vid besöken åtföljdes hon av Anna Larsson från kommittén. Anas intensiva dag avslutades med middag tillsammans med Östtimorkommitténs styrelse.

Så börjar en lång artikel om Östtimor och de svenska civilpoliserna i gratistidningen Avisen.

Källa: Christer Hansson, Avisen

Mars

23 - Satsar ofta på Ericsson

Under 1999 gick leveranser till Rwanda, Angola, Östtimor, Bosnien och Kosovo. ...

Källa: Kari Malmström, Kontakten, Tidning för personal inom Ericsskoncernen, nr 5 2000-03-23

22 - "Vi behöver en ny ledare"

Källa: DN

21 - Gusmão i Sverige: "Sverige kan spela viktig roll"

Källa: DN, Ingvar Andersson

Februari

18 - Holbrooke pressar Indonesien om undersökning av brott mot de mänskliga rättigheterna

17 - Annan hyllar offren, optimistisk om återuppbyggnaden

Under sitt 24-timmarsbesök i Östtimor reste Annan i sällskap med självständighetsledaren Xanana Gusmão till Santa Cruz- kyrkogården i Dili och senare västerut till staden Liquiça, platserna för två av de värsta massakrerna.

José Ramos-Horta, vice ordförande i CNRT (National Council of Timorese Resistance), sade till journalisterna att Annan är "optimistisk" om att den första delen av de över 500 miljoner dollar som utlovats i återuppbyggnadshjälp kommer "i mitten av mars".

Annans besök är "extremt viktigt", sade Ramos-Horta, eftersom det hjälper till att sätta tryck på utländska givare att uppfylla sina löften.

I ett tal på fotbollsstadion i Liquiça till flera tusen invånare bekräftade Annan Förenta Nationernas engagemang i Östtimor genom övergångsadministrationen och uppmanade flyktingar i det indonesiska Västtimor "att återvända hem".

I huvudstaden Dili talade Annan inför fler än 5,000. Han sade att han var överaskad över omfattningen av den förstörelse den pro-indonesiska milisen åstadkom efter tillkännagivandet att Östtimor röstat för självständighet i den av FN anordnade folkomröstningen den 30 augusti 1999.

"Förödelsen jag hittills kunnat bevittna är mycket värre än vad jag föreställt mig enligt rapporterna och vad jag sett i TV", sade Annan.

Källa: SAS-Lusa och Associated Press

15 - Indonesien

Wahid backar för FN-krav

Källa: DN

10 - "Wiranto måste inför rätta"

- Om Wiranto och övriga ställs inför rätta kan allt annat betraktas som avslutat, sade Ramos-Horta.

Källa: DN (TT-AFP, Kuala Lumpur)

02 - Wiranto försvarar sitt agerande

Utredningen fick president Abdurrahman Wahid att säga att han kommer att uppmana Wiranto att avgå. Wiranto var förr Indonesiens överbefälhavare och försvarsminister och sitter nu i regeringen som samordningsminister i politiska och säkerhetspolitiska frågor.

På frågor om presidentens uttalande sade Wiranto att han inte vill kommentera sin eventuella avgång innan det råder fullständig klarhet om läget.

- Det vore knappast klokt av mig att ge besked eftersom rättsutredningen fortfarande pågår.

Källa: DN (från TT-AFP)

01 - General Wiranto sparkas

Källa: DN, första sidan

Presidenten sparkar general Wiranto

Indonesien. Indonesiens överbefälhavare general Wiranto fick på måndagen sparken av landets president Abdurrahmna Wahid under en pågående presskonferens vid World Economic Forums årsmöte i schweiziska DAvos. Presidenten förklarade att han kundet ta detta dramatiska steg utan att det skulle uppstå npgon risk för militärkupp.

general Wiranto anklagas i en officiell rapport som ansvarig för förra året våg av mord och förstörelse på Östtimor.

- Jag är inte orolig. Jag känenr mitt folk och min armé;, sade presidenten inför överraskade journalister. - General Wiranto känner till situationen. Om inte annat så läser han tidningar. Information sprids på några timmar vår tid av globalisering, svarade president Wahid på en fråga om det inte hade varit mer korrekt att vänta med beskedet.

Enligt president Wahid kan general Wiranto räkna med att bli ställd inför domstol i Indonesien. Presidenten ansåg sig emellertid tillräckligt övertygad om hans skuld för att beslutet om avsättning skulle kunna fattas med omedelbar verkan.

Källa: DN, Johan Schück, Davos

Januari

31 - Överlevande kräver rättvisa

I Östtimor tvivlar inte offren för de av Indonesien stödda milisförbanden att högt uppsatta indonesiska officerare var direkt ansvariga för våldet. En av de första attackerna som väckte internationell uppmärksamhet genomfördes i huvudstaden Dili. Flyktingar som tagit sin tillflykt till självständighetsledaren Manuel Carrascalaos hem angreps av milis och indonesiska soldater.

Vår korrespondent Ginny Stein talade med hjälp av tolk med 19-årige Florindo de Jesus, en av de få som överlevde angreppet i vilket minst 12 personer slaktades brutalt.

Florindo de Jesus: De angrep från husets framsida och jag sprang ut på baksidan. Jag ville hoppa över staketet, men de hade redan omringat huset, så jag klättrade upp i ett träd och gömde mig tillsammans med två vänner. Det var kamp inne i huset. Jag såg milis och indonesisk armé. De dödade alla inne i huset. Jag försökte hoppa över staketet, men angreps bakifrån. Först högg de mig i ena armen, sedan i den andra. Sedan skar de mig i axeln och ryggen. Jag föll till marken.

Ginny Stein: Florindos äldre bror mördades inför hans ögon.

Florindo de Jesus: Min bror sköts i nacken. Han stog fortfarande upp. Han ropade på mig, sedan föll han och en milisman slog honom i huvudet, krossade hans skalle. Han dog omedelbart.

Ginny Stein: Det har bekräftats att tolv dödades den dagen. Men den verklgia siffran antas vara mycket större. Florindo har fått medicinsk behandling i flera månader, först i Dili, sedan i Kupang i Västtimor, men han var tvungen att fly, än en gång hotad av milisen.

Först de senaste dagarna har han slutlgien kunnat återända hem. Under den här oroliga tiden har han hoppats på en sak, att de som är skyldiga till våldet ska ställas inför rätta. Han säger att de döda kommer att sörjas och att de levande behöver en tribunal.

Florindo de Jesus: Min bror gör det ingen skillnad för längre. Han kämpade men dödades på fläcken. Jag behöver en tribunal.

Ginny Stein: Florindo säger att först när de som är skyldiga till de oräkneliga grymheter som begåtts i Östtimor ställts inför rätta kommer han att få sinnesro.

Ginny Stein i Dili, Australian Broadcasting Corporation

30 - Vi hade tur som kom ut levande

Detta publicerades tillsammans med en rapport av journalisten från hans beök i flyktinglägret Tuapuakan strax söder om Västtimors huvudort Kupang. I lägret fanns då fortfarande 12.000 flyktingar från östtimor.

Jag stod ansikte mot ansikte med brutaliteten bakom terrorn i dessa flyktingläger när jag och Julian Simmonds, fotografen som arbetade tillsammans med mig, anfölls av en tjutande mob milismän, som slog oss, kastade sten mot oss och slog mot oss med träkäppar.

Det var en skrämmande upplevelse, mycket värre än flyganfallen som vi båda upplevt på Balkan. Där var de som angrep oss anonymna och långt borta, här mötte jag hatfyllda ögon hos min angripare, en man i fyrtioårsåldern med ett smutsigt gråsprängt skägg och tjockt hår. Han bar fransiga kortbyxor och en blå t-shirt och snurrade en påk som ett baseball-slagträ.

Milismännen hatar alla från väst - FN och utländska media betraktas som de av vita dominerade organisationer som stödde självständighetsrörelsen. Och i lägret vid Noelbaki blev vi målet för deras hat.

Eskorterade av två indonesiska soldater och utländska hjälparbetare intervjuade vi först flyktingar om livet i hyddorna med plåttak. Men det var när jag frågade om en video som visades av FN:s flyktingkommisarie i vilken biskop Carlos Belo vädjar till flyktingarna att återvända, som stämningen blev hotfull.

En man började skrika okvädingsord, sedan försvann han. Han återkom strax med två andra. På tetum skrek de "Bomba". Först efteråt fick vi veta att det betyder "anfall", men jag förstod att det var dags att ge sig iväg. När jag kom ut från skjulet stod jag öga mot öga med den skäggige som svingade sin meterlänga käpp.

Åtskild från de andra av en mobb som snabbt växte till 40 var jag tvungen att springa bort från våra fordon - och vår flyktväg. Jag var fångad och skräckslagen.

Slagen tog på ryggen och nacken. Sedan kom Julian och två - obeväpnade - indonesiska soldater. Några i folksamlingen angrep Julian. Soldaternas närvaro gjorde antagligen att angreppen inte blev brutalare.

En gång halkade jag och ramlade i leran, när jag slog i marken snuddade en sten mitt ben. Det skulle ha kunnat vara mycket värre, en man nära mig plockade upp en stor sten, men jag kravlade mig upp på fötterna innan han kunde använda den.

Slutligen, medan mobben fortfarande jagade oss med slag och stenar, lyckades vi nå tillbaka till platsen där bilarna skulle vänta, bara för att upptäcka att de var borta. Förarna hade skräckslagna flytt. Men då började, oförklarligt nog, folksamlingen att lösas upp.

Det skulle bara ha behövts den allra minsta anledning, så hade angreppet blivit verkligen farligt, vi hade mött medlemmar av den Jakarta-trogna milis som hade lämnat så mycket av Östtimor i rykande ruiner och dödat tusentals människor inklusive en journalist från Financial Times. Istället nöjde de sig med att klå upp oss, skrämma oss och jaga iväg oss.

Vi trodde båda att vi hade undkommit i stort sett oskadda, men det visade sig att adrenalinet gjort att vi inte känt smärtan. När vi behandlades av läkare i Kupang, upptäckte jag att jag hade skrubbsår, svullnader och skärsår på ryggen, halsen, armarna och benen. Julian hade också sår på ryggen. Som tur var visade röntgenbilderna inga brutna ben.

"Ni hade tur som kom ut hela", sade Craig Saunders, UNHCR:s chef i Kupang. "Det skulle bara behövts att någon tagit fram en hemmagjord pistol och..."

Han lämnade resten outsagd.

Källa: Philip Sherwell, Sunday Telegraph

25 - Östtimor ekonomisk utmaning för långivare - på engelska

E.Timor sets lenders economic challenge

Washington. International institutions are starting from scratch as they help build an economy on the rubble of the new statelet of East Timor and key decisions on how it will all work are still only in outline form.

Experts from the World Bank and International Monetary Fund stressed in recent interviews that the Timorese needed to take the lead in determining the priorities for their new country, which voted last August for independence from Indonesia.

But some choices -- what currency to use and how to ensure the new government would be able to pay its bills -- were essential to reverse a slump in living standards and pave the way for economic success.

"There was an institutional vacuum," said Luis Valdivieso, the IMF's point man in the territory. "We have tried to develop a set of recommendations to leave things under control in the medium term, studying what sort of economy they want to see."

World Bank expert Klaus Rohland said staff advising the East Timorese were drawing on the lessons from other regions in similar circumstances -- so-called post-conflict situations, which demand urgent international help.

"We are trying to build a country, not on our own but with the people of the country," he said. "That has implications for the speed at which we work. It is tempting to be very fast, to do everything on your own, but you need to do capacity building at the same speed."

Valdivieso said building a payments system and choosing a currency were key decisions for East Timor, and, speaking before Monday's decision to opt for the U.S. dollar, he said that unit and the Australian dollar would be simpler to introduce than Portugal's escudo or the Singapore dollar.

Indonesia's rupiah, the most-used currency in East Timor now, was unpopular with the region's new leaders because it was viewed as the currency of the post-colonial oppressor. Indonesia seized East Timor in 1975 after the Portuguese colonial administration withdrew.

An estimated 200,000 people -- a quarter of the population -- died in a famine and military crackdown that followed the December 1975 invasion by Indonesian troops.

POLICIES MATTER MORE THAN CURRENCIES

Valdivieso said policies would be even more important than the choice of currency. "Stability can only be assured by macroeconomic policies that underpin stability," he said.

Many in East Timor's new administration had pushed for the Portuguese escudo, already used to pay some colonial-era pensions. But Valdivieso said the escudo is barely a currency in its own right -- it disappears soon to make way for the European currency, the euro -- and that complicates matters.

"There are currently four currencies in circulation: the Indonesian rupiah, the Australian and U.S. dollars and some escudos, but it's very difficult to operate with multiple currencies in the absence of a banking system or foreign exchange system," he added.

The international community has promised hundreds of millions of dollars to help East Timor recover from violence before and after its Aug. 30 independence referendum. Buildings were destroyed and infrastructure badly damaged, Indonesian administrators fled, East Timorese stopped paying for basic services and administrative systems ground to a halt.

Valdivieso said work was already advancing to create a central fiscal authority to handle tax revenues once collection gets properly under way and deal with donor cash. A civil service could eventually employ some 6,000-7,000 people, compared to about 28,000 in Indonesian times.

"These are the two pillars of macroeconomic management: a fiscal and a monetary," he said. "This is a very elementary structure that we think should provide the basics for sound management. It is the minimum that should be presented to donors to give them assurances on the use of their resources."

The World Bank's Rohland agreed that a tax system was essential for development in East Timor, where per capita income has halved to some $180 a year since the turmoil surrounding the referendum. The new country, long the poorest part of Indonesia, is now one of the poorest in the world.

"If you do not set up a tax system and a revenue system for the country, it is very difficult to develop a self-sustaining economy and a self-sustaining country," he said. "It is an important step to independence."

The bank says other priorities include systems that will allow trade flows with Indonesia and with other countries and ensure the basic supply of food and other goods. New farm sector initiatives will reduce the dependence on imports.

Rohland said the key decisions were up to the East Timorese. "It's not people from outside coming in and rebuilding the country, it's the country reinventing itself."

Källa: Reuters

24 - FN och CNRT överens om USA-dollar

"Det var ett enhälligt beslut av FN och CNRT" utan "något tryck" från FN eller den Internationella Monetära Fonden, sade Joao Carrascalao, ordförande i Timorese Democratic Union (UDT).

Valet av dollarn, tillade han, kommer att göra det svårare att skapa en lokal valuta i framtiden eftersom den kommer att behöva vara "minst lika stark" som USA-valutan.

Valet av USA-dollarn tillkännagavs tidigare på måndagen vid en gemensam presskonferens av FN och CNRT.

Tillkännagivandet var en överraskning för många eftersom CNRT efter omröstningen den 30 augusti sade att de föredrog den portugisiska escudon.

Källa: SAS-Lusa

24 - FN:s fredsbevarare tar över

FN:s talesman Manoel de Almeida e Silva sade koreanska, thailändska och filippinska soldater blir de första att den 1 februari överföras från den internationella INTERFET-styrkan, som har återställt ordningen i Östtimor.

Den portugisiska och den kenyanska bataljonen komer att sättas in i centrala Östtimor. Australiska, brasilianska, irländska, Nya Zealändska och pakistanska soldater kommer att stationeras i de västra delarna och gränsområdet, sade han.

Befälhavaren för den fredsbevarande styrkan, generallöjtnant Jaime Delos Santos från Filippinerna, kommer till Dili på tisdag för at börja sin tjänst.

Stationeringen av en jordansk styrka i enklaven Oecussi, som är omgiven av det indonesiska Västtimor, är dock kontroversiell.

Beslutet har fördömts av flera östtimoreser -- till exempel Nobels fredspristagare José Ramos-Horta -- som påpekar de nära banden mellan den jordanska regeringen och Prabowo Subianto, Indonesiens förrförre presidents Suhartos svärson och tidigare chef för specialstyrkan Kopassus.

Kopassus generaler har anklagats av självständighetsledare för at stå bakom blodbadet i september i Östtimor efter teritoriets röstning för självständighet efter mer än två årtionden av ofta brutal t indonesiskt styre.

Övergången till en fredsbevarande roll från den Australien-ledda INTERFET väntas vara avslutad i slutet av februari, när det kommer att bli en överlämningscermoni i huvudstaden Dili.

Omkring 23 nationer kommer att bidra till den fredsbevarande operationen, som väntas omfatta 8 900 soldater, 80 procent kommer att ha överförts från INTERFET.

De enda nya stater som bidrar med trupp blir Bangladesh, Pakistan och Portugal, vars trupper kommer till den tidigare portugisiska kolonin nästa månad.

Källa: Reuters (Joanne Collins)

24 - UNTAET - humanitär lägesrapport 22 - 24 januari

Arbetsgruppen för näringsfrågor återupptar sit arbete på grund av rapporter om undernäring i distrikten Ermera och Oekussi. Det verkar som om många av de undernärda barnen nyligen återvänt från Västtimor.

UNICEF:s chef, Carol Bellamy, avslutade idag sitt tvådagarsbesök i Östtimor, det första besöket av en chef för ett FN-organ efter omröstningen i augusti. Carol Bellamy reste till Manatuto, där UNICEF bidrar med byggnadsmaterial för en grundskola, som återuppbyggs av INTERFET:s filippinska styrka. Carol Bellamy invigde också ett av UNICEF stött barncentrum i Dili, som drivs av Christian Children's Fund (CCF).

Arbetsgruppen för Oecussi planerar en undersökning av läget i enklaven.

Internationella Röda Korset, ICRC, har åtagit sig bidra med material för 5 000 bostäder.

Källa: UNTAET, notisen översatt och förkortad av Tommy Pollák

23 - Interfets tidning på tetum upphör

Veckotidningen som har kommit ut de senaste fyra månaderna på det lokala språket tetum men också indonesiska och engelska kom ut med sitt sista nummer den 21 januari.

Chefredaktören major Kent Beasley sade att 14 nummer av New East Timor har getts ut och att 40,000 exemplar av varje nummer distribuerades över hela territoriet.

Den största upplagan, 30,000 exemplar, hade tetum, den indonesiska utgåvan trycktes i 6,500 exemplar och den engelska i 2,000.

I princip är tidningen gratis, men i verkligheten, sade Beasley, en artilleriofficer som blivit tidningsutgivare, säljs den ofta för några rupiah av de unga tidnigspojkar som distribuerar den.

Tidningen, ett enda blad med svartvitt tryck på bägge sidorna, har varit den enda nyhetstidningen. Innehållet har mest varit lokalt och till största delen om de olika hjälporganistionernas arbete.

Tidningen upphör i och med att Interfet (International Force for East Timor) ersätts av en styrka under FN:s övergångsadministration (UNTAET).

...

UNTAET kommer att ge ut en efterföljare med början i mitten av februari. Den kommer att heta Ha Buras Timor på teum. Det betyder Återfödelsen av Timor. Ha Buras Timor kommer att ges ut två gånger i veckan och kommer att ha en portugisisk utgåva också. I motsats till New East Timor, som bokstavligen trycks på en lastbil i Interfets läger, kommer Ha Buras Timor att tryckas på en offsetpress i Darwin och flygas till Dili.

Ett urval av de 14 numren av New East Timor berättar historien om den tidigare portugisiska kolonins första månader med självständighet efter 24 år av indonesisk militärockupation.

...

Rubrikerna, ibland med tryckfel och ibland illa formulerade, visar de viktiga händelserna.

Det första numret, daterat den 22 oktober, presenterar Interfet och tillkännager "Indonesien samtycker till Östtimors självständighet".

Det andra numrets rubrik var "Gusmão återvänder i triumf till Östtimor" ovanför ett stort foto av den levande synbolen för östtimoresiskt motstånd, Xanana Gusmão.

Det numret, sade Beasely, var en stor succé, alla exemplar försvann så fort de tryckts. För många östtimoreser var det det första fotot av den nyligen frisläppte ledaren de sett.

Källa: Agence France Presse (Bernard Estrade)

21 - Horta anklagar den indonesiska armén för destabiliseringskampanj

"Vi har bevittnat intensifieringen av en destabiliseringskampanj av ledande indonesiska militärer i Bali- kommandot. Överenskommelser som har undertecknats efter den som undertecknades av ambassadör Richard Holbrooke i november mellan Interfet och TNI (den indonesiska armé) för att övervaka gränsen, för att avväpna milisen bryts fortlöpande. Det som händer är att Indonesien, en suverän stat, en FN-medlem, tillåter att dess territorium används för utbildning, som en bas för terroristorganisationer som anfaller inte bara ett grannland, civilbefolkningen i ett grannland, utan också en internationell organsiation, FN. Detta är emot alla regler för samlevnad mellan stater. Det är ett allvarligt brott som ytterligare skader den indonesiska republikens goda rykte.

Vi tror att det är dags för FN:s säkerhetsråd att vid ett möte analysera situationen i (enklaven) Oecussi och vid gränsen till Västtimor. Och det är nödvändigt att säkerhetsrådet och andra organ ökar trycket på Jakarta så att dessa element i militären, som fortsätter att terrorisera folk i Oecussi och försöker destabilisera Östtimor verkligen straffas. En av åtgärderna är att säkerhetsrådet sätter upp ett datum vid vilket en internationell krigsförbrytartribunal skapas. Bara en sådan kan stoppa den radikala falangen i den indonesiska armé."

"... det betyder inte att vi står inför en total aggression, en invasion av Oecussi. Men det är en indonesisk överste stödd av sina överordnade på Bali och i Jakarta, som ständigt provocerar Interfet, ständigt utmanar FN och utsätter civilbefolknigen för psykologiskt tryck. Det som pågår i Oecussi, faktiskt i Västtimor, är statsterrorism. När ett land skyddar en grupp terrorister, - ty milisen, och vi vet alla vilka de är, är terrorister, mördare - när det skyddar dessa människor och använder sitt territorium för at anfalla en självständig stat, så är det statsterrorism, internationell terrorism, det är en aggression mot Östtimor och mot FN."

...

Källa: RDP Antena 1 radio, Lisbon, på portugisiska 0900 GMT 20 Jan 00

21 - Ungdomar plundrar rislager i Dili

Med hänsyn till att "bristen på discipline" och "frustrationen" har uppstått ur det krisartade livet i territoriet, sade Gusmão, och att den timoresiska ungdomen hade blivit "våldsbenägen", under Indonesiens långa ockupation, så måste vi snabbt ta itu med detta.

Efter en lång period av timoresisk "enighet om målen" i kampen mot utländsk dominans, så är det naturligt att "motstridiga intressen kommer till ytan", tillade Gusmão.

Han talade vid et besök i Liquiça, väster om Dili, kort efter att ett 100-tal personer, mest ungdomar, brutit sig in i ett lager ägt av den framstående självständighetsaktivisten Manuel Carrascalao i huvdstaden och stulit ris.

FN:s civilpolis ingrep, men arresterade inte någon.

Carrascalao, som förlorade en son, när hans hus anfölls av milismän kort efter omröstningen den 30 augusti, klagade över att FN-tjänstemän tillåter "anarkin att ta makten".

Källa: Lusa

21 - Östtimor får eget landsnummer för telefoner

Manoel de Almeida y Silva, från UN Transitional Administration in East Timor (UNTAET), sade att internationelal kommunikationsorgan har reserverat landsnumret 670 för Östtimor.

Östtimor, som röstade för frigörelse från Indonesien den 30 augusti, administreras av FN sedan oktober och kommer att förbli administrerat av FN tills ett självständigt Östtimor är etablerat om två till tre år.

De Almeida sade att det nya landsnumret inte kommer att användas omedelbart, men tillade att "processen för att introducera det har börjat".

Indonesien, som tillhandahöll telekommunikationstjänster i Östtimor i 24 år, upphörde med detta, när de indonesiska trupperna i september lämnade territoriet det invaderade 1975 och annekterade 1976.

Sedan dess har telekommunikationstjänster tillhandahållits av ett australiskt bolag som driver ett mobiltelefonnät. Satellittelefoner kan också användas i Östtimor.

Ett trådbundet telefonnät installeras i Dili av ett australiskt telekommunikationsbolag.

Källa: AFP

21 - Utdrag ur en rapport om flyktingsituationen

Den indonesiska regeringen anger för tillfället att 156,000 flyktingar inte återvänt. UNHCR antar att antalet är 100,000-110,000 och uppskattar att hälften av dessa vill återvända från Västtimor de närmaste månaderna.

21 - Första tidningen på tetum

Ledaren i det första numret har rubriken Skuggor.

21 - Milisen fortsätter försöken visa att de har makt

Milisen rörde sig öppet över gränsen i det otillgängliga bergsområdet omkring den sydliga gränsstationen Passabe, när de besköt australisk trupp innan de flydde tillbaka till den västra sidan av gränsen.

...

Peter Singh sade att han trodde att skärmytslingarna ingick i en kampanj för att visa den lokala befolkningen att milisen och inte Interfets australiska trupper har makten.

"Milisens aktiviteter i december och januari var en försöksperiod, nu har faronivån ökat", sade Singh.

...

Lokalbefolkningen är skräckslagen över att milisen skulle kunna återvända.

Källa: AAP av John Martinkus

21 - Europaparlamentet vädjar om fortsatt vapenembargo mot Indonesien

I en på torsdagen i Strasbourg enhälligt antagen resolution uppmanade Europaparlamentet EU:s medlemsstater att förlänga embargot på grund av de våldsamma oroligheterna i många andra delar av Indonesien.

EU beslöt i måndags, under Portugals ordförandeskap, att inte förlänga embargot utan låta det upphöra på grund av att samförstånd inte kunde uppnås inom EU.

Källa: Lusa

17 - EU häver vapenembargot mot Indonesien

EU har noterat de senaste månadernas historiska förändringar i Indonesien. EU stöder den nya, demokratiskt valda indonesiska regeringens ansträngingar och välkomnar de steg president Wahid har tagit för att stärka landets demokrati, reformera militären och rättsskipningen, återge landets ekonomi dess vitalitet och lösa interna konflikter genom samtal snarare än våld.

EU tror därför att de restriktiva åtgärder, som vidtogs mot den förra indonesiska regeringen i september 1999 och som löper ut i dag, inte behöver förnyas utan noterar att EU:s policy beträffande vapenexport kommer att styras av noggrann tillämpning av EU:s uppförandregler. EU kommer i detta avseende att noga följa händelserna i Indonesien.

Den Europeiska Unionen är djupt bekymrad över det motbjudande våldet i Moluckerna, spänningen i Västpapua och den utdragna konflikten i Aceh. EU betonar behovet av att fastställa ansvaret för tidigare brott mot de mänskliga rättigheterna särkilt i Östtimor och behovet att tillgodose internationell oro över de tiotusentals flyktingar som fortfarande är i Västtimor.

När president Wahids besök i Europa går mot sitt slut försäkrar den europeiska unionen åter att den stöder ett starkt, enat och demokratiskt Indonesien och erbjuder sin hjälp till den nya indonesiska regeringen att övervinna dessa utmaningar för att stärka banden som förenar den europeiska unionen med ett demokratiskt Indonesien.

De central- och östeuropeiska länder som är associerade med den europeiska unionen, de associerade länderna Cypern och Malta och EFTA- länderna, Island och Norge, medlemmar i den europeiska ekonomiska området, ställer sig också bakom denna deklaration.

Översättning: Tommy Pollák

Kommentar

Enligt uppgift från Liz Lynne, ledamot av Europaparlamentet, motsatte sig Frankrike, Italien, Spanien och Belgien en förlängning av embargot. Portugal, Irland och Sverige argumenterade för en förlängning, men för detta skulle enighet ha krävts.

12 - Fem frågor...

Varför vill ni förlänga vapenembargot mot Indonesien?

- För att det finns så många konflikter i Indonesien som måste lösas fredligt, och den indonesiska militären står inte under full demokratisk kontroll. Just nu pågår oroligheter på bland annat Moluckerna, i Väst-Papua och i Aceh.

Vilka EU-länder sålde vapen till Indonesien innan embargot i höstas?

- Många. Sverige har sålt fartygskanoner, England stridsflygplan. Frankrike, Tyskland och Holland är andra länder som sålt vapen dit.

Vad har vapenembargot haft för effekt?

- Det är svårt att säga, men vi vill inte se några EU-vapen där när nästa konflikt blommar upp. En vecka efter det att det nuvarande embargot beslutades gick Indonesien med på att släppa in FN-trupper på Östtimor. Det hade man dittills vägrat. Det kan finnas ett samband.

Vad händer om embargot hävs, enligt er uppfattning?

- Jag tror inte den svenska regeringen skulle godkänna helt nya vapenaffärer. Däremot skulle nog Bofors kunna sälja reservdelar och ammunition för att indonesierna ska kunna hålla igång de vapensystem de redan köpt från Sverige. Det är högst sannolikt att de skulle få tillstånd till det. Sen tillkommer förstås vad de andra EU-länderna gör.

Varför ska den svenska utrikesministern sätta press på just sin portugisiske kollega?

- Därför att Portugal är ordförandeland i EU just nu. Och för att Portugal tillhör de länder som var positiva till ett vapenembargo mot Indonesien i höstas.

Källa: DN, Elisabeth Sjökvist