Östtimor - Notiser 2019

Jakarta. Två indonesiska örlogsfartyg, KRI Usman Harun och KRI Sultan Iskandar Muda, var delar av en minimal försvarsutställning i Dili, huvudstaden i Östtimor, i torsdags,

Utställningen besöktes av tjänstemän från Östtimors försvarsministerium och soldater från dess militär.

Den visade Indonesiens maritima försvarssystem, inklusive MM 40 B2 anti-fartygsmissil, vertikalstartande Sea Wolf-missil och ett brett utbud av lockbeten.

Örlogsfartygen, ledda av kommendör Himawan, anlände till Dilis hamn i onsdags. Dagen därpå gjorde befälen ett artighetsbesök hos Östtimors försvarsminister Filomeno da Paixao de Jesus under ledning av konteramiral Harjo Susmoro, chef för den indonesiska marinens hydrografiska centrum.

Uppdraget var en del av en serie diplomatiska ansträngningar gjorda av den indonesiska militären (TNI) för att bygga upp förtroende och fortsatt goda relationer mellan Indonesien och Östtimor.

De två länderna kommer att överväga planer för gemensamma militärövningar och patruller inom en nära framtid, enligt ett uttlande från den indonesiska marinen.

Under sitt korta uppehåll gjorde den indonesiska marinen också ett pilgrimsbesök vid stupade indonesiska soldaters gravar på Seroja Heroes begravingsplats i Dili under ledning av den indoneiska ambassadören i Östtimor, Sahat Sitorus.

07 - Parlamentet behandlar medborgarskap för britt som filmade Santa Cruz-massakern 1991

Östtimors parlament ska nästa vecka debattera huruvida Max Stahl ska ges östtimoresiskt medborgerskap. Max Stahl är den brittiske journalist som 1991 filmade den ökända Santa Cruz-massakern då indonesiska soldater dödade sörjande. Medborgarskapet skulle ges som ett erkännande av hans roll i det timoresiska folkets kamp för befrielse.

Beslutet att diskutera möjligheten av att ge medborgarskap godkändes med acklamation i ett möte med partiledare.

Steget, tänkt att sammanträffa med den internationella dagen för mänskliga rättigheter, kommer vid en tidpunkt när journalisten återjhämtar sig från en operation i UK.

Talmannen i Östtimors parlament, Arão Noé Amaral, sade att utdelandet av ett speciellt medborgerskap hade rekommenderats av Östtimors president, Francisco Guterres Lú-Olo.

Max Stahl har bidragit från 1991 til idag, sade han och tillade att presidenten föreslog att parlamentet överväger [planen] och att debatten hålls den 10 december.

Den 22 november utmärkte statsöverhuvudet Max Stahl och tog tillfället i akt att framhäva hans ädelhet och mod i försvaret av Östtimors rätt till självbestämmande och hävdade att han borde ges medborgerskap.

Max Stahl – som filmade Santa Cruz-massakern den 12 november 1991 under Indonesiens långa ockupation av Östtimor – tilldelades Collar of the Order of Freedom, den högsta utmärkelsen som kan ges någon medborgare.

Christopher Wenner – hans riktiga namn – började sitt förhållande till Östtimor den 30 augusti 1991 när han som föregiven turist, kom till territoriet för att filma en dokumentär för Storbritanniens privata tv-bolag ITV.

Han intervjuade åtskilliga ledare för motståndet och, även om han efteråt lämnade landet på grund av att hans visum hade gått ut, slutligen återvände över landgränsen och samma år den 12 november filmade massakern på begravningsplatsen Santa Cruz.

November

26 - Behöver Östtimor verkligen utländska rådgivare?

José Belo, chefredaktör för Tempo Timor skriver Om Östtimor vann sin häpnadsväcjande kamp för självständighet mot alla odds utan utländska rådgivare men grundat på en välplanerad och väl genomförd strategi, skull det kunna vara så att Östtimor också …

21 - Ur WFP:s oktoberrapport för Östtimor

World Food Programme (Världslivsmedelsprogrammet) arbetar aktivt i Östtimor för att förbättra befolkningens försörjning med livsmedel. Varje månad gör de en sammanfattning av sitt arbete.

I sammanfattningen för oktober 2019 skriver de bland annat att de har stängt de återstående fem fältkontoren i Bobonaro, Covalima Ermera, Dili och Oecusse. Organisation övergår från direkt genomförande till tekniskt bistånd till regeringen och en kapacitetsstärkande roll.

13 - Installation av den nya ordföranden för RAEDA

Den tidigare vice premiärministern, José Luís Guterres, installerades som ordförande för den särskilda administrativa regionen Oé-Cusse Ambeno (RAEOA) av premiärminister Taur Matan Ruak vid en ceremoni den 13 november 2019 i regeringsbyggnaden i Dili.

RAEOA skapades 2014 med syfte att främja regionens utveckling, prioritera socio-ekenomiska aktiviteter som främjar livskvalitet och välmående i samhället.

Regeringens resolution med utnämnandet av José Luís Guterres antogs av ministerrådet vid dess möte den 6 november, inseende meriteran och den offentligt av det timoresiska samhället erkända lämpligheten och erfarenheten av arbete i offentliga positioner av en ledande natur.

Den tidigare vice premiärministern ersätter Arsenio Bano som övertog posten, när den tidigare ordförandens Mari Alkatiris mandat löpte ut i juli i år.

I sitt tal efter undertecknandet av tillträdesdokumentet sade José Luís Guterres att det är viktigt för landet och för människorna i Oé-Cusse att fortsätta med utveckling som redan påbörjats och främst öka inkomsterna hos landsbygdsfamiljer i hela territoriet Oé-Cusse för att lösa de grundläggande frågorna i livet för vår befolkning, till exempel vatten, avlopp, bostäder, hälsa och skolor.

Den nya ordföranden för RAEOA betonade också att han kommer att lägga tonvikt på jordbruksproduktion och fiske, uteckling av industri och skapandet av villkor för turism så att människor kan få omedelbara nytta. Han tillade att han kommer att arbeta med centralregeringen för att attrahera nationella och internationella investerare till Oé-Cusse för att skapa arbetstillfällen och inkomst för er för befolkningen.

Premiärminister Taur Matan Ruak tackade å sina vägnar och å regeringens vägnar för den nye ordförandens förmåga att överta det här uppdraget och tackade interimsordföranden, Arsenio Bano, för hans ledarskap under övergångsperioden. Han sade också att han förväntar sig att den nye ordföranden för RAEOA fortsätter det tidigare gjorda arbetet, att förbättra det som gjorts och att förbättra det som inte är så bra för att svara på Oé-Cusses befolknings strävanden och behov och fullfölja drömmen att alla i Oé-Cusse kan få nytta av utvecklingen.

Taur Matan Ruak sade också att centralregeringen är redo att stödja den nye ordföranden före och efter den här övergångsfasen så att aktiviteter i Oé-Cusse inte avstannar och inte heller glömmer Ataúro, som också är en del av den särskilda zonen med social marknadsekonomi i Östtimor (ZEESM).

08 - Charlestrong Group rostar kaffe från Östtimor i Macau

Kaffet som Charlestrong Coffee Company Limited kommer att köpa i Östtimor kommer att förädlars i Macau, sade ordföranden för Charlestrong Engineering Technology and Consulting (Macau) Ltd till Macauhub i Shanghai.

Charles Shi talade vid sidan om en presentation på MacauService Platform for Economic and Trade Co-operation between China and Portuguese-speaking Countries, i onsdags i Shanghai, organiserad under den 2:a International China Imports Exhibition under vilken Charlestrong Coffee Company Limited undertecknade en överenskommelse med Timor Global om inköp av timoresiskt kaffe.

Gruppens ordförande sade att produktionen till att börja med skulle vara liten och fokuserad på marknaden i Macau med rostningen kapabel att rosta 300 ton kaffe per år, varefter fokus kommer att riktas mot marknaden på fastlandet.

Målet, sade han, är att nå en årlig förmåga att behandla 10.000 ton av helt timoresisk produktion.

Östtimors produktion har vrit runt 6.000 till 7.000 ton kaffe de senast åren därför att producenterna inte har haft någon marknad, men Shi tror att hans projekt kommer att öka den lokala produktionen.

Vi vill se möjligheten av att bli den enda köparen av timoresiskt kaffe och köpa hela produktionen (…) Östtimors kaffe är ekologiskt och av mycket god kvalitet, det behöver bara någon som pratar för det, sade han till Macauhub.

Med de ambitiösa produktionsmålen och försäljning i Fastlandskina sade gruppen att den kanske bygger ett rosteri i staden Chongqing i framtiden.

05 - Nobelpristagare: Den enda vuxna i rummet var ett barn

Redaktörens kommentar: Leymah Gbowee, en liberiansk fredsaktivist och aktivist för kvinnors rättigheter tilldelades Nobels fredspris 2011. José Ramos-Horta, en politiker freån Östtimor tilldelades 1996-års fredspris. Båda är med i UNLEASH, en ideell organisation som arbetar med unga människor för att utarbeta lösningar på världens problem. Gbowee är bokad som inledningstalare vid UNLEASH 2019 den 13 november i Shenzhen, Kina. Ramos-Horta var inledningstalare vid förra årets konferens. De åsikter som framförs i denna kommentar är deras egna. Se fler fler åsikter på CNN.

Det är säkert hur det kändes i höstas när statsöverhuvuden, industriledare och andra världsledare samlades för en FN-vecka i New York, det kaotiska epicentret för kampen mot klimatkrisen.

När talare i mängder av toppmöten och symposier trippade på tå runt krisen - ofta efter att ha skalat av meningsfullt språk, mål och verkan av lösningar - så leddes den verkliga aktionen av barn. Unga människor som Xiye Bastida, 17, från People's Climate Movement, Alexandria Villaseñor, 14, från Earth Uprising, Autumn Peltier, 15, vattenkommissionär i Anishinabek Nation och Greta Thunberg, 16, svensk klimataktivist.

Dessa modiga tonåringar ledde inte bara globala klimatstrejker den 20 och 27 september (som katalyserade deltagande av 7,6 miljoner demonstranter), utan också när det gällde att skälla ut ledare samlade vid Förenta Nationernas årliga generalförsamling teg de inte.

This is all wrong, sade Thunberg, förintande statsöverhuvuden samlade öster om First Avenue. Jag borde inte vara här. Jag borde vara tillbaka i skolan på andra sidan av oceanen. Ändå kommer ni alla till oss unga människor för att få hopp. Hur vågar ni. Ni har stulit mina drömmar och min barndom med era tomma ord.

Thunbergs glödande fördömande av politiker, som inte gör någonting, hyllades av dem av oss som erkänner de allvarliga hoten från klimatkrisen. Men vi tror också att unga människor fkatiskt kan ge hoppfull medicin mot krisens plågor. Unga människor precis som hon, Bastida, Villaseñor och Peltier, kan ge oss inte bara hopp utan också lösningar.

Vi är övertygade om att ungdomsledda lösningar är väsentliga för att rädda deras framtid och vår.We are convinced that youth-led solutions are crucial to saving their future and ours. Obelastade av byråkrati, konformitet och konventionell visdom har unga människor det oerfarna utanför boxen-tänkande som skulle kunna leda till utveckling av de månraket-idéer vi behöver för att rädda planeten.

Tänk på arbetet i projekt Hyatech utfört av en grupp kenyanska studenter vid Oginga Odingas vetenskapliga och tekniska universitet, som stoppat en invasiv växtart i området runt Viktoriasjön.

Vattenhyacinter är en vattenväxt med en härlig purpurfärgad blomma. Men, som kvinnorna i Hyatech varnade vid en presentation i San Jose, Kalifornien, i september, Bli inte lurad av (deras) skönhet. Vattenhyacinter kan växa upp till en meter över vattenytan och kväver livet i vad som tills nyligen var en blomstrande ekonomi för lokala fiskare och deras familjer. Växten, konstaterade gruppen, kan skyllas f en 70 % förlust av livsuppehället.

Men Hyatech har utvecklat en lösning för att omvandla vattenhyacinter till biogasbriketter. Idén är så innovativ att den vann toppriset i Kenyas nationella final av Enactus World Cup, en årlig tävling med 1.700 Enactus-grupper från universitet i 37 länder.

Och Enactus är bara en av många ungdomsledda tävlingar som fokuserar på globala lösningar från Hult-priset till FN:s ungdomsförsamling och One Young Worlds initiativ Lead2030.

Och så finns UNLEASH Innovation Lab, ett årligt möte med 1.000 lillenieledare från fler än 150 ledare, som, i ett nytt värdland varje år, bildar grupper för att tävla om en lösning på världens mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals - SDG).

Lösningar som SaniHive, ett modulärt toalettsystem för använding i stadsslum, som erbjudert lösningar på minst fyra a SDG:er, och som är inspirerat av bin - särskilt den rumsligt optimierade strukturen i deras bikupor. Och lösningar som redan har haft effekt såsom den av UNLEASH utvecklade OneDay Health, som riktar in sig på hälsovårdens svarta hål i Uganda och ger medicinsk personal utbildning och 50 väsentliga mediciner för att behandla 30 vanliga åkommor. OneDay Health har redan behandlat 20.000 patienter, bland andra 8.000 malariafall, i områden som tidigare låg utanför sjukvårdens karta,

Alla dessa idéer härrör från vågen av ungdomsledda lösningsprogram som blir mer och mer framträdande. Och unga ledare fortsätter att vara en drivande kraft för förändring, så som är fallet med Melati och Isabel Wijsen, tonåriga systrar som för sex år sedan lanserade Bye Bye Plastic Bags i Indonesien. Deras ansträngningar gav dem status som CNN-hjältars unga under och kulminerade med förbudet för plastpåsar på deras hemö Bali i år.

Thunberg, Bastida, Villaseñor, Peltier och systrarna Wijsen är levande personifikationer av SDG17, eftersom de för samman människor från hela världen och inspirerar unga människor att tänka ut och utveckla lösningar som kan bevara planeten som de inom kort kommer att ärva. Vi hoppas bara, att trots deras äldre likars värsta ansträngningar, ungdomen fortfarande kommer att ha en planet att bevara.

03 - Östtimor minns påven Johannes Paulus II besök för 30 år sedan

Påven Johannes Paulus firade den heliga mässan på fältet vid Tasitolu i huvudstaden Dili den 12 oktober 1989.

Fler än 5.000 östtimresiska katoliker samlades i sin huvudstad Dili i onsdags för att minnas påven den helige Johannes Paulus II herdebesök i Östtimor 1989.

Dilis ärkebiskop Virgilio do Carmo da Silva ledde en friluftsmässa vid Tisitolu tillsammans med flera andra biskopar. Representanter för de indonesiska ocha australiska kyrkor deltog också i evenemanget den 30 oktober.

Den östtimoresiske Malianabiskopen Norberto do Amaral uppmanade de kritsna i Asiens mest katolska land att vara trogna Kristus så som påven Johannes Paulus II, som kysste landets mark när han satte foten på den för 30 år sedan då den var en del av Indonesien, visade.

Det var det ögonblick när världen började få veta om den timoresiska kampen för självständighet, sade biskop do Amaral. Den helige fadern älskade det här landet så mycket och som katoliker måste vi också arbeta för omvandling, solidaritet och fre som guds barn, sade prelaten.

Den sedan 1700-talet portugisiska kolonin Östtimor förklarade sig självständig, när portugiserna lämnade territoriet den 28 november 1975. Men grannlandet Indonesien invaderade och annekterade territoriet dne 17 juli påföljande år. En ofta våldsam 24-årig motståndströrelse åstadkom självständighet den 20 maj 2002 efter en av FN organiserad folkomröstning 1999.

Bland dem som deltog i onsdagens minneshögtid var hundratals barn från församlingar över hela landet.

Ärkebiskop Da Silva uppskattade barnens deltagande och sade att Östtimor som ett land med katolsk majoritet måste bli ett föredöme för alla och att kyrkan räknade med unga människor.

Han sade att påven Johannes Paulus II budskap också var avsett att bjuda in unga människor att sprida de goda nyheterna till samhället.

Alla som är döpta, barnen inbegripna, är förpliktigade att delta i Kristus mission som börjar med enkla saker hemma, att respektera föräldrarna och inte göra något mot vårt samvete, sade ärkebiskop Da Silva.

Kyrkan behöver dig, församlingen du tillhör behöver dig, sade ärkebiskopen.

Han sade att påven Johannes Paulus II önskade sig att Östtimors folk blev ett litet ljus i din egen familj och att undvika våld i hemmet.

Fader Mouzinho Pereira Lopes, direktör för Pontifical Mission Society i Östtimor, sade att barn och tonåringar kommer att bli Kristus ansikte de kommande åren. Så vi måste göra dem medvetna om att de är salett och ljuset, precis som när Johannes Paulus II uppmanade timoreserna att vara världens salt och ljus, sade han.

I ett tal till nationen efter mässen uttryckte president Francisco Guterres regeringens tacksamhet mot den katolska kyrkan för dess bidrag under landets kamp för självständighet.

Den helige faderns Johannes Paulus II besök för 30 år sedan var ett sätt på vilket han ville lyssna direkt på folkets rop och kamp, sade Guterres.

Han konstaterade att en demonstration av unga människor efter påvens mässa fick ett lyft trots den omfattande närvaron av indonesisk militär.

Presidenten sade att regeringen har upprättat ett monument över påven Johannes Paulus II på Tasitolu-kullen, som en symbol för hopp för Östtimors folk.

Han sade att 17 år efter självständigheten måste Östtimors folk stärka sina kristna värden så som solidaritet och broderskap för att utrota fattigdom.

Ingen borde bli försummad utan uppmuntra varandra som ett land, Östtimor, uppmanade Guterres.

Oktober

23 - Kinas flotta skaffar sig vänner i Dili

Medan relationen med Östtimor förblir ansträngd på grund av Australiens buggning 2004 av dess regeringskontor, har den unga nationen på en halva av en ö bara 720 kilometer från Darwin bett Kina om hjälp med att utbilda sin flotta.

Begäran gjordes av Östtimors försvars- och säkerhetsminister Filomeno Paixao vid samtal den här månaden med konteramiral Yu Wenbing i Folkets befrielsearmés flotta. Samtalen ägde rum under ett kinesiskt marinfartygs besök i Dili och är en oroande påminnelse för Canberra om Pekings växande militära inflytande mycket nära hemlandet.

Begäran till Kina att utbilda timoresiska marinofficerare bekräftades av en lokal försvarskälla.

Officerarna och besättningen på Qi Jiguang, ett utbildningsfartyg av typ 679 på 5.548 ton fick ett galavälkomnande när fartyget eskorterades till hamnen i Dili av den timoresiska patrullbåten Kay Rala Xanana. Patrullbåten av Shanghai-klassen är en av två köpta av Östtimor från Kina 2008 för att skydda havsfisket.

16 - Västpapua och Indonesien i Amnesty Press

I Amnesty Press nummer 3 för 2019 finns en kortare notis om Västpapua, Många döda i Papua, och en artikel om protester och ny brottsbalk i Indonesien, Presidenten tvingas backa.

Du kan läsa mer om förslaget till ny brottsbalk i vår tidskrift Merdeka & ÖsttimorInformation. Den finns här på vår webbplatse …

02 - Från dagens regeringssammanträde

Regeringen godkände förslaget till statsbudget för 2020 med totala utgifter på 1,95 miljarder US-dollar för att täcka de program och prioriteter definierade av regeringen. Av utgifterna är 241 miljoner för löner, 738 miljoner för varor och tjänster, 458 miljoner för transfereringar, 53 miljoner för mindre investeringar och slutligen 459 miljoner för utvecklingsinvesteringar.

September

30 - En smitning från plikten: Överföring av immigrationsmyndighetens anställda orsakar fler problem, löser inga

Den 6 augusti 2019 avslöjade State Inspector General of Timor-Leste [ungefär riksrevisorn, Tommy Pollák/Östtimorkommittén] resultatet av en vittgående undersökning av Östtimors immigrationsmyndighet: oegentligheter, korruption och bedrägeri hade upptäckts vid alla gränsövergångar till Östtimor. Indonesiska besökare tycks vara favoritmål för bedrägerier, tjänstemän som inte registrera deras inresor utan stoppar visumavgifterna direkt i egen ficka. Som svar på dessa avslöjanden har inrikesministeriet - som imigramtionsmyndigheten är en del av - beordrat att immigrationsmyndigheten i sin helhet ska ersättas och med alla sina tjänstemän överförda till polisen (PNTL). Även om Fundasaun Mahein applåderar riksrevisionen för dess nit att upptäcka och offentliggöra dessa bedrägerier och inrikesministeriet för dess snabba åtgärder, är vi djupt oroade av ministeriets misslyckande med att genomföra ytterligare utredningar tillsammans med ett förhastat och hårdhänt svar som hotar att ytterligare undergräva Östtimors gränssäkerhet.

Överföringen av alla anställda vid immigrationsmyndigheten har, visar FM:s undersökningar, lämnat immigrationsmyndigheten desperat underbemannad, illa utbildad och oförmögen att fullgöra sina plikter, vilket allt hotar att skapa en kris för gränssäkerheten - trots att kärnfrågan om korruption förblir olöst. Första fasen av överföringen som blev gällande den 10 september innebar att nästan en tredjedel av de hos immigrationsmyndigheten anställda, 28 av 95 personer, överfördes till PNTL med tre dagars varsel; Östtimors svaga gränskontroller har nu bara 26 tjänstemän. I Dilis hamn finns det nu bara en person för immigrationsärenden, det brukade vara fyra. President Nicolau Lobato International Airport i Díli har åtta tjänstemän som utför de plikter som en gång 14 utförde. I de kritiska gränsområdena i Oecussi och Covalima har de anställda minskat från 10 eller fler till sju respektive från sju till fyra tjänstemän. Gränskontrollen i Pasabe i Oecussi är helt obemmanad.

Denna brist på personal har lett till en avsevärd mängd arbetsuppgifter som inte utförts, bland annat utfärdandet av visa. Behandlingstiden till och med för rutinåtgärder såsom visumförlängningar har ökat snabbt. För att avhjälpa dett har immigrationsmyndigheten, med början den 1 oktober, beordrat att det inte ska vara lunchstängt längre - och inte heller andra stängningar vid gränskontrollerna i Mota-am, Oecussi, och Suai. I ett extremfall den 17 september dog en immigrationstjänstemans mor: tjänstemannen tilläts inte att ta ledigt för att vara med vid begraningen. Det här lämnar gränskontrollerna bemannade med enbart demoraliserad, stressad, utarbetad och utmattad personal, om de över huvud taget är bemannade. FM:s undersökningar har visat att båtar som kommer till Dilis hamn - en gränskontroll bemannad av en ensam tjänsteman - ofta möts av ett tomt kontor, särskilt som rapporter om drogsmuggling till och från Östtimor (inklusive FM:s egna undersökningar) borde skapa ordentlig uppmärksamhet.

Men frågan är inte bara en fråga om antal. Även när den överförda personalen ersatts (och huruvida det kommer att ske innan fas 2 tar bort ytterligare personal är en öppen fråga) kommer det att vara nykomlingar i immigrationsmyndigheten, som står inför en betydande inlärningskurva försvårad av en brist på erfarna chefer som normalt skulle vägleda nyanställda i deras arbete. Det betyder inte bara att behandlingstiderna troligen inte kommer att minska märkbart, när nyanställda kämpar för att komma på fötter utan tunga konsekvenser för den nationella säkerheten. Många av immigrationstjänstemännen som nu har blivit överförda till PNTL - inklusive dem som inte varit inblandade i korruption och bedrägeri - hade åratals erfarenhet från immigrationsmyndigheten, i många fall påbyggd med specialiserad utbildning till jhöga kostnader för det allmänna. Det var män och kvinnor utbildade för att upptäcka smuggling av människor och droger, penningtvätt och dokumentförfalskning och som hade erfarenhet av att upptäcka oegentligheter - allt som deras ersättare som noviser mindre troligen kan.

Till yttermera visso så ger en sådan överväldigande arbetsbelastning inte de nyanstöllda tid att lära sig de kunskaper som är nödvändiga för att utföra sina uppgifter effektivt. Den 18 september erbjöd den australiska immigrationsmyndigheten utbildning i passförfalskning vid Dilis hamn som, inte överraskande, inte en enda timoresisk immigrationstjänsteman kunde delta i på grund av väntande arbete.En sådan situation är inte bara oprofessionell utna också djupt orättvis mot alla inblandade: mot immigrationstjänstemännen; mot de civila som väntar med avsevärda förseningar för att få sina papper behandlade; mot den australiska utbildningspersonalen; och till de offer för drog- och människosmuggling, penningtvätt och dokumentförfalskning som oundvikligen kommer att falla genom de allt bredare springorna.

Dessutom har ministeriets åtgärder i verkligheten inte angripit korruptionens grundproblem. Även när gränsen förblir underbemannad, de tidigare immigrationstjänstemännen, skyldiga och oskyldiga i lika hög grad, har sugits upp i PNTL - vilket betyder att korrupta tjänstemän bara har omplacerats snarare än begränsats och kommer att fortsätta ha positioner med makt och auktoritet. PNTL har, i själva verket, belönat sig självt med en samling poliser som man vet är korrupta. De här personerna kommer att kunna fortsätta sina karriärer utan att drabbas av några verkliga konsekvenser medan regeringens utgifter för utbildning av tjänstemän inte inblandade i bedrägerier går till spillo. Genom att inte genomföra en grundlig utredning av de enskilda förövarna och de strukturer som stödde dem har ministeriet inte bara gjort dessa oskyldiga tjänstemän som plikttroget tjänstgjort i åratal en otjänst utan aktivt bidragit till en kultur med straffrihet för korruption.

FM kräver alltså av inrikesministeriet att det gör sin plikt snarare än bara till det yttre. Riksrevisorns arbete borde fortsättas i samarbete med anti-korruptionskommissionen, för att genomföra en långt gående, oberoende utredning - en som kommer att granska alla i immigrationsmyndigheten anstäldls arbete, från den tidigare direktören till de lägsta kontoristerna- och försöka identifiera de tjänstemän som varit ansvariga för oegentligheter i immigrationen och korruption (FM avråder inrikesministeriet från att försöka sig på en egen intern utredning, både för transparensens skull och för att förebygga en intressekonflikt). Tills dess detta sker är det en oacceptabel risk för allmänhetens välfärd att låta tidigare immigrationstjänstemän ingå i PNTL:s personal.

Utöver att identifiera och bestraffa enskilda tjänstemän borde utredning också bemöda sig om att identifiera de system och strukturer som möjliggjorde korruption och bedrägeri och ge rekommendationer för reformer. Tjänstemän som befinns oskyldiga - särskilt de med specialiserade färdigheter och erfarenheter - borde återföras till sina tjänster med ursäkter. Viktigast, den här inspektionen måste fullgöras brådskande med alla fakta publicerade för allmänheten för transparens, granskning och diskussion.

Genom att beordra massöverföringar av immigrationsmyndighetens personal till PNTL har inrikesministeriet handlat oansvarigt och utsatt Östtimors folk för en risk: inte bara vid gränsen utan också från sin egen polis, som nu har veterligen korrumperade anställda. Detta måste åtgärdas omedelbart och tjänstemän misstänkta för korruption avlägsnade från PNTL i avvaktan på en grundlig och oberoende utredning. FM vädjar till ministeriet att inte förråda sitt eget goda arbete och utsätta Östtimors medborgare för risker för en fasad av åtgärder

28 - Östtimors medlemskap i ASEAN ovisst

Nytt år, ny avvisning. En gång till diskuterade ASEAN inte Östtimors ansökan om medlemskap vid sitt årliga möte. Denna fördröjning är förbryllande eftersom Östtimor har gjort betydande framsteg när det gäller att uppfylla ASEAN:s krav och aktuella geostrategiska trender nödvändiggör större solidaritet hos ASEAN. Slutligen säger ovissheten om Östtimors medlemskap mer om vad ASEAN har blivit än om Östtimors ‘lämplighet’ för medlemskap.

Östtimor har gjort betydande framsteg för att uppfylla ASEAN:s kriterium ‘förmåga och villighet att utföra de medlemskapsåtaganden’ som anges i artikel 6 i ASEAN:s stadga. Det har närvarit vid ASEAN-möten, upprättat diplomatiska beskickningar i alla medlemmars huvudstäder, deltagit i internationella konferenser såsom Wolrd Economic Forum och också varit värd för internationella och regionala konferenser såsom ASEAN Regional Forum.

Trots att Östtimorkommittén kommer att få det svårt att uppfylla alla medlemskapskrav såsom att ge årliga penningbidrag och delta i och vara värd för ASEAN:s hundratals möten, så är dessa problem inte oöverstigliga. Östtimor skulle kunna ges en temporär rabatt på medlemsavgifter eller tillåtas att dela värdskapet för årliga ASEAN-möten. Stadgans vaga krav på förmågor tillåter också målstolparna att flyttas varje år, vilket möjliggör att några ASEAN-medlemmar kan hindra konsensus om Östtimors medlemskap. Noggrant upprätthållande av tvetydiga kriteria, kopplat med realiteten att förmodligen skulle ta decennier innan Östtimor har tillcäkligt antal tjänstemän för att delta i alla ASEAN-möten, gör det omöjligt för Östtimor att bli medlem i ASEAN.

Men det är kanske poängen. Några ASEAN-länder har enligt rapporter en ‘negativ attityd’ mot Östtimors medlemskap. Särskilt Kambodja, Laos, Vietnam och Myanmar (KLVM) oroar sig för att Östtimors inträde skulle kunna dränera ASEAN:s begränsade resurser som för närvarande används för att hjälpa till att överbrygga utvecklingsklyftan mellan ASEAN-medlemmar. Det har lett till att Singapore uttrycket oro för att en ny medlem med ekonomiska begränsningar skulle stoppa framstegen för ASEAN Economic Community (AEC).

Några medlemmar oroar sig också för att andra mer ‘liberla’ länder kommer att använda Östtimor som en plats för att attackera auktoritäre regeringar, försvagande den regionala överenskommelsen att tassa försiktigt runt kontroversiella frågor som finns i medlemsländer som Myanmar. Var och en av dessa farhågor är allvarlig men tycks vara överdriven.

Först, Östtimors inträde kommer inte nödvändigtvis att tömma ASEAN:s kassakistor eftersom det mesta av projektfinansieringen enligt Initiative for ASEAN Integration kommer från dess dialogparnters. Östtimor behöver bistånd för att återuppbygga sitt land, men ASEAN är inte ens en av de 10 största biståndsgivarna. Och även om Östtimor behöver ytterligare finansiering visar dess human development rankning (132) att landet i allmänhet kan utnyttja dessa resurser effektivt.

När det gäller AEC har Östtimor ökat sin handel med sina grannar och regeringen förverkligar Östtimors ASEAN Mobilization Plan för att säkra att dess juridiska, ekonomiska och fiskala system följer ASEAN:s standarder. Vacklande stoppdatum för nya medlemmar försenar fullt förverkligande av AEC, ASEAN borde i stället oroa sig mer över allvarliga problem som icke-tariffiära hinder.

Varje försämring av den politiska situationen i Östtimor skulle möjligen också kunna distrahera ASEAN från dess mål. Observatörer oroar sig över att trots erkännande av resultatet från valen 2018 klyftan mellan presidenten och parlamentet fortsätter at sjuda. Dock har ASEAN aldrig blivit oenigt om intern politisk oro i en medlemsstat. Ett demokratiskt Östtimor skulle faktiskt kunna välkomna ASEAN:s konstruktiva engagemang om ett sådant läge uppstår.

Slutligen, det är sant att Freedom House och demokratiindexet har uppskattat att Östtimors demokratiska system är bättre än ASEAN-medlemmarnas. Cicilsamhällets organisationer (Civil society organisations - CSO) har också mer frihet Östtimor än i ASEAN-medlemmar; men ASEAN har visat att det är i stånd att rida ut kritik från CSO:er så det är ingen ny utmaning. Östtimors nationella ledare har dämpat sin kritik av Myanmar och Kambodja och valt praktiskt engagemang med Indonesien. Östtimor inordnat sig med ASEAN, när det gäller att skyda dess medlemmar från internatinell kritik.

Olyckligtvis ignorerar ASEAN allvarliga geostrategiska frågor. USA:s utrikes- och säkerhetspolitik är bunden av Trumpadministrationens ombytlighet, det ‘Indo-Stilla havs’-konceptet utmanar ASEAN:s länge främjade ‘Asien-Stilla havs’-koncept och, viktigast, Kina är nu ett militärt och ekonomiskt vidunder. Den nya sidenvägen (Belt and Road Initiative - BRI) kommer att fortsätta att ge Kina ytterligare politiska och ekonomiska fördelar framför ASEAN-lä nderna. Kambodja bröt ASEAN:s konsensus över beslut om Sykinesiska sjön på grund av Kinas inflytande. Skulle samma sak kunna hända Östtimor?

Kina var först att erkänna Östtimors självständighetsdeklaration 2002. Kina är Östtimors fjärde och femte största importör respektive exportmarknad. Kina har byggt vägar, landets kraftnät och gett bistånd till byggandet byggnader för Östtimors utrikes- och försvarsministerier. Kina utvecklar också hamnarna i Tibor-bukten som en del av BRI. Det ligger inte i ASEAN:s intresse att Östtimor blir för beroende av Kina även om det senare bistår med finansiering som skulle kunna hjälpa Östtimor att komma i kapp ASEAN.

Så vad säger allt detta om ASEAN? Vid 50 är ASEAN en härva av motsättningar. Det är ‘riskovilligt’ trots sina planer att bygga ASEAN:s tre pelare, ASEAN-medlemmarna tycks avsiktligt långsamma när det gäller Östtimors roll i det nuvarande geostrategiska läget trots Kinas självsäkerhet. Visionen var att ASEAN skulle grundas på demokratiska normer och skydd av mänskliga rättigheter, men medlemmarna vägrar att rätta till årtionden av att blunda för timoreserenas lidande.

Det är ett ASEAN som har kört fast i institutionella regler som har minskande användning i ljuset av en förändrad internationell situation. Tacksamt är att Östtimor inte längre anses vara en ‘sten i skon’. Men dess medlemskapsansökan är som burken som ständigt sparkas bort på gatan. Det säger mer om vad ASEAN har blivit än om vad Östtimor kan och inte kan göra.

Maria Ortuoste är adjungerad professor i politisk vetenskap vid Kaliforniens statsuniversitet, East Bay.

25 - På årsdagen av självständigheten, hur säkert är Östtimor?

Förra månaden var Dili värd för besökande regeringsrepresentanter från fler än 20 länder, bland andra premiärminister Scott Morrison från Australien, för att fira den 20:e årsdagen av Östtimors röstning för självständighet den 30 augusti 1999. När upprymdheten och värdigheten i de landsomfattande festligheterna sjunker undan och torrperiodens damm åter samlas i Dili är det ett bra tillfälle för att reflektera över Östtimors många resultat under denna preiod och de hinder som ligger framför landet.

Östtimor är 2019 fredligt och stabilt och det är svårt att vederlägga att efter att ha utstått 24 år av indonesisk ockupation och ödeläggelsen 1999 landet har kommit långt på kort tid. Det är mycket mer anmärkningsvärt i ljuset av de många hinder det har stått inför och kommer att stå inför i fortsättningen för att upprätthålla denna fred. Asiens nyaste nationalstat har en av de yngsta och minst yrkesarbetande befolkningarna i regionen, lågnivåvåld bland ungdomar är vanligt och kvinnorn i Östtimor upplever en av de högsta nivåerna av hustrumisshandel i Asien.

Kommunal disharmoni är ofta förvärrad av sammansatta, överlappande och dåligt förstådd processer för att lösa konflikter med en mångfald aktörer. Det är särskilt akut i förhållande till komplicerade problemen med landägande och administration, som ett nyligen antaget, kontroversiellt paket med marklagar uppenbarligen misslyckats att behandla. Samtidigt har myndigheterna getts i uppdrag att möta dessa utmaningar och många andra är nybildade, med bristande resurser och oundvikligen färgade av de djupa arven från mer än 500 års portugisisk kolonialism samt invasion och ockupation från Indonesien.

Publicerad den 3 september bara ett par dagar efter att de sista dignitärerna lämnat Dili hjälper Aisa Foundations Community-Police Perceptions Survey till med att kasta ljus på Timors komplicerade säkerhetsutmaningar. CPP-undersökningen är den femte i sitt slag i Östtimor, där Asia Foundation genomförde sin första landsomfattande undersökning om säkerhetsfrågor 2008. Undersökningarna upprepades 2009, 2013, 2015 och 2018 för att skapa en barometer över den allmänna opinionen vid olika tidpunkter.

För den aktuella undersökningen ställdes mellan 72 och 88 frågor till 3.178 slumpmässigt utvalda människor spridda i landests 13 distrikt i september och oktober. De svarande delades in i poliser, allmänhet och byledare med olika men mycket lika frågeformulär för varje grupp.

Även om undersökningarna delvis har inspirerats av och hanterats genom fondens långvariga stöd för kommunalt polisarbete i Östtimor, som för närvarande finansieras av den nyzeeländska regeringen genom stödprogrammet för Community Policing (CPSP) har deras resultat viktiga följder för alla sektorer i samhället.

Nästan alla svaranden, 95 %, säger att säkerhetsläget de senaste åren antingen har förbättrats eller förblivit oförändrad. Mellan 2008 och 2009 var det en dramatisk ökning i allmänhetens uppfattning att säkerheten har förbättrats, en ökning som sedan dess stabiliserats.

I den senaste CPP-undersökningen så är de tre största säkerhetsproblemen identifierade av allmänheten, byledare och poliser markfrågor, ungdomsproblem och hustrumisshandel. Det var också de viktigaste säkerhetsfrågorna 2015.

Även om de flesta människorna säger att säkerheten i stort har förbättrats, är det fortfarande vanligt för människor att vara inblandade i dispyter, med nästan hälften av de svarande indikerande att att de har pågående dispyter med någon i sin by. De flesta dispyterna har med mark att göra och dessa har ökat signifikant sedan 2015.

Uppfattningen om stabilitet avspeglas också i höga nivåer av samhällelig tillit till, förtroende för och uppskattning av polisens (PNTL:s) arbete.

Tillfrågade om de litar på polisen svarade 99 % av både allmänheten och byledarna ja. Det är samma procentandel som 2015. Det fanns talrika andra frågor avseende uppfattningen om PNTL:s prestationer som framkallar överväldigande positiva uppfattningar om PNTL och deras roll i samhället.

Trots dessa resultat och regeringens ökande betoning av behovet bättre tjänster för samhällena, så är PNTL:s effektivitet fortfarande underminerad av dess militaristiska orientering. Detta beslystes den 17 november 2018, när tre tonåringar sköts och dödades och fem andra sårades av en beväpnad polis (eller poliser), som inte var i tjänst efter ett gräl under en fest i stadsdelen Kuluhun i Dili.

Poliser och byledare är de som oftast är de första att hantera kommunla säkerhetsproblem och dispyter

Det överväldigande flertalet av alla svaranden i den senaste undersökningen säger att polisen och medborgarna samarbetar för att för att lösa säkerhetsproblem i deras samhällen. När allmänheten tillfrågades huruvida, hypotetiskt, de först skulle rapportera ett brott till en byledare eller en polis, så svarade nästan tre fjärdedelar (72 %) att de skulle rapportera till en byledare medan omkring en fjärdedel (27 %) sägera att de skulle rapportera till polisen.

Samtidigt visar svar att människor som faktiskt upplevt ett brott föregående i lika stor skulle be om hjälp från först från polisen (42 %) som från någon i byn (43 %).

En majoritet av allmänheten (65 %), byledare (70 %) och poliser ((83 %) säger att polisen har en roll i lösningen av dispyter genom lokala byledare. Mer än hälften (64 %) av fallen först rapporterade till polisen löstes genom medling med både polis och byledare.

Det har varit en betydande ökning av antalet människor som säger att polisen är inblandad i aktiv medling, från 36 % 2015 till 58 % 2018. Men det är emellertid mycket sällsynt att fall hänförs till utredning och åtal och ännu sällsyntare att de leder till rättegång.

På det hela är dessa resultattoppen på ett stort isberg av information om hur människorna i Östtimor känner för säkerhet och det kommer att ställa lika många frågor som svar. För att ytterligare utforska dessa frågor och svar kan CPP-utredningens data läsas på Asia Foundations dataportal.

Naturligtvis förklarar CPP-undersökningen inte varför de svarande känner som de gör om dessa frågor eller vad regeringen kan göra för att ta itu med dem. Fonden kommer att arbeta med sina CPSP-partner, polisen och Nya Zeelands polis, de kommande månaderna för att ytterligare bearbeta och klargöra resultatens betydelse som en grund för målinraiktat arbete.

Den här essän har publicerats i något annan form i Lowy Interpreter och har här postats med tillstånd.

Robin Perry är gruppledare för Asia Foundations Community Policing Support Program i Östtimor. Han kan nås på epostadressen robin.perry@asiafoundation.org. Synpunkter och åsikter uttryckta här är författarens, inte Asia Foundations.

24 - Borrning i land i Östtimor ska påbörjas i början av 2020

Den första borrningn på land i det sydostasiatiska landet Östtimor sedan nästan 50 år är planerad för att påbörjas i januari 2020, enligt operatören Timor Resources.

Efter en offertprocess med konkurrens har Timor Resources gett Eastern Drilling Limited i uppdrag att frakta en rigg till Östtimor, rapporterade det privatägda australiska olje- och gasbolaget i ett skriftligt uttalande med epost till Rigzone. Starten på det fem borrhål omfattande uppdraget kommer att vara den första borrningen på land i Östtimor sedan 1972, när landet var under indonesiskt styre¹, tillade bolaget.

Timor Resources, som 2017 fick rättigheterna att utforska och utveckla omkring 2.000 km² land på Östtimors sydkust, har två kontrakt för att dela produktion genom ett joint venture med det nationella oljebolaget TIMORGAP.

Karau, det första borrhålet i uppdraget, kommer att bli 3.543 fot (1.080 meter) djupt och ha Viqueque-formation som mål, uppgav Timor Resources. Bolaget tillade att dess chef, Jan Hulse, antar omkring 1.411 fot (430 meter) bruttodjup för reservoiren - känd för att vara oljebärande nära ytan enligt bevis genom oljedroppar på ytan.

Sådana här förhållanden har påvisats i Bula-fältet på ön Seram, där 20 miljoner fat olja har pumpats upp, sade Hulse. Timor Resources borrningsuppdrag har fyra olika förhållanden som mål för att maximera chanserna för upptäckt av kommersiellt användbara hål. Vårt djupaste hål i detta uppdrag är 2.740 meter (8989,5 fot) djupt och har Triassic Jurassic Formation som mål.

Eastern Drilling, ägt av det Hong Kong-baserade Lake House Corp., konstaterade att det förväntar sig ett i stort sett komplikationsfritt uppdrag. Roger Boyko, en borrspecialist som leder Eastern, påpekade att enheten kommer att vara den enda borriggen på land i Östtimor.

Riggen vi tar in har 1.100 hästkrafter och används nu i USA innan den fraktas till Timor för att borra det första hålet i januari 2020, sade Boyko. Vårt borrningsuppdrag kommer att följa bästa internationella praktiker och det finns en del upphetsning lokalt eftersom det här kommer att skapa mycket efterfrågad sysselsättning och kunskapsöverföring.

20 - Tal av president Guterres Lú Olo på 20-årsdagen av INTERFET-styrkans ankomst till Östtimor

INTERFET-styrkan kom till Östtimor för att stävja den bärsärkargång proindonesisk milis med stöd av Indonesiens ockupationsmakt gick efter att folkomröstningens om självständighet den 30 augusti 19999 resultat tillkännagetts. Resultatet var ett överväldigande ja till full självständighet från Indonesien.

20 - Östtimor tackar livräddande fredsbevarare

Landet firar 20-årsdagen av den av Australien ledda styrka som hjälpte till att få slut på det dödliga våldet efter folkomröstningen om självständighet.

Folket i Östtimor är skyldgit ett tack till en av Australien ledd fredsbevarande styrk som spelade en betydande roll för 20 år sedan för att bekämpa kaoset som skapats av våldet efter folkomröstningen enligt landets president.

President Francisco ‘Lu-Olo’ talade vid en minneshögtid den 20 september för att fira den 20:e årsdagen av styrkans ankomst till det nya landet 1999.

International Force East Timor (INTERFRET) var en 11.500 man stark multinationell styrka organiserad och ledd av Australien för att hantera en humanitär och säkerhetskris i Östtimor från 1999-2000 till ankomsten av FN:s fredsbevarande styrka.

Krisen följde på ett utbrott av dödligt våld anstiftat av pro-indonesisk milis efter att landet röstat för självständighet från Indonesien.

Många människor dödades och fler än 250.000 andra tvingades att fly till Västtimor i grannlandet Indonesien.

Den Australienledda styrkan anlände i Östtimor den 20 september 1999 för att återställa fred och säkerhet, för att skydda och stödja Förenta Nationernas uppdrag där och möjliggöra humanitärt bistånd-

Det var en fredsbevarande styrka som såg till att människor överlevde under övergångsperioden, sade president Guterres til de församlade vid evenemanget i Dili och till dessa hörde också veteraner från INTERFET.

De kommer alltid att bli ihågkomna och deras närvaro behövdes verkligen i den terror som utövades av den pro-indonesiska milisen, sade Lu-Olo.

President Guterres sade att INTERFET tillsammans med FN:s övergångsadministration (United Nations Transitional Administration in East Timor - UNTAET) banade vägen för världens erkännande av den nya staten i maj 2002.

Fader Francisco dos Santos Fatima Barreto, som var direktör i Caritas i Dili när INTERFET anlände, sade att styrkan handlade snabbt för att försöka skydda det timoresiska folket mot milisen.

Innan INTERFET anlände arbetade jag med Caritas fördelning av ris till flyktingar, sade han.

Vi var rädda men vi riskerade våra liv för att få ris från förråd i Dili, därför att miliserna kontrollerade staden, sade fader Barreto.

När de fredsbevarande trupperna anlände ändrades förållande kvickt med hjälp snabbt fördelad och människor som flytt från våldet i stånd att återvända till sina hem.

Styrkans befälhavare den australiske generalen Peter Cosgrove sade till de vid minneshögtiden församlade att han var stolt över de framstedg Östtimor sedan dess har gjort.

För 20 år sedan var Dili jämnat med marken av eldsvådor, bara spillror återstod. Men nu har en mängd infrastruktur dykt upp, sade Cosgrove.

Under minneshögtiden lades kransar vid minnesmärket för fem sydkoreanska medlemmar av styrkan, som dödades under det fredsbevarande uppdraget.

Östtimors militärbefälhavare generalmajor Lere Anan Timor sade att närvaron av INTERFET-soldater var en välsignelse för timoresiska människor som strävade för att avsluta 24 år av indonesisk ockupation.

Deras intervention räddade mång timoresiska liv. Utan deras hjälp skulle fler människor ha blivit dödade, sade han.

16 - En berättelse om dockmakare

Boneca de Ataúro…. En berättelse om dockmakare. Kvinnor finner utrymme, värdighet och ekonomiskt oberoende på en ö i Östtimor.

[Klicka på källan när du läst artikeln för att se alla intressanta och vackra fonton. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

Vem hade trott att några få kvinnor som syr dockor på antika pedaldrivna Singermaskiner i ett litet rum på en avlägsen ö skulle kunna ändra livet för så många?

De kan ha haft en blygsam start, men 12 år senare är dessa kvinnor och dockor hjärta och själ i ett framgångsrikt kvinnokooperativ som gett fattiga kvinnor egenmakt att växa och arbeta med värdighet.

Boneca de Ataúro är en hjärtvärmande berättelse om förändrare på en liten ö i Östtimor.

Allt började när Ester Piera Zuercher, en schweizisk konstnär, kom till Atauro och utbildade kvinnor i sömnad och hjälpte dem att organisera sig som ett kooperativ. Idag styrs det av medlemmarna och visar sig vara ett uthåålligt företag som ger rättvist till alla.

Deras ställe liknar ett klassrum. Enkelt, lättstädat. Dörrar och fönster är öppna för att släppa in sjöbrisen som ger svalka i den intensiva tropiska hettan. Symaskinsborden upptar den mesta platsen i lösa rader. Ett stort träbord tjänar som tillskärningsbord.

Kvinnorna är mycket produktiva, arbetsflödet är välorganiserat. Jag har ännu inte sett någon vara sysslolös. Inte en skymt av hets i luften, ingen öppen upptagenhet och ingen tycks vara ansvarig. Först trodde jag att det var öhastighet, sedan insåg jag att handlade om värdighet och grace.

När jag tar mig tid att förstå deras berättelse framträder skälen för värdigheten och gracen. De säger det bäst …

Medan dockorna gav dem den start de behövde, har de efter vinsten av ett anbudsförfarande från UNICEF 2008 att tillverka 3.200 dockor för förskolebarn i Östtimor, ett brett utbud av produkter omfattande laptopväskor, pedagogiska leksaker, husgeråd och många coola bärkassar. Jag har flera stycken som jag gillar och använder varje dag.

Deras broderier har blivit en signatur. Detaljerade, vackra och gjorda på fri hand är det en konst. De gör hantverksprodukter med kvalitet, med stolthet. Det här är inte en plats där genvägar tas för att producera fort. En laptopväska är två och en halv dags arbete.

Senaste gången jag kom förbi upptäckte jag ett surr i luften. Klappret från tramporna lät lite högre.

Alla maskiner var upptagna. Jag kunde se högar av tyg, färdigklippta för att sys.

Det visade sig att de hade en order på omkring 900 laptopväskor för en skola i Australien. Det är sex månaders arbete med garanterad betalning.

65 kvinnor arbetar nu i Boneca de Ataúro:s kooperativ. Kvinnor som nu har råd att få elektricitet till sina hus, har tillräckligt med mat för sina familjer och kan skicka sina barn till skolan.

När jag pratar med några av kvinnorna finner jag att många av dem går en timme från och till en ‘närbelägen’ by varje dag.

Stigen går uppför branta kullar och längs den kuperade kusten. Då och då måste du klättra över enorma stenblock och beroende på tidvattnet väljer du att få blöta fötter eller klättra högre upp. Lägg till en del hetta så är det inte någon promenad i en park.

Efter en lång dag med vandring och utforskning, start i soluppgången, kom vi fram till byn. På grund av ett litet missförstånd av mig och en naiv uppfattning av begreppet ‘närbelägen’ var vi utmattade när vi kom fram.

Den enda vägen ut var med en liten fiskebåt (spolade idén när vi kollat det upprörda havet) eller att göra vandringen i den sena eftermiddagens sol. Verkligheten slog till … attgå till skolan, till en klinik eller till arbetet, det här är normen.

Jag lovar att aldrig mer klaga över att behöva vänta på en taxi. Verkligen?

Många av dessa kvinnor har arbetat i Boneca de Ataúro i mer än fem år och gjort vandringen varje dag. Min beundran för deras seghet har trappats upp ett steg.

Varje gång jag kommer förbi är jag frestad att fråga om jag kan sitta ner och hjälpa till. Jag älskar att sy och har åratals erfarenhet från modeindustrin. Men jag har lärt mig att motstå. Medan jag skulle kunna se det som ett bidrag är allt jagskulle göra i själva verket att ta ifrån någon dennes arbete. Kooperativet har inte byggts på överlämning.

‘Boneca’ är ett koperativ i vilket stolthet över att tjäna sitt levebröd med handens arbete odlas.

Jag hjälper mer genom att sprida deras historia och sätta våra gäster hos Sharing Timor-Leste i en tuk-tuk för trippen längs den gropiga vägen till Boneca de Ataúro. Alla går hem med unika presenter till sig själva eller andra, lyckliga över att göra skillnad.

Hur kan du hjälpa till? Den största utmaningen är försäljningen. Om du kan sätta dem i förbindelse med skolor eller företag för order på laptopväskor, pedagogiska leksaker etc var vänlig kontakta dem genom Bonecas webbplats. På grund av bristen på formell utbildning i kreativitet och entreprenöskap i landet har de engagerat en konstnär in residence. De är öppna för förslag. Här finns alla detaljer. Eller stöd dem helt enkelt genom att gå med i deras FB-grupp. Varje omnämnande, varje delning hjälper.

14 - Filippinerna låter Östtimor komma 8 veckor tidigt till Sydostasienspelen

Filippinerna har sagt ja till Östtimors önskan om att få komma 8 veckor tidigt till de 30:e Sydostasiatiska spelen, som ska börja den 30 november.

Den lilla republiken, som fick vara med i spelen först 2003, skickar en brokig 18-personers trupp till de biennala spelen.

I ett brev till Tomas Carrasco i organisationskommittén för de Sydostasiatiska spelen i Filippinerna (Phisgoc) önskar Östtimors sportchef Laurentino Guterres stöd för att de östtimoresiska deltagarna och deras tränare ska få komma tidigt för att träna och förbereda sig för det biennala mötet.

I en anda av goodwill godkände den filippinska sportkommissionens ordförande Butch Ramirez Carrascos rekommendation att stå för delegationens kostnader.

Östtimor skickar 12 deltagare som ska tävla i pencak silat, taekwondo, tennis, cykling, skytt och beach volleyball. De kommer att åtföljas av sex tränare.

Carrasco sade att det inte kommer att bli något problem att hitta någonstans att bo för de östtimoresiska deltagaran.

Det är inte svårt att inkvartera dem. Kakaunti lang naman sila, sade Carrasco och försäkrade landets beredskap att vara värdland för spelen för tredje gången.

Phisgoc,PSC och Filippineranas olympiska kommitté (POC) har tagit itu med problemen att köpa utrustning som ska anvämndas i spelen enligt Carrasco.

13 - Video visar ömt avsked mellan tidigare indonesisk president och östtimoresisk ledare

[Källan har här ett foto från Twitter med bildtexten: Tidigare östtimoresiske presidenten Xanana Gusmão omfamnar BJ Habibie, vars handlingar jämnade vägen för självständighet.]

Östtimors förste president gjorde ett rörande besök hos den sängliggande indonesiske president, som beviljade regionen en folkomröstning om självständighet 1999, före hans död på onsdagskvällen.

En video, som cirkulerar i sociala media, visar Xanana Gusmão, som blev president i Östtimor efter att landet uppnått självständighet 1999, på besök hos BJ Habibie på sjukhus i Jakarta.

En synbart rörd Gusmão talar tyst till Habibie innan han kysser honom på pannan. Habibie sträcker sedan ut armarna och omfamnar Gusmão, som lägger sitt huvud på Habibies bröst.

Den 83 år gamle Habibie hade lidit av hjärtsvikt, berättade hans son Tariq Kemal Habibie för Metro TV sent på onsdagen.

Efter hans död skickade Gusmão en blomsterkrans till den tidigare presidentens ära och kallade Habibie en stor broder samt sade: Timors folk kommer att minnas dig för evigt.

Det känslofyllda mötet mellan de tidigare ledarna inträffar bara några få veckor efter den 20:e årsdagen av Östtimrs självstämndighet, som följde på folkomröstningen.

Habibie blev president i Indonesien 1998 efter general Suharto, som hade styrt världens till befolkningen största muslimska land med järnhand i 32 år.

Habibie satt vid makten i bara 17 månader, men i en abrupt ändring av en långvarig politik gick han med på en folkomrsötning för människorna i den tidigare portugisiska kolonin Östtimor, som hade annekterats 1976 efter en invasion av indonesiska trupper i december 1975.

Beslutet att tillåta folket att folkomrösta var mycket kontroversiellt och omröstningen utlöste en våldsvåg.

Den jämnade också vägen för att Gusmão, som var en tidigare motståndsledare för Östtimors Falintil-styrkor och hade varit fängslad i Cipinang-fängelset i sju år, skulle släppas fri senare samma år.

12 - Ny kyrkoprovins i Östtimor - Dilis stift nu ärkestift

Påve Franciskus skapade i onsdags den nya kyrkoprovinsen Dili i Östtimor, när han upphöjde stiftet Dili till rangen av ett ärkestift.

Den nya kyrkoprovinsen Dili kommer också att omfatta de två stiften Baucau och Maliana. Påven utsåg också biskopen i Dili, Virgílio do Carmo da Silva, till ärkebiskop.

Dílis stift, som bildades den 4 september 1940, har en yta på 4.775 km² och täcker 5 distrikt, Dili, Ermera, Aielu, Ainaro och Manufahi, i de centrala delarna av Östtimor. Distrikten har en befolkning på drygt 667.000 människor av vilka katolikerna är något fler än 630.000 (94,4%) i 30 församlingar. Dessa har 149 präster, 132 munkar och 432 nunnor. 98 studerar till präst. Stiftet är till beroende av catechists (kateketer, d v s icke prästvigda män som på heltid eller deltid arbetar inom kyrkan: de kan döpa och förrätta vigsel i äktenskap och de kan predika, men inte dela ut nattvarden).

Östtimors förste ärkebiskop da Silva vill ena de troende och tackar påve Franciskus för hans förtroende för den lokala kyrkan.

Tillkännagivande gjordes den 11 september av ärkebiskop Joseph Salvador Marino, påvlig nuntie i Malaysia och Östtimor under en mässa till minnet av påven Johannes Paulus II besök i Dili för 30 år sedan.

Ärkebiskop Marino sade att det nya ärkestiftet och statusen som ärkebiskop symboliserar den Heliga stolens förtroende för kyrkan i Östtimor.

Ärkebiskop da Silva tackade påven för hans förtroende för den lokala kyrkan. Låt oss utnyttja detta initiativ för att ena och befästa katoliker i Östtimor i deras tro, sade han.

Ärkebiskop da Silva, född i november 1967, gick med i Don Boscos salesianer 1990 och prästvigdes i december 1998. Den 30 januari 2016 utsåg påve Franciskus honom till biskop i Dili efter biskop Alberto Ricardo da Silva, som dog till följd av hjärncancer den 2 april 2015.

Jag ber om era böner för ärkestiftet när jag anträder rollen som ärkebiskop, sade ärkebiskop da Silva. Jag har inte en aning om vilka en ärkebiskops uppgifter är, men med de troendes hjälp, prästerna, bröder och systrar kan vi åstadkomma bättre förrättningar.

Biskop Basilio do Nascimento i Baucau välkomnade Dilis och sin kollegas nya status. Med Vatikanens utnämning av ett ärkestift i Östtimor, betyder det att det kommer att bildas fler stift i framtiden, sade han.

Agostinho dos Santos Goncalves, en lekmannaleare, sade att Vatikanens beslut att upphöja Dilistiftets status efter 79 år var det rätta att göra och hade gett tröst till katoliker i Östimor.

Det visar påve Franciskus stora uppmärksamhet för katoliker i Östtimor, sade han. Jag tror att den Heliga stolens förtroende kan öka tron och tillförsikten hos Östtimors folk.

10 - Solidaritetspris till Saskia Kouwenberg

Den 10 september 2019 tilldelade Folkets kommitté, som organiserade Solidaritetskonferensen den 27-29 augusti ¹, Solidaritetspriset till Saskia Kouwenberg för hennes stora bidrag till det älskade landet, Östtimor. Priset överräcktes av Maria de Lourdes Martins Cruz Mana LU och ordföranden för 12 novemberkommittén, Gregório Saldanha, i Centro Nasional Chega! i Balide.

Som många människor vet, så var Saskia den som överlämnade filmen från Santa Cruz-massakern den 12 november 1991 gjord av journalisten Max Stahl till resten av världen. Saskias beslutsamma och modiga transport av filmen väckte många människor över hela världen så att de såg realiteten hos Indonesiens ockupation, förändrade nationella prioriteringar och öppnade vägen för Östtimors befrielse.

Saskia var också en solidaritetsaktivist som stödde Östtimor under många år i Australien och Nederländerna samt var koordinatör för International Federation for East Timor Observer Project (IFET-OP) 1999. Saskia stod alltid tillsammans med Timors folk och andra solidaritetsvänner under den långa kampen för det här landets självbestämmande.

Efter folkomröstningen 1999 var Saskia med i konsultationerna, undersökningarna och diskussionerna som ledde till bildandet av organisationen La’o Hamutuk år 2000.

Vi uppskattar verkligen mana Saskia och alla utländska solidaritetskollegor. Ni kommer alltid att ha ett hem i Östtimor. Fortsätt att försvara rättvisa och mänsklig solidaritet över hela världen!

08 - Östtimor och dess grannar: Konsolidering av banden - Analys

Östtimor firade 20-årsdagen av sin självständighet¹ den 30 augusti 2019. Även om det politiska dödläge som följt på den ännu inte lösta konflikten mellan presidenten och regeringen, har Östtimors relationer med sina grannar gjort framsteg.

Inrikespolitiskt har den politiska konflikten mellan Östtimors president Francisco Guterres och regeringen fortsatt och presidenten fortsatt vägrat att godkänna nio ministrar på grund av deras påstådda inblandning i korruptionsutredningar. Regeringen har fortsatt att ta upp frågan i parlamentet och uttalat oro över att bristen på nyckelministrar påverkar verkställandet av budgeten för 2019 och skulle påverka 2020-års budget, som snart ska föreläggas parlamentet.

Men den 30 augusti 2019 samlades landet för att fira 20-årsdagen folkomröstningen 1999 i vilken majoriteten röstade för självständighet från Indonesien. Många utländska dignitärer var närvarande vid firandet, bland andra Australiens premiärminister Scott Morrison och utrikesminister Marise Payne. Det var det första besöket av en australisk premiärminister på tio år. Singapore representerades av minister för försvar och utrikesfråogr Mohamad Maliki Osman. USA representerades av vice utrikesministern för Östasien och Stilla havsregionen David R. Stilwell. Det har verkligen varit några uppmuntrande förändringar i Östtimors relationer med sina grannar de senaste månaderna.

Australien är är Östtimors största bidragsgivare; det ledde och deltog i fredsbevarande uppdrag i Östtimor under kritiska perioder - 1999 efter våldsutbrottet efter folkomröstningen och sedan 2006 för att återställa laglydnad och ordning efter den politiskt-militära krisen 2006. Trots detta har Östtimors relation med Australien varit bekymmersam, till stor del beroenden på den hittills olösta frågan om havsgränsen och oljetillgångar i Timor-havet.

Förhållandet har emellertid förbättrats avsevärt sedan de två länderna undertecknade avtalet om havsgränsen (Treaty on Maritime Boundaries) i mars 2018 och därmed avlägsnade en stor källa till spänningar. Östtimor kommer att den största delen av intäkterna från exploateringen av gasfältet Greater Sunrise i Timor-havet. Intäkterna kommer att delas antingen 80-20 om gasen leds till Australien för behandling eller 70-30 om den leds till Östtimor.

Avtalet ratificerades av de båda ländernas parlament i slutet av juli 2019 och officiellt genom utväxling av diplomatiska noter under den australiske premiärministerns besök. Agio Pereira, tillförordnad minister för petroleum och mineraler, sade att ratificeringen av avtalet skulle slutligen möjliggöra för Östtimor att uppnå full suveränitet i Timor-havet. Premiärminister Ruak beskrev ratificeringen som markeringen ett nytt kapitel i relationerna Östtimor/Australien.

Den 22 juli nådde Östtimors och Indonesiens regeringar en överenskommelse om de två avsnitt av landgränsen som varit föremål för tvist. Överenskommelsen undertecknades av Östtimors chefsförhandlare för Havs- och landgränser Xanana Gusmão och Indonesiens koordinerande minister för politiska, juridiska och säkerhetsfrågor, Wiranto.

Vi har kommit överens om att avgränsa de olösta avsnitten av landgränsen, särskilt Noel Besi-Citrana och Bidjael Sunan-Oben, sade Wiranto i ett pressmeddelande efter undertecknandet av avtalet. Han sade att det goda förhandlingsklimatet och broderligt angreppssätt hade låtit de två parterna att nå överenskommelsen.

Wiranto tillade att nu när landgränsen hade fastställts kommer Indonesien ocjh Östtimor att fortsätta diskussioner om havsgränsen. Gusmão välkomnade också den uppnådda överenskommelsen och sade att han trodde att förhandlingar om havsgränsen kommer att äga rum i en anda av den rådande principen om broderskap mellan de två länderna och regeringarna.

I slutet av juli skickade Östtimor också en delegation på 20 personer till ASEAN:s sekretariat i Jakarta. Det är första gången som ett sådant studiebesök gjorts sedan Östtimor ansökte om medlemskap i ASEAN 2011, för att diskutera ASEAN:s omfattande arbetsprogram. Delegationen bestod av generaldirektörer och fokuspersoner från relevanta ministerier i Dili som arbetar för medlemskap i ASEAN.

Besöket täckte detaljer i ASEAN:s intutitionella ramverk, struktur, juridiska dokument och avtal i alla tre av organisationens pelare: ASEAN: ekonomiska samarbete, ASEAN:s politiska/säkerhetssamarbete och ASEAN:s socio-kulturella samarbete. Östtimors delegation uppdaterade också ASEAN om det arbete Dili har utfört för att förbereda sig för medlemskap.

Besöket ägde rum just innan en utredningsgrupp besökte Östtimor 4-6 september 2019 för att utvärdera Östtimors beredskap för ASEAN-medlemskap. Östtimors utrikesminister Dionisio Babo Soares sade till media att gruppen skulle göra en uppskattning av säkerhet, försvar och politiska frågor i landet och utvärdera dess ansökan för att se huruvida en del av de viktigaste kriterierna för medlemskap hade uppfyllts.

Det nya avtalet med Australien erkänner Australiens och östtimors delade suveränitet över resurserna i fältet Greater Sunrise. Det förutser upprätandet av en särskild regim för Greater Sunrise för att gemensamt hantera och utveckla resurserna och dlea intäkterna. Australien och Östtimor kommer att upprätta en Designated Authority and a Governance Board för Greater Sunrise.

De två länderna kan nu gå vidare för att skapa dessa nödvändiga mekanismer. Svävande över sådant framtida samarbete är den fortfarande olösta frågan om placeringen av den rörledning som ska ta olja och gas till behandling, antingen i Östtimor eller Darwin i Australien. Det är osäkert om denna fråga kommer att komplicera den förbättrade bilaterala relationen.

Medan de olösta delarna av landgränsen med Indonesien har avgränsats, så var det antagligen en enklare fråga än frågan om havsgränsen. Gränslinjerna i det nya avtalet med Australien följer den befintliga kontinetalsockelgränsen i 1972-års avtal mellan Australien och Indonesien. Det betyder att Australiens och Östtimors nya gränsarrangemang inte påverkar Indonesiens rättigheter eller ändrar Australiens existerande gränser mot Indonesien.

Nu när landgränsen har lösts, är det troligt att de pågående förjandlingarna med Indonesien om havsgräänsen kommer att intensifieras. En timoresisk minister har dock hävdat att dessa diskussioner troligen blir komplicerade.

Medan ASEAN:s utredningsgrupps, bestående av högre tjänstemän, besök i Östtimor är ett viktigt steg, så är resultatet osäkert och det kommer förmodligen ta en tid innan bedömningen/besluten görs. Ytterligare fördröjning av ASEAN:s beslut eller en negativ bedömning skulle vara en besvikelse för landet, som är mycket angeläget om att gå in i den regionala gruppen. Utrikesminister Soares sade nyligen till timoresiska media att om ASEAN fortsatte att skjuta upp och avvisa Östtimors inträde så skulle Östtimor överväga sin policy att gå med i ASEAN.

08 - TransNusa ombeds öka flygningarna Kupang-Dili

Kupang, Västtimor. Den lokala regeringen i Västtimor har vädjat till TransNusa att öka antalet internationella flygningar Kupang-Dili från två till tre per vecka och stöder det lokala flygbolaget för att förlänga linjen till Kupang-Dili-Darwin för att stärka de tre ländernas förbindelser.

05 - Östtimor - rapport om ursprungsfolks rättigheter

04 - Timoresiska soldater deltar i FN-uppdrag från 2020 i portugisiska kontingenter

Timoresiska soldater, en del ska utbildas i Portugal, ska från nästa år vara en del av den portugisiska fredsbevarande FN-kontingenten enligt Portuglas försvarsminister João Gomes Cravinho.

Portugal och Östtimor kommer att samarbeta i fredsbevarande operationer, sade ministern till Lusa i Dili. Vi tror att det 20202 kommer att vara möjligt att nå detta mål. De kommer att vara ett sätt att ge timoresisk militär konkreta erfarenheter av fredsbevarande uppdrag.

Idén att timoresisk militär ska delta i FN:s fredsbevarande operationer som en del av Portugals kontingenter har diskuterats både bilateralt och inom FN-organ, som ett sätt att möjliggöra för Östtimor att delta i internationella uppdrag.

Det är också ett sätt på vilket Östtimor kan återgälda det stora stödet från det internationella samfundet under självständighetens första år genom att ställa upp med militär personal för fredsbevarande uppdrag i andra delar av världen, sade Cravinho.

Han konstaterade att det redan finns timoresiska soldater utbildade i särskilda operationer i Lamego i norra Portugal och beskrev dem som personer med alla förmågor att motsvara de extrema kraven för FN-uppdrag.

Det kommer att finnas, sade han, ett behov av en period för förberedelser i Portugal, på samma sätt som det senare landets egna styrkor har innan de sänds på FN-uppdrag, men vi kommer att arbeta med detta och tror att vi redan 2020 kan förverkliga den här idén.

Denna fråga var en av de på dagordningen vid de möten Cravinho hade i Dili med timoresiska myndigheter, bland andra sin motsvarighet Filomeno Paixão, premiärminister Taur Matan Ruak och presidenten Francisco ‘Lu-Olo’ Guterres.

Cravinho, som på söndagen avslutade sitt officiella tredagarsbesök i Dili, representerade Portugals premiärminister António Costa i Dili vid de arrangemang som högtidlighöll 20-årsdagen av folkomrösötningen i vilken timoreserna med överväldigande majoritet röstade för självständighet.

Det var, sade han, ett tillfälle att fira den extraordinära framgång som gjorts sedan folkomröstningen - Cravinho besökte Östtimor i september 1999 - och för att försäkra myndigheterna i i Dili om att Portugal är med dem idag så som det har varit under dessa 20 år och dess för innan i sitt stöd för territoriets självbestämmande under det kvartssekel det var ockuperat av Indonesien.

Om bilateralt samarbete sade Cravinho att Portugal är redo att stödja de nya utmaningar Östtimor möter särskilt avseende den pågående konsolideringsfasen för de väpnade styrkorna i landet.

Ett av områdena i samarbetet är att stödja skapandet av en nationell marin myndighet - för vilken lagstiftningen inom kort ska presenteras för regeringen - vid en tidpunkt när Timors avtal om dess havsgränser mot Australien har trätt i kraft. Modellen för denna myndighet ska likna Portugals.

Meddelandet jag tar [med mig hem] är attpå den timresiska sidan fins det förväntningar och villighet att fortsätta denna stora förbindlese med Portugal, den forna kolonialmakten, sade Cravinho till Lusa. Portugal är en betydande symbol i den timoresiska föreställningen och timoresernas hjärtan och vi har en förpliktelse att gengälda och motsvara den realiteten.

Portugals stöd till de östtimoresiska försvarsstyrkorna (F-FDTL) började till och med före underskriften den 20 maj 2002 - det datum då självständigheten formellt återupprättades - på ett samarbetsavtal om tekniskt militärt samarbete mellan de två länderna.

Portugal valde ut, utbildade och förberedde den 600 personer stora bataljon som marscherade på självständighetsdagen och donerade två motorbåtar av Albatroz-klassen.

Det senaste avtalet, undertecknat 2017, fokuserar särskilt på att bygga instutitionella och personliga resurser och förstärkt användning av det portugisiska språket.

02 - Storsatsande Kinaföretag väntar tålmodigt i Östtimor på tröskeln till Australien

Dili. Tunga kinesiska maskiner värda miljontals dollar och minst 20 kinesiska arbetare sitter sysslolösa på Östtimors sydkust och väntar på att få återuppta arbetet på infrastrukturprojekt för många miljoner dollar.

På en tripp till Suai, en stad med omkring 9.000 invånare på Östtimors avsides belägna sydkust besökte The Sydney Morning Herald och The Age två av de fem läger, som när de var som störst rymde 500 kinesiska arbetare och 1.000 östtimoreser under bygget av den första etappen av en fyrfilig motorväg som färdig kommer att sträcka sig 156 kilometer från Suai till Beaco.

Centeralliansens senator Rex Patrick vid stora grävskopor tillhörande Covec-CRFG (ett joint venture mellan China Overseas Engineering Group Co. och China Railway First Group Co.) parkerade vid arbetslääger nära staden Zumalae på Östtimir. Foto: CREDIT:AAP IMAGE/LUKAS COCH

Motorvägen för 500 miljoner dollar är en del av 15-miljardersprojektet Tasi Mane och kommer att sammanbinda ett antal projekt längs sydkusten som Timors regeringen bedriver.

Kinas deltagande i projektet är ett annat exempel på supermaktens ökande inflytande i Sydostasien och Stilla havsregionen.

Tasi Mane-projektet omfattar också en till stor del oanvänd, förbättrad flygplats nära Suai, som bara tar emot tre eller flygningar i veckan, men är större och modernare än Dilis flygplats.

Det finns planer för en anläggning för processering av (flytande) naturgas (LNG) på land nära Beaco - lager och raffinaderi - som allt fortfarande måste byggas - och som kommer att anslutas till det fortfarande oexploaterade ole- och gasfältet Greater Sunrise, som värderas till 50 miljarder dollar.

De dammiga, slitna lägren är mestadels tomma nu eftersim etapp 1 av motorvägen, en sträcka på 34 kilometer som förbinder städerna Suai och Fatucal, blev färdig i november 2018.

Motorvägen är redan nu delvis nästan oanvändbar därför att ett jordskred blockerar två filer i en riktning, och längre bort, har en bit i andra riktningen kollapsat och kan bara användas av motorcyklar.

Motorcyklar är förbjudna på motorvägen, men få människor äger bilar i den här delen av Östtimor. Vi såg en bil och två lastbilar längs vägen. Ett dussin motorcyklar och en gethjord var de enda andra användarna av vägen.

Finansiering av etapp två till fyra av motorvägen har ännu inte kommit från Dili, som kämpar med att få fram pengar för att finansiera hela Tasi Man. Högre politiker i Dili har sagt att de skulle välkomna kinesiska investeringar i dessa andra projekt, men också antytt att de skulle välkomna australisk finansiering.

I Covec 4-lägret, i Zumalae, var dussintals tunga lastfordon från Sany och Volvo, bland annat ett dussin dumprar, sex grävmaskiner, två väghyvlar, två bulldozrar och två vattenbilar såväl som dussintals containrar sysslolösa.

Covec, som är en förkortning för Chinese Overseas Engineering Company, är ett dotterbolag till China Railway Group, ett bolag på Fortunes 500-lista. Det är det byggnadsbolag som byggt etapp ett av motorvägen.

En kinesisk kvinna i Covec 4, som inte ville säga sitt namn, bekräftade bara att 10 människor nu bodde i lägret. En man som tycktes vara lägrets chef strök omkring nära oss, ett argt uttryck i hans ansikte när han gestikulerade att vi skulle lämna platsen.

Men i högkvarterets läger talade , Wang Qiang, 37, en ingenjör som arbetar i motorvägsprojektet Suai-Beaco och studerade på ett universitet nära Beijing med The Sydney Morning Herald och The Age efter tre månader i landet på haltande engelska.

Wang, som också har arbetat med projekt i Oman, Mongolia och Tanzania, säger att 10 personer bor i högkvarterets läger, en dammig plats med en simbassäng som har förfallit och med timoresiska och kinesiska flaggor på mittplatsen.

Kanske nästa vecka eller om några veckor kommer det några, säger han och tillägger att vi är den utländska entreprenören för motorvägsprojektet.

Det är fyra etapper. Det här är den första. Den andra, tredje och fjärde har inte påbörjats. Vi väntar på att regeringsdepartementet ska skicka pengar, säger han och tillägger att ett annat bolag skulle kunna få uppdraget att fortsätta bygget.

Tillfrågad om den kollapsade sektionen av motorvägen skyller Wang på de indonesiska onstruktörerna. Vi är bara byggare. Vi bygger motorvägar, konstruktion görs av ett annat land.

En del människor arbetar här i flera år. Vårt bolag är en global entreprenör. Vi har mängder av länder [där det finns arbeten].

Han gör sig besvär med att betona att lokalbefolkning också sysselsätts i projektet.

Det var fler än 1.000 lokalanställda. Vi använder nästan alltid lokalanställda som förare, arbetare. [Men] om du vill ha kompetent arbetskraft, kan vi kanske inte den [bland lokalbefolkningen].

Vid invigningsceremonin av etapp ett av motorvägen beskrev Kinas ambassadör i Östtimor, Xiao Jianguo, projektet som det största infrastrukturprojektet i Östtimors historia och betonade att det vinnande kinesiska budet var i enlighet med internationell budgivningspraxis och rättvist, öppet och transparent.

Xiao beskrev också motorvägen som en del av Kinas vidsträckta biljoninitiativ Belt and Road [Nya sidenvägen], som omfattar 70 länder i ett nätverk av infrastrukturprojekt runt stora delar av klotet, som analytiker tror används för att öka Kinas soft power.

Den sydaustraliske senatorn Rex Patrick, som reste tillsammans med The Sydney Morning Herald och The Age till Suai som gäst till Northern Oil Gas och Australien för en annan artikel om bolaget, sade att kontrasten mellan kinesiska och australiska investeringar i Östtimor är stor och särskilt i södern.

Australiens engagemang i Tasi Mane-projektet är icke-existerande. Medan kineserna är minst tre år före och redan har byggt kraftledningar för att koppla in en indonesiskbyggd kraftstation och 32 kilometer tvåfilig motorväg, sade ha.

Kina, som arbetar genom byggnadsbolag som i själva verket är statskontrollerade [en referens till China Railway Groups länk till ett statsägt bolag]. har gjort ett strategiskt åtagande utformat för att främja långsiktigt inflytande i Östtimor.

Edio Guterres, en i Australien utbildad östtimoresisk politianalytiker, som en gång arbetade för oppositionspartiet Fretilin, sade att den australiska regeringen - som - ger omkring 100 miljoner dollar om året i hjälp till Timor - borde ompröva hur den använder sina pengar i Timor.

Australien är intresserat av att Östtimora inte blir bankrutt. Kanske det som Australien minst av allt skulle vilja är att ha en till misslyckad sta på sin tröskel, sade han.

Jag vet inte om det pågår några diskussioner i Canberra, men nominellt lägger Australien ut mer pengar än Kina på Timor. Det enda är att alla dessa pengar inte används för handfasta infrastrukturprojekt. Australiskt bistånd används inte för finans- eller försvarsministeriet [vilka båda fått gåvor av Kina], de används för landsbygdsvägar och landsbygdsskolor.

Under sitt besök i Östtimor i fredags tillkännagav premiärminister Scott Morrison att Australien kommer att finansiera landets första fiberoptiska länk till världen och en utbyggnad av en flottbas i norr.

Men i sitt möte med Xanana Gusmoão, den timoresiska självständighetens hjälte och den mest inflytelsrika politikern i landet och en ledande förespråkare för Tasi Mane, pressade Gusmão Morrison om projekten.

Enligt ett tillkännagivande från den australiske premiärministerns kansli så fanns det ett starkt fokus på Gusmãos vision om Greater Sunrise, bägge var överens om att allt handlar om arbetstillfällen.

James Massola är Sydostasienkorrespondent i Jakarta. Han var tidigare politisk chefskorrespondent i Canberra. Han har varit finalist i Walkley and Quills vid tre tillfällen, vunnit en Kennedy Award för utomordentligt utrikesreportage och är författare till The Great Cave Rescue.

02 - Östtimoraktivister i Darwin reflekterar över folkomröstningen 20 år senare

Jag vill uppmuntra alla att gå till artikeln (länk i källhänvisningen i slutet av notisen) för foton av aktioner i Darwin och aktivister under åren. -JMM

Lurdes Pires rullade in sig själv i en matta för att undgå upptäckt i Östtimors byar där hon var för att hjälpa människor förstå röstningsproceduren i folkomröstningen om självständighet.

Lurdes Pires smugglade in sig i Östtimor från Darwin för den här uppgiften 1999 utan sin mors vetskap och återvände en dag efter omröstningen den 30 augusti.

A poster in support of Timor-Leste's independence
Foto: Vaughan Williams satte upp hundratals affischer
runt Darwin under 1990-talet.

Om jag var rädd eller om människor hade kommit och sökt området och jag inte hade tid att springa iväg, skulle människorna rulla in mig i mattan och spela att det var en vanlig matta, sade hon.

Lurdes Pires flydde från det av Indonesien ockuperade Östtimor tillsammans med sina föräldrar 1975 och kom till Darwin mindre än ett år efter att staden hade utjämnats av cyklonen Tracy.

Det var tokigt att stanna i Darwin, men vi stannade i Sarwin därför att vi ville vara nära vårt hemland och vi ville hjälpa landet att bli självständigt, sade hon.

I arbetet tillsammans med aktivister och andra som kände till vår kamp blev Darwin centrumet för att sprida information.

Robert Wesley-Smith var en av dessa aktivister och hans hem i stadens ytterområde liknar nu ett museum över Östtimors historia.

Gamla foton, affischer, noggrannt akriverade tidningsurklipp och pressmeddelanden avslöjar en livslång hängivenhet till landet och dess kamp för självständighet.

Wesley-Smith var en av grundarna av Australians for a Free East Timor, ett av Människornas i Darwin svar på massakern av anhängare av självständighet på Dilis begravningsplats Santa Cruz 1991.

Han arbetade i nära samarbete med den timoresisk-australiska studenten Cesarina Rocha.

Vi företog våra aktioner på ett beräknat sätt så att informationen kunde spridas till övriga Australien och världen, sade Wesley-Smith.

Vi höll en mängd av våra möten på morgnarna och söderut höll de dem på kvällarna.

Efter att nyheterna om beskjutningarna 1991 nått Australien, instruerade Wesley-Smith hundratals som protesterade att lägga sig bredvid varandra på en av Darwins huvudgator för att representera de då omtvistade antalet döda.

De gick till det indonesiska konsulatet i Stuart Park och stannade på gångbanan till den 7 december, årsdagen av invasionen.

Tjugo år efter att Östtimor med överväldigande majoritet röstade för självständighet från indonesisk ockupation har också andra tidigare medlemmar av aktivistgruppen reflekterat över sina insatser.

Deras aktioner fångade allmänhetens och polisens uppmärksamhet, men, enligt Vaughan Williams, sympatiserade en del poliser med deras sak.

Det var riktigt roligt när vi gjorde affischräder, det kunde komma fram poliser till oss och säga i vilken del av stan kommer ni att vara i i kväll?

Foto: Efter att nyheten om Dilis Santa Cruzmassaker 1991 nått Darwin, protesterade hundratals genom att
lägga sig på gatan.

Utöver produktiva affischeringsrundor, protester och arresteringar smugglade gruppen foton tagna som troféer ut ur det ockuperade Östtimor för att kunna publicera dem.

Fotografierna visade kroppar av vuxna och barn som hade blvit torterade, våldtagna och dödade och gruppens medlem Cindy Watson ställde ut dem i sin affär.

Betydelsen av självständigheten

Tjugo år efter det timoresiska folkets överväldigande
val av självständighet i en av FN arrangerad folk-
omröstning den 30 augusti 1999 reflekterar timoreser
i Australien över sin roll i landets kamp
för frihet.

Det var ett viktigt verktyg för att få människor att se, inte bara en notis i tidningen, inte bara en intervju med någon som berättar om vad som hänt, sade hon.

En man upptäckte att hans bror hade blivit dödad på grund av utställningen, vilket satte stopp för påståenden om att fotografierna var förfalskningar.

En timoresisk man kom fram, en ung pojke, och han sade nu vet jag vad som hände min bror därför att han har försvunnit - så han fick bara reda på det genom den utställning vi gjort, sade Lurdes Pires.

Förenta Nationerna hade 1999 ett kontor i Darwin, som blev brännpunkt för protesterna, när våldet eskalerade efter omröstningen den 30 augusti och världens media hade samlats i staden.

Williams skapade kontrovers genom att kasta kycklingar på ett örlogsfartyg medan FN överlade om att sända en fredsbevarande styrka till Östtimor.

Gruppen argumenterade att tillstånd från Indonesien var onödigt eftersom FN hade fördömt invasionen av Östtimor 1975.

Jag blev åtalad för kycklingkastningen, grymhet mot djur, men det var stora, välmående kycklingar, sade han.

Vi tänkte att de skulle ha blivit bra och att vi sedan skulle fått dem tillbaka eller någonting.

Lurdes Pires återvände till Östtimor några veckor efter folkomröstningen 1999.

Jag var förkrossad. Jag tillbringade dagar med att leta efter familjer, leta efter mina vänner, leta efter människor som jag hade arbetat med, sade hon.

Känslan av ett befriat land

I scener som speglar jublet 1999 samlas tusentals
utanför Dili för att fira 20-års-
dagen av omröstningen om självständighet,
som ledde till Östtimors befrielse.

Lukten av död, allting var förstört, det fanns inget vatten…Jag kommer aldrig att glömma lukten.

Aktivisterna satte upp en provisorisk östtimoresisk ambassad i Darwin i Raintree park, där de tillhandahöll information om vad som försiggick i Östtimor för allmänheten.

Vi utbildade en mängd av de FN-tjänstemän som definitivt hade beordrats att inte närma sig oss - de kallade det propagandamen vi kallade det sanningen, sade Watson.

Darwins östtimoreser höll en mässa i fredags för att minnas omröstningen den 30 augusti och de som dog före och efter folkomröstningen.

Lurdes Peres sade att hon var stolt över Östtimors framsteg sedan 1999 men att fler kvinnor skulle hedras för sina bidrag till landets självständighet.

Kvinnor var mycket starka, en del människor levde i bergen med gerillakämparna, så de kom ner för att rösta, sade hon.

Augusti

31 - Guterres hyllar Östtimor på 20-årsdagen av 1999-års självständighetsomröstning

31 - Timor tackar fackföreningar för självständighetshjälp

Australiska fakcföreningar har fått medaljen för Östtimorsorden som erkännande av den roll rörelsen spelade i kampanjen för landet självständighet för 20 år sedan.

ACTU:s ordförande Michele O'Neil sade att det var en stor ära för den australiska fakcföreningsrörelsen.

Vi är inspirerade av styrkan, modet och uthålligheten hos det timoresiska folket och tackar dem för denna stora ära, sade O'Neill i ett uttalande på lördagen.

Idag firar detta arv av solidaritet och den nuvarande relationen mellan australiska fackföreningar och våra systrar och bröder i Östtimor.

Australiska fackföreningar kampanjade för att FN:s fredsbevarande styrkor skulle gå in i Östtimor och tillhandahöll medicinska och viktiga förnödenheter efter att det timoresiska folket med överväldigande majoritet röstat för självständighet trots indonesisk aggression.

Fackföreningsrörelsen i Australien organiserade också demonstrationer och blockerade flygplatser för att hindra flygbolaget Garudas fluyg från att starta.

Efter att självständigheten uppnåtts hjälpte australiska fackföreningsmedlemmar att utbilda timoresiska arbetare och bygga skyddsrum och offentliga anläggningar.

30 - Att minnas 1999: ACFOA:s människorättskontors arkiv

Australiska SIDA (Australian Council for Overseas Aid - ACFOA) spelade en stor roll för att stödja Timor från 1975 till 1999/2000. Mycket av det arbetet bedrevs genom ACFOA:s människorättskontor som styrdes av Pat Walsh och hans medhjälpare.

Tjugo år efter Timors historiska folkomröstning tycks det vara ett bra tillfälle att erbjuda några ögonblicksbilder från 1999 i ACFOAHR:s arkiv.

30 - Premiärministern utesluter kompensation för gas till Östtimor

Australien kommer inte att kompenser Östtimor för påstådda 5 miljarder dollar i gasintäkter som de fått enligt ett tidigare avtal efter att man spionerat på landet genom att bugga dess kontor.

Premiärminister Scott Morrison undertecknade i fredags ett nytt havsgränsavtal i Dili som ger Östtimor en mycket större andel av royaltyer för gas.

Tillkännagivandet kom på den 20:e årsdagen av Östtimors omröstning för självständighet från Indonesien, vilken utmärktes genom utbrett våld skapat av Indonesien.

Tillfrågad av östtimoresiska media sade Morrison att den nya överenskommelsen inte skulle omfatta tidigare intäkter.

Detta trots att Australien tvingades att omförhandla det, när det 2012 uppdagades att landet buggade Östtimors regeringsmöten 2004.

Överenskommelsen som utformades under en längre period innebär att arrangemangen för att dela intäkterna börjar från tidpunkten för utväxlingen, det var det vi kom överens om och det är vad vi kommer att göra, sade han till reportrarna.

Morrison lade på fredagen åren av bitterhet över gasen - och spioneriskandalen - åt sidan för att underteckna ett havsgränsavtal enligt vilket intäkterna från de rika olje- och gasfälten Greater Sunrise kommer att delas.

Det finns en mängd annat våra två länder kan göra tillsammans. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med Östtimor för att exploatera Greater Sunrise-fälten i Timorhavet för båda länders nytta.

Australien spelade en stor roll genom att leda den fredsbevarande styrkan som bekämpade våldet efter omröstningen 1999 - och som bidragsgivare och investerare i Östtimor.

Men Morrison är den förste australiske premiärminister som besökt Östtimor under nästan 12 år.

Varken Morrison eller Östtimors premiärminister Taur Matan Ruak sade mycket om spioneriskandalen och huruvida det kontroversiella brottsåtalet mot vittnet K, spionen som avslöjade buggningen och hans advokat Bernard Collaery borde fullföljas.

Det nya avtalet blev nödvändigt efter att visselblåsaren avslöjade buggningsskandalen.

Det är en inrikesfråga för Australien som för närvarande behandlas i domstolar och inte en fråga jag avser att kommentera, sade Morrison.

Jag är säker på att justitieministern i Australien kommer att se över frågorna och att justitieministeriet i Östtimor kommer att se över frågorna, sade han.

Shirley Shackleton, änkan efter journalisten Greg Shackleton, som mördades av indonesiska styrkor i Östtimor 1975, hade försökt att konfrontera Morrison om det, när han anlände för att träffa Ruak.

Hon nåde honom inte, men talade med utrikesminister Marise Payne och gav henne en petition med 4.000 underskrifter som kräver att brottsåtalen ska läggas ner.

Jag är inte advokat men jag vet vad som är rätt och fel och det här är fel. Det borde inte hända i Australien och vi borde vara stolta över vittnet K, sade Shirley Shackleton till reportrar i Dili.

Det är fel och vi borde vara stolta över dem, han straffas bara för att ha sagt sanningen och så kan vi inte ha det i Australien.

Hon sade att hon var besviken över att inte få tala med Morrison för att det var därför hon hade rest till Dili, men var tacksam för att Marise Payne hade lovat att överlämna petitionen och ta upp frågan med premiärministern.

Jag kunde se att hon verkligen kommer att göra så, varför skulle hon erbjuda sig, hon känner troligen precis som jag att det som händer är fel, sade Schackleton.

Hon sade att hon skulle vänta och se om premiärministern blev påverkad av petitionen före rättegången mot Collaery vid vilken vittnet K skulle erkänna sig skyldig.

29 - Steadfast - Förenta nationerna i Östtimor - ny online-publikation

I samband med 20-årsdagen av folkomröstningen 1999 har Förenta nationerna i Östtimor publicerat en ny online-publikation, Steadfast – The United Nations in Timor-Leste.

Trots att den bara gör nedslag på milstolpar avslöjar den det massiva åtagandet för Östtimor som det internationella samfundet har gjort och alla medlemmar av Förenta nationernas familj och det internationella civilsamhället kan vara stolt över. Det omfattar balnd annat säkerhetsrådet, generalförsamlingen, generalsekreterarens byrå, FN:s politiska, humanitära och utvecklingspolitiska organisationer, särskilda rapportörer, internationella konferenser, särskilda sändebud, kommissioner, utredningar, utsända, rapportskribenter och forskare, filmmakare och fotografer.

Vi hoppas också att denna kronologi ger läsaren en länk till de enorma arkiven hos FN och media, NGO:er, historiker och sociologer som kan hjälpa alla studerande och de av historia intresserade att själva läsa de ord och om de dåd som har format Förenta nationerna och Östtimor i det 21:a seklet.

Det länkar också till en lista på Förenta nationernas huvudsakliga framgångar under dessa 20 år.

För mer information kontakta Roy Trivedy, Resident Coordinator, Förenta nationerna i Östtimor, Roy.trivedy@one.un.org.

29 - Australien stöder fiberoptisk kabel till Östtimor

Dili. Morrison-regeringen kommer att kasta en digital livlina till Östtimor och med miljoner finansiera läggandet av en första fiberoptisk havskabel till det lilla ölandet.

Läggandet av kabeln, ett viktigt bidrag till infrastrukturen i ett land som är beroende av stellitlänkar för sin förskräcklig långsamma internetförbindelse till världen, är ett av åtskilliga tillkännagivanden premiärministern kommer att göra när han anländer till Östtimor på fredag.

Det här kommer efter att Australien förra året steg in och till två tredjedelar finansierade kostnaden för en fiberoptisk förbindelse till Papua Nya Guinea och Salomonöarna, ett drag för att bidra till utveckling av de två länderna - och avvärja kinesisk inblandning i projektet. Östtimor är ett annat land som i växande omfattning vänder sig mot Kina som källa för investeringar.

Kabeln kommer att förbinda Östtimor med det existerande nordvästra kabelsystemet, som löper från Darwin till Port Hedland. Finansieringen väntas bli ett lån.

Regeringen har inte offentliggjort det exakta värdet på projketet, men en fiberoptisk kabel på havsbotten till Papua och Nya Guinea kostar 133 miljoner dollar för 4.700 km. Östtimorkabeln kommer troligen vara kortare än 500 km.

Före tillkännagivandet välkomnade Fidelis Magalhães, minister för juridisk reform och parlamentsfrågor i Östtimor, välkomnade möjligheten för australiskt bistånd i läggandet av en kabel på havsbotten och de närmare kulturella banden - och fördelarna för ekonomin - det skulle innebära.

Morrison kommer att träffa Östtimors premiärminister Taur Matan Ruak i Dili och paret kommer att utväxla diplomatiska noter som kommer att slutligen fastställa havsgränsen mellan länderna.

Detta kommer att jämna vägen för utveckling av olje- och gasfältet Greater Sunrise med 70 procent av intäkterna förväntade att gå till Östtimor.

Hur det projektet kommer att finansieras är fortfarande en öppen fråga med oron att kommersiella operatörer inte kommer att gå in och ställa medel till förfogande och att Kina kanske går in och hjälper till med finansieringen. Det finns också betänkligheter över att regeringen i Timor skulle kunna försöka finansiera det mesta av projektet och med detta tömma sin oljefond.

Morrison kommer aockså att tillkännage ett så kallat havsäkerhetspaket, som kommer att omfatta australiskt stöd för byggandet av nya anläggningar vi Heras marinbas på Timors nordkust.

Detta kommer att ske innan Australien skänker två patrullbåtar av Guardian-klassen till Östtimor 2023.

Världsbanken förutsäger att den förbättrade internetaccessen i Papua och Solomonöarna skulle kunna bidra med 5 miljarder US-dollar (7,4 miljarder auastraliska dollar) till Stilla havsekonomin, skapa närmare 300.000 nya arbetstillfällen till 2040 och förbättra affärsmöjligheterna, fjärrutbildning och tillgång till telemedicin.

James Massola är Sydostasienkorrespondent baserad i Jakarta. Han var tidigare politisk korrespondent baserad i Canberra. Han har varit Walkley och Quills-finalist vid tre tillfällen, vunnit en Kennedy-utmärkelse som enastående utrikeskorrespondent och författare till The Great Cave Rescue.

29 - Video från broinvigning

I centrala Dili invigdes en ny vägbro under högtidliga och festliga former. Bron är döpt efter Indonesiens tredje president Habibie. Det var han som tillät folkomröstningen om självständighet den 30 augusti 1999.

29 - FN avtäcker minnesmärke och hedrar alla dem som tjänstgjorde

Dili. Förenta Nationerna i Östtimor har på årsdagen av folkomröstningen uppmuntrat människor att fortsätta verka för en ljusare framtid för landet.

I ett tal vid avtäckningen av en minnesplakett vid FN-huset i Dili hedrade FN:s lokale koordinatör Roy Trivedy de nästan 50 människor som dött under tjänstgöring för FN, bland andra 15 timoreser.

Närvarande vid ceremonin var Kay Rala Xanana Gusmão och Förenta Nationernas generalsekreteres särskilda representant Ian Martin som tillsammans avtäckte minnesmärket.

Närvarande var också Carolina Lareira, partner till den avlidne Sergio Vieira de Mello.

Idag är det också ett tillfälle att minnas en annan förkämpe för mänmskliga rättigheter och ledare för UNTAET, den avlidne Sergio Vieira de Mello, som Östtimors övergång till demokrati och långsiktig stabilitet, men han dog den 19 augusti 2003 tillsammans med 22 kollegor, när Förenta Nationernas högkvarter i Bagdad anfölls.

När jag ser mig om idag ser jag många inspirerande kollegor och vänner. Jag ser en del äldre ansikten - timoresiska ledare, tidigare UNAMET-anställda som har återvänt till landet efter nästan 20 år. Jag ser många av FN:s partner i Östtimor och kollegor som för närvarande tjänstgör för FN i Östtimor som har tjänstgjort på ett värdefullt och troget sätt.

Jag är medveten om att varje person här har sin egen personliga berättelse som de kan dela om tjänsten och ledarskap för ett högre syfte.

Begreppet tjänst exemplifieras av Ian Martin, som har tjänstgjort under en lysande och mycket lång karriär som stöd för FN och mänskliga rättigheter överallt - Europa, Afrika, Asien och naturligtvis här i Östtimor.

Ian var chef för UNAMET som i början var belägrat avmilismän och som trots alla utmaningar stannade längre än rimligt innand de temporärt evakuerades.

Han återvände med sitt team och med ödmjukhet och ett stort engagemang för mänskliga rättigheter övervakade han framstegen fram till självständighetsdagen 2002. Ian är ett i tjänst för mänskliga rättigheter, fred och utveckling.

Ian och två andra FN-diplomater, Tamrat Samuel och Francesc Vendrell, kommer den här veckan att hedras med Frihetsorden av den portugisiske presidenten.

Francesc Vendrell betraktas som den i Förenta Nationerna som har följt Östtimorfrågan längst. Han spelade en viktig roll i framtagandet av de åtta resolutioner i generalförsamlingen som behandlat Östtimor mellan 1976 och 1982, då frågan gradvis försvann från den internationella uppmärksamheten.

Tamrat Samuel, för sin del, var mellan 1982 och 2000 FN:s generalsekreterares brännpunkt för Östtimorfrågan och deltog i de långvariga förhandlingarna mellan Portugal och Indonesien som kulminerade i överenskommelsen den 5 maj 1999, som tillät folkomröstningen för 20 år sedan.

Trivedy tillkännagav också att sammanträdesrummen i FN-huset kommer att hedra två människor som har varit en del av den heroiska kampen i Östtimor - den avlidna Ana Lemos, som dödades 1999 och den förre generalsekreteraren, den avlidne Kofi Annan.

Kofi Annan, Ana Lemos, Ian Martin, Francesc Vendrell, Tamrat Samuel och Sergio Vieira de Mello är människor vilkas osjälviskhet, vilkas personliga uppoffringar och hängivenhet fortsätter att inspirera oss alla när vi skapar möjligheter för fred, utrader fattigdom och tjänar hållbar, jämlik utveckling. Det var dessa människor som var med i gryningen av en ny era i Östtimor i väntan på att bli värmda av solljuset över kullarna.

Kay Rala Xanana Gusmão hälsades varmt av fler än 500 människor som var närvarande. Han tackade FN.

Martin läste upp namnen på alla de 14 timoreser som dog i tjänsten och presenterade sedan Pedro Unamet Remejio, som föddes i UNAMET:s högkvarter 1999.

28 - Tjugo år efter självständigheten, Östtimor fortsätter sin episka kamp

Den 30 augusti kommer Östtimor att fira det referendum som gav det dess självständighet från Indonesien. För denna lilla ös folk har det varit ett långt slag - ett som fortsätter idag. Du kan läsa vår förklarande artikel om ölandets omstridda relation med Australien här.

En inhemsk myt tillskriver den höga bergskedja som går som en ryggrad längs mitten av den krokodilformade ön Timor Moder jords dödsryckningar när hon återvände till underjorden. Den här bergskedjan är mer framträdande i öster i Östtimors territorium och skjuter ofta direkt ner i havet längs den kuperade norra kusten.

Ön är också omgiven av viktiga vatten. I söder finns de stora och omtvistade oljetillgångarna. I norr finns en djup ränna för att låta varmt vatten från Stilla havet strömma till Indiska oceanen, vilket skapar förutsättningar för en stor väg för valars^{not08-28/1 01} migration omfattande 24 arter valar och delfiner.

1944 beskrev antropologen Mendes Correa den portugisiska kolonin på Timor som ett Babel … en smältdegel och en diversifierad blandning av traditioner som fortfaranden känns starkt idag.

Ön är en brygga mellan de malajiska och melanesiska världarna och lika mycket gemensamt med Stilla havsöarnas kultur som Indonesiens. De olika inhemska samhällena täcker hela spektrat av matriarkala och patriarkala organisationer.

Kvinnor ges en helig status i den timoresiska kosmologin och det gudomliga kvinnliga elementet är framträdande i stora delar av den inhemska trosvärlden. Kvinnliga andar dominerar den heliga världen medan män dominerar den sekulära världen. Så medan kvinnor kanske har makten i rituella sammanhang, har de i allmänhet offentlig eller politisk röst. Men de kämpar för att ändra dettaoch utgör nu en tredjedel av ledamöterna i parlamentet.

I början av 1500-talet anlände portugisiska kolonisatörer till Kryddöarna av vilka Timor var en del. Det var början på en kolonial relation som nu är 500 år gammal.

Revolter av timoreser mot portugisiskt styre var talrika och blodiga. Den berömde timoresiske rebellen Dom Boaventura fölorade i ett väpnat uppror mot sina portugisiska kolonisatörer 1911, vilket förorsakade att Östtimor styrdes direkt från Portugal av Salazars fascistiska diktaturt under största delen av 1900-talet.

Denlilla kolonin förblev försummad och stängd för alla moderna liberaliseringstrender. Men i början av 19070-talet började den timoresiska självständighetsrörelsen Fretilin, delvis inspirerad av Dom Boaventura, att motsätta sig portugisisk kolonilism och utveckla ett revolutionärt program som också omfattade kvinnor emancipation.

Rosa Muki Bonaparte var en av grundarna av den nationalistiska rörelsen och ledaren av dess kvinnoorganisation. När Bonaparte direkt deltog i kampen mot kolonialism, stod hon också mot den våldsamma diskrimineringen som timoresiska kvinnor had lidit under i det koloniala samhället.

Efter att den koloniala regimen kollapsat 1974, var ett tre-veckors inbördeskrig, i hemlighet manipulerat av indonesiska militära agenter, förstadiet till det större krig och den invasion som skulle komma.

Vinnarna av inbördeskriget, Fretilin, omvandlade de lojala timoresiska soldater som ingick i den portugisiska armén till motståndsarmén Falintil. Denna armé, och det civila motståndet, motsatte sig den massiva och brutala attacken av indonesisk militär stödd av USA och Australien i 24 år. Fasorna hölls så hemliga som möjligt, till och med så långt att dödandet av dem som försökte rapportera om dem, som till exempel de 5 Balibo dolts.

Efter den indonesiska invasionen den 7 december 1975 drog sig en stor del av Östtimors befolkning tillbaka till bergen med motståndet levande i fria zoner under de första tre åren.

Men i november 1978 omringade den indonesiska utrotningskampanjen slutligen det återstående ledarskapet för motståndet och 140.000 civila på Mount Matebian i den östra delen av ön. De flesta gav sig. De placerades i fängelser och omflyttningsläger i vilka många långsamt svälte ihjäl. Den 24-åriga indonesiska ockupationens våld påverkade och traumatiserade hela det timoresiska samhället.

Efter kollapsen av Suhartos diktatur i Indonesia 1998, gick president B.J. Habibie med på att låta timoreserna avgöra sin framtid i en omröstning. För att hedra honom döpte de nyligen en bro efter honom.

Timors mest framstående ledare, Xanana Gusmão, var den viktigaste förhandlaren med FN:s representanter. Han ledde förhandlingarna från sitt fängelse i Jakarta, där han hade varit sedan 1992 för att avtjäna en dom på 20 år för strider mot indonesiska styrkor i sitt hemland. Han fortsatte med förberedelser för folkomröstningen trots växande våld från indonesisk militär och milis.

I folkomröstningen den 30 augusti 1999 röstade nästan 80 % av östtimoreserna för självständighet genom att markera det nationella rådets för timoresiskt motstånd (National Council of Timorese Resistance - CNRT) blåa och gröna flagga på valsedeln.

Militär och milis började ett omfattande dödande efter tillkännagivandet av omröstningsresultatet. Uppskattningsvis 1.500 östtimoreser dödades och fler än 250.000 tvingades lämna sina hem och bege sig till Indonesien. Omkring 80 % av infrastrukturen förstördes. Överlevande kämpade för att försörja sina familjer med mat medan de försökte återhämta sig psykologiskt från bärsäkagången.

Berättelser från motståndstiden och 1999 återkallas ständigt i Östtimor och är mycket betydelsefulla i det nya samhället. En hierarki grundad på tjänster i det förgångna för moståndet har upprättats. Pensioner och utbetalningar till manliga veteraner är en av statens största utgiftsposter.

Antropologer har beskrivit en inhemsk tro att de som kämpade och gjorde uppoffringar köpte landet med sina liv och har en fordran på försörjning.

Jämsides med firandet kommer det att vara mycket reflektion i Timor under de kommande veckorna om de senaste 20 årens nationsbyggande från noll och de 24 årens kamp dessförinnan. Man kommer att tänka på vad som har uppnåtts och vad som fortfarande behöver göras.

Förhoppningsvis kan Östtimor bygga en fri och rättvis framtid för den dryga miljonen medborgare av vilka 60 % är under 18. Bland dem finns många inspirerande, utbildade unga ledare som är redo att axla ansvaret.

När vi ser på och jublar från sidlinjen hoppas vi på en mindre händelserik och fredligare framtid för alla timoreser,

Författare: Sara Niner - föreläsare och forskare, samhällsvetenskap, Monash-universitetet.

28 - Östtimor: Kolonialt förflutet och neokolonial nutid

Canberra. Stå upp för det rätta – människor i Östtimor genomför i Dili en fredlig demonstration för att protestera mot Australiens påstått illegala ockupation av landets marina territorium i Timorhavet. (Tempo/Yohanes Seo)

På fredag kommer Östtimors folk att fira 20-årsdagen av den folkomröstning genom vilken landet återupprättade den självständighet det förhastat hade förklarat 1975. Ett val hölls, en ny president valdes, nya medlemmar av den lagstiftande församlingen kom på plats och en ny regering tillträdde när Östtimors demokratiska republik än en gång skapades efter den historiska omröstningen 1999.

Dessa ceremoniella steg markerade slutet på kolonialt styre (av Portugal i 450 år och Indonesien i 24 år) av Östtimor.

En gemensam historisk egenskap hos postkoloniala länder i Afrika, Asien och Latinamerika är att självständighet inte nödvändigtvis betyder att en tidigare koloni är fri från sin tidigare herre. Östtimor är fortfarande starkt beroende av Indonesien på många sätt, bland andra handel.

Men ett självständigt Östtimor har också blivit ett himmelrike för spelare i Indonesiens byggnads- och bankindustrier. Statsägda utlåningsbankerna Bank Rakyat Indonesia och Bank Mandiri arbetar i Östtimor.

Under sin hövlighetsvisit i Jakarta 2015 sade den dåvarande premiärministern Rui Maria Araujo till indonesiska media att Indonesien hade bidragit positivt till Östtimors ekonomiska utveckling och mämnde att 400 privata indonesiska företag finns i det lilla landet.

Men det hotande flertalet indonesiska bolag har utlöst anklagelser om konspirationer mellan indonesiska och lokala affärsmän, bland andra krigsveteraner, regeringstjänstemän liksom parlamentsledamöter. Flygbiljetter till Bali, lyxhotell och uppgörelser bakom baren, var de förmåner en forskare nämnde och göt olja på vågorna.

Före firandet gav Östtimors självständighetsledare Xanana Gusmão landet en annan chock när han beslutade att döpa en ny bro i hjärtat av Dili efter Indonesiens tredje president BJ Habibie¹. Beslutet väckte kritik huvudsakligen från civilsamhällets organisationer och överlevande från Indonesiens kolonialstyre. Värre, boende vräktes för att bereda plats för bygget av bron.

Bara nyligen sade en parlamentsledamot från Alliansen för ändring och framsteg (AMP) att beslutet att döpa bron efter den tidigare indonesiske ledaren var för att hedra hans bidrag till Östtimors självständighet. Under Habibie undertecknade Indonesien en överenskommelse med Portugal den 5 maj 1999 som ledde fram till folkomröstningen.

Genom att framhäva Habibie i firandet och ignorera folkets motstånd mot kolonial dominans försöker Östtimors frihetskämpar och regering att suga ner den nationella historien i ett svart hål.

Ramos-Horta, välkänd diplomat, mottagare av Nobels fredspris och tidigare president i Östtimor, beskrev Habibie som Indonesiens Charles de Gaulle för tillkännagivandet de politiska alternativen för Östtimor 1999.

Men, som två sdior av samma mynt, blev de Gaulle le mal aimé (den illa älskade). När han talade inför en stor församling i Alger den 4 juni 1958 några dagar efter sin återkomst till makten, utropade den franske presidenten den korta frasen Je vous ai compris! (Jag har förstått er!).

Som de Gaulle blev Habibie den mest impopulära personen i Indonesien efter sitt historiska tillkännagivande.

I en intervju sade Habibie häftigt att han hade böivit pressad av den australiske premiärministern John Howard att släppa de politiska alternativen för Östtimors framtid.

Tjugo år har förflutit. Utvecklingen av infrastrukturen har gått fort när Östtimor försöker att komma ikapp sina sydostasiatiska grannar och bli ett medelinkomstland senast 2030.

Icke desto mindre, momentumet är inte riktigt på Östtimors sida, eftersom det fortfarande kämpar för att säkra medlemskap i ASEAN. Olyckligtvis, när det gäller mänskliga resurser, lider omkring 46 procent av barnen under 5 år av kronisk undernäring - bedömt som en av de högsta andelarna i världen och omkring 70 procent av landets barn är analfabeter.

Nyutexaminerade kommer till arbetsmarknaden i snabbt växande antal varje år, bara för att finna att statliga instutitioner och den offentliga sektorn inte kan absorbera deras talanger. Produktiva industrier som jordbruk och turism verkar lovande, men regeringen har avsatt en stor del av sin budget för andra sektorer.

Givet att de flesta statliga instutitionerna finns i Dili är urbaniseringen i huvudstaden svår att kontrollera och har förvärrat sociala, politiska och ekonomiska spänningar.

Grundläggande infrastruktur, såsom vägar och flygplatser, byggda längs den södra kusten har misslyckats med att dra till sig utländska investeringar. De flesta utländska investerarna ser bara den ambitiösa planen att bygga en anläggninng för att bearbeta olja - vilket förhandlas med ett australiskt bolag.

På ett eller annat sätt förblir Östtimor oförmöget att befria sig självt från det koloniala greppet och dess ombud. Landet har en lång historia av kolonialism, bekämpade det obevekligt och vann, men olyckligtvis måste det möta nya former av kolonialism i de politiska och ekonomiska världarna.

Bortsett från det historiska ögonblicket, vilka prestationer ska Östtimors folk fira 20 år efter självständigheten?

Skribenten är historiker och forskare vid avdelningen för politiska frågor i det nationella universitetet i Canberra.

Åsiktern i denna artikel är författarens och avspeglar inte den officiella ståndpunkten hos The Jakarta Post.

28 - USA försökte bevara nära band till indonesiska militären när den terroriserade Östtimor inför folkomröstningen om självständighet 1999

USA kände till den indonesiska militärens skapande, styrande och beväpning av miliser i Östtimor 1998-1999, planer för att döda, driva ut eller skrämma självständighetsaktivister till tystnad före den historiska omröstningen

Publicering av nyligen frisläppta dokument markerar 20-årsdagen av folkomröstningen

Washington, D.C. USA-regeringen var i månader medveten om att den indonesiska militären hade skapat och beväpnade och styrde paramilitär a miliser i Östtimor inför territoriets historiska folkomröstning om självständighet den 30 augusti 1999, enligt nyligen frisläppta dokument, som idag har publicerats av National Security Archive i George Washington-universitetet. Dokumenten ger ett makalöst fönster till USA:s politik och rapportering efter den indonesiske presidenten Suhartos avgång i maj 1998, det oväntade beslutet av president B.J. Habibie i januari 1999 att föreslå att Östtimor skulle tillåtas att rösta om sin politiska framtid efter 24 år av indonesisk militär ockupation, förhandlingarna som ledde till bildandet av Förenta nationernas uppdrag i Östtimor (United Nations mission in East Timor - UNAMET), den månadslånga kampanjen utkämpad av de indonesiska väpnade styrkorna och deras miliser i Östtimor för att terrorisera befolkningen och hindra den från att rösta för självständighet, och den systematiska kampanjen av mord och förstörelse utförd av de indonesiska väpnade styrkorna och deras miliser i kölvattnet av folkomröstningen.

USA:s ambassad i Jakarta, utrikesdepartementet, försvarets underrättelsetjänst (Defense Intelligence Agency), CIA (Central Intelligence Agency), Stilla havskommandot och försvarsdepartementet följde alla noggrant händelserna i Östtimor under 1999 och gjorde hundratals rapporter om händelser där, som hade långtgående följder för Indonesiens demokratiska omvandling, de indonesiska väpnade styrkornas roll och händelser i andra delar av arkipelagen såsom Aceh och Västpapua, där militären också stod inför självständighetsrörelser som försökte utnyttja Suhartos avgång. Dokumenten publicerade här är de viktigaste av fler än 200 dokument från 1999 vi erhållit genom att begära upphävande av hemligstämpling hos USA:s regering av den ideella organisationen National Security Archive och som kan göras tillgängliga för journalister, forskare och andra om de kontaktar projektchefen för Indonesien och Östtimor, Brad Simpson.

De nyligen frisläppta dokumenten kompletterar de viktiga frisläppta dokumenten om relationerna USA-Indonesien, som omfattar viktigt material som National Security Archive har publicerat om ämnen såsom Indonesiens ockupation av Östtimor och regimens brott mot mänskliga rättigheter så långt tillbaka som mitten av 1960-talet.

För fortsättning på beskrivningen av bakgrunden av Brad Simpson och en förteckning över de 34 dokumenten hänvisar vi till källan, klicka på den för fortsättningen (på engelska).

28 - Samarbetsavtal Australien och Östtimor

Den 6 mars 2018, undertecknade Östtimors dåvarande ställföreträdare för premiärministern Hermenegildo Cabral Pereira och Australiens dåvarande utrikesminister Julie Bishop avtalet mellan Östtimor och Australien som fastslog havsgränsen i Timorhavet.

Avtalet om havsgränsen etablerar permanenta havsgränser mellan våra två länder och ett stabil juridiskt ramverk för utvecklingen av olje- och gasresurser i Timorhavet.

Sedan undertecknandet av havsgränsavtalet har våra två länder arbetat tillsammans och med petroleumoperatörer till havs (offshore petroleum operators) på övergångsarrangemang som ska ge kommersiell visshet och säkerhet för alla parter under övergången från Timorhavsavtalet till det nya havsgränsavtalet.

Idag, i och med undertecknandet av fem nya och reviderade kontrakt för produktionsdelning med petroleumoperatörer till havs, har Östtimors regering avslutat övergångsarrangemangen på sin sida för att förverkliga havsgränsavtalet.

Den australiska regeringen har också nyligen avslutat övergångsarrangemangen på sin sida för att förverkliga havsgränsavtalet genom att lotsa det genom det australiska parlamentet för att införa relevanta lagar.

Östtimor och Australien har också idag undertecknat en överenskommelse om utbyte av skatteinformation mellan de två länderna och två memoranda mellan våra två länders instutitioner för att möjliggöra samarbete i petroleumrelaterade frågor.

Med dessa arrangemang fullbordade och undertecknade har alla nödvändiga sted vidtagits för att tillåte ett utbyte av diplomateiska noter mellan Östtimor och Australien inom två dagar, den 30 augusti, för att bekräfta att havsgränsavtalet har trätt i kraft.

Östtimor och Australien ser nu med optimism fram mot utbytet av diplomatiska noter inom två dagar, mot ikraftträdandet av havsgränsavtalet och mot ett nytt kapitel i vänskapen mellan våra två länder.

22 - Gemensam militärmanöver Östtimor, USA, Australien och Japan

Den sjätte gemensamma manövern Hari'i Hamutuk började idag. En öppningsceremoni hölls den 21 augusti på den östtimoresiska militärbasen Metinaro utanför Dili med deltagande av östtimoresiska, amerikanska, australiska och japanska soldater.

Hari'i Hamutuk är en multilateral övning med Östtimors försvarsmakt som värd och deltagare från USA:s marinkår och flotta, Australiens försvarsstyrka och Japans självförsvarsstyrka. Övningen låter de deltagande länderna förbättra sina relationer genom att arbeta tillsammans och utbyta experterkunskap.

Ingenjörer från de fyra deltagande länderna kommer att genomföra byggnads- och underhållsprojekt i huvudstaden Dili mellan den 19 augusti och 20 september 2019.

Australiens försvarsminster Linda Reynolds sade att övningen är ett värdefullt tillfälle att förbättra regionala försvarspartnerskap vid en tidpunkt med historisk betydelse för Australien och våra timoresiska grannar.

Årets Hari’i Hamutuk sammanfaller med 20-årsminnet av International Force East Timor (INTERFET) - ett testamente för vår nya historia av militärt samarbete och delat intresse för att främja fred och stabilitet i regionen, sade minister Reynolds.

Australiens försvarspartnerskap med Östtimor skapades under 10 års insats i landet och fortsätter idag med pågående utbildning som förstärker våra redan starka band.

I år kommer fler än 220 soldater från arméns första brigads första ingenjörsregemente, Östtimors försvarsstyrka (F-FDTL), Förenta staternas flotta, Förenta staternas marinkår och japanska självförsvarstyrkans markstyrka att delta.

Ingenjörer kommer att utbyta yrkeskunskap omfattande bland annat murning, snickeri, elarbeten, rörmokeri och lantmätning och kommer också att bidra tillen en av USA ledd civil bidragsstyrka för att förbättra vatten och avlopp i en skola i västra Dili.

Den första brigadens kommendant Matt Pearse sade att aktiviteten har växt från 75 personer 2014 till fler än 220 i år.

Hari’i Hamutuk är tetum och betyder bygga tillsammans och den här övningen är ett utmärkt tillfälle för våra ingenjörssoldater att arbeta tillsammans med och lära av andra säkerhetsstyrkor i regionen för att förbättra ömesidiga kunskaper i byggande, utveckling av infrastruktur och underhåll av utrustning, sade Pearse.

18 - Strömavbrott i Östtimor

Dili. Inget ljus någonstans i Östtimors 12 distrikt. Efter den här incidenten tillkännagav EDTL att orsaken till strömavbrottet var ett aggregat som gått sönder och ännu inte reparerats.

Samma uttalande gjordes av ministern för statliga tjänster (Public Work) Salvador Pires på hans Facebooksida.

Strömavbrottet varade över tre timmar och många människor postade protester på Facebook och Whatsapp.

Händelsen chockerade människor därför att alla samhällen var mörka. Tidigare har myndigheterna lovat att det inte skulle bli några strömavbrott mer därför att Östtimor redan har två kraftverk, ett i Betano (Manufahi) och ett i Hera (Dili).

Myndigheterna hade förklarat att om det blir fel på ett aggregat i Hera, så kommer det att bli en automatisk omkoppling till Betano och inget strömavbrott. Den här förklaringen och överenskommelsen lugnar inte folk eftersom det inte stämmer med verkligheten.

Min personliga (Tommy Pollák/Östtimorkommittén) kommentar är att det intressanta med notisen är att den visar att det nu finns ett nationellt elnät som täcker stora delar av Östtimor och att det är så pass pålitligt att man förväntar sig att det alltid finns ström. Och så har det inte varit tidigare.

13 - Ärlig regeringsannons - Besök Östtimor

06 - Över 87 procent av barnen drabbas av endemiskt våld i hemmet

Mer än 87 % av barnen i Östtimor är offer för våld i hemmet som en form av disciplinering, enligt en rapport som anger att problemet har nått endemiska proportioner i landet, liksom i Stilla havsregionen i sin helhet.

Rapporten, som är sammanställd av fyra ideella organisationer med omfattande erfarenheter i regionen - Plan International, ChildFund, World Vision och Rädda barnen - anger att Östtimor är bland de åtta staterna med den högsta nivån av våld mot barn i hemmet i regionen.

Med rubriken Osedda, osäkra: Underinvesteringen i stopp förvåld mot barn i Stilla havsregionen och Östtimor hävdar rapporten, som publicerades av Förenta Nationerna i slutet av juli, att nästan 613.000 barn yngre än 14 år (eller 87,4 % av dem) lider av våldsam disciplinering i hemmet.

Siffrorna sätter Östtimor för länder som Nauatu (83,5 %), Kiribati (81 %) och Papua New Guinea (75,7 %).

Enligt studien har problemet nått endemiska nivåer med fler än 14 miljoner barn i regionen som lider av våldsam disciplinering i hemmet eller, i några fall, sexuellt utnyttjande.

Enligt Rädda barnen visar rapporten höga nivåer av chockerande fysiskt, sexuellt och psykiskt våld mot barn i regionen, ett fenomen som de säger kommer att ha en djupgående och långsiktig påverkan på befolkningen.

Rapportens författare argumenterar att det inte är användningen av disciplin i sig som problemet utan de särskilt våldsamma och förnedrande metoder som används.

Rapporten visar att det i regionen är nästan en fjärdedel av tonåringarna som utsätts för fysiskt våld och att mer än 10 % utsätts för sexuellt våld.

I Papua New Guinea finns det också en exceptionellt hög förekomst av våld mot barn, hävdar den.Enligt data från NGO:n Läkare utan gränser svarar barn för mer än hälften av fallen av sexuellt våld de ser i sina kliniker i Port Moresby och Tari.

06 - Förberedande möte för budgeten för 2020

Regeringen sammanträdde den 6 augusti i finansministeriet i Dili för att föreda budgeten (General State Budget - OGE) för 2020 efter det senaste mötet i ministerrådet i vilket de fiskala gränserna, nationella prioriteringarna och tidtabellen för OGE 2020 fastslogs.

De tre prioritetsområdena godkända av ministerrådet är utveckling av socialt kapital med fokus på undervisning och utbildning, hälsovård och tillgång till dricksvatten samt grundläggande sanitär infrastruktur, ekonomisk utveckling med ett åtagande att uppmuntra den privata sektorns investeringar, skapandet av arbetstoillfällen, ekonomisk diversifiering och utveckling av jordbrukssektorn, förbättrade kommunikationer med utveckling av hamnar flygplatser, vägar på landsbygd och i stad samt utveckling av nationell logistik med skapandet av behandlings- och lagringsinfrastruktur samt förbättring av sjö-, land och flygtransporter.

Den fiskala gränsen sattes till 1,6 miljarder dollar med avsikt att uppnå de tre centrala målen för 2020-års budget presenterade av premiärminister Taur Matan Ruak i hans tal på budgetdagarna i juni. De är att uppnå en årlig tillväxt på mer än 7 %, minskning av fattigdomen med 10 % och sänkning av arbetslösheten för att tillgodose regeringsprogrammets förväntning om att årligen skapa 60.000 nya arbetstillfällen med förhoppning om att uppnå 300.000 nya arbetstillfällen till slutet av mandatperioden.

Budgeten för 2020 görs upp på grundval av fem fundamentala principer, fiskal hållbarhet på medellång och lång sikt, samordning med de nationella prioriteringarna, förmåga att genomföra budgeten, den lokala ekonomins förmåga att absorbera medlen och budgetens kvalitet.

Under mötet diskuterade regeringsmedlemmarna också utmaningarna och läget för genomförandet av budgeten för 2019 i varje ministerium, som totalt nått 46,8 %. Regeringen satte målet att nå 75 % till slutet av oktober.

Möjliga lagstiftande åtgärder nödvändiga för att förverkliga riktlinjerna för utarbetandet av budgetarna för 2020 - 2023 diskuterades också med tanke på förbättringen av vattenförsörjningen och avloppen liksom utökad tillgång för befolkningen till anständiga bostäder.

Finansministeriet kommer att hålla ett arbetsmöte med generaldirektörerna och direktörerna för administration och finanser, brännpunkter för statliga instutitioners budgetplanering imorgon den 7 augusti i finansministeriets auditorium för att sprida processerna och procedurerna för förberedelse av 2020-års budget samt sprida taken till alla ministerier, autonoma finanstjänster och statliga instutitioner.

Budgeten för 2020 borde bli godkänd av ministerrådet vid mötet den 27 september och förväntas överlämnas till parlamentet den 15 oktober. Diskussionen, omröstningen och ikraftträdandet borde äga rum under december månad.

03 - Kinas pengar - tillräckligt för att hålla Östtimor utanför ASEAN?

När arbetet på Östtimors djuphavshamn för 499 miljoner USA-dollar påbörjades, så skedde det men en smäll - bokstavligen.

Regeringen upphävde sin reglering av explosioner, så att kinesiska entreprenörer skulle kunna spränga sig igenom ett stenbrott i Tibarbukten 10 km väster om huvudstaden Dili, och på allvar starta ett projekt ägnat att stärka handelsbanden mellan Sydostasiens yngsta stat och den större regionen.

För en del öron var dessa explosioner i mitten av juli tecken på styrka, ett firande av det faktum att Asiens största ekonomi hjälper till att utveckla en av sina minsta och fattigaste grannar. För andra öron var de en högljudd påminnelse om ett ungt lands sårbarhet.

Hamnen i Tibarbukten, som har projekterats för att årligen hantera 750.000 contain0ar, tillhör de 20 projekt som byggs av kinesiska statsägda bolag i landet. Östtimor har vänt sig till Kina för hjälp med att utveckla sin ekonomi och infrastruktur - två svaga punkter som i det förgångna hindrat det från att gå med i regionens främsta multilaterala forum, Asean (the Association of Southeast Asian Nations).

Landet har hoppats kunna gå med i blocket sedan det blev självständigt från Indonesien 2002 med en officiell inträdesansökan 2011 och är idag den enda sydostasiatiska stat som inte är medlem. Medlemskap skulle inte bara öka möjligheterna för handel utan också symbolisera att den 17 år gamla staten mognat - från ockuperad stat till regional spelare.

Men observatörer varnar för att ett närmande till Kina kan ha gett blocket ytterligare skäl att hålla Östtimor utanför. Tidigare har tvivlare i ASEAN - mest högljutt Singapore - antytt att landets kamp med sin ekonomi och infrastruktur i bästa fall skulle göra att det inte kan bidra och i värsta fall att det töms på resurser. Nu är de oroliga för att dess eventuella 11:e medlem skulle kunna agera som en trojansk häst för kinesiskt inflytande.

Allt detta lämnar Östtimor med gåta i Moment 22-stil: för att gå med i ASEAN behöver det förbättra sin ekonomi, men genom att förbättra sin ekonomi skulle det kunna minska sina chanser att gå med i ASEAN.

Kinas ambassadör i Östtimor Xiao Jianguo, som deltog i sprängningsceremonin, gjorde inte mycket för att minska denna oro en vecka senare, när han sade att Peking som en god granne, god vän och god partner stödde Östtimors önskan att bli ASEAN:s 11:e medlem.

Peking är villigt att bistå Östtimor med utbildning och utveckling av anläggningar ör att möta ASEAN_medlemmars oro över Östtimors lämplighet för medlemskap, sade ambassadören.

Han tillade att landets inträde i ASEAN skulle hjälpa till med att skapa en högre nivå på det strategiska partnerskapet Kina-ASEAN.

Analytiker säger att sådana kommentarer fått larmklockor att ringa i några ASEAN-stater, som räds att inval av ett land beroende av Kina för ekonomiskt stöd kommer att riskera dess konsensus-drivna modell.

Maria Ortuoste, en tidigare analytiker för Filippinernas utrikesförvaltning, sade att blocket fortfarande är på sin vakt för den splittring Kinas aktiviteter i Sydkinesiska sjön skapar och citerade ASEAN:s toppmöte från vilket kommunikéerna hade fördröjts daärför att Kambodja och Laos - till synes under inflytande av Kina - hade misslyckats att följa gruppens linje i frågan.

Kina har inte blygts över att visa sina muskler, sade Ortuoste, nu associerad professor i politisk vetenskap vid Kaliforniens statsuniversitet East Bay.

Att Östtimors ekonomi är i behov av hjälp är det ingen tvekan om. Fram till 2015 har olje- och gasinkomster drivit ekonomin, men staten är nu beroende av intäkter från investeringar av sin rika fond för att hålla sig flytande. Enligt den lokala oberoende organisationen La'o Hamutuk, som följer nationens ekonomiska utveckling, har fonden stagnerat på 16 miljarder dollar de senaste fyra åren. För att öka fonden skulle landet kunna utnyttja sitt återstående gasfält känt som Greater Sunrise, men för att göra det skulle det behöva täcka kapitlakostnader som La'o Hamutuk uppskattar skulle tömma resten av fonden.

Östtimraktivister chockade av Australiens åtal av visselblåsare om Dilis spioneri.

Till yttermera visso är dess befolkning en av de yngsta i världen - medianåldern hos dess 1,3 miljoner människor är 19 och en del uppskattningar anger ungdomsarbetslösheten så högt som 40 procent.

Med sådana problem är det många röster också inom ASEAN som ser det som rimligt att det skulle söka kinesiska investeringar. Faktiskt så argumenterar en del att sådana investeringar är exakt det som behövs för att få dess ekonomi i linje med resten av blocket.

Medan den tidigare ockupationsmakten Indonesien länge har förordat Östtimors inträde i ASEAN, så har representanter för Malaysia, Brunei och Filippinerna, som historiskt varit emot Östtimors inträde i den Singapore-ledda koalitionen, också på senaste tid uttalat stöd.

Ändringen i attityd kan delvis bero på Östtimors ökade ansträngningar att odla kontakter med ASEAN-representanter och upprätta diplomatiska missioner i varje medlemsland, ett krav för medlemskap.

Efter åtta år byggs nu tydligt momentum för inval, sade ambassadör Jorge Trindade Neves de Camões, direktör för ASEAN-frågor i Östtimors utrikesministerium till South China Morning Post och tillade att invändningar mot landets medlemskap är föråldrade.

Oavsett hur ASEAN:s medlemmar ser landets relation med Peking, så känner kanske Östtimor att det inte har råd med att vara kräset när det gäller investerare.

Kina har redan donerat militära och myndighetsanläggningar och byggt mycket av landet större transportinfrastruktur och östtimor sägs nu söka Kinas stöd för att exploatera sina olje- och gasresurser, den huvudsakliga källan till landets inkomster.

Dessa ekonomiska band har inte uppstått plötsligt. Kina har varit en viktig ekponomisk partner sedan det blev den första staten att erkänna Östtimors självständighet 2002.

Tidigare presidenten José Ramos-Horta sade i november till South China Morning Post att Kina hade donerat byggnaderna för landets utrikes- och försvarsministerier och presidentkontor samt gett årliga multimiljonbidrag till landet. Östtimor godtogs som medlem i den av Peking stödda Asian Infrastructure Investment Bank 2017.

Bland de projekt som stötts av kinesiska statsägda bolag är ett höspänningselnät, som redan är i drift, en väg som förbinder städer längs sydkusten och, naturligtvis, hamnen i Tibar - projekt som den kinesiske ambassadören betecknade som ett nätverk, en väg, en hamn, en ordlek med Pekings beskrivning av dess regionala infrastrukturinitiativ Belt and Road (ibland kallat One belt, one road).

Dessa projekt är delar av en nationell infrastruktursatsning centrerad runt Tasi Mane-projektet, som Östtimors regering hoppas kommer att omforma öns södra kust till ett industrialiserat nav för petrolium processering.

Många analytiker trodde att Tasi Mane-projektet skull bli en vattendelare och prövosten för den bilaterala relationen mellan Kina och Timor-Leste, sade Tao Duanfang, en analytiker vid centrumet för Kina och globalisering i Peking, och använde det portugisiska namnet på landet. Tao sade att regeringen hoppas att storskaliga projekt som dessa skulle lösa problemet med stor ungdomsarbetslöshet.

Det finns lite som tyder på att landet självt kan göra sig oberoende av kinesiska pengar inom en snar framtid. Indonesiens ambassadör Sahat Sitorus sade den här månaden till Jakarta Post att trots att hans land fortfaranden är en stor investerare i östtimor har kinesiska bolag den senaste tiden gett offerter på infrastrukturprojekt, som indonesiska firmor inte kunnat matcha.

Men en del ASEAN-staters tystlåtenhet om att släppa in det unga landet i blocket går djupare än rädsla för Kinas inflytande. Några infrågasätter Östtimors förmåga att lyckas som en självständig stat.

Camões från utrikesministeriet sade att Östtimor har kämpat med de praktiska detaljerna för att vara en stat. Landet var en portugisisk koloni i nästan trehundra år innan den politiska gruppen Fretilin förklarade det självständigt 1975. Det blev sedan ockuperat av Indonesien, som styrde landet som en provins tills Förenta Nationerna intervenerade för att återställa dess självständighet 2002.

Trots att de framgångsrikt har hållit ett fredligt presidentval 2017 kämpar landet fortfarande med ofullständig lagstiftning , korruption, bristfälliga regleringar enligt Fitch solutions, som övervakar investeringar, och rankar Östtimor som en av Asiens mest riskfyllda satsningar politiskt och ekonomiskt.

Enligt Fitch är det på botten av tabellen i Asien avseende kortsiktig politisk risk och slår bara Nordkorea, Laos och Mongoliet avseende långsiktig ekonomisk risk.

Analytiker säger att något av den oro som visats av ASEAN:s medlemmar - som att den unga staten inte skulle vara i stånd att hantera den höga nivå av diplomatiskt engagemang som krävs för medlemskap - i själva verket grundar sig i en brist på förtroende för statens framtid och oro över huruvida Östtimor kan lyckas ekonomiskt och politiskt.

ASEAN-staters invändningar gäller inte bara Kinas inflytande, sade Bec Strating, senior föreläsare i politik och internationella relationer vid La Trobe-universitet i Melbourne. Det handlar också om huruvida Östtimor kommer att kämpa eller inte i framtiden. Det finns en mängd ekonomisk osäkerhet om dess framtidsutsikter.

ASEAN kommer troligen inte att rätt ut säga nej till Östtimors ansökan om medlemskap, säger experter; det är mer troligt att man låter processen dra ut i det oändliga.

ASEAN:s tidigare generalsekreterare och Singapores ambassadör Ong Keng Yong sade att Östtimor skulle behöva stöd från alla 10 medlemsstater för att komma med i gruppen eftersom varje beslut kräver konsensus.

Medlemskap i ASEAN kräver ett mycket stort ansvar, sade Ong. Det kommer att kräva massor av resurser och tid. Vad det betyder är att Timor kommer att behöva hitta en balans mellan inhemska prioriteter och förpliktelser mot ASEAN.

Blocket har beställt flera studier om görligheten av Östtimors medlemskap, som kommer att omfatta en granskningsresa av ASEAN-representanter till Dili i september eller oktober. Camões och andra Östtimorrepresentanter är snabba att påpeka att landet de facto var medlem i ASEAN i 24 år, när det var under indonesisk administration.

Men även om opposition mot dess inträde kan övervinnas så säger en del experter att det är oklart hur blocket skulle dra nytta av att ta med det unga landet.

Om man ser på den breda räcka af frågor ASEAN står inför avseende ekonomi, försvar, vilken roll kommer Östtimor kunna spela? frågade Natalie Sambhi, direktör för Verve Research vid Pert USA Asien centrum. Konsensus är redan svårt att uppnå.

Saken kompliceras av bestående problem i en av Östtimors betydlsefullaste diplomatiska relationer.

Australien, som är Östtimors största biståndsgivare, anklagas för att tappa av inkomster från gasfält som juridiskt tillhör dess mycket mindre granne. Australiska ämbetsmän har anklagats för att använda spiontaktik för att påverka förhandlingar om havsgränsen mellan dem - en gräns som Australiens parlament ska ratificiera på tisdag, mer än ett år efter att avtalet slutits.

Även om Australien inte är den enda stora bidragsgivaren till Östtimor - så är grannlandet Indonesien också en viktig källa för ekonomiskt stöd och utbildningsutbyte trots de två ländernas bittra fförflutna - så ser en del ASEAN-medlemmar landets beroende av bistånd som en betoning av dess sårbarhet för utomståendes inflytande.

En del av skälen till skapandet av ASEAN är förmågan att kontrollera området sade Strating från La Trobe-universitet. Att släppa in sårbara aktörer ökar också den potentiella risken för inblandning från utomstående påverkan - inte bara Kina utan också Australien och USA.

Medan allt detta kan lämna Östtimor med till synes oförenliga mål i försöken att fria till både Kina och sydostasiatiska grannar, finns det inte mycket som tyder på att det unga landet kommer att distansera sig från sin stora välgörare. Om något så finns det tecken på att de närmar sig varandra.

Som Indonesiens ambassadör Sahat konstaterade i en intervju nyligen med lokala media, så har det spekulerats i att Östtimor kommer att försöka få Kinas hjälp för att utveckla en hamn för en miljard dollar i staden Beaço på sydkusten.

Att gör så, varnade ambassadören, skulle riskera att hamnar i samma läge som Sri Lanka, där Kina har anklagats för att använda skulddiplomati - genom att utöka lån som man visste inte kan återbetalas - för att ta kontroll över hamnen i Hambantota. Om Kina vill expandera, kan ingen hindra det från att bygga en militärbas [in Beaço], sade Sahat.

Ett sådant scenario skulle ställa ASEAN inför en gåta. Genom att blockera sin potentiellt 11:e medlem från inträde, riskerar det att skapa precis den situation som den fruktar mest: en expansion av Pekings inflytande i Sydostasien.

Juli

22 - Emigranter tredje största inkomstkällan

Efter olje- och gasintäkter samt bistånd är pengar från timoreser, som bor och arbetar utomlands, den största inkomstkällan för Östtimor, större än kaffe.

Och, i motsats till oljeintäkterna, är det inte en ändlig källa. Och pengarna går direkt till gräsrötterna.

Det australiska säsongsarbetarprogrammet är den främsta möjligheten för timoreser att arbeta utomlands. Australien ligger ju, bortsett från Indonesien, närmast. Timoreser stannar typiskt sex månader i taget i Australien och många återkommer år efter år.

18 - En saga om fyra flygplatser: flyg i Östtimor

Sedan självständigheten 2002, har en av de största utmaningarna för utveckling i Östtimor varit svårtillgängligheten. Trots att turism sedan länge har tipsats som en potentiell skapare av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, har kostnaderna och svårigheterna att ta sig till Timor (för närvarande finns det flyg bara från Darwin, Kupang och Denpasar) till stor del hindrat detta från att ske. Även om byggandet av nya vägar långsamt underlättar resor till lands, så är reguljärt inrikesflyg begränsat till statsägt, opererat av utländska bolag flyg och ett mångsidigt ambulans- och charterflyg drivet av Missionary Aviation Fellowships orädda män och kvinnor.

Vad Östtimor behöver är en enda internationell flygplats med hög kapacitet i närheten av huvudstaden förbunden med ett nät av väl underhållna, storleksanpassade regionala allvädersflygplatser tillförlitliga för turism, affärsresor och sjuktransporter. Vad det i stället har är inte mindre än fyra internationella flygplatser - Dili, Baucau, Suai och den nyligen invigda Oecussi - av vilka bara en för närvarande har reguljärt internationellt flyg. Andra regionala centra har varit tvungna att klara sig med ibland farligt slitna landningsbanor.

Av Östimors fyra internationella flygplatser är det bara Dilis som har reguljär utrikestrafik. 2017 var Air Timor, som hade drivit en en gång vinstgivande rutt till Denpasar, tvunget att lägga ner den på grund av anklagelser att den hade skapats för att misslyckas som en del av en politisk vendetta. I mars 2019 var Air Timor också tvingat att lägga ner rutten Dili-Singapore, som företaget drev under ett charteravtal med Silk Air. Som en följd av detta har Östtimor nu bara tre utländska destinationer. En, Denpasar, drivs som ett monopol av flygbolag som tillhör Garuda-gruppen. En annan, till Darwin, flygs av Air North. Bägge kostar mer än typiskt för biljettpriser i regionen. Gladare så harär att flyg från Dili till Kupang i indonesiska Timor just har startats och medias rapporter antyder att flyg till Hongkong kan startas inom en nära framtid. De timoresiska politiker som har varit avgörande för att få detta till stånd kan gratuleras för sitt initiativ. Man kan bara hoppas att bägge visar sig vara bärkraftiga.

Ett problem som kan hindra detta är att landningsbanan i Dili anses för kort för att säkert låta långdistansplan landa. Att bygga ut den, är möjligt, men skulle vara ett större företag. Ett japanskt initiativ nyligen (fortfarande på diskussionstadiet) att uppgradera flygplatsen omfattar inte en förlängning av landningsbanan.

Östtimors andra möjlighet för en internationell inkörsport är den av portugiser byggda flygplatsen nära dess näst största stad Baucau. Om den renoveras är den tillräckligt lång för att ta emot alla flygplan. Förr så användes den för för militära och logistiska ändamål. Ett ryskt fraktflygplans krasch där under FN-tiden, var tragiskt, men berodde på ett misstag av besättningen. Nu, trots att det är en potentiell säker flygplats med hög kapacitet, är Baucau huvudsakligen oanvänt.

Nu är Baucau också en turistdestination i världsklass på en vindig kam ovanför en skog bevattnad av en källa och ett hav fyllt av koraller. Australier av en viss ålder minns med glädje att flyga in med Trans Australia Airlines från Darwin och på 60- och 70-talen var det centrum för en växande turistindustri. Trippen till Dili är vacker, och med en god väg, skulle den kunna avverkas på närmare två tre timmar. Man kan bara hoppas att ett pressmeddelande nyligen från Östtimors ministerråd som tillkännagav starten för förhandlingar med USA:s regering om utveckling av Baucaus flygplats förebådar snar handling.

De olösta problemen med Östtimors internationella flygplatser i Dili och Baucau gör utvecklingen av de två andra i Suai och Oecussi, till stor del av ett företag kontrollerat av den indonesiska staten, Waskita Karya, svårare att förstå. Även om de två flygfälten tycks vara välbyggda så syns de vara för stora för kraven i glest befolkade huvudsakligen jordbruksområden. Medan planerna på att göra både Oecussi och Suai till nav för ekonomiska aktiviteter är ambitiösa, har allvarliga frågor ställts om hur realistiska och lämpliga de är. Och trots att bägge behövde säkra flygfält, så kan det ses som tvivelaktig användning av kapital, som skulle behövas annorstädes, att bygga anläggningar för att ta emot jetplan från utlandet.

Förhoppningsvis kommer mina omdömen här att visa sig felaktiga och flygplan från hela regionen kommer snart att landa i Suai och Oecussi. Flyg från indonesiska Västtimor skulle kunna vara en möjlighet, särskilt nu när linjen Dili-Kupang har startats, även om de i sig inte rättfärdigar skalan på de anläggningar som byggts. Man kan bara hoppas att det snart kommer fram hur dessa flygplatser kommer att visa sig vara bra investeringar.

Internationella flygplatser ser ut som utveckling, ett bevis på att ett land har kommit fram. Men byggt utan ett synligt och på evidens baserat affärsfall och på platser där befolkningen fortfarande har viktiga och inte tillgodosedda grundläggande behov (i synnerhet avseende livsmedel, hälsovård och överkomlig inrikestrafik) är det svårt att argumentera att de är god användning av offentliga medel.

17 - China Harbor Engineering Co Ltd startar bygget av hamnen i Tibar i Östtimor

Kinas statsägda bolag Chinese Harbor Engineering Co Ltd har börjat bygget av hamnen i Tibar i Östtomor med den första sprängningen i ett stenbrott för att hämta byggnadsmaterial, har den kinesiska ambassaden i landet tillkännagett och tillagt att den officiella ceremonin för att starta arbet ägde rum den 15 juli.

Ambassaden sade i sitt uttalande att ceremonin bevistades av höga representanter för Östtimors regering, bland andar ministrarna för transport och kommunikation, José Agostinho da Silva, jordbruk och fiske, Joaquim José Gusmão dos Reis Martins, och försvar, Filomeno da Paixão de Jesus, samt den kinesiske ambassadören i Dili, Xiao Jianguo.

Xiao Jianguo sade att det finns en enorm potential för samarbet om infrastruktur och nämnde 20 bolag i sitt land inom sektorn, av vilka ett, China Harbor Engineering Co Ltd, tillhör China Communications Construction Company (CCCC), som finns på Global Foruntes 500-lista.

Projektet har haft flera falska starter med det första spadtaget i juni 2017 vid en ceremoni ledd av dåvarande ministern för planering och strategiska investeringar, Xanana Gusmão, och representanter för konsortiet som leddes av den franska gruppen Bolloré.

Frågor om finansiering och subkontrakt påverkade till slut projektets start med en andra startceremoni, som ägde rum den 30 augusti 2018, men arbetet har knappast påbörjats nästan 8 månader senare.

Beläget omkring 10 kilometer väst om Dili i Tibarbukten omfattar projektet deltagande av Världsbankens International Finance Corporation (IFC).

Den första fasen av projektet (bygge, utrustning och drift av hamnen) värderas till 278,3 miljoner USA-dollar, av vilka den timoresiska regeringen bidrar med 129,45 miljoner och den privata partnern med de återstående 148,85 miljonerna.

I den andra fasen, när hamnen redan är i drift, planerar Bollorégruppen, som har det kinesiska bolaget som underentreprenör för byggnadsarbetena, planerar att investera omkring211,7 miljoner USA-dollar, till största delen från intäkter från hamnen.

15 - Återupptaget våld mellan förbjudna kampsportgrupper

2019 har sett en ökning av konflikter mellan kampsportgrupper i Östtimor med åtskilliga exempel den senast tiden på våld och förstörelse, som visarden förödande effekt det kan ha på samhällen. En särskilt våldsam incident inträffade nyligen den 4 juli i Leorema - Liquiça. Konflikten orsakade två dödsfall, tre skadade samt 13 genom mordbrand förstörda hus och sju förstörda motorcyklar. Särskilt relevant är det faktum att våldet har tvingat 53 personer att lämna sina hem, av dem 14 var studenter. PNTL har hittills arresterat 13 misstänkta, bland andra lokala byrådsledare, i vad som misstänks vara en konflikt som uppstått genom rivalitet medan de för länge sedan bildade men förbjudna kampsportgrupperna PSHT och KORK. Det har föregåtts av att kampsportgrupper varit inblandade i andra våldsamma sammanstötningar. I maj var det oroligheter i Baucau orsakade av kampsportgrupper och de resulterade i en död man och 10 skadade. Transporten av den avlidne till Dili bidrog till våldsamma sammanstötningar som ledde till att två motorcyklar förstördes. I det fallet är den misstänkta orsaken rivalitet mellan kampsportgrupperna PSHT och Kera Sakti.

I fallet i Leorema – Liquiça har regeringen vidtagit åtskilliga åtgärder för att säkra samhällets säkerhet. Omedelbart efter våldet utökades PNTL:s närvaro och vägspärrar upprättades i samhället, men det var bara en temporär åtgärd. Som tidigare sagt så tvingades fler än 50 personer att lämna sitt grannskap och de har fått humanitär hjälp av inrikesministeriets sekretariat för civilt skydd. Regeringe har också försökt att upprätta en dialog med det lokala samhället för att fastställa sakförhållandena. Polisen letar fortfarande efter misstänkta inblandade i oroligheterna, som tros ha flytt ut i djungeln.

Efter att ha fastställt sakförhållandena borde vi nu undersöka de underliggande skälen bakom oron. Fundasaun Mahein misstänkter att det finns tre fundamentala huvudorsaker. Först, vi sluter oss till att kriminaliseringen av alla oregistrerade kampsportgrupper enligt lag 5/2017 och förbudet av tre stora kampsportgrupper enlig resolution 16/2013 tvingade PSHT, KORK och Kera Sakti under jorden vilket lett till en farligare och mer oreglerad konflikt mellan grupperna. Vid den tiden tycks också regeringen inte haft någon strategi som kunde ha riktat om kampsportgruppernas aktiviteter till mer samhällsvänliga förströelser. För det andra, för små investeringar för att skapa arbetstillfällen har varit ansvarigt för massiv ungdomsarbetslöshet, vilket har skapat en särskilt farlig situation för unga outbildade män, som har vänt sig till kampsportgrupper för att söka kamratskap och undfly långtråkighet. Slutligen har FM lagt märket till tecken som antyder att en del element i det timoresiska samhället är delvis ansvariga för att stödja kampsportgrupper med familjemedlemmar och vänner vilket möjliggör för grupperna att fortsätta rekryteringen.

Sammanfattningsvis är det ingen överdrift att säga at kampsportgrupper är ett hot mot lokala samhällen. Om de underliggande orsakerna till dessa omständigheter inte angrips kommer läget att förevigas och skapa fortsatt fara för människorna i Östtimor.

För fler detaljer om denna fråga var god kontakta: João Almeida, Acting Director, epost almeidamahein@gmail.com, (+670) 7756 1184, www.fundasaunmahein.org

12 - KPK missbrukar sin kompetens genom fysisk aggression

Den 7 juli 2019 fick Fundasaun Mahein (FM) bevis för att KPK (Konsellu Polisiamentu Komunitariu) begått aggression mot människor i Manleuana, Dili. Incidenten ägde rum på söndagsmorgonen medan ett offer LdS, som inte ville få sin identitet röjd, körde motorcykel med sin fru till Timor Plaza. När de två återvände från Timor Plaza hade flera KPK:are satt upp en vägspärr i Manleuana-området (och krävde att få se identitetskort). KPK:arna började sedan skrika hotfullt och blev fysiskt aggresiva mot offret till den grad att hans huvud började blöda efter att ha blivit slagen med en batong. Offret beslut sig för att lägga fram sitt fall för PNTL och inrikesministeriet.

För att undvika sådana kränkningar av civilas rättigheter varnade FM i sin första artikel om KPK:s och OSP:s arbete för fördelarna och riskerna; riskerna orsakade av KPK:s potens att överutnyttja sin kompetens och orsaka motsatt verkan i samhället. Det ligger inte inom KPK:s kompetens att lösa konflikter på ett våldsamt sätt.

Enligt KPK:s mandat är KPK ett forum eller en mekanism som sammanför polis och allmänhet. De ska skapa diskussioner och arbeta för prevention och lösning av konflikter som uppstår i samhället genom identifiering, prevention, förhandling och medling. KPK:s närvaro är till för att stärka byrådens struktur för att säkra allmänhetens säkerhet och främja social sammanhållning. KPK borde därför handla enligt sitt mandat och sina riktlinjer (Matadalan KPK-2015).

Men FM:s granskning i Dili visar att KPK:are genoför aåtgärder reserverade för polisen, till exempel patrullering, vägspärrar, arresteringar lika väl som bruk av onödigt våld med utrustning som polisbatonger. Dessa åtgärder och denna säkerhetsutrustning har bara polismyndigheter mandat att använda enligt gällande lagar.

KPK är en volontärtjänst i byar, där dess kompetens är begränsad till identifiering, prevention, förhandling och medling vid konflikter i samhället. Detta på grund av dess egenskap av volontärtjänst. KPK borde fokusera på att identifiera människors problem och information av lokala ledare för att lösa samhälleliga konflikter som KPK sedan kan rapportera till berörda instutitioner eller organisationer så att dessa kan handla på lämpligt sätt.

Manleuana-fallet visar att PNTL:s befälhavare och deras utvecklingspartner som för närvarande stöder upprättandet av KPK borde granska deras utbildning och arbetssätt. Det borde säkra att KPK:are handlar enligt KPK:s riktlinjer och mandat. På grund av dessa händelser med brott mot rättigheter och handlande utöver laglig grund behöver KPK också regelbunden granskning på lokal nivåt.

09 - Varken mässling eller röda hund i Östtimor

Enligt ett pressmeddelande från Världshälsoorgansiationen (WHO) har Östtimor utrotat mässling och kontrollerat röda hund redan under 2018.

Mässling anses utrotat om inga fall inträffat under tre år och kontroll av röda hund, också kallat rubella, föreligger när antalet fall minskats med 95 % jämfört med antalet 2008.

07 - UNDP: Gröna klimatfonden godkänner 22,4 miljoner $ för klimattålig infrastruktur i Östtimor

Songdo, Korea. Vid sitt 23:e styrelsemöte godkände idag den globala Gröna klimatfonden 22,4 miljoner USA-dollar till Östtimor öfr att främja prioriterade anpassningar och fokusera på mer hållbar infrastruktur på landsbygden och stärka planeringsprocessen för utveckling av lokal infrastruktur.

Det godkända beloppet kommer att finansiera ett 6-årigt projekt formulerat av det nationella direktoratet för klimatändring under statssekreteraren för miljö. Projektet kommer att fokusera på sex samhällen som löper störst risk för klimatrelaterade faror: Baucau, Ermera, Aileu, Viqueque, Lautem och Liquica.

Nedan har vi översatt ytterligare några delar av originalet. Där vi hoppat över delar har vi markerat det med …. Vill du läsa hela, så klicka på källan i slutet av notisen.

Enligt projektet har 130 klimatsäkrade småskaliga landsbygdsenheter utsetts till förverkligande omfattande bland annat 38 vattenförsörjningssystem, 25 bevattningssystem, 216 kilometer vägar och översvämningsskydd som kommer att gynna omkring 175.840 människor på landsbygden eller omkring 15 % av den totala befolkningen.

Östtimor drabbas ofta av tropiska cykloner, översvämmande floder, torka och jordskred - allt klimatberoende faror som förväntas öka med stigande globala temperaturer.

Projektet täcker flera av de globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals - SDG) - avskaffa all fattigdom (SDG 1), uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickor egenmakt (SDG 5), säkerstäkka tillgång till vatten och sanitet för alla (SDG 6), minska ojämlikheter (SDG 10), hållbara städer och bosättningar (SDG 11), climate action (SDG 13) och skydda ekosystemen påland och bevara biologisk mångfald (SDG 15) - och ingår i Östtimors nationellt beslutade bidrag enligt Parisavtalet med stöd för små länders ambitioner för hållbar utveckling med låga koldioxidutsläpp. UNDP är stolt över att ha stött regeringen för att säkra finansieringen och ser fram mot stödja implementeringen, fortsatte Altangerel.

Den Gröna klimatfondens bidrag är medfinanierat av Östtimors regering med 36 miljoner dollar och ytterligare 400.000 dollar från UNDP. Parter i genomförandet är ministeriet för statens administration, ministeriet för social solidaritet, statssekretariatet för civilt skydd, ministeriet för offentliga arbeten och jordbruks- och fiskeriministeriet.

03 - Östtimor brottas med svårt beslut om Greater Sunrise

Dili. AMP:s misstro mot Australien kan lura medborgarna på infrastruktur om pengarna går till Tasi Mane.

I slutet av nästa månad kommer Östtimor att fira den 20:e årsdagen av dess folkomröstning 1999 om självständighet. Trots skrämsel genom förfärliga massakrer av indonesiska styrkor inledde omröstningen en FN-administration som 2002 slutade med fullständig självständighet.

Efter århundraden av kolonisation och en brutal 24-årig ockupation har fullständigt status som stat givit påtagliga fördelar. Parlamentarisk demokrati i grov hälsa. Malaria är nästan utrotad. Det finns en lysande gayscen. Och det lilla sydostasiatiska landet har nu i 13 åtnjutit obrutet lugn.

Med en bakgrund av pittoreska berg klädda med eukalyptusskog, är det jäkt i centrala Dili, där lokalbefolkningen väntar på ankomsten av färjan från Oecussi.

I den stora planen har deras skepp redan lagt till. Under förutsättning att 2018-års havsgränsavtal med Australien ratificieras kommer Östtimors 1,3 miljoner människor bli ägare till 70-80 procent av olje- och gasinkomsterna från Greater Sunrise-fältet, värt allt mellan 16 och 40 miljarder dollar (14-35 miljarder €).

Det existerande oljefältet Bayu-Undan har bara 4 procents kapacitet kvar. Fylld från dess inkomster har Timors självständiga petroleumfond ett värde av 17,3 miljarder dollar.

Med fler än 750.000 människor i arbetsför ålder och utbredd undernäring bland barn kommer det att att ha enorma konsekvenser hur Change for Progress Alliance-regeringen (AMP) investerar dessa pengar.

Planen för Darwin LNG, rekommenderad av en av FN stödd försoningskommission, innebär behandling av oljan och gasen, antingen på en flytande plattform eller i Darwin, med användning av existerande infrastruktur. Denna plan ger 80 % av intäkterna till Östtimor och resten till Australien med garantier för underordnade förmåner för timoresiska arbetare och leverantörer.

Trots det har AMP-koalitionen har motsatt sig möjligheten av fortsatt förhandling med dess stora granne i söder.

Trots att Australien har lett fredsbevarande och biståndsinsatser i Östtimor sedan 1999, har Australien inte bara beväpnat Indonesien under dess blodiga ockupation och buggat den timoresiska regeringens kontor 2004 under förhandlingar om ett tidigare havsgränsavtal, vilket gav Australien en mera generös, 50 procent, andel av fältet Greater Sunrise.

Ledd av Xanana Gusmão, Östtimors särskilde petroleumrepresentant och de facto ledare, och stödd av premiärminister Taur Matan Ruak, arbetar AMP med en andra möjlighet - Timor LNG.

Enligt havsgränsavtalet minskar detta den timoresiska andelen av intäkterna från 80 till 70 procent.

Det skulle vara den första gången en ny stat har gjort stora ansträngningar för att säkra sin självständighet, men insatserna har sällan varit större.

Försoningskommissionen konstaterar torrt att Timor LNG-planen anses kommersiellt genomförbar enbart av Östtimor. Den kräver en helt ny petrokemisk industri på Timors sydkust - mångmiljardprojektet Tasi Mane.

Fidelis Magalhães är den vid London School of Economics och Harvard utbildade ministern för juridiska reformer. Förr en häftig kritiker av Gusmãos utgifter, idag är han en stark försvarare av AMP:s budgetprioriteringar och insisterar att Tasi Mane - en storstilat ekonomiskt experiment - kan hjälpa till med att omvandla Östtimor till en tillverkande hub och avsluta dominansen av jordbruk.

För det har AMP-regeringen ändrat lagen om petroleumaktiviteter - vilket avslutar juridisk granskning av alla petroleumrelaterade projekt över 5 miljoner dollar - och ändrat lagen för att överföra en del kapital direkt från oöjefonden till Tasi Mane utan att gå genom budgeten.

Magalhães insisterar att regeringen avvisat Darwin-möjligheten på grund av fakta och pekar på en rapport från konsultfirman ACIL Allen, som förutser en vinst på 41,7 miljarder dollar minus 13,2 miljarder för infrastruktur.

La’o Hamutuk, en granskare av civilsamhället och förvaltningen, säger att infrastrukturkostnaden snarare är 16 miljarder dollar - omkring storleken av oljefonden - vilket skulle binda resurser som förtvivlat behövs för att angripa fattigdomen. Gruppen öser förakt över ACIL Allens förutsägelser och menar att de bygger på data tillhandahålln av det statliga oöjebolaget TimorGap och ignorer kostnader för förlorade möjligheter. ACIL Allen har inte svarat på en begäran om kommentarer.

Greater Sunrise är nu vårt enda gas- eller oljefält, säger Adilson da Costa från La’o Hamutuk. Tasi Mane skulle absorbera miljarder från oljefonden, just när vi behöver investera i vatten, hälsa, utbildning och turism.

En fjärdedel av Östtimors befolkning har inte tillgång till el, 42 procent lever i fattigdom, jordbruket är rudimentärt och nästan hälften av små barn är undernärda.

En studie av den FN-stödda försoningskommissionen avvisade TimorGaps antagenden och fann att Tasi Mane-projektet skulle innebära en förlust på 4 procent på Östtimors kapital.

Som svar utfärdade Gusmão issued a skarp åttasidig attack på kommissionen, Australien – och kapitalism. Tillfrågad om detta i timoresisk television sade självständighetshjälten Jag bryr mig inte och framställde Tasi Mane som en patriotisk kamp, som han kommer att vinna.

Men vem kommer att finansiera det? Gusmão har förnekat att oljefonden kommer att användas i sin helhet och har vänt sig till Kina, där Francisco Monteiro, ordförande i TimorGap, hållit möten om finansieringen den senaste månaden.

Kina har redan försett Dili med örlogsfartyg och byggt landets presidentpalats, försvarsministerium och utrikesministerium.

Se hur Kina har fått kontroll över strategisk infrastruktur i Sri Lanka, Kenya och Pakistan, säger en västdiplomat. Kina skulle inte tycka om någonting mer än att Timor bryter kontrakt.

03 - Yttrandefrihet, brottslig ärekränkning och skydd av Maun Bo’ot (storebror) i Östtimor

Dili. Förslag att göra ärekränkning till ett brott i Östtimor har startat en offentlig debatt om en kontroversiell lag som skulle kunna skicka människor i fängelse för deras åsikter på populära plattformar som Facebook.

De som stöder kriminalisering av ärekränkning argumenterar med att de växande antalet ledare som förbannas och förolämpas på Facebook - med fler än 400.000 användare bland en befolkning på 1,3 miljoner - inte debatteras offentligt.

Motståndare hävdar att den föreslagna lagen kommer att begränsa medias frihet och hindra offentliga åsiktsuttryck som hittills har skyddat av lagen.

Den 6 december 2005 ratifierade regeringen brottsbalken bland annat omfattande en del som definierade ärekränkning som ett brott.

Detta ledde till protester från offentligheten till den dåvarande presidenten Xanana Gusmão i januari 2006.

Den fjärde regeringen ledd av premiärminister Xanana hade planerat att införa ärekränkning i brottsbalken.

Sedan, den 12 december 2018, använder riksåklagaren den indonesiska brottsbalken för att kriminalisera ärekränkning, för att på så sätt komma åt en journalist som hade skrivit om ett kontrakt om fångvaktaruniformer.

Samtidigt förbereddes ett utkast till brottsbalken om ärekränkning av regeringen. Men efter omfattande krtik från offentligheten omfattade Östtimors nya brottsbalk inte ärekränkning som ett brott.

Domstolen dömde tidigare justitieministern Lucia Lobato 2012. Hon fälldes för korruption och dömdes till 18 månaders fängelse.

Även om brottsbalken inte gäller för ärekränkning, så finns det fortfarande en del denuncia Calunioza, som utgör ett hot mot journalisters arbete.

Östtimors åklagarämbete utredde en journalist på tidningen Timor Post efter att åklagarämbetet fått ett klagomål från ledaren av regeringen.

Domstolen hanlade målet och dömde reportern på grund av de nyheter han skrivit.

Efter regeringsändringar och ändringar i informationseknologin blivit mer avancerade har kampanjen för att kriminalisera ärekränkning dykt upp igen i regeringen ledd av premiärminister Taur Matan Ruak.

Ordföranden för Östtimors pressråd (Consuelo de Impreza – CI), Gil Guterres, är stark motståndare till kriminaliseringskampanjen.

Guterres sade att genom att kriminalisera ärekränkning skulle Östtimor undergräva sitt internationella anseende och att det skulle vara ett förräderi mot konstitutionens förpliktelse att etablera Östtimor som en stat grundad på fasta processer.

Han sade att när det enda skälet för att kriminalisera ärekränkning bara var för att människor förbannade och förolämpade learna var det inte berättigat.

Lagen är inte bara till för att skydda ledarna - eller Maun Bo’ot sira eller storebror - utan för att skydda alla medborgare.

Om du förbannar och förolämpar dem i discurso de ódio (hatfullt tal), behöver vi inte längre nya lagar. Lagen om denúnsia Kalunioza finns redan, sade han.

Guterres sade att kriminalisering av ärekränkning skulle ha en avkylande effekt på journalister. De skulle vara rädda för att vara kritiska eller bedriva undersökande journalistik på grund av hotet om fängelsestraff.

Juni

25 - Det handlar om access: turism i Östtimor

Den potentiella betydelsen av turism för Östtimor har diskuterats sedan innan självständigheten 2002. Bortsett från klichéer om ö-halvan som orörd eller ett tropiskt paradis (den är mycket intressantare och komplexare än dessa uttryck) är dess berg spektakulära, dess korallrev av världsklass och dess mångfald av landskap och kulturer tilldragande för äventyrare överallt.

Och trots det, besökarena har inte kommit i stora skaror. Första kavartalet 2017 tog Östtimor emot omkring 30.000 besökare, en ökning med 12,4 % frå nföregående år. Dessa siffror måste tas med en nypa salt - många av dessa besökare, av vilka hälften kom från Indonesien, skulle ha rest i affärer eller av familjeskäl snarare än som just turister.

En delförkalring är troligen ett image-problem. För sin filosofie dokttorsexamen 2016 vid Swinburns universitet intervjuade Sara Currie 316 australier som aldrig hade besökt Östtimor. En som kommenterade Jag semestrar inte i krigszoner uttryckte en attityd som var ganska typisk.

Ansträngningar av utomstående aktörer för att främja utveckling av turism i Östtimor har mestadels fokuserat på att motverka denna attityd. Landets officiella turistwebbplats, upprättad av den av den australiska regeringen finansierade Market Development Facility för den östtimoresiska regeringen, gör ett utmärkt arbeter för att visa vad landet kan erbjuda.

Men slutligen är aktiviteter finansierade eller hanterade av andra länder för att framhäva Östtimor, hur välmenande de än är, av begränsat värde utan seriösa initiativ från lokala aktörer för att ta itu med grundläggande frågor om transporter och visum.

Tre händelser som inträffat de senaste månaderna är relevanta i detta sammanhang.

Det första är att den 16 april 2019 den dåvarande tillförordnade inrikesministern Filomeno Paixão tillkännagav att från den 1 maj visum inte längre skulle utfärdfas automatiskt vid ankomst till Dilis flygplats. I stället skulle potentiella turister först behöva ansöka om visum vid Östtimors ambassader och konsulat. Detta skulle vara ett mycket effektivt sätt att övertyga alla som funderar på att dyka i Dili att i stället åka till Labuan Bajo. Det ligger fortfarande uppe på webbplatsen, även om det är med en framhävd not som anger att dess genomförande har uppskjutits.

Det råkar faktiskt vara så att detta krav har varit i kraft i åratal vid Östtimors landgräns, där resenärer vanligen skickas tillbaka (men inte alltid, människor som frågar mycket snällt har ibland kunnat komma igenom) om de inte har ett auktorisationsbrev från konsulatet i Kupang. Vandrarhemmet där ger hjälp till otröstliga resenärer som ville #ExploreTheUndiscovered bara för att upptäcka att de inte har pappren.

Om Östtimors ledare menar allvar med att utveckla turistindustrin, som dess officiella politik (utvecklad med finansiellt bistånd från Nya Zeelands regering levererat genom Internationella arbetsorganisationen - ILO - och en konsultfirma, Destination Human Capital) säger, så är det inte tillräckligt bra. Auktoirastionsbrevet måste bort. Visas måste kunna fås vid alla gränsstationer. Oro över olika slags smugglare är legitim, den kan angripas utan att i vaggan kväva en ny källa för nationella intäkter.

Att utveckla en turistindustri i Östtimor kommer också att kräva en realistisk vision av hur den ska se ut. En tydlig brist på realism visades nyligen under en av USAID arrangerad konferens, Fred harmoni och kamratskap: förtroendebaserad turismutveckling. Den ägde rum ungefär vid den tid när regeringen lekte med att göra det svårare att köpa ett turistvisum på Dilis flygplats, religiösa ledare slöt en pakt för att samarbeta om utvecklingen av religiös turism. En högre kyrklig dignitär sade till en katolsk nyhets att tack vare att en större del av ett fragment av den helige Antonius finger påstås finnas bevarat i Manufahi-distriktet. Östtimor skulle kunna bli ett av världens mål för pilgrimer.

Trots att platser med anknytning till Östtimors ett halvt årtusende gamla och ofta uppblandade katolicism skulle vara intressanta för fromma resenärer (även om det inte är unikt - Larantuka, Malacca, Goa, Maucau och Manila tävlar alla om samma begränsade marknad och flygbiljetter till Rom och Jerusalem inte längre är så dyra som de varit) måste dekunna ta sig till landet först. För ögonblicket är det bara möjligt genom att flyga från Kupang, Darwin eller Denpasar.

Den tredje anmärkningsvärda utvecklingen är ett exempel på timoreser som tar ledningen för att ändra detta. Medan detaljerna fortfarande utarbetas syns det som om expresident José Ramos-Horta har lyckats med ett avtal att ett kinesiskt bolag, Air Travel, ska lyga mellan Dili och Hongkong. Om båda lyckas kommer Östtimor att vara mycket mera tillgängligt för resenärer än tidigare.

Nyckeln till utveckling av turistindustrin i Östtimor är access. Utan denna är allt tal om ekoturism eller religös turism tomt och inget antal rådgivare, konsulter, glättiga engelskspråkiga rapporter eller kampanjvideor kan ändra det. Med access finns det alla skäl att tro att antalet turister kommer att växa mer eller mindre organiskt. Upprättandet nyligen av nya flygförbindelser är ett stort steg. Vi kan bara hoppas att mer kommer och att de som gör Östtimors visumpolitik är redo att gripa, snarare än kväva möjligheten.

25 - Östtimor och Australien kommer att ratificiera havsgränsavtalet i år

Lissabon. Östtimor och Australien kommer att ratificiera ett havsgränsavtal som reglerar hur de två länderna kommer att dela intäkterna från naturgasfältet Greater Sunrise under havsbottnen senare i år, sade Östtimors utrikesminister.

Dionisio Babo Soares sade i tisdags till Reuters att ratificieringen skulle ske den 30 augusti, årsdagen av folkomröstningen som gav den lilla Stilla havs-nationen, en av världesn fattigaste, sin länge efterlängtade självständighet 1999.

Undertecknat i mars 2018 löste det historiska avtalet en långvarig dispyt om gränsen i Timorhavet, hade fördröjt utvecklingen av Greater Sunrise, som upptäcktes 1974 och innehåller omkring 144 miljarder kubikmeter gas.

Enligt avtalet har Östtimor rätt till 70 % av intäkterna om gasen leds till ön eller 80 % om gasen leds till Australien för behandling.

Australien hade försökt få en gräns jäms med kontinentalsockeln, men Östtimor hävdade att gränsen borde ligga halvvägs mellan landet och Australien - vilket skulle föra en stor del av Greater Sunrise under dess kontroll.

Men sedan de bägge länderna skakade hand om avtalet förra året, har avtalet legat på is på grund av politiska skäl i både Östtimor och grannen Australien, sade Babo Soares i korridorerna vid konferensen i Lissabon.

Ratificieringen kommer att vara en seger för Östtimor, för att ha uppnått inte bara nationell suveränitet utan också marin suveränitet, sade han. För tillfället är det planerat att bli ratificierat i år, förmodligen den 30 augusti.

Östtimors självständighetshjälte och framstående politiker Xanana Gusmão, som också var vid konferensen i Portugals huvudstad, sade att samtalen med Australien kom till ett avslut i förra veckan och i augusti kommer de två regeringarna att utbyta diplomatiska noter, som gör att avtalet träder i kraft.

24 - 2019-års rapport om trafficking - Östtimor

USA:s utrikesdepartement sammanställer årliga rapporter om trafficking i världen. Från rapporten om Östtimor har vi har bara översatt inledningen och rekommendationerna. För återstående delar hänvisar vi till det engelska originalet. En länk till det finns i källhänvisningen i slutet av notisen.

Östtimors regering når inte helt upp till minimimåttet för eliminering av trafficking men gör märkbara ansträngningar för nå det. Regeringen visade ökade ansträngning jämfört med föregående rapportperiod; därför förblev Östtimor i skikt 2. Dessa ansträngningar omfattade en ökning av antalet åtal och utredning och överlämning till åklagare ett fall med en misstänkt tjänsteman. Justitieministern gav det juridiska utbildningscentret direktiv att införa en specifik traffickingkurs för nya domare, åklagare och försvarsadvokater och att genomföra utbildning av anställda i rättsväsendet samt, i samarbete med en internationell organisation, regeringen att sprida 2017-års lag om trafficking i flera provinser för allmänhetens kännedom. Men regeringen uppnådde inte minimumkrave inom flera nyckelområden. För tredje året i rad hade regeringen inte åstadkommit några fällande domar i traffickingmål. Skyddet av offer fortsatte att vara otillräckligt och regeringen godkände inte standardiserade förfaranden för att identifiera offer - ett viktigt behov eftersom officiell förståelse av trafficking fortsatte att vara dålig och myndigheter fortsatte att anhålla och deportera potentiella traffickingoffer för brott mot immigrationslagarna utan undersökningsförfaranden.

Finansiera rättsväsendet för att kunna genomföra grundliga utredningar av traffickingbrott, proaktivt initiera åtal och döma och straffa förövarna, också inblandade tjänstemän, i enlighet med lagar mot trafficking.

23 - Jordbävning med styrkan 7,5 skakar Östtimor och Australien, ingen fara för tsunami

Dili. En kraftig, djup jordbäcning med magnituden 7,5 inträffade utanf Östtimors och Indonesiens kust i måndags och kändes så långt bort som Australien, men myndigheterna sade att inte hade potential att orsaka en tsunami.

Starka skakningar orsakade alarm i Östimors huvudstad Dili och fick människor att rusa ut ur sina hus, sade ett vittne från Reuters, men det finns inga omedelbara rapporter om skador, sårade eller döda.

Jordbävningen inträffade i Bandahavet i Indonesien och kändes i hela norra Australien. I Darwin, omkring 700 km från skalvets epicentrum, var det lunchtid och kontorsarbetare sökte sig i säkerhet utomhus, Varken skador eller sårade rapporterades.

Det är troligen en av de starkaste jag känt under min tid här i Darwin, sade meteorologen Chris Kent hos Australiens meteorologiska institut till ABC Radio Darwin.

Till slut gick vi omkring utomhus omkring 15 minuter för att det skulle lugna ner sig, sade han.

ConocoPhillips, operatör av Darwins LNG-anläggning (Liquefied Natural Gas - flytande naturgas) och Inpex, operatör av Ichthys LNG-anläggning, sade båda att deras anläggningar hade normal drift efter skakningarna.

Jordbävningen, ursprungligen noterad med magnituden 7,2, inträffade på ett djup av 220 km enligt USA:s geologiska institut. På grund av skalvets djup fanns det inget tsunamihot, sade tsunamivarningscentret på Hawai.

Den indonesiska geofysiska agenturen registrerade mins ett efterskalv med en magnitud på över 4 på Richterskalan.

Skalvet kändes också på Indonesiens semeströ Bali, sade flera människor på sociala media. Men det kom inga omedelbara rapporter om skador eller sårade i Indonesien sade Rita Rosita, en tjänsteman i den nationella katastrofmyndigheten.

Tidigare på måndagen drabbade ett starkt skalv med magnituden 6,1 den östliga provinsen i Papua, men inga dödsfall har rapporterats.

21 - Fem länder, bland andra Östtimor, hade inga malariafall 2018

Fem länder hade noll malariafall 2018 enligt WHO. Kina och El Salvador rapporterade noll fall för andra året i rad, Iran, Malaysia & Östtimor hade noll fall av den myggburna sjukdomen för första gången.

Länderna deltar i Världshälsoorganisationens E-2020-initiativ, som startades 2016 och omfattar 21 länder i fem regioner, för att påskynda ansträngningarna att eliminera malaria till år 2020.

Östtimor minskade antalet fall anmärkningsvärt, från ett stort antal fall, 223.002, 2006 till 95 fall 2016 och till noll fall 2018.

Den här rapporten dokumenterar de goda framstegen överallt för att uppnå den globala strategins mål att 2020 ha eliminerat malaria, skrive Pedro Alonso, chef för WHO:s globala malairaprogram.

Att nå malariafri status är ett mycket viktigt mål för hälsovården och ett mål för hållbar utveckling.

Överförd genom stick av en infekterad mygga förblir malaria en av världens stora dödsorsaker. 2017 var antalet malariafall uppskattningsvis 219 miljoner i 87 länder och med fler än 400.000 dödsfall 2017.

Över 60 procent, 266.000, av dödsfallen var barn under fem år enligt WHO:s World malaria report 2018.

21 - Engelskakurser för säsongsarbetare

Dili. 220 timoreser deltar i en intesivkurs i engelska för att förbättra sina chanser att bli utvalda till Australiens säsongsarbetarprogram.

Sedan 2012 har säsongsarbetarprogrammet gett timoreser möjligheter att få inkomster och erfarenheter i en rad australiska arbetsplatser inom jordbruk och turism.

Antalet timoreser rekryterade av australiska arbetsgivare växer varje år, vilket är ett bevis på arbetsetiken hos de tidigare säsongsarbetarna.

Arbetsgivare i Australien berättar för oss hur mycket de uppskattar timoresiska arbetare, att de är snabba fruktplockare och bra på sina jobb, sade Paulo Alves, chef för yrkesutbildning inom Östtimors statssekretariat för yrkesutbildning och anställning (Secretariat of State for Vocational Training and Employment - SEFOPE).

Återvändare från programmet startar ofta egna företag, förbättrar sitt boende eller stöder utbildningen av andra famailjemedlemmar. SEFOPE uppskattar att mer än 9,5 miljoner dollar togs till Östtimor av säsongsarbetare mellan 2014 och 2018, ett betydande finansiellt och humanitärt kapitaltillskott till landets ekonomi.

Men medan timoresiska arbetare ofta är tekniskt skickliga, såk begränsad engelska göra det svårt för abetare att förstå ansvisningar från deras arbetsgivare.

Medan arbetsgivare älskar timoresiska arbetare, så säger de oss att kommunikation är en utmaning. Arbetare kan vara snabba på att plocka jordgubbar, men om de missar anvisningen att lämna de som inte är mogna , kan det vara ett problem för arbetsgivaren, tillade Alves.

SEFOPE, med stöd från den australiska regeringens Workforce Development Program för Östtimor, har förberett presumtiva säsongsarbetare med engelskutbildning - för att öka der förmåga att vara effektiva i sitt arbete men också för att bygga vänskaper med australier.

Över 740 kandidater från samlingen kandidater inbjöds av SEFOPE för att delta i pilotprogrammet, med jämn representation från Östtimors 13 distrikt. Av dessa tog 220 arbetslösa deltagare tillfället i akt att gå med i fyraveckorsutbildningen från East-Timor Development Agency (ETDA).

Med förbättrade engelskakunskaper från ett kvalificerat utbildningsinstitut ökar dessa kandidaters möjligheter att bli utvalda av en arbetsgivare i kommande omgångar av rekrytering av säsongsarbetare.

Jag är verkligen lycklig över att jag hade tillfälle att ta den här kursen. Jag hoppas att jag efter det här kommer att kunna få ett arbete som kan försörja mig i framtiden, sade Gizelda Gloria J. R. C. Belo, en kursdeltagare under lanseringen.

Workforce Development Program för Östtimor drivs av Palladium och finansieras av den australiska regeringen.

18 - Ny flygplats i Oe-Cusse invigd

Den 18 juni invigde president Guterres Lú Olo en ny flygplats, Rota do Sândalo (Sandelträrutten) i enklaven Oe-Cusse.

14 - TransNusa börjar flyga Kupang-Dili

Kupang. Flygbolaget TransNusa har börjat flyga den internationella linjen mellan Kupang, huvudort i indonesiska Västtimor, och Dili, huvudstad i Östtimor.

Tack Gud, i fredags, den 14 juni 2019, började TransNusa Airlines att flyga på den internationella rutten Kupang-Dili, konstaterade chefen för linjen Kupang-Dili vid flygplatsen El Tari i Kupang, Barata Singgih Riwahono, i ett skrivet uttalande till Antara i fredags.

Riwahono bekräftade att hans bolag hade arrangerat en invigning av linjen med ett särskilt flyg med TransNusa airlines ägare Leo Budiman och ordförande Risnandi Saepurahman, som prisade starten av den internationella linjen.

Riwahono förklarade att flygplansmodellen ATR 72-600, som kan ta 78 personer, började flyga fredagen den 14 juni 2019 från El Tari-flygplatsen i Kupang till Nicolau Lobato-flygplatsen i Dili.

Flyglinjen kommer att trafikeras två gånger per vecka, måndagar och fredagar.

Riwahono anmärkte att som chef för flygplatsen uttalade han sin tacksamhet till TransNusa för att gemensamt bidra till att stärka industring, när dess villkor åter försämras.

Han pekade på den nedåtgående trenden för flyget, som också kunde observeras under 2019-års firande av Eid al-Fitr.

Således är starten av flygningar på den här internationella rutten en frisk fläkt för flygindustrin, försäkrade han.

Riwahono upprepade att han på sin sida ständigt hade strävat för att bjuda in flygbolag att öka sin verksamhet genom att starta nya linjer, så att provinsens transporttjänster skulle bli bättre på att stödja olika utvecklingsområden,

11 - Rapport från JSMP om distriktsdomstolarnas förhållanden

JSMP (Judicial System Monitoring Programme) är en ideell organisation som tagit till sin uppgift att kritiskt granska rättsväsendet i Östtimor.

Rapporten beskriver förhållandena vid de fyra distriktsdomstolarna, som motsvarar de svenska tingsrätterna, i Suai, Dili, Baucau och Oecussee.

Vi har inte översatt hela rapporten utan begränsat oss till den utförliga beskrivningen av förhållandena vid Suais distriktsdomstol och korta utdrag om de andra domstolarna samt JSMP:s rekommendationer.

Vi lägger fram det här dokumentet för att informera er om en del för distriktsdomstolarna kritiska frågor som har identifierats av JSMP genom observationer vid domstolarna och intervjuer av domar administratörer. Den här rapporten använder distriktsdomstolen som referens och kommenterar också de problem som de andra distriktsdomstolarna står inför. Vi är villiga att förtydliga och diskutera den här informationen om ers höghet är tillgänglig och om ni känner att det är nödvändigt för oss att tillhandahålla mer detaljerad information om dessa förhållanden.

Vi tror att appellationsdomstolen, som den högsta domstolen i Östtimor, säkert har sina egna prioriteringar, men vi tror att det är viktigt att ta itu med de problem som vi till dags dato har iakttagit. Dessa förhåöllanden påverkar ofta kvaliteten på domstolarnas dagliga och reguljära fungerande. Vi tror att ers nåd har kännedom om dessa frågor, men är också medvetna att ni ibland är upptagen med andra prioriteringar så att ni är oförmögen att adekvat angripa dessa förhållanden och problem. Därför är detta dokument informativt till sin karaktär och är avsett att påminna ers nåd om att omedelbart söka en lösning på dessa problem utan onödig fördröjning.

I 2018-års rapport om rättsväsendet [1] och rapporter från föregående år har vi gett översikter över en del förhållanden i var och en av domstolarna och rekommendationer om att lösningar på dessa problem bör sökas. Men under de senaste månaderna har vi fortsatt att konstatera andra problem i domstolarna. Suais distriktsdomstol har stått inför betydande utmaningar avseende problem med bränsle, vatten, hygien och begränsad eller saknad utrustning, vilket har påverkat produktiviteten och kvaliteten på domstolens arbete och de tjänster fden tillhandahåller.

En del av problemen som konstaterats av JSMP uppstod 2015 och en del är det direkta resultatet av det politiska dödläget som påverkade hela staten särskilt 2017 och 2018.

Nästa sektion skissar de problem/frågor som har identifierats i var och en av domstolarna.

Grundat på resultaten av JSMP:s granskningar sedan 2017 har de flesta domstolarna lidit av följderna av begränsade medel för sitt dagliga och reguljära arbete, särskilt Suais distriktsdomstol. Dessa omständigheter bekräftades av Alvaro Maria Freitas, domstolens administratör. [2]

Bristen på bränsle har varit ett allvarligt problem sedan 2017. Distriktsdomstolen i Suai har utfört nästan allt sitt arbete med extremt lite bränsel, så att domstolen inte kunnat meddela parterna i tid. Vid vissa tillfällen har domstolen ajournerat mål därför att parterna itne har underrättats direkt utan vi andra personer såsom poliser, byledare eller genom andra parter i mål i domstolen. När parter därför inte inställt sig, har domstolen därför varit tvungen att ajournera mål för lång tid i väntan på bränsle för att kunna underrätta parterna. [3] Dessa begränsningar och brister har betytt att domare och domstolsanställda har använt sina egan pengar för att tanka bilra och motorcyklar för att distribuera kallelser till parterna eller frisläppningsorder och andra relevantar dokument.

För närvarande har Suais distriktsdomstol bara en bil för verksamheten för att förmedla brev med krav på bistånd, frisläppningsorder, krav på appelationsdomstolen, för att transportera rättstjänstemän till den mobila domstolen liksom att överlämna underrättelser till de fyra distriktsdomstolarna som täcker distrikten Covalima, Manufahi, Maliana och Ainaro. Men den här bilen har inte varit drift, så när det fanns brådskande underrättelser måste rättens sekreterare tillhandahålla bil och transportera rättens tjänstemän för att överlämna underrättelser.

Från 2015 tills nu har Suais distriktsdomstol inte kunna ha en toalett för besökare, parter i målen, och rättens tjänstemän på grund av brist på rent vatten. Under många år har domstolen varit tvungen att be brandkåren att komma med vatten vid viss tid eller lita på regnvatten. Men under den torra årstiden var rättens anställda tvungna att gå hem och rättens tjänstemän var tvungna att fråga byborna om de kunde få låna deras toaletter utanför domstolen.

Som vi beskrivit i JSMP:s pressmeddelande den 27 maj 2019, upptäckte JSMP det här också drabbat minderåriga offer som har drabbats av sexuellt våld eller sexuellt missbruk och behövt gå på toaletten. JSMP tror att under sådana förhållanden offer behöver hålla sig tills de kommit hem. Detta på grund av att de psykologiskt inte känner sig säkra eller tillräckligt bekväma för att be att få låna någon invånares toalett på grund av det trauma eller den press de känner som offer för våld och missbruk.

1.4 Brister i rättssalen och dess utrustning och ett rum ägnat åt brottsföremål

Suais distriktsdomstol har bara två rättssalar för sex domare. Ibland när många förhör ska hållas måste parterna vänta därför att rättssalarna är upptagna.

Domstolen har inte heller något rum för brottsföremål. Suais distriktsdomstol måste förvara en mängd bensin som har tagits från svaranden som begått brottet att smuggla (olagligt importera bränslet över gränsen), men på grund av utrymmesbrist måste dessa brottsföremål förvaras tillsammans med arkiverade fall med risk för kontamination, korruption och/eller förstörelse, skada eller förorening.

Dessutom finns det inte tillräckligt med datorer för rättens tjänstemän därför att sex tjänstemän delar på ett kontor, men det finns bara tre datorer tillgängliga, så de måste turas om att arbeta med sina fall. Suais distriktsdomstol har också problem med den stora skrivaren i kriminalsektionen därför att den har varit trasig sedan 2017, så rättens tjänstemän måste stå i kö för att skriva ut sina dokument på den stora skrivaren i centralkontoret.

Suais distriktsdomstol har också brist på faciliteter såsom stolar och bord eftersom en del av dessa är trasiga och arkivskåpen är alla trasiga och många akter är staplade på borden och cementgolvet. Dessutom är tre luftkonditioneringsaggregat i tjänstemännens kontor ur bruk sedan 2017, vilket betyder att tjänstemännen måste gå ut utomhus under arbetstiden därför att de inte står ut med hettan i rummet och det inte finns någon luftcirkulation.

Suais distriktsdomstol lider också brist tjänstemän därför att det bara finns sex tjänstemän för att biträda sex domare med förberedelser för rättegångar och assistera dem under rättegångar, underrätta parterna, utfärda uppmaningar och köa på banken för att överföra böter och rättegångskostnader erlagda av dömda.

Detta har allvarligt påverkat rättens tjänstemän därföra att de måste utföra många uppgifter i enlighet med sina arbetsbeskrivningar och resa en hel del. Detta tillstånd har uppstånd på grund av att det inte finns någon balans mellan fördelningen av arbetet tillgängliga resurser. I Oecussis distriktsdomstol är förhållandet omvänt, den har en domare och sex tjänstemän.

Andra problem konstaterade av JSMP omfattar faktum att inte alla drättegångar vid Dilis distriktsdomstol kan bandas på grund av att bara tre av salarn har en bandspelare. I själva verekt har domstolen fem salar och bandspelaren i de andra två har varit trasiga de senaste två åren. Dessutom, även om distriktsdomstolen har fem rättegångssalar, så är det ibland så många fall att parterna måste vänta därför att alla salar är upptagna.

… Baucaus distriktsdomstol har inte heller eller ett väntrum för vittnen och offer samt för offentliga och privata försvarare, åklagare och parter. JSMP upptäckte att offentliga försvarare och åklagare måste vänta utanför domstolen på att rättegångarna ska börja.

Det är mycket viktigt att ha ett särskilt väntrum för advokater/åklagare därför att de innan de går in i rättegångssalen måste förbereda sig och advokaterna/offentliga försvarare behöver tala med sina klienter och åklagare behöver också tala med offer eller vittnen före en rättegång.

Grundat på omständigheterna angivna och beskrivna ovan rekommenderar JSMP presidenten för appellationsdomstolen att överväga följande åtgärder:

Rapporten har överlämnats till presidenten för appellationsdomstolen (the Honourable President of the Court Of Appeal) med kopior till:

För mer information var god kontakta Luis de Oliveira Sampaio, verkställande direktör för JSMP, epost luis@jsmp.tl, webbplats http://jsmp.tl/.

Maj

08 - Miljöfrågor på ministerrådets möte

Ministerrådet godkände en förordning om skydd och bibehållande av den biologiska mångfalden. Förordningens syfte är att skydda Östtimors stora biologiska mångfald. Östtimor ligger i ett område med en av världsens rikaste flora och fauna.

Förordningen kompletterar systemet med naturskyddsområden och implementerar miljölagens delar med statligt ansvar för skydd av arter, habitat och ekosystem. Förordningen anger olika myndigheters ansvar i dessa frågor.

Statssekreteraren för miljöfrågor presenterade också ett lagförslag om försäljning, import och produktion av plastpåsar, förpackningar och andra föremål. Lagförslaget syftar till at förhindra och minska avfalls påverkan på miljön, främst när det gäller plast för engångsbruk. Lagförslaget förbjuder försäljning, import och produktion av plastprodukter som inte kan gå till återvinning.

Ministerrådet godkände också ett förslag till en proposition av den tillförodnade ministern för statens administration som lägger fast hur investeringarna i en strategi för avfallshantering i Dili ska göras. Förslaget innehåller inköp av behållare och fordon samt utrustning för att modernisera avfallsanläggningen i Tibar, som också ska omvandlas till en anläggning för landutfyllnad.

07 - Östtimor - Pressen känner sig fortfarande pressad

Östtimors placering i den senaste listan om pressfrihet från Reportrar utan gränser (Reporters Without Borders - RSF) blev 11 placeringar bättre än föregående år, men de på fältet märker ingen förbättring av förhållandena för landets media.

För bara i januari 2019 rapporterades redan minst tre fall av hot mot pressen. Den 9 januari avskedades styrelseordföranden för den statliga televisionen Timor Leste Radio and Television (RTTL), Gil da Costa, utan vidare ceremonier och ersattes snabbt av Francisco da Silva.

Två dagar senare rapporterade RTTL:s reporter Constancio Vieira till Östtimors pressråd att chefen för statsekretariatet för socia kommunikation (SECOMS), Julio Goncalves, hade hotat att avskeda honom därför att han i social medier sagt att pressfriheten i Östtimor nu var i ICU. Den 28 januari rapporterade fem RTTL-journalister ledda av Nuno Saldanha också till pressrådet att Shinta Hanjan, rådgivare till den styrelseordföranden för RTTL, da Silva, hade krävt borttagande av innehåll från nyhetsmaetrial.

RSF:s pressfrihetsrang 2019 har Östtimor på 84:e plats bland 180 länder. Det är den bästa placeringen av Sydostasiens 11 länder. Men det är ingen tröst för Östtimors journalister som säger att myndighetspersoner fortfarande inte tycks förstå hur media arbetar eller uppskatta och förstå pressfrihet. För många så var det plötsliga avskedandet av da Costa som RTTL:s ordförande en betydande larmklocka som den första direkt politiska inblandningen i en medialedning efter Östtimors självständighet från Indonesien 2002.

Ingen journalist har någonsin blivit fängslad i samband med sitt arbete i Östtimor sedan landet med drygt 1,2 miljoner invånare blev självständigt 2002. Artiklarna 40 och 41 i dess konstitution garanterar yttrandefrihet och medias frihet. Men olika former av påtryckningar används för att hindra journalister från att arbeta fritt också juridiska förfaranden med hot, polisvåld och offentligt förtal av mediahus utfört av regeringstjänstemän eller parlamentsledamöter.

Skapandet av ett pressråd 2015 var ett steg i rätt riktning trots de förbehåll som uttalades av media om det sätt på vilket dess medlemmar väljs. Men medielagen från 2014, utgöre ett permanent hot, trots det internationella samfundets varningar, för journalister och uppmuntrar till självcensur.

Täckningen av parlamentsvalet i maj 2018 visade trots allt betydelsen av den roll medias pluralism kan spela i byggandet av Östtimors demokrati.

03 - Nya rättsmedicinare legitimerade av nationella hälsoinstitutet

Tretton timoresiska läkare, barnmorskor och sjuksköterskor fick sina legitimationer som rättsmedicinska undersökare vid en högtidlig och vacker ceremoni i Institutu Nasional da Saude (INS) fredagen den 26 april 2019. De nya undersökarna kommer från Baucau, Lospalos, Viqueque, Same, Suai och Dili. De 13 nya undersökarna kommer tillsammans med de 52 befintliga undersökarna utbildade av PRADET (Psykosocial återhätning och utveckling i Östtimor) och INS utföra medicinska undersökningar av våldsoffer i Östtimor.

Kvinnomisshandel, sexövergrepp och barnmisshandel är betydande och förhärkande brott med enorma fysiska och psykiska följder för offren och deras familjer. Människor som lider av detta trauma förtjänar snar, kompetent och medkännande vård och stöd. Att ge vård på ett sätt som tillgodoser både rättsväsendets och de fysiologiska , psykologiska emotionella behoven hos den som lidit detta trauma är väsentligt. Medicinska och rättsmedicinska undersökningar överlappar varandra så när de görs tillsammans behöver offret inte undersökas flera gånger - medicinska undersökningar kan vara inträngande och traumatiska.

En rättsmedicinsk undersökning fastställer skadorn och ger inledande behandling, dokumenterar skadorna och andra följder av våldet samt samlar in annat bevismaterial såsom kläder. Det bästa är att göra en rättsmedicinsk undersökning inom tre dagar. En väl, med kompetens, medkänsla och i tid, utfördrättsmedicinsk undersökning kan påbörja offrets läkeprocess och stödja rättsprocessen. Rättsmedicinare ger också de första råden och remisserna till samhällstjänster. Flertalet undersökta offer är kvinnor och barn, som har drabbats av våld i hemmet eller sexuella övergrepp.

PRADET har sedan 2010 arbetat tillsammans med hälsovårdsministeriet för att utbilda läkare, barnmorskor och erfarna sjuksköterskor som är lgitimerade av INS för att undersöka våldsoffer i medicinska centra och i PRADET Fatin Hakmateks. Legitimerade medicinska utredare arbetar för närvarande i PRADET Fatin Hakmatek vid HNGV Dili, sjukhus i Oecusse, Maliana, Suai och Baucau samt vårdcentraler i Ainaro, Same, Lospalos och Viqueque. INS och vårdcentralernas anställda väljer vilka som ska utbildas både med hänsyn till medkäsla med patienterna och deras goda kliniska kunnande. Den utbildning PRADET ger bygger på detta kunnande och börjar med en vecka teori följd av vecka vid Fatin Hakmatek Dili i små grupper för en veckolång praktik med arbete bredvid erfarna utredare. Slutligen får de två dagars repetition. Utbildningen använder internationell erkänd best practice enligt WHO och stödjer Östtimors nationella plan mot könsbaserat våld.

PRADET hoppas att kunna fortsätta att samarbeta med INS för utbildningar i framtiden som ska se till att det finns tillräckligt många hälsovårdsarbetare för att göra rättsmedicinska undersökningar i framtiden.

Den här utbildningen stöddes generöst av Australiens biståndsprojekt Utrotning av våld mot kvinnor, som administreras av Nabilan under The Asia Foundation.

För fler detaljer kontakta PRADET:s direktör Sr Manuel dos Santos, +67077240331, eller koordinatören för Fatin Hakmatek Sra Luisa Marcal, +67077838555.

03 - Förlossningsavdelning invigd efter renovering av USA:s mariningenjörer

Dili. En invigningsceremoni med bandklippning markerade avslutningen av ett renoveringsprojekt av ingenjörer fån Pacific Partnership 2019 (PP19) av Vera Cruz hälsovårdskliniks BB den 3 maj.

Ceremonin avslutade ett 10-dagars projekt för att fräscha upp byggnaden. Mer än 100 arbetstimmar har lagts ner av Östtimors försvarsstyrka, USA-marinens Seabees från amfibiebyggnadsbataljon 1 och australiska ingenjörer från det tredje stridsbyggnadsregimentet.

Renoveringen av den här byggnaden kommer att vara till stor nytta för områdets nya mödrar, sade USAID:s Diana Putman. Kliniken har en viktig roll för Östtimors framtid genom 100 födlsar varje månad.

Kliniken har en avgörande roll i samhället, den ger mödravård till sju olika byar i området. Genom att avsluta renoveringsprojektet stärker PP19:s deltagare den lokala hälosvårdskapaciteten och skapar en facilitet som effektivt kan ge hjälp i händelse av en naturkatastrof.

Pacific Partnership handlar om att bygga, sade flottiljamiral (rear admiral) Joey Tynch III, kommendör för Task Force 73 Det handlar om att bygga strukturer, bygga relationer och bygga samhället. Detarbete vi utfört här kommer att vara i generationer

Renoveringarbetet omfattade golvläggning, väggmålning, uppfräschning av badrum, ny belysning i hela byggnaden och installation av luftkonditionering.

Pacific Partnership, nu för 14:e gången, är den största årliga multinationella humanitära expeditionen i området. Varje år arbetar USA-marinen tillsammans med värnationer och partner för att förbättra samverkansmöjligheter och förmågan att bistå vid naturkatastrofer, öka stabiliteten och säkerhten i regionen och skapa nya, bestående vänskaper i området.

April

29 - Östtimors polis arresterar amerikansk före detta präst för sexuella övergrepp

Tryck från barnrättsaktrivister tvingar myndigheter att gripa barnhemsgrundaren Richard Dascbach

[Originalet har här ett fotografi av Richard Dascbach med två flickor vilkas ansikten täckts och bildtexten Östtimoresisk polis har arresterat den i USA födde tidigare prästen Richard Daschback för anklagelser om övergrepp på unga flickor i barnhemmet Topu Honis, som han grundat, i Kutet i Östtimors Oecusse-distrikt. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

Jakarta. Polis har arresterat en tidigare präst, som avskedats av Vatikanen efter anklagelser om att han förgripit sig sexuellt på unga flickor i Östtimor.

Richard Dascbach, 82, som enligt rapporter har medgett övergrepp på barn i barnhemmet Topu Honis, som han grundade i Kutet i Oecusse-distriktet, arresterades dn 28 april enligt lokala media.

Den tidigare prästen i Sällskapet Guds ord (Societas Verbi Divini - SVD) greps efter växande tryck från barnrättsaktivister och påstådda offers familjer, som uttryckt indignation över att han förra året tillåtits återvända till barnhemmet han grundat, trots de övergrepp som kommit fram.

Jag ät lättad över att höra att han till slut arresterats, sade en källa och långvarig stödjare av barnhemmet till ucanews.com den 29 april.

Rättsväsendet har tagit över ett år för att gå vidare efter att skandalen bröt ut, sade källan, som inte ville få sitt namn avslöjat.

Men många människor i samhället stödjer fortfarande den tidigare prästen, eftersom han betraktas om en hjälte för sitt bidrag i 1999-års självständighetskrig mot Indonesien.

Under kriget ledde Dashbach en lokal milis som försvarade byn och på många sätt stödde byn bland annat genom utdelning av medicin och mat till behövande familjer.

Han har till och med betraktats som i besittnning av magiska krafter och har människor både vördat och fruktat honom. Allt detta gör att människorna i grannskapett inte vill tro på de anklagelserna, sade källan.

Innan de förde bort honom lät polisen honom ta adjö i byn, vilket har fasthållits i en video som foinns på Facebook.

Källan tillade att den nya barnhemsdirektören, Liliana Tarung, också arresterades för att ha angripit en tidigare klient, som hon misstänkte för att ha rapporterat missbruken.

Daschbachs arrestering skedde efter att Fokupers, en timoresisk ideell grupp som stöder kvinnor och barn, publicerat en intervju med ett offer som förra veckan beskrev detaljer om missbruket.

Offret, som var 8 år gammalt när hon för första gången kom till barnhemmet, sade att hon och hennes vänner ombas att sova i samma säng som Daschbach, som hon sade skulle missbruka dem sexuellt.

Flickan sade också att den tidigare prästen skulle sätta upp en lista med namn på flickor, som han ville missbruka, på sin dörr.

Det hände varje dag under hans middagstupplur och varje natt, sade hon och tillade att Daschbach ofta inriktade sig på nyanlända och små flickor.

Född i Pittsburg, frånerkändes Daschbach sitt prästämbete av Vatikanen i november efter en kyrklig utredning.

Han grundade Topu Honis 1993 för att ta hand om hemlösa barn och funktionsberrgraänsade vuxna samt kvinnor som flytt från hustrumisshandel.

29 - Utbrott av denguefeber i Östtimor

Den här bulletinen har publicerats enbart som information och speglar den aktuella situationen samt detaljer tillgängliga vid den här tidpunkten. Cruz Vermelha de Timor-Leste (CVTL, Östtimors Röda Kors) med stöd av Internationella Röda Korset och Röda Halvmånen (International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies - IFRC) har beslutat att tillgänglig information pekar på betydande humanitära behov som skulle kunna kräva stöd från IFRC:s katastroffond.

Ett utbrott av denguefeber skedde i Dili, Östtimors huvudstad, i april 2019, men andra distrikt och samhällen har också noterat högre antal dengueinfektioner sedan årets början. Officiella data visar att totalt 532 nya fall har bekräftats sedan början av 2019 med 5 dödsfall. Dengueutbrottet har uppstått efter häftiga regn under en förlängd monsunsäsong, vilket har ökat grogrunden för myggan Aedes Aegypti, som är den huvudsakliga smittbäraren. Denguevirus överförs frå n människa till människa genom myggbett. Östtimors Röda kors uppskattningar visa på en 50-procentig ökning av antalet infektioner.

Det pågående utbrottet är huvudsakligen koncentrerat till Dili (den största staden i östtimor med omkring 200.000 invånare), men också andra distrikt upplever en betydande ökning av antalet infektioner. Det stora antalet denguefall är koncentrerat till fem distrikt enligt nedanstående karta.

Det största antalet denguefall finns i Dili (382 fall), följt av Liquica (113), Viqueque (15 fall), Covalima (14 fall) och Baucau (12 fall). Återstående fall är spridda i de andaraövriga distrikt. Antalet fall har fortsatt att öka sedan januari på grund av begränsade insatser för att kontrollera och förebygga överföring av smittan. Regeringen har begränsade resurser att hantera utbrottet.

Enligt de senaste uppgifterna från hälsoministeriet har det varit en kontinuerlig ökning av dengeufall på månads- och veckobas. Grafen nedan visar denguefallen i Dili per vecka mellan den 1 januari och 21 april 2019. Även om den visar en avvikelse för vecka 9, så visar grafen en kontinuerlig ökning av fall i Dili. Antalet fall per månad ökar med 50-70 % jämfört med data från föregående år.

Med anledning av utbrottet genomförde regeringen ett möte med flera humanitära organisationer inklusive CVTL. Som erkännande av dess roll som partner till regeringen ombads CVTL att bistå med hanteringen. Med hänsyn till denna begäran och behoven avser CVTL att implementera omfattande förebyggande åtgärder i de mest drabbade delarna av Dili. Huvudmålet är att utveckla en denguekampanj liksom spridningen av IEC-material i samhällen med den största risken. CVTL måste säkra finansiering för att kunna genomföra aktiviteterna. CVTL har goda erfarenheter när det gäller att hantera dengueutbrott (2014) med en stark försäkran att följa globala standarder för att förhindra och kontrollera epidemier.

29 - Kinesiskt bolag bygger hamn på Östtimors sydkust

China Civil Engineering Construction Corporation kommer att bygga en hamn i Beaço i södra Östtimor enligt ett kontrakt med oljejätten Timor Gap, tillkännagav bolaget i ett marknadsuttalande.

Uttalandet, publicerat den 25 april via Shanghai-börsen, innehöll också att kontraktet, som omfattar förberedelse av projektet och byggandet, är värt 943 miljoner dollar.

Timor Gaps webbplats konstanterar att Beaço är det område i landet där ledningen från Timorsjön kommer att landa och en anläggning kommer att byggas för att behandla naturgasen liksom ett hamnområde för att ta emot byggnadsmaterial och exportera flytande naturgas.

Östtimor skaffade sig en kontrollerande andel av Greater Sunrise den 16 april, 56,6 %, med köpet av ConocoPhillips och Shell-gruppens andelar, för vilka de betalade 650 miljoner dollar.

Det här projektet omfattar också det australiska oljebolaget Woodside, som var driftbolaget med 33,4 %, före den här affären och Osaka Gas med de återsåtde 10 %.

27 - Macau ska hjälpa Östtimor förbättra hälsovården

Macau. Macaus och Östtimors myndigheter tillkännagav idag ett bilateralt projekt inom hälsosektorn under det kinesiska One Belt, One Road-initiativet [Nya sidenvägen Tommy Pollák/Östtimorkommittén] i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO).

Man hoppas att det här samarbetet kommer att förbättra kvaliteten på hälsovården i Östtimor, främja lokala hälsovårdsinstutitioners och deras anställds kvalifikationer och fördjupa samarbetet med portugisisktalande länder inom hälsosektorn, sade sekreteraren för Macaus social frågor och kultur, Alexi Tam.

Enligt direktören för Macaus hälsovård, Lei Chin Ion, planerar Macau att investera omkring en miljon dollar (900.000 €) i ett projekt kallat Hospital Twinning Partnerships,

Alexis Tam betonade att genom att delta i One Belt, One Road-initiativet, kan territoriet stödja utvecklingen av hälsan i Östtimor och också förbättra sin egen konkurrenskraft.

Lanserat av WHO 2009 syftar vänskapsprojektet till att hjälpa mindre utvecklade länder att förbättra kvaliteten och säkerhten hos sin hälsovård genom att dela erfarenheter och tekniskt stöd från vänskapspartnern.

På detta sätt kommer Macaus myndigheter att hjälpa Östtimor, som ännu inte har ett hållbart hälsovårdsprojekt att skapa ett system för allmänmedicin och fullkomna mekanismen för att förebygga sjukdomar tillade hälsovårdsdirektören.

Som representant för Östtimor sade João Manuel Ximenes från det timoresiska hälsovårdsministeriet att han hoppas att framtida generationer skulle dra nytta av detta samarbete och uttryckte förtroende för Macaus aktiva deltagande i landets framtida reformer inom området.

Påbörjat 2013 av den kinesiske presidenten förkroppsligar One Belt, One Road-initiativet Pekings nya internationalistiska kall. Ledare från 27 länder, inklusive republikens [Portugals Tommy Pollák/Östtimorkommittén] president Marcelo Rebelo de Sousa deltog idag i den andra dagen av forumet One Belt, One Road i Peking.

Portugal är, till dags dato, ett av få EU-länder som formellt godkänt ett investeringsprojekt [One Belt One Road] som har skapat osämja mellan västmakter som ser en ny världsordning skapad av en strategisk rival med ett väsentligt annorlunda politiskt system och värderingar.

Det gigantiska infrastrukturprojektet syftar till att förbinda Sydostasien, Centralasien, Afrika och Europa och ses som en kinesisk version av Marshallplanen, som skapades av Förenta Staterna efter andra världskriget och möjliggjorde för Washington att skapa grunden för de allianser som ännu idag finns kvar.

25 - g7+ försöker bli permanent FN-observatör

g7+ har börjat processen för att bli registrerade som permanenta observatörer i Förenta Nationerna för att kunna uttrycka ambitionerna hos de 20 stater som ingår i organisationen inom ramverket för FN:s generalförsamling.

Den internationella organisationen etablerades officiellt 2010 i Dili, Östtimor, efter en OECD-konferens (Organization for Economic Co-operation and Development), vid vilken betänkligheter och utmaningar gemensamma för de bräckliga staterna diskuterades. När Dili-deklarationen godkändes, med bekräftelse av dessa staters behov att spela en större och mera aktiv roll i biståndet som de får från utvecklingspartner och också uttryckte en önskan att utarbeta en lånsiktig vision anpassad till deras realiteter.

g7+, ursprungligen grundad av sju länder omfattar nu 20 länder i Afrika, Asien-Stilla havet, Karibien och Mellanöster: Afghanistan, Burundi, Centralafrikanska republiken, Tchad, Komorerna, Elfenbenskusten, Demokratiska republiken Kongo, Guinea, Guinea Bissau, Haiti, Liberia, Papua Nya Guinea, São Tomé och Príncipe, Sierra Leone, Salomonöarna, Somalia, Sydsudan, Östtimor, Togo och Jemen. Ländernas totala folkmängd är 1,5 miljarder människor.

Med status som permanent observatör kommer g7+ att ha en egen röst i FN-systemet och direkt bidra till generalförsamlingens arbete, vilket skulle avspegla den viktiga roll som g7+ medlemsstater avser att spela i förverkligandet av de Globala målen för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDG).

g7+ är för närvarande en strategisk partner till olika FN-organ, Världsbanken, Internationella valutafonden, olika regionala organisationer och har haft en europeisk delegation i Lissabon sedan juni 2018.

g7+-sekretariatets delegationen i Europa i Lissabon tjänar som bas för organisationens möten på den europeiska kontinenten med avsikt att öka g7+ internationella synlighet liksom att stärka dess relation med det internationella samfundet i Europa.

21 - Australien kommer att betala tillbaka Östtimors oljeinkomster, säger José Ramos-Horta

Den tidigare presidenten säger att han tror att hans lands mycket rikare granne inte kommer att träta om inkomster det felaktigt har fått.

José Ramos-Horta, tidigare president i Östtimor och Nobelpristagare, säger att han tror att Australien kommer att återbetala varje cent som det felaktigt fått efter att länderna undertecknat ett havsgränsavtal förra året.

Hans kommentarer ges med anledning av avslöjanden i Guardian Australia att den australiska regeringen varje månad tar miljoner dollar i oljintäkter, som borde tillhöra Östtimor för att den inte har ratificierat avtalet.

Båda de två stora partierna har uppmanats att före valet försäkra att pengarna ska återbetalas - uppskattningsvis mer än 100 miljoner dollar.

Labour-partiet, som för närvarande tros vinna nästa månads val, har ignorerat flerfaldiga krav på att deklarera sin hållning gällande återbetalning och en tidplan för ratificieringen.

Koalitionsregeringens utrikesminister har tidigare kommenterat frågan men inte svarat på frågor om återbetalning.

Men Ramos-Horta sade till Guardian Australia att han tror att hans lands mycket rikare granne inte kommer att träta om denna betalning till Östtimor.

Jag är säker på att Australien kommer att återbetala varje cent som det felaktigt har fått efter det hötidliga undertecknandet i FN:s högkvarter i New York av den permanenta havsgränsen mellan våra två länder, sade han.

Östtimor visade pragmatism och statsmannaskap när som en del av avtalet om havsgränsen det inte krävde återbetalning av åtskilliga miljarder dollar från Australiens olagliga exploatering av tre fält, Bufallo, Laminaria och Coralina, nu tömda.

Det historiska avtalet definierar en permanent havsgräns för att stänga Timorgapet och etablera ett särskilt förvaltningsområde för att dela det oexploaterade, multimiljardersfältet Sunrise i Timorhavet. Den nya gränsen bekräftar att åtskilliga tidigare och i drift varande fält i Timorhavet var på timoresiskt territorium trots att Australien under årtionden profiterat på dem.

När avtalet undertecknades insisterade Australien på att det inte skulle träda i kraft förrän båda länder ratificierat det.

Observatörer har anmärkt att Australien inte behövt insistera på ett sådant arrangemang, men som en följd har Australien fortsatt att ta 10 % av intäkterna från de vinstgivande men nästan tömda Bayu Undan-fälten som det har tagit före avtalet.

Uppskattningar varierar mellan 350.000 och 2,9 miljoner dollar per vecka, mer än Australien har gett Östtimor i utvecklingsbistånd och mer än Östtimor använder för hälsovård.

Utrikesminister Marise Payne sade i tisdags att regeringen hade lagt fram den första omgången av lagar för att ratificera avtalet och arbete pågår med den andra, som kommer att avslutas efter att förhandlingar om omfattande övergångsarrangemang med de berörda bolagen har avslutats. Hennes kontor besvarade inte uppföljande frågor.

Utrikesdepartmentet sade till Guardian Australia att processen fortsatte och att det inte fanns någon försening- En talesman sade att det aldrig hade gjorts en tidsplan för ratificieringen.

Avtalet kräver avslutning av mycket komplicerade förhandlingar om övergångsarrangemang mellan Östtimor, Australien och de berörda oljebolagen, sade han.

Östtimoresiska regeringstjänstemän svarade inte på önskmål om kommentarer.

L’ao Hamutuk, en människorättsorganisation i Dili, har sagt att Australien rimligenskulle ha kunnat ratificera avtalet i augusti efter att dess gemensamma parlamentariska kommitté om avtalet lagt fram sin slutrapport. Sedan dess har landet fått 44 miljoner USA-dollar i vinst och vid nästa parlamentssession i juli kommer beloppet att ha växt till uppskattningsvis 76 miljoner USA-dollar.

Australiiens historia med Östtimor är en lärobokslektion i hur man förskingrar en grannes och god väns goowill, sade ledaren för Australiens gröna Richard Di Natale.

På varandra följande australisak regeringar har uppfört sig förkastligt, spionerat på förhandlingarna för att främja de ekonomiska intressena hos den stora donatorn Woodside, allt under täckmantel av ett biståndsprojekt. I åratal har vi tagit intäkter som rättmätigen är Östtimors. Det minsta vi kan göra nu är att ge dem vad vi rätteligen är dem skyldiga enligt det nya avtalet.

Tom Clarke, talesman för Timor Sea Justice campaign, sade att åtskilliga australiska regeringar hade försökt varje trick i boken för att lura av timoreserena miljarder av dollar i olje- och gasintäkter.

Vi skulle inte drömma om att försöka dessa tricks med våra andra grannar såsom Nya Zeeland. Både utrikesministern och skuggministern, Penny Wong, måste förbinda sig till ett fast stoppdatum efter valet vid vilket avtalet ska vara ratificerat.

Timoreserna kämpade länge och hårt i decennier för att uppnå självständighet, de bvorde inte behöva vänta öängre för att kunna dra fördel från sina egna naturtillgångar.

Östtimor är den näst mest oljeberoende nationen i världen och kämpar mot klockan då dess nuvarandet tillgängar förväntas sina om några få år. En olöst del av avtalet avgör uppdelningen av intäkterna från det oexploaterade olje- och gasfältet Sunrise.

Bägge nationer vill ha gasen ledd till sina egna anläggningar för behandling och Östtimor har sagt att det kommer att avstå från ytterligare 10 % av intäkterna (säkning av andelen till 70 %) i gengäld.

Förespråkare för Sunrise-fälten har ryggat tillbaka införförslaget, som skulle kräva en rörledning tvärs över den djupa Timorgraven och i november köpte Östtimor Shells 26-procentiga andel för 413 miljoner dollar.

I onsdags blev regeringen majoritetsägare efter att den fullföljt köpet från Shell och ytterligae 30 % från ConocoPhillips för 490 miljoner dollar.

Det statsägda oljebolaget Timor Gap äger nu mer än 56 % av det av Woodside drivna företaget. Woodside äger 33,44 % och det japanska bolaget Osaka Gas äger de återstående 10 %.

17 - Australien utnyttjar Östtimors olja

Förespråkare för Östtimor har kritiserat den australiska regeringen för att den inte ratificierat havsgränsavtalet som delar oljefälten mellan de två länderna. Förra året undertecknade Australien och östtimor ett avtal som reglerade rättigheterna till olje- och gasfältet Greater Sunrise, men den federala regeringens försummelse att ratificiera avtalet i parlamentet har gjort att Australien tappat av olja till tiotals miljoner dollars värde som skulle tillhöra Östtimor enligt avtalets villkor. Charles Scheiner, talesperson för Östtimors ideella organisation La'o Hamutuk, hävdade att de förlorade inkomsterna skulle uppgå till mer än 76 miljoner dollar när det australiska parlamentet nästa gång samlas efter de federala valen, ett belopp som skulle ha täckt hälsovårdskostnaderna för hela den östtimoresiska befolkningen. Chefen för Östtimorprogrammet [i det australiska biståndet / Tommy Pollák/Östtimorkommittén], tidigare premiärminister i Victoria, Stever Bracks sade till Guardian Australia i tisdags att Östtimor förnekades pengar på grund av den australiska regeringens dysfunktion och dess insisterande på att parlamentet måste ratificiera avtalet.

16 - Östtimor fullföljer köpet av Greater Sunrise

Östtimors regering har idag den 16 april 2019 fullföljt köpet av ConocoPhillips 30 procentiga andel och Shell Australias 26,56 procentiga andel i Greater Sunrise-fälten, vilket ger TIMOR GAP, Östtimors nationella oljebolag en 56,56 procentig andel av Greater Sunrise-fälten.

Östtimors premiärminister gratulerade partierna till att framgångsrikt ha fullföljt transaktionerna och ser fram emot ytterligare diskussioner med de andra medlemmarna i Greater Sunrise Joint Venture om den snabba utvecklingen av tillgångarna i Greater Sunrise.

Östtimors särskilde representant i oljefrågor, Kay Rala Xanana Gusmão, uttalade: Fullföljandet av förvärven markerar slutet på en process som började kort efter underskriften av avtalet om havsgränser mellan Australien och Östtimor. TIMOR GAP:s förvärv av dessa 56,56 % kommer att tillåta diskussionerna att fortskrida mellan Sunrise-konsortiet och de australiska och östtimoresiska myndigheterna om det nya kontraktet för Sunrises produktdelning, som kommer att reglera fälten efter att avtalet trätt i kraft. Det kommer också att tillåta förhandlingar att fortsätta inom Sunrise-konsortiet, nu med TIMOR GAP, om utvecklingskonceptet för fälten och byggandet av anläggningen för flytande naturgas i Beaço på Östtimors sydkust. Östtimors regering kommer att fortsätta att arbeta för en snabb utveckling av Greater Sunrise till nytt aför alla berörda.

Köpet täcker ConocoPhillips and Shells andelar produktionsdelningskontrakten 03-19 och 03-20 inom det gemensamma utvecklingsområdet skapat under Timorhavsavtalet och tillhörande styrningsavtal och arrenden NT/RL2 och NT/RL4 utfärdade av Australien. När havsgränsavtalet mellan de två staterna träder i kraft kommer Greater Sunrise-fälten att innefattas i Greater Sunrise Special Regime Area och vara föremål för gemensam jurisdiktion enligt det nya avtalet.

Sunrise- och Troubadourfälten med gas och kondensat gemensamt kända som Greater Sunrise-fälten ligger ungefär 150 kilometer sydost om Östtimor och 450 kilometer nordväst om Darwin i Australiens Northern Territory.

TIMOR GAP går in i Greater Sunrise-konsortiet vars övriga parter är Woodside (operatör) med en 33,44 procentig andel och Osaka Gas med 10 %.

15 - ¿Hasta siempre? livskraften hos kubansk internationalism i turbulenta tider

En av de mest bestående egenskaperna hos den kubanska revolutionen är dess internationalism, som gör att den lilla karibiska nationens resurser används för att tillhandahålla utbildade läkare, läs- och skrivkunnighetsprogram och katastrofhjälp utanför dess gränser. Utöver att lindra fattigdom har kubansk internationalism hjälpt till med att utveckla solidaritetsband mellan kubaner och marginaliserade befolkningarn från Bolivia till Östtimor.

Programmet för medicinsk assistans är ett sådant exempel. Kubansk medicinsk personal lämnar sina familjer och hem för att arbeta i fattiga byar utomlands; deras arbete bidrar till att lindra brister på dessa platser och skapar också inkomster för den kubanska staten. Men den senaste tiden har en rad händelser såsom det planerade återdragandet av 11.400 kubanska läkare från Brasilien, efter att den nyligen valde högerpresidenten Jair Bolsonaro ifrågasatte villkoren i deras kontrakt och kvalifikationer, fört upp frågan om livskraften och relevansen hos den kubanska internationalismen i en ändrad väldsordning på dagordningen.

Klicka på källhänvisningen för att läsa fortsättningen på notisen (på engelska).

12 - FN-organ slår larm om minskad kamp mot hunger och undernäring i Asien och Stilla havet

Världesn största region löper allvarlig risk för att missa målen för 2030 för att få slut på alla former av undernäring - från hunger till fetma

Dili. FN-organ varnade för en kolossal förlust för Asien och Stilla havs-regionen och dera ekonomier om länderna i regionerna inte satsar på att få slut på alla former av undernäring och uppnåelse av noll hunger 2030.

Varningen kom vid presentationen av en regionla rapport, som avslöjar att minskningen av antalet hungriga och undernärda människor - också barn - har faktiskt kommit att stanna av i många delar av Asien och Stilla havsregionen.

Asien och Stilla havs-regionen har över hälften av världens undernärda - nästan en halv miljard människor (486 miljoner). När nyligen publicerade siffror visar en total ökning i förekomsten av hunger i världen, tillbaka till nivåer från förra decenniet, pekar den här regionala rapporten på att stagnationen i kampen mot hunger och undernäring i Asien och Stilla havsregionen också är en viktig angelägenhet på grund av det stora antalet berörda människor.

Rapporten, Asia and the Pacific Regional Overview of Food Security and Nutrition, från Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), United Nations Children’s Fund (UNICEF), World Food Programme (WFP) och World Health Organization (WHO), framhäver ett antal sammanfallande utmaningar som hotar att underminera målet i de hållbara utvecklingsmålen att få slut på alla former av undernäring till 2020.

Framsteg i minskningen av undernäring har minskat enormt. Rapportens uppskattningar visar att antalet hungriga människor knappast har ändrats under de senaste två åren, vilket gör det svårare att uppnå målet Ingen hunger, skriver de regionala ledarna för de fyra FN-organen varnande i sitt gemensamma förord.

12 - ANTL kampanjar mot Prabowos kandidatur för Indonesiens presidentpost

Timor-Leste National Alliance (ANTL) frågar sig varför någon som har händerna fulla med blod från människor han mördat, kan vara en ledare. Det betyder att straffrihet fortfarande existerar.

Därför föreslog ANTL för FN:s säkerhetsråd och det internationella samfundet att starta en undersökning av Prabowo och hans kumpaner. Det grundade sig på den universella jursidiktionen för att ställa dem inför rätta på grund av deras inblandning i brott mot mänskligheten i Östtimor under Indonesiens militära ockupation, sade Carlito da Costa, medlem i ANTL måndagen den 25 mars.

Dessutom betonade ANTL:s styrelsekoordinator Xisto dos Santos att detta grundar sig på den rapport som publicerades av Försonings- och sanningskommissionen samt andra rapporter från HAK..

Det är inte ANTL som tagit fram dessa fakta utan arbetet gjordes av den för Östtimor och Indonesien gemensamma Kommissionen för försoning och sanning för 10 år sedan. Nu har östtimor arbetat hårt föra tt hitta och återföra de som saknas, bland andra Nicolau Lobato, Sabalai och tusentals barn som hittills saknats, sade ANTL:s styrelsekoordinator Xisto dos Santos.

11 - Regeringen startar nationella konsultationer om försoning och traditionell rättsskipning

Dili. Ministern för lagstiftningsreform och parlamentsfrågor, Fidelis Manuel Leite Magalhães, tillkännagav två nationella processer för att rådfråga allmänheten, som snart ska startas för att förbättra tillgången till rättsväsendet och att erkänna traditionella bybaserade processer för lösning av konflikter enligt vår kultur.

Tillkännagivandet gjordes vid seminariet med temat Kultur, sedvänjor och rättigheter i Östtimor organiserat av ministeriet för lagstifningsreform och parlamentsfrågor i torsdags morse.

Utöver minister Fidelis Magalhães delto en besökare från Förenta Nationerna, Victoria Tauli-Corpuz, särskild rapportör i frågor om ursprungsbefolkningars rättigheter, utrikesminister Dionisio Babo Soares, justitieminister Manuel Cárceres, och den tidigare statssekreteraren för ministerrådet Avelino Coelho.

Om de nationella rådfrågningarna som ska hållas tillsammans med justitieministeriet sade minister Fidelis Magalhães att en kommer att vara en omfattande kartläggning av existerande mekanismer för medling, försoning och skiljedomar. Efter konsultationer med alla intressenter kommer lagstiftning att förberedas till årets slut för att förbättra och öka medborgarnas användning av dessa mekanismer.

En andra nationell rådfrågnig om traditionell rättsskipning kommer att höra samfälligheteri hela landet och studera konfliktlösningsprocesser enligt reglerna i våra samfälligheters kultur. Rådfrågningarna om traditionell rättsskipning kommer att pågå till december och deras resultat kommer att ligg till grund för lagstiftning, som ska publiceras 2020 för att skapa regler som tillåter resultatet av rättskipning i samfälligheter att erkännas och godtas av det formella rättsväsendet.

Vi letar efter det bästa sättet att erkänna beslut i våra rättsväsen, traditionella system och det statliga systemet, så att det båda rättsäsendena kan samarbeta och deras resultat bli ömsesidit erkända och de som söker rättvisa får enklare tillgång den, sade minister Fidelis Magalhães.

Det är inte regeringens mål att säga till samfälligheterna hur deras konfliktlösningsprocesser är eller borde vara. Tvärtom, den nationella rådfrågningen kommer att lyssan på det som samfälligheterna har att säga om sina tradionella rättsskipningsprocesser och vilka deras medlemmars visioner av sådan processer är, tillade ministern för lagstiftningsreform och parlamentsfrågor

11 - Östtimor presenterar nationellt fibernätverk

Den timroesiska regeringen har presenterat planer på ett nytt nationellt nätverk med optiska fibrer, vars syfte är att förbättrar regeringens e-tjänster, rapporterar Lusa. Installationen av nätverket började jämte byggandet av det nationella elkraftnätet med mer än 600 kilometer fiberkabel. Projektet värderas till 1,88 miljarder dollar och inbegriper förbindelser mellan EDTL:s (Electricity of Timor-Leste) understationer och administrationsbyggnaderna i de 12 distrikten. Inbegripna är också förbindelserna mellan distrikten och datacentralerna i premiärministerns kontor. Kontraktet omfattar tre års support och underhåll från Timor Telecom.

08 - Balibo Five: Levande minnesmärke avtäckt för att hedra mördade australiska journalister

Ett unikt levande minnesmärke har öppnats för att hedra fem australiska journalisters offer. De mördades brutalt under den indonesiska invasionen av Östtimor för 44 år sedan.

Skolan har byggts av australiska välgörenhetsorganisationer i Balibo Five's namn och i den formella invigningsceremonin deltog en av journalisterans änkor, Shirley Shackleton.

Shackleton omringades av de 56 elever som nu går i skolan och var överväldigad av tacksamheten.

Shirleys man journalisten Greg, kameramannen Gary Cunningham och ljudassistenten Tony Stewart från Seven Network i Melbourne och journalisten Malcolm Rennie och kameramannen Brian Peters från Nine i Sydney, filmade början på invasionenn av Östtimor i oktober 1975.

De trodde att de skulle betraktas som neutrala observatörer från ett neutralt land och därför vara säkra.

Men de sköts och knivhöggs kallblodigt av indonesiska specialstyrkor, kropparna och deras filmer brändes.

Fyrtiofyra år senare kämpar Shirley och medlemmar av de andra familjerna fortfarande för rättvisa.

Mend det faktum att Balibo Five fortfarande ihågkomms och, i vissa fall hedras, i det nu självständiga Östtimor lindrar deras smärta.

Skolan byggdes i ett område där det inte fanns några utbildningsmöjligheter.

Det här betyder att byns barn inte längre behöver missa början på grundskolan.

Med tårar i ögonen säger Shirley om de fem journalisteran: Jag önskar att de skulle kunna vara här på något sätt för att se minnesmärket eftersom de alla var goda medborgaren.

Östtimors utbildningsminister Dulce Soares växte upp nära Balibo och hennes familj hade direkt kontakt med de australiska journalisterna några dagar innan de dödades.

Hon lovar att skolbarnen nu kommer att få undervisning om de unga australiensare som dog, när de försökte berätta en historia som världen behövde få veta.

Ärligt talat, som timores känner jag … jag överväldigas av känslor, sade hon.

Alla timoreser, särskilt i Balibo, de borde få veta exakt vad den här historien om Balibo Five handlar om.

Vid 87 säger Shirley Shackleton att sådana evenemang fortfarande kan göra henne sorgsen, återkalla mycket smärtsamma minnen.

06 - Kraftiga jordbävningar i Östtimor, Indonesien och Salomonöarna

Jakarta. En jordbävning med magnituden 6,3 skakade Östtimor på kvällen (lokal tid) lördagen den 6 april enligt USA:s geologiska myndighet. Skalvet epicenturm låg 197 km nordnordväst om Dili på ett djup av 540 km.

Samtidigt skakades Nusa Tenggara (det finns både en västlig och en östlig provins med detta namn) av en jordbävning med magnituden 6,1 och epicentrum 148 km nordost om staden Alor och 570 km under havsbotten.

En mindre jordbävning med magnituden 5,0 drabbade Stilla havet utanför Salomon-öarna samma dag. Inga skador har rapporterats.

Mars

29 - Judicial system monitoring programme (JSMP)

Judicial system monitoring programme (JSMP) är en oberoende organsiation som har tagit till sin uppgift att bevaka rättssystemet i Östtimor. Deras rapporter publiceras bland annat i ETAN:s epostutskick. Vissa av dessa översätter vi mer eller mindre helt.

Den här notisen ger en mycket kort sammanfattning av två rapporter från JSMP. Rapporterna har ett lite annorlunda innehåll än vad andra rapporter brukar ha.

I en rapport daterad 2019-02-11 rapporterar JSMP att Dilis distriktsdomstol, distriktsdomstolar är den första instansen i Östtimor, för första gången utdömt ett fängelsestraff för domestic violence, det vi kallar våld i nära relationer eller med en äldre beteckning kvinnomisshandel.

Det är ett mycket vanligt brott i Östtimor och många av JSMP:s rapporter innehåller redovisningar för rättegångar om sådana brott.

I det här fallet dömdes den åtalade till ett års fängelse för att vid upprepade tillfällen ha slagit sin fru och spottat henne i ansiktet inför deras barn.

JSMP anser att domstolen har utfärdat ett orättvist utslag i ett fall med obetalt underhåll

Dilis distriktsdomstol har enligt JSMP utfärdat en orättvis dom i ett fall med påstådda brott mot den åtalades två minderåriga barn representerade av sin mor. Domen är orättvis därför att domstolen inte tog till sig alla bevis, domstolen frågade inte den svaranden om skriftliga bevis när det gällde hans försummelse att enligt överenskommelse betala underhåll. Han menade sig inte kunna betala det och skolavgifter eftersom hans firma hade gått i konkurs, domstolen litade på hans ord. JSMP beklagar också det språk domaren använde när denne sade Det här fallet rör en mindre fråga, det händer hela tiden.

28 - Regeringen sammanträder med representanter för Timor Port SA

Den tillförordnade ministern för planering och strategiska investeringar, Agio Pereira, tog emot representanter för oncessionören Bolloré och cheferna för Timor Port SA vid ett möte för koordinering och information av framstegen för byggnadsprojektet för hamnen i Tibarbukten den 28 mars i regeringsbyggnaden i Dili.

Hamnen i Tibar, som ska byggas 10 kilometer väster om Dili, i Tibarbukten i staden Liquica, är ett prioriterat iinfrastrukturporjekt enligt Östtimor strategiska utvecklingsplan för 2011-2030. Byggandet av den internationella terminale började den 30 augusti 2018 och görs av Timor Port SA, ett offentligt-privat partnerskap mllena Bolloré-konsortiet och Östtimors regering. Hamnen kommer att omfatta två kajer som kommer att kunna ta emot fler än 870.000 container årligen. [Klicka här för ett foto från bygget.]

Efter undertecknandet av det 30-åriga koncessionskontraktet i juni 2016 har Timor Port SA utfört alla projketstudier och miljökonsekvensanalyser och mycket av bolagets tekniska tjänster finns nu i Tibar, där den nya hamnen kommer att ligga.

Hamnen i Tibar kommer att vara en djuphavshamn av senaste snitt med modern utrustning som kommer att tillåta snabb och effektiv hantering av container och varor. Hamnen i Tibor kommer också att ha kapacitet att ta emot större fartyg än den nuvarande hamnen i Dili, vilket kommer att sänka priset på varor och på så sätt sänka priserna för konsumenter. [Klicka här för ett andra foto från bygget.]

Under byggnadsfasen är det beräknat att mer än 1.000 arbetstillfällen kommer att skapas och av dess kommer det stora flertalet att vara för inhemska medborgare. Det här projektet, den största privata investering som någonsin gjorts i landet i offentlig infrastruktur, sänder en signal till andra investerare att Östtimor är ett attraktivt land för att göra affärer.

Utöver den tillförordnade ministern för strategisk planering och investeringar deltog Rafael Ribeiro, VD för Timor Port SA, Eric Mancini Bollorés representant i Asien-Stilla havsregionen, Philippe Jullien, Bollorés utvecklingschef och chef för projektkontoret för hamnen i Tibarbukten.

25 - Nytt utvecklingssamarbete mellan Östtimor och USA

Östtimors ministerium för juridiska reformer och parlamentsfrågor (Ministry for Legislative Reform and Parliamentary Affairs) och Förenta staternas Millennium Challenge Corporationc (MCC) tillkännagav idag, måndagen den 25 mars officiellt den östtimoresiska regeringens Compact Development Team (CDT-TL) för att leda utvecklingen av ett program för att angripa Östtimors utvecklingsutmaningar. MCC och Östtimors regering har arbetat på utveclingen av ett femårsprogram för att minska fattigdeom genom ekonomisk tillväxt. MCC:s styrelse valde Östtimor för ett MCC Compact i december 2017.

Parlamentets talman, Arão Noé da Costa Amaral antog inbjudan att vara ordförande för tillställningen och uttryckte parlamentets stöd. Partnerskapets mål att främja ekonomisk tillväxt överensstämmer med landet utvecklingsprioriteter. Det kommer att bli nödvändigt att möjliggöra lagstiftning runt programmet och jag är glad över att kunna ge er mitt stöd för dessa prioriteringar och deras genomförande, sade parlamentets talman.

Å parlamentets vägnar vill jag till ambassadör Kathleen Fitzpatrick och Förenta staternas folk, våra vänner, framföra vårt tack för deras stöd till Östtimors utveckling, tillade talmannen.

Ministern för juridiska reformer och parlamentsfrågor bekräftade statens fulla engagemang i MCC-partnerskapet. Närvaron av talmannen betonar de statliga myndigheternas starka stöd. I sista hand beror detta programs framgång på alla regeringsdepartements och myndigheters engagemang, sade ministern för juridiska reformer och parlamentsfrågor.

Vårt land förväntar sig att detta partnerskap med Förenta staternas MCC kan representera en vändpunkt i vår ansträngning för att minska fattigdom och utveckla bättre villkor för ekonomisk tillväxt och skapandet av arbetstilfällen. Det är min fasta övertygelse att kommer att uppnå framgång i detta företag, tillade ministern, Fidelis Magalhães.

Vid arrangemanget var också ministern för utbildning, ungdom och idrott, Dulce de Jesus Soares, ministern för offentliga arbeten (Public Works), Salvador Soares dos Reis Pires, vice-ministern för social solidaritet, Signi Chandrawati Verdial, parlamentsledamöter, högre tjänstemän i den offentliga förvaltningen, diplomater, ideella organisationer och näringslivet närvarande.

Ambassadör Kathleen M. Fitzpatrick betonade det framgångsrika samarbet som de två länderna utvecklat under åren. När Östtimor MCC startar denna nya fas av vårt bilaterala samarbete och utvecklar en innovativ och transformerande överenskommelse kommer nyckeln till vår framgång vara styrkan i partnerskapet mellan våra två team, sade ambassadör Fitzpatrick. Jag är förvissad om att det långvariga samarbetet mellan Förenta staterna och Östtimor kommer att resultera i en investering som ökar möjligheterna för hela Östtimor.

Den nationella chefen för Compact development team, ambassadör Constâncio Pinto sade att MCC-programmet kommer att stärka förutsättningarna ekonomisk tillväxt och ytterligare fördjupa relationen mellan folken och regeringarna i Östtimor och Förenta staterna.

Under överenskommelsens utvecklingsprocess kommer CDT-TL att utveckla ett program särskilt med syftet att angripa landets ekonomiska utmaningar gemensamt identifierade av Östtimor och MCC. Överenskommelsens utvecklingsprocess omfattar en informationsdel för att engagera civilsamhället, den privata sektorn och utvecklingspartner i Östtimor.

Med användning av ett angreppssätt lett av landet som avspeglar ett lands egna prioriteringar tillhandahåller MCC tidsbegränsade bidrag och assistans till utvecklingsländer som uppfyller rigorösa standarder för god förvaltning, från kamp mot korruption till respekt för demokratiska rättigheter. I samarbete med lokala partner tacklar MCC några av de viktigaste utmaningar som utvecklingsländer står inför liksom tillgång till el, rent vatten, hälsa, avlopp och utveckling av mänskliga resurser.

Minister Fidelis Magalhães avslutade sitt tal med att uttrycka sin uppskattning av MCC:s medlemmar. Jag saluterar våra MCC-partner och särskilt MCC:s landschef i Östtimor, Hana Scheetz Freymiller, för deras professionalism och hängivenhet under förberedelsearbetet. Mina lyckönskningar till den natinella chefen ambassadör Constâncio Pinto och hela CD-teamet i deras krävande arbetet att utarbeta en ffektiv överenskommelse för Östtimor. Nu är det dags. Låt oss gå till verket, tillade han.

22 - 60 familjer från Östtimor bosätter sig i Indonesien

Kupang. Omkring 60 faamiljer från Östtimor har för närvarande bosatt sig i den indonesiska byn Naktuka i Västtimor och det ökande antalet skapar oro bland indoneserna där, konstaterade en lokal byledare.

Antalet östtomoresiska medborgare från Oecusse som har bosatt sig Naktuka har tenderat att öka de senaste tre åren, trots att området till hör Indonesien, sade Kain Maus, ledare i deldistriktet Amfoang Timur i Oelamasi idag.

När han talade med Antara i Oelamasi, Kupang-distriktets huvudstad, konstaterade Maus att omkring 60 familjer, eller omkring 200 människor från enklaven Oecusse, för närvarande är bosatta i byn Naktula. De har tagit land som i verkligheten till hör Indonesien i besittning.

Antalet familjer från den här östtimoresiska enklaven har ökat från 40 till 60 under de senaste tre åren, sade han och tillade att detta förhållande har skapat allvarliga betänkligheter hos de indonesiska medborgare som bor i deldistriktet Amfoang Timur.

I själva verket hade de traditionella ledarna i Östtimors enklav Oecusse för flera år sedan officiellt erkänt att byn Naktula var en integrerad del av Indonesiens terrotorium, konstaterade Maus.

Deras erkännande hade också överlämnats av dessa traditionella ledare för Oecusse till den indonesiske utrikesministern vid ett möte för att lösa graänsfrågan mellan Östtimor och Indonesien för åtskilliga år sedan, anmärkte han.

Maus sade att de nu i Naktuka boende familjerna från Östtimor har östtimoresiska identitetskort. De borde göras medvetna om det faktum att byns område som de bosatt sig i tillhör Indonesien-

Tidigar var Östtomor en av Indonesiens provinser. Men det blev en självständig stat som en följd av självständighetslägrets seger inom det östtimoresiska samhället i den av Förenta Nationerna anordnade folkomröstningen 1999.

Då var Indonesiens ekonomi relativt svag som en följd av dess allvarliga ekonomiska kris och Australien, regerat av John Howard, pressade Indonesiens president B. J. Habibie att snabbt lösa Östtimorproblemet.

I en intervju med ABC erkände Habibie Howards påtryckningar som det avslöjades i dess nyheter med rubriken Howard pressade mig för en östtimoresisk folkomröstning: Habibie (16 november 2008).

20 - Livsmedel och mode tar vatten från fattiga: WaterAid

Livsmedel och kläder importerade till rika västländer gör det svårare för många fattiga och marginaliserade samhällen att få sin daglia försörjning av rent vatten, varnar en ny rapport från WaterAid.

När höginkomstländer köper produkter med avsevärt vattenavtryck - den mängd vatten som används i produktionen - från länder med lite vatten uppmanar WaterAid på Världsvattendagen (fredagen den 22 mars) att produktionen av dessa varor ska göras mera hållbar och konsumenter att tänka sig för inför sina inköp.

Asien-Stilla havsregioens länder ordnade efter sämsta tillgången til dricksvatten:

19 - CAVR: Rättvisa för offer för tidigare brott saknas

direktören för Vänskaps-, sannings och försoningenkommissionen (Commission of Friendship, Truth, and Reconciliation - AVR), Hugo Fernandes, sade att det inte finns någon rättvisa för offren för brott begångna 1974-1999, därför att förövarna fortfarande är fria.

Han sade att brottem mot mänskligheten i Östtimort i det förgångna till största delen begicks av soldater ur de indonesiska militära styrkorna som nu leve utomlands, men en del av förövarna lever fortfarande i landet.

Han sade att för några år sedan rekommenderade n rapport från CAVR regeringen att genom justitieministeriet genomföra ytterligare utredningar och ställa förövare inför rätta, men hittills har detta inte skett.

Det finns ingen rättvsia för de överlevande därför att många av förövarna är utomlands, men en del av dem finns i landet. Rättsprocessen har inte rört sig, sade han när han talade under ett rundabordssamtal om bättre förebyggande av grymma brott med genderbakgrund organiserd av Organization Belun i Dili nyligen.

Han tillade att det inte finns någon rättvisa därför att Östtimor inte har någon juridisk makt att fånga förövare i andra länder, så förövarna är kvar i frihet.

Ledaren för organisationen ACbit, Manuela Leong, är bekymrad över implementeringen av lagen, därför att konstitutionen garanterar rättvisa för alla, men en del grupper står fortfarande inför diskriminering.

Hon menar att efter att Östtimor vunnit sin sjävständighet många fall av sexuellt våld äger rum i hemmen och i samhället, därför att det inte finns någon rättsprocess mot förövarna, som begått brott i det förgångna.

Det sker ständigt beroende på straffriheten. De brott mot mänskligheten som ägde rum i det förgångna har inte lösts. Människor lär sig av detta och tror sig kunna begå dessa handlingar utan konsekvenser därför att det inte finns några straff, det finns ingen omedelbar rättsprocess i vårt land, sade hon.

Hon är också bekymrad över antalet sexualbrott som sker i Östtimor efter självständigheten och att sådana handlingar begås av familjemedlemmar eller grannar och inte någon fiende.

19 - Skateboardåkning stärker ungdomar

Jakarta. Att falla, stå inför hinder och göra det bästa av en situation kan vara vardagligt för unga människor i Östtimor, men dess växande skateboardscen ger allt det en helt ny mening.

Skateboardåkning började först i Dilis utkanter för lite mer än 10 år sedan, när en grupp lokala skateare - mer baserat på passion än erfarenhet - byggde sin egen skatepark, som sedan dess har blivit hjärtat i en växande trend.

Fortfarande den enda skateparken i hela Östtimor och år av energisk användning har gjort den farlig och oförutsägbar. Trots det har bräckta brädor och sprucken betong inte gjort något för att knäcka skatearnas beslutsamhet.

Skataren från Dili Azefio Da Costa De Jesus säger att trots att skating fortfarande är ett nytt fenomen för samhället hoppas han att dela kunskap genom skateboardåkning och visa människor hur de kan använda den på rätt sätt.

Östtimor är en ny och underutvecklad nation så det finns bara en skatepark i hela landet, berättade 20-åringen för The Jakarta Post på telefon. Dess skick är dåligt, den har många hål och utrymmet är för litet för att skatea.

Han säger att det är oacceptabelt jämfört med skateparker i andra länder och hoppas att anläggningar kan bli bättre i framtiden för att scenen verkligen ska kunna frodas.

Min dröm är att om skateparken i Dili skulle kunna vara lika bra som i grannländer […] och bygga skateparker i hela landet för att engagera många människor, sade han.

En organisation i Melbourne, Timor Skate Inc., arbetar nu för att get Timors skateare den park de verkligen förtjänar.

En planerad renovering av parken - i samarbet med organisationen Ba Futuru, som har den existerande parken - skulle låta ungdomarna att skatea på en anläggning som håller internationell standard.

Det skulle ge de redan passionerade och skickliga skatearna en plats att utveckla sitt kunnande och stärka en kultur präglad av frihet, kreativitet och gör-det-själv-attityd - någonting de med stor iver ser fram emot.

Det skulle öppna dörren för blivande skateare och också ge utlopp åt åt kreativitet och fysisk verksamhet hos alla ungdomar, som trots att de utgör över 60 procent av befolkningen, som till stor del saknar möjligheter för utbildning och arbete.

Över 40 procent av Östtimors befolkning lever nu under fattigdomsstrecket och bara 20 procent av barn under skolåldern rapporteras vara inskrivna i skolor.

En medianålder på mindre än 19 år betyder att ansvaret till stor del ligger på ungdomen för att främja positivitet och förändring i Östtimors samhällen.

Timor Skate Inc.:s ordförande Nick Oats, som nyligen har gjort ett antal besök för att studera skatescenen och livsstilen, sade att den ger inspiration och uppmuntran till människor som erbjuds lite annat.

För ungdomar i Östtimor i allmänhet finns det begränsade möjligheter, vare sig det gäller utbildning, arbetstillfällen eller fritidssysselsättning, sade han.

När det gäller positiva, kreativa, adrenalinframkallande aktiviteter som du kan göra, är skateboardåkning fantastiskt. Det hjälper till att bygga upp motståndskraft, skapa sammanslutningar och ger utlopp för energi, som annars skulle kunna gå till mindre konstruktiva syften.

Med personal som alla har bakgrund i skateboard eller direkt har dragit fördel av skating, är skatings positiva inflytande någonting som människor i Timor Skate kan relatera till i första hand.

De organiserade nyligen ett insamlingsarrangemang tillsammans med Decks for Change i Melbournes Reverence Hotel, känt som punkställe. Baren var fylld med skateare och musikälskare som lyssnade på nya och etablerade talanger från hela Australiens musikscen.

Framträndandet visade de djupa banden mellan skateboarding och musik, särskilt punkrock och dess varianter. Raangemanget gav mer än 2.000 dollar och visade de preliminära ritningarna för skateparken, som gjorts i samarbete med några av Dilis egna fanatiska skateare.

Organisationens vice ordförande Wade Trevean, som har hjälp till med att skapa fler än 120 skateparker i hela världen i länder som Nepal, Palestina och Irak, menar att skating har en unik förmåga att bryta barriärer och uppmuntra allasorters människor att delta.

Jag har bevittnat unga och gamla, rika och fattiga, manliga och kvinnliga och människor med olika kulturell och religiös bakgrund i harmoni fylla sina anläggningar, säger Trevean.

Allt detta har skapats genom ett utrymme som inte har ett manus, regler, avskräckande stängsel eller kostnader för att delta.

18 - MDF: Made in Timor-Leste

[I originalet finns en mängd fina fotografier, klicka på källänken längst ner för att få se dem. Tommy Pollák/Östtimorkommittén]

I Östtimor är ett stort antal produkter på affärernas hyllor importerade. Det beror på begränsad tillgång och att den inhemska marknaden är liten, vilket gör import tillen ett ekonomiskt val.

På senaset tiden har emellertid lokalt producerade hantverksprodukter långsamt börjat krypa upp på hyllorna.

Genom Market Development Facility (MDF) och andra utvecklingsorganisationers arbete för att diversifiera ekonomin och starta tillverkning finns några framstående speciella produkter från lokala bolag och kooperativ tillgängliga. De förtjänar att visas upp. Efter att ha sett vad som finns i affären, kan du tänka dig för innan du sträcker efter ditt vanliga australisak eller indonesiska märke.

Över en kopp starkt, svart östtimoresiskt kaffe ägna en stund åt att låta dig frestas av Östtimors autentiska smaker och upptäcka det arbete som sker för att stödja lokala producenter.

Den timoresiska specialteten kaffe rankas bland de bästa i världen! Den unika kaffesorten skapas av den sällsynta nturliga korsningen Hibrido de Timor, som kombinerar sorterna Arabica och Robusta. En producenter stödda av MDF har arbetat hårt för att få större erkännande för att säkra att dessa specialblandningar får en framskjuten placering på marknaden, vilket i sin tur ökar inkomsterna för kaffeodlarna.

MDF:s första satsning på kaffe var med Café Brisa Serena, en inköpare och exportör i Letefoho, för att skapa ett kvalitetssystem för kaffeexport. Från detta samarbete växte tanken på att förbättra kaffekvaliteten och MDF stödde bildandet av Assosisaun Café Timor, ett kooperativ med 37 medlemmar från kaffeindustrin inriktade på att öka volymen, förbättra kvaliteten och värdet på kaffe i Östtimor. Kooperativet har nyligen öppnat ett kaffeprovningslaboratorium som låter producenter, köpare och baristor komma och prova kvaliteten på de bönor de producerar och köper.

MDF samarbetar nu också med Agora Food Studio, en pionjär för lokal matlagning och kaffe för att hjälpa dem att marknadsföra vad de görbättre så att turister lämnar med en djupare insikt i timooresisk matlagning. Underblåst av en koffeinkick är det full fart framåt när det gäller kaffesamarbete i MDF!

Nästa du sträcker dig efter pulverkaffet, överväg att byta till en läcker, lokalt odlad blandning från Maubisses berg eller Ermeras sluttningar.

Jordnötter är en stapelgröda i Östtomor. Du kan finna dem i sina skal på tallrikar på marknaden, hängande i plastpåsar i gatukiosker eller rostade eller kanderade föropackade i butiker. Du kan också hitta dessa smakrika nötter malda till prima jordnötssmör. För att göra sådan kräm för ditt bröd så skalas, rostas, kyls, bleks, mals och packas efter skörd.

MDF stöder People’s Trade Company för att förbättra dess märkes- och kommunikationsstrategi, så att mer av dessa lokala produkter säls på olika marknader i Östtimor. Jordnötssmör är en av de delikata produkter som har dragit fördel av bättre synlighet på hyllorna. Andra lokalt producerade produkter från PTC är kokosnötsolja, marmelad, örtte, söt basilikakrydda och kakor. Vad mer vill du ha i ditt skafferi?

Roligt faktum: när hushåll i Östtimor lagrar sina jordnötter så hänger de i vissa trakter upp säckarna i trädtoppar så att de inte kan nås av några djur!

I Östtimor anses en måltid inte komplett utan en ångande hög med luftigt, vitt ris på din tallrik. Så med ett av de mest populära livsmedlen i Östtimor, varöfr skulle du inte lokalt odlat, skördat och packat ris när det är färdigt och väntar på att bli plockat i snabbköpet?

MDF stöder Acelda för att förbättra förbindelsen mellan producenter av lokalt odlat ris och olika marknader i Östtimor. Acelda introducerade Östtimors första lokala rismärke Fos Timor i september 2014, vilket var en viktig milstolpe för landet i konkurrensen med importerat ris. MDF stöder Aceldas marknadsföringav dess pordukter såatt de kan konkurrera med importerade produkter.

TOMAK:s senast exportstudie visar den verkliga potentialen för produktion och export av rött ris. Följ hä för ytterligaere information om risköparnas framsteg de kommande månaderna!

Varför inte välja ett gott snacks som inte bara är lokalt framställt utan också gagnar kvinnokooerativ i Östtimor? Bananchips görs av lokala grpper som använder omogna bananer för att försäkra sig om ett frasigt knaprande; bananerna tvättas, skalas, skivas steks slutligen omkring fem minuter för att skapa den slutliga produkten.

Bananchips är en annan produkt som säljs av PTC. MDF stöder PTC för att öka fattiga kvinnliga producenters inkomster från ökad försäljning av förädlade livsmedel under Aroma Timors varumärke. Det stöder PTC genom förbättrad märkning och utveckling av kapaciteten hos marknadsföringsgruppen.

Visste du att till och med kan byta till lokalt producerat, timoresiskt salt? Ja, det kan finnas en mängd indonesiska importvaror som du är mer familjär med men NPM Industries är Östtimors första kommersiella saltproducent och expanderar långsamt för att ta plast på saltmarknaden med sin jodberikade produkt.

MDF stöder NPM Industries för förbättring av driften i dess anläggning utanför Dili och främja lokalt producerat salt i Östtimor. Genom samarbetet har MDF engagerat tekniska experter för att utbilda de lokalt anställda hos NPM i drift av prov- och reningsnaläggningen, introduktion av modern skördeteknik och främjande av det första lokalt producerade jodberiakde saltet i landet.

Det finns ingenting mera delikat än en nyplockad jordgubbe! I Maubisses berg, precis vid den rätta tiden, växer jordgubbar i överflöd. Och utöver att vara delikata precis som de är, så kan de också göras till smaskig sylt av lokala kooperativ.

Jordgubbssylt görs också av People’s Trade Company och gruppen har också experimenterat med jordgubbste. Jordgubbsodlare i den här regionen har fått stöd från projekt USAID’s AVANSA Agrikultura. Och det är inte bara jordgubbar, PTC köper in en rad lokalt odlade säsongsberoende frukter som mango och papya för att göra smakrika marinerade grönsaker och konserver.

Tills nyligen var det enda velt för att köpa färskt kött den lokal marknaden på vilken det fanns frågetecken för kvaliteten, hygienen, hanteringen, transportern och vägningen. Men nu kan du köpa lokalt producerat kött från den lokala slaktaren och utvalda snabbköp.

Med MDF-stöd har den lokala slaktaren Talho Moris varit i stånd att öka sin förmåga från 11 kor till 17 kor i veckan. Det etyder att det finns en större mängd nötkött som säljs varje månad till Dilis köttälskare. Från köttfärs till filé, det finns styckningsdelar att avnjuta!

MDF har arbetat med lokala snabbköp för att förbättra kunders medvetande om inhemska produkter. I stora snabbköp som Pateo har det varit uppmuntrande att ha en särskild, mycket synlig del med inhemska produkter liksom att använda utstickande skyltar för att identifiera lokalt producerade produkter.

Som medvetna konsumenter kan vi delta i att stödja dessa inhemska produkter och välja dem framför de importerade sorterna. Dessa medvetna inköp hälper till att stödja lokala jordbrukare, lokala företag och i sin tur den östtimoresiska ekonomin. Och låt oss inte glömma att det är mycket bättre att konsumera lokala, säsongsbundna produkter. Nästa gång du är i snabbköpet, tänkt till en extra gång över vad du lägger i din korg och var stolt över de timoresiska produkter du kan ta medig hem!

14 - USA:s landsrapport om mänskliga rättigheter i Östtimor

Östtimor är en parlamentarisk flerpartirepublik. Efter parlamentsval i maj, som var fria, rättvisa och fredliga, blev Taur Matan Ruak premiärminister, ledare för en koalitionsregering med tre partier. Presidentvalet i mars 2017 och parlamentsvalet i juli var också fria och rättvisa. När minoritetsregeringen misslyckades med att få igenom sin budget upplöste president Francisco Guterres Lu Olo parlamentet och utlyste ett nyval, som ägde rum i maj. I motsats till tidigare år genomfördes dessa val utan omfattande hjälp från det internationella samfundet.

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att ställa medlemmar av säkerhetsstyrkorna, som använt övervåld, inför rätta, men en offentlig uppfattning om straffrihet är att den består.

13 - JSMP:s sammanfattning av rättegångar i Suais distriktsdomstol

Judicial System Monitoring Programme (JSMP) har under december 2018 följt 18 rättegångar vid Suais distriktsdomstol. Här återger vi bara sammanfattningens tabeller.

12 - Bara en tredjedel av Östtimors SIM-kort är aktiva, färre än hälften använder data

Östtimor avslutade det tredje kvartalet 2018 med mer än 1,5 miljoner mobilabonnemag, rapporterar Lusa. Källor i de två största mobiloperatörerna, Timor Telecom (TT) och Telcomcel, erkänner att många kunder har mer än ett abonnemang och att bara omkring 500.000 abonnemang hos de tre operatörerna är aktiva.

Av detta antal har mindre än hälften aktiverat dataöverföring i sina nät på grund av höga priser. Av de 1,5 miljonerna mobilabonnemangen är bara 250.000 anslutna till 3G ellerr 4G nät.

Representanter för TT och Telcomcel tror att det finns tillväxtpotential, även om det inte bara beror på ökad konkurrens utan också förbättringar av tjänsterna, särskilt internationella fiberkablar. Operatörerna är också tveksamma till att en fjärde operatör på marknaden skulle vara i stånd att få sina investeringar lönsamma på grund av en redan mättad marknad.

**Totalt antal fall följda av JSMP: 18**
Paragraf	Typ av fall	Antal fall
145 i brottsbalken och 2, 3, 35(b) och 36 i lagen mot hustrumisshandel	Enkla brott mot fysisk integritet betecknade som hustrumisshandel	2
177 i brottsbalken	Sexuellt missbruk av minderårig	1
172 i brottsbalken	Upprepade våldtäkter	1
23, 24, 139(g) i brottsbalken, 2, 3, 35(b) och 36 i lagen mot hustrumisshandel	/// Upprepade mordförsök//// karakteriserade som hustrumisshandel	1
138 i brottsbalken	/// mord ///	1
23 och 138 i brottsbalken	Mordförsök	1
251 i brottsbalken	Mordbrand?????	1
259 i brottsbalken	Upprepad skadegörelse	1
Totalt		18

**Totalt antal domar följda av JSMP: 10**
Typ av straff	Antal fall
Fängelse	1
Villkorligt fängelse (§ 68 i brottsbalken)	2
Böter (§ 67 i brottsbalken)	1
Godkänt tillbakadragande av anklagelse (§ 262 i brottsbalken)	5
Frikännande	1
Totalt	10

**Totalt antal ajournerade fall följda av JSMP: 5**
Orsak för ajournering	Antal fall
Fångtransportbilen fungerade inte	1
Inget bränsle till fångtransportbilen	1
Svaranden frånvarande	3
Totalt	5

Operatörerna kommenterade också kostnaderna för internet i Östtimor. De omåttliga priserna för en långsam tjänst fionns på grund av att den timoresiska regeringen inte har valt en internationell fiberkabel, sade de lokala operatörerna till Lusa. Denna situation, hävdar högre tjänstemän iTimor Telecom och Telkomcel har lett till att Östtimor de senaste åren har betalat 50 miljoner dollar för satellitförbindelser, en tjänst betydligt dyrare och med sämre kvalitet än optisk fiber.

Att betala 200 dollar per Mbps, när grannarna betalar 2-8 dollar, gör det omöjligt att förbättra kvalitet, hastighet och priser, sade en högre industritjänsteman till den portugisiskanyhetsagenturen. Bland de olika lösningar som, enligt operatörerna, är tillgängliga finns en förbindelse över land eller i havet till den indonesiska öhalvan, vilket skulle kosta omkring 5 miljoner dollar.

12 - Filippinerna och USA startar årets Stilla havs-övning som också går till Östtimor

MANILA, Filippinerna. Den av USA ledda multilaterala humanitära missionen startade årets övning under Pacific Partnership i måndags.

Filippinerna är ett av övningens stopp tillsammans med Malaisia, Östtimor, Thailand, Marshallöarna, Mikronesien och Vietnam.

Stoppet i Filippinerna var i staden Tacloban, andra gången det är där sedan de årliga övningarna övningarna startade 2014.

Syftet med PP 2019 är att öka lokala regeringsenheters, myndigheters och andra sektorers kapaciteter att hantera katastrofer utan att råka i panik utan på ett lugnt sätt, sade den centrala kommendören generallöjtnant Noel Clement.

I gengäld lär sig också våra utländska partner från våa erfarenheter och hjälper till att formulera multinationella regler för katastrofhantering, sade han.

Årets två veckor långa övning leds av USA-flottans kapten Randy Van Rossum, befälhavare för första jagarskvadronen och hans stab ombord på de snabba transportfartygen USNS Brunswick (T-EPF 6) och USNS Fall River (T-EPF 4), meddelade USA-ambassaden i Manila i ett uttalande.

I det här uppdraget kommer experter på teknik, medicin och katastrofhantering att samarbeta med varje värdland för att genomföra civila projekt, hälsovårdsarbete, medicinska symposier och katastrofutbildning.

Årets övning fokuserar på förberedelser för nödlägen och katastrofer, förbättring av lokala myndigheters kapacitet, ökade regionala samarbeten och multilatera operationer, sade Taclobans bormästare Cristina Romualdez.

08 - Hjälper eller hindrar migration Östtimors utveckling?

Med ekonomisk diversifiering väsentlig för oljeberoende Östtimor, är det dags att ta en närmare titt på migrationens effekter.

Ekonomisk diversifiering är tvingande åtgärd i Östtimor, trots det har överväganden om arbetskraftsmigration - och dess interaktion med utveckling - förblivit obeaktade. Östtimor är världens näst-mest oljeberoende land, oljan ger staten 90 % av dess inkomster. Då en del studier förutsäger att dessa inkomster tar slut 2025 är diversifiering livsviktig för fiskal stabilitet. Medan turism, jordbruk och fiske har betonats som fokusområden utan olja, har ett fenom förblivit anmärkningsvärt frånvarande i utvecklingsplaner och diskussioner: migration.

Efter självständigheten 2002 har ekonomiska faktorer ersatt konflikter som det huvudsakliga motivet för utvandring från Östtimor. Bilaterala överenskommelser med Australien och Sydkorea erbjuder formella vägar för arbetskraftsmigration och det finns också timoresiska grupper i Indonesien, Filippinerna, Portugal och, mest signifikant, Storbritannien. Uppskattningsvis 16.000 till 19.000 lever och arbetar i Storbritannien. De flesta navänder en möjlighet för dem födda före självständigheten att ansöka om portugisiskt medborgarskap, dessa migranter betraktas som portugisiska medborgare av ut- och indvandringsstaterna och det här kommande migrationsmönstret har fått liten uppmärksamhet.

Ändå är denna trend värd att tas på allvar. Värdet på erhållna överföringar gör arbetet till Östtimors största exportvara efter olja och har gått om kaffe. Uppskattningsvis 43 miljoner dollar överfördes till Östtimor 2017 med 63 % av detta från Storbritannien. Dessa siffror inkluderar inte kontantöverföringar och den nyligen populära plattformen Moneygram, så beloppet är förmodligen sörre. Överföringar bidrar till levnadskostnader, utbildning, boende och små äfferr till migranters familjer i Östtimor.

Betydelsen av migration som ett alternativt sätt för timoreser att förtjäna sitt levebröd kommer troligen att bara växa. Utveckling åtföljs vanligen av ökande migration trots anekdotsik retorik om motsatsen. Social och ekonomisk utveckling förstärker människors strävan och förmåga att migrera. Detta är tydligt både i den ökande emigration som utvecklas samtidgt med Östtimors utveckling sedan självständigheten och migrationsmönstern i grannarna i Sydostasien och Stilla havet. Med 60 % av befolkningen under 25 år och få möjligheter till arbete för utexaminerade som strömmar ut på arbetsmarknaden är migration särskilt lockande för unga människor. I en studie 2007 svarade mer än 85 % av de tillfrågade att de inte visste när migranterna, som överför pnegar, skulle återkomma, vilket antyder att emigranterna skulle kunna stanna utomlands.

Så, är migration bra eller dålig för utveckling? Migrationsoptimister ser boomen för överföringar, kunskapsvinster och intresse för utvandrade som exempel på positiva botten-upp- eller självhjälps-utveckling, i vilken migranter är förändrings- och innovationsagenter. Som motsats citerar migrationspessimister kunskaps- och styrkeförluster och argumenterar att överföringar eldar på iögonenfallande konsumtion av importerade varor snarare än produktiva företag. Denna syn antar att migration förvärrar underutveckling, uppmuntrar beroende och fördjupar global ojämlikhet.

I verkligheten är migrationens påverkan på utveckling varierad, flerdimensionell och mycket beroende av sammanhanget. Det är väsentligt för ett land som tidigare inte erfarit knytningen migration-utveckling som Östtimor att se längre än än sådana polariserande debatter. Även om individer, familjer och till och med samhällen kan dra avsevärda fördelar, är migration ingen lösning för att övervinna strukturella begränsningar för utveckling.

Att fria till en nations emigranter kan inte lösa felaktig makroekonomisk politik, korruption eller socioekonomisk ojämlikhet. Politiker, policymakare och utvecklingsarbetare i Östtimor måste vara på sin vakt mot att sätta sitt hopp till arbetskraftexport. De förhållanden som främjar emigration som låg inkomst och produktivitet, politisk instabilitet och en underutvecklad privat sektor, är exakt de som avhåller migranter från att investera hemma. Utmaningen för Östtimor ligger i att inse att medan migration potentiellt kan bidra till utveckling, så är det de specifika keonomiska, politiska och sociala förhållandena i de sändande och mottagande staterna som bestämmer i vilken utsträckning detta maximeras.

Med det nyligen gjorda tillkännagivandet av International Organization of Migration att Östtimor utvecklar sin första migrationsprofil, tycks det som om migration till slut dykt upp på radarskärmen. Med dagen för brexit närmande sig den här månaden är migrationens framtid, särskilt till Storbritannien, osäker. Timoresiska grupper har redan etablerats i Irland och kan komma att grundas på andra ställen i EU om denna väg skulle begränsas. Oavsett hur det går, så är arbetskraftsemigration av ökande betydelse för Östtimors utveckling och för tillfället så förblir köerna utanför Portugals ambassad - kärt kallad passaffären - långa.

Claire Millar är en australisk utvecklingsarbetare inom socialpolitik och byutveckling som specialiserat sig på migration och kulturell mångfald. 2017 forskade hon vid Amsterdams universitet om timoresisk migration till England och dess förhållande till Östtimors utveckling.

07 - Babcock rapporterar framgångsrikt första år för H175 i Timor

Babcock Australasia, ett flyg- och försvarsbolag, firar sitt första år med drift av Airbus H175 helikoptrar i Östtimor efter att ha registrerat nästan 1.400 flygningar til havs öfr olje- och gaskunder.

[Originalet har här ett foto från Babcock med två helikoptrar och bildtexten: Under 2018 noterade Babcock 1,274 flygtimmar i 1.365 sktorer och bolaget fick mycket positiv återkoppling från passagerare som lovordade H175:s bekvämlighet.]

Bolaget, som har två H175 för persontransporter, sök-och-rädda operationer och medicinska uppdrag i Timorhavet, rapporterar 98 procents tillgänglighet för de första 12 månaderna efter starten i januari förra året.

Airbus har tillsammans med Babcock utbildat 27 piloter och mekaniker på H175 före leveransen och Babcock har sedan dess anställt 19 timoreser på Dili-basen, bland dem fyra lokala ingenjörer som utbildas hos Airbus Helicopters högkvarter i Marignane, Frankrike.

H175 ger lugna flygningar med lägre kabinbuller, stora fönster för ökad sikt och förbättrade nödutgångar, bekväma säten och klimatkontroll i kabinen.

Redan i tjänst på Nordsjön, i Västafrika och Mexikanska golfen liksom Östtimor …

… sade James Adams, ConocPhillips chef för Global Aviation Safety Assurance. Framgången för vår verksamhet i Timor beror på det mycket goda samarbetet mellan Babcock Offshore Services och Airbus Oil & Gas support-grupp.

06 - Fiberkabel skulle förbättra internetaccessen i Östtimor

Kvaliteten och priset på internetaccess i Östtimor kommer bara att förbättras om landet reducerar kostnaderna genom att bygga en fiberoptisk sjökabel. Så sade Michael Auckland, chefen för Australiens fjärde största telekombolag, Vocu group. I samtal med Lusa sade han att det kan finnas nationell konkurrens i Östtimor, men utan kabeln kommer priserna att förbli astronomiskt höga.

Enligt honom använder operatörerna i Östtimor 12 miljoner dollar per år för att köpa access till det internationella nätverket över satellit och det beloppet multipliceras sedan för kostnaden för kunderna, som har en långsam och instabil tjänst. Vocus group är intresserade av ett partnerskap med Östtimor för en eventuell förbindelse från landets södra kust till North Western Cable System som passerar vid havsgränsen mot Australien i Timor-havet.

Östtimor skulle kunna spara 40 miljoner € genom bättre inernetaccess med interantionell fiberlänk

Östtimor skulle kunna spara upp till 40 miljoner € med en internationell fiberförbindelse som snabbar upp internetaccessen, som är bland de dyraste i världen enligt studien Speed Matters, rapporterar Lusa. Studien uppskattar att förbättrad internetaccess skiulle kunna leda till en årlig ökning av löner på 23 miljoner dollar med upp till 16.000 nya arbetstillfällem. Uppgjord av det australiska Monash-universitetet och Market Development Facility (MDF) analyserar studien fördelarna för Östtimor att upprätta en internationell fiberförbindelse.

Den visar att kostnaden för data är extremt hög i Östtimor medett genomsnittspris på 500 dolla per Mbps jämfört med 8,10 dollar i Indonesien, 2,09 dollar i Australien och 8,10 dollar i Kambodja. ITU-uppskattningar indikerar att de n genomsnittliga internethastigheten i Östtimor är 25 gånger långsammare än i andra länder i Asien och Stillahavs-området. Studien visar att bara 12 porcent av mobiltelefonabonnemang i Östtimor har 3G-accces, trots att nätet redan täcker 97 procent av befolkningen. Bara 25 procent av timoresiska människor använder internet regelbundet, ordentligt under värlsgenomsnittet på över 40 procent och genomsnittet i Asien-Stilla havet på 41,5 procent.

05 - Kampsportgrupper: risker, hot och möjligheter

Förra veckan krävde befälhavaren för Östtimors militär,-generalmajor Lere Anan Timur militära insatser för att bekämpa kampsportgrupper (Martial Arts Groups - MAGs). Även om MAG-våld utgör ett hot mot allmänhetens säkerhet, så misslyckas militära insatser att gå till botten med porblemens orsaker och skulle till och med kunna göra mer skada än nytta. För att förstå varför militära insatser inte kommer att lyckas, så undersöker den här bloggen på de underliggande trender som har lett till uppgången för MAG, de potentiella hoten och möjligheterna som MAG utgör och lösningar på dessa problem med ungdomsvåld.

MAG:s måste förstås i ett sammanhang av flera demografiska, ekonomiska och politiska faktorer i Östtimor.

Den första är Östtimors ungdomspuckel. Landet är ett av de yngsta i världen med 70 % av befolkningen under 30 och 50 % under 18 år. Höga födelsetal betyder att denna trend troligen kommer att hålla i sig den närmaste tiden.

Trots att en ökande ungdomsmängd kan betyda mer dynamik ock innovation i ett land, kan det vara ett problem om ekonomin inte kan absorbera den nya arbetskraften. Detta leder till den andra faktorn: en brist på arbetstillfällen för timoresiska ungdomar. Östtimor lider av anmärkningsvärt höga arbetslöshetstal med bara en fjärdedel av av befolkningen i arbetsför ålder sysselsatt i den formella ekonomin. Data antyder att arbetslösheten blir värre och värre varje år, särskilt för unga människor som examineras från universitet och yrkesskolor. Så till exempel, av de 8.600 unga människor som fick yrkesutbildning 2017 hittade bara omkring 800 arbeten - mindre än 10 %. Mycket enkelt, det skapa inte tillräckligt många nya arbetstillfällen för att tillgodose den växande ungdomsbefolkningens behov. Det beror till inte ringa del på regeringens brist på investeringar i icke-olje-ekonomin.

Den tredje faktorn är Östtimors inadvekata utbildningssystem. Å ena sidan fortsätter för många elever att lämna skolan i förtid, i vissa fall därför att familen inte betonar betydelsen av utbildning. Å andra sidan så finner unga människor som går ut från universitet eller yrkesutbildningar ofta att de inte har de nödvändiga färdigheterna för de jobb som finns. Icke-timoresiska arbetare med rätt utbildning är således anställda på tjänster som skulle ha kunnat gå till inhemska arbetskraft. Ett utmärkt exempel är oljesektorn, där de flesta arbetena i Tas Man-projektet kommer att gå till utländksa tekniska experter och bara tillfälliga byggnadsarbeten till timoresiska arbetare - även om dessa också skulle kunna gå till utlänningar. Problemet är ett utbildningssystem med låg kvalitet som inte förbereder de studerande för kraven på arbetssyrkan.

Tillsammantaget har dessa trender resulterat i en befolkning av unga som, utan skolgång eller arbete att fylla sina dagar med och litet hopp för framtiden, naturligtvis kommer att söka andra former av social interaktion, stimulans, självrespekt och mening. MAG:s fyller alltså ett hål i ett samhälle format av brist på möjligheter för ungdomar. Lockelsen hos MAG:s ökas av dt faktum att det finns få alternativa gemenskaper såsom idrottslag, klubbar, frivilligorganisationer eller andra organisationer för unga personer.

Det är värt att notera att medlemskap i MAG:s inte är det enda sättet på vilket unga har reagerat på dessa trender. Organiserad brottslighet - inklusive smuggling, trafficking, olaglig trädavverkning och jakt - är ett lockande val för unga människor som söker både en inkomstkälla och ett socialt nätverk. Det är medlemskap i gäng. I själva verket, om man betänker myriaderna av olagliga organisationer som skulle kunna försöka rekrytera från en befolkning av arbetslösa och frustrerade ungdomar, skulle MAG:s kunna betraktas som relativt snälla.

Trots det så är MAG:s ett potentiellt hot mot Östtimors fred och säkerhet på minst tre sätt.

För det första, våldsam konkurrens mellan MAG:s kan leda till sårade och i vissa fall döda. Det är ett problem för de boende i vissa områden som rapporterar att de känner sig osäkra för att gå ut nattetid på grund av hotet från ungdomsvåld. Men det är mest ett problem för MAG-medlemmarna själva, som skulle kunna förlora livet på grund av en obetydlig dispyt. Fallet nyligen när en ung man dödades i ett bråk mellan MAG:s i Hudi Laran i Dili illustrerar den mänskliga kostnaden för organiserat ungdomsvåld.

För det andra, MAG:s kan visa sig vara användbara verktyg för opportunistiska politiker som vill underblåsa oro eller skapa kriser för sina egna politiska syften. Som många analytiker har konstaterat så var Östtimors kris 2006 inte en spontan explosion av våld; i stället riktade vissa politiker MAG:s att delta i plundring och andra former av kriminalitet som ett led i en uträknad politisk strategi med målet att minska förtroende för regeringen. Till och med i dag anvnder många ledare MAG:s för att öka valdeltagandet i sina valkretsar och skrämma väljare och motståndare. Så länge som det finns ett övermått av ungdomsorganisationer som verkar i skuggan av lagen, kommer politiker att manipulera dem för att uppnå sina egan mål på nationell nivå. Så existensen av MAG:s utgör indirekt ett hot mot Östtimors demokrati och politiska processer.

För det tredje, och mest relevant för generalmajor Leres uttalanden nyligen så kan själva rädslan för MAG:s framkalla kraftiga åtgärder från staten som undergräver laglydnaden. Östtimors konstitution säger klart att polisstyrkans (PNTL) roll är att upprätthålla ordningen medan militärens (F-FDTL) roll är att avvisa externa hot. Därför skulle varje militär åtgärd av F-FDTL mot MAG:s bryta mot lagen föra in på ett sluttande plan mot ökat militär inblandning i inrikes frågor. Som exempel runt om i världen visar så kan det, när militären en gång vidgat sitt mandat inrikes även när det gäller ett antaget nödläge, bli otroligt svårt att återställa det. Också polisen har ofta reagerat mot MAG:s med brutala metoder som alienerar lokalbefolkningen driver PNTL längre bort från dess uttalade strävan till lokalt arbete. I detta avseende är den största negativa följden av MAG:s kanske inte dera våld utan statens.

Det är viktigt att hålla oron över MAG:S under kontroll. Medan MAG:s utgör en utmaning, så demoniseras de ofta i den offentliga debatten och görs till ett större problem än de är. Trots allt är det bara 4 procent av poliserna som säger att MAG:s är det största hotet mot deras område. Ogrundad rädsla för MAG:s kan föra till militära och polisiaära åtgärder som skapar nya och större problem. Samtidigt, därför att militära åtgärder inte angriper de grundläggande ekonomiska och sociala orsakerna till medlemskap i MAG:s, maskerar de symptomen, men lämnar sjukdomen obehandlad.

Fundasaun Mahein (FM) anser att kampsportgruppernas våld måste angripas vid roten genom ekonomiska och sociala reformer snarare än militära medel. FM rekommenderar följande:

Det är viktigt att inse att MAG:s inte är problematiska i sig. Medan vissa MAG agerar som verktyg för våldsam konkurrens, kan utövandet av kampsport i sig vara en värdefull social funktion som ger unga människor ett hälsosamt utlopp för aggressioner och en känsla av kamratskap.

FM rekommenderar att regeringen antar en politik som tar itut med de negativa sidorna hos MAG:s medan den vidmakthåller den positiva sidorna hos dessa grupper. I synnerhet rekommenderar FM följande:

Slutligen så måste kampsportgruppers våld fortsätta att hanteras av PNTL i linje med riktlinjerna för lokalt polisarbete. Utom i fall med verkliga nödlägen - och MAG:s våld är inget nödläge - har F-FDTL:s roll aldrig varit och får aldrig bli att agera i inrikesfrågor.

För ytterligare detaljer i denna fråga var god kontakta:
Joäo Almeida, Acting Director, epost almeidamahein@gmail.com, telefon: +670 7756 1184, webb www.fundasaunmahein.org

Februari

28 - EU har finansierat evakueringscentrum i Viqueque och stöder civilskydd i Östtimor

Díli. Det andra kriscentret byggt under Building Safety and Resilience in the Pacific (BSRP) invigdes den 26 februari i Viqueque. Evakueringscentret kommer att vara en säker tillflyktsort vid naturkatastrofer och kommer aockså ge Östtimors National Disaster Operations Center (NDOC) åtkomst till det indonesiska Meteorological, Climatological and Geophysical Agency's (BMKG) system för jordbävnings- och tsunamivarningar, vilket är viktigt för att minska följderna av sådana händelser när de inträffar.

BSRP är ett projekt på 19,37 miljoner euro finansierat av den Eurpeiska Unionen och genomförs av Secretariat of the Pacific Community of ACP countries (Afrika, Karibien och Stilla havet) med stöd av den timoresiska regeringen. 1.043.267 euro har investerats i Östtimor.

BSRP-projektet syftar till att stödja anpassning till klimatförändringar och stärka berörda myndigheters kapacitet för förberedelser inför och återuppbyggnad efter katastrofer i Stilla havsregionen. Projketet är i i sitt femte och sista år med byggandet av evakueringscentran i Suai och Viqueque och ett larmsystem för tsunami i Dili men också en utbildningskomponent, nämligen utbildning av 60 brandmän, och för att öka medvetandet bland unga människor med kampanjer i gymnasier.

14 - Två spännande och korta videoinslag om Östtimors kustvatten

13 - Ramos-Horta: Präst som utnyttjat barn i Östtimor borde vara i fängelse

Den tidigare presidenten, premiärministern och utrikesministern, mottagaren av Nobels fredspris 1996, José Ramos-Horta intervjuades av Tempo Timor den här veckan.

Ramos-Horta säger att Östtimors myndigheter borde ha arresterat och fängslat den amerikanske präst som är anklagad för att ha förgripit sig sexuellt på barn i ett barnhem i enklaven Oecusse. Rättvisa måste skipas. Jag kommer inte att plädera för något annat. Det sade Ramos-Horta och betonade att han uttalar sig som en anlig medborgare.

I februari 2018 fick församlingen Societas Verbi Divini (SVD) uppgifter som anklagade Richard Daschbach, en amerikansk präst som öppnat Topu Honis Shelter Home på två ställen i Oecusse 1992, för sexuella övergrepp på minderåriga. De påstådda brotten ska ha ägt rum i barnhemmet för små barn i den isolerade bergsbyn Kutet.

SVD skickade omedelbart sin regionala överordnade till Oecusse för att föra Daschbach till Dili, östtimors huvudstad, och påbörjade undersökningar samt informerade Vatikanen, timoresisk polis och åklagare. Men i augusti 2018, avgick Daschbach plötsligt från SVD och återvände till Kutet för att leva i samhället där han begick övergreppen. Det är fel att är på den platsen, säger Ramos-Horta, som var förvånnad när han fick veta att prästen tillåtits återvända till Oecusse trots att det finns legala skäl för att hindra honom från att vara där och hålla honom.

Den tidigare presidenten vet inte varför myndigheterna inte vidtog dessa steg. Men de borde ha arreterat honom och satt honom i Becora (-fängelset). Så enkelt är det. Det finns så många människor i vårt fängelse för stöld av en ko, en buffel eller en get i avvaktan på rättegång, varför skulle inte han vara i häkte.

För närvarande finns det oro för att barnen som brukade bo i Topu Honis hotas för att hindra dem från att tala med polisen och åklagare om sina erfarenheter. Ramos-Horta säger att han inte varit informerad om sådana hot, men betonar att om dessa rapporter är sanna behöver offer och vittnen polisskydd. … Han varnar människor för att de om de hotar offer och vittnen också kommer att åtalas

Ramos-Horta säger att en samlad aktion behövs. Regeringen kan inte bara fördöma och visa sympati för barnen utan måste omedelbart se hur den kan hjälpa dessa barn. Ministeriet för solidaritet borde vara delaktigt i finansieringen av hemmet och biskopen skulle kunna skicka en kyrkokommission, företrädesvis bestående av nunnor, för att ta över administrationen av stället och börja ta hand om barnen. NGO:er som Fokupers och ALola stiftelsen skulle kunna tillfrågas om de kan stödja offren.

Det är inte första gången som Ramos-Horta hör om dessa missförhållanden. För ungefär fem år sedan fanns det trovärdiga indikationer om förfärliga förhållanden i hemmet. Jag fick höra att stället var smutsigt, barn misshandlades och det rådde brist på mat, säger Ramos-Herta och tillägger att han då mötte utlänningar som var entusiastiska och stödde hemmet. Utöver att agera i detta särskilda fall kräver Ramos-Horta av regeringen att den ska utforma en långsiktig strategi för att undersöka om det finns fler förekomstar av sexuella övergrepp av kyrkans folk i Östtimor. Över hela världen har detta slags missbruk av barn och till och med nunnor ägt rum, säger ahan och syftar på de många fall som har dragits upp i ljuset i Europa, Amerika och Australien de senaste åren.

08 - Återbefolkning av Östtimor

Det var den logik som många unga kvinnor använde under Östtimors självständighetsdagar för nästan två decennier sedan. Familjeplanering var en fråga om enkel men tragisk aritmetik: familjerna hade fler barn med förväntningen att inte alla av dem skulle överleva.

Jacinta, en 37 år-gammal bonde från den staden Gleno i landets kafferika Ermera-distrikt, har sju barn. Fem lever fortfarande, säger hon. Hon bär den helsvarta klädsel som är sedvanlig för kvinnor som sörjer en nära familjemedlems död; en systere dog för några månader sedan. De svarta kläderna skulle normat bara bäras ett år, men för oräkneliga kvinnor i de första åren efter självständigheten har det svarta förblivit eftersom dödsfall kom i tät följd.

Enkel statistik öve spädbarnsdödlighet kan dölja vardagens realiteter. Det var 165 döda på 1.000 levandefödda under det sista decenniet av Indonesiens ockupation av Östtimor, ett av sex spädbarn. I ett land vars befolkning bara var omkring 750.000 vid den tiden såg många timoreser dessa tal som en direkt källa för sorg: ett förlorat barn kunde vara en brors- eller systerdotter, bror- eller systerson, en kusin, en släkting.

En babyboom efter självständigheten och ansträngningar att återbefolka familjer såg Östtimors födelsetal klättra till 7,77 barn per kvinna mellan 2000 och 2003, då världens högsta, enligt 2003-års folkräkning.

Återuppbyggnad av av familjer den 24 år långa ockupationens brutalitet med preventivmedel använda i det fördolda och med våld, vilket har betraktats som ett verktyg för utplåning av timoreser och hantering av de tragiska realiteterna av barnsjukdomar, begröänsad tillgång till mat och rent vatten samt låga vaccinationstal, var en avskräckande utmaning.

De knuffades mot stupet, men det timoresiska folket överlevde. Deras familjer uthärdade. Vad de nu behöver är stöd för att frodas.

Men hur hanterar du en befolkning, gör det möjligt för kvinnor att välja sin framtid och styra ett land på en väg mot välstånd med en komplicerad bakgrund efter en konflikt av fattigdom, förluster en hårsmån från utplåning?

Under månader efer att 2002 Förenta Nationernas övergångsstyre avslutats och Östtimor återgått till full självständighet arbetade Hälsoministeriets politikgrupp tillsammans med Förenta Nationernas befolkningsfond (United Nations Population Fund - UNFPA) för att ta fram landets första familjeplaneringspolitik.

Politiken erkände Östtimors ofördelaktiga placering i toppen av listan över världens födelsetal och den stora risken för mödradödlighet. Beslutsfattarna försöktre säkra att reproduktiva hälsotjänster var tillgängliga på ett effektivt sätt vid varje hälsovårdsinrättning ilandet inte bara för individuellt välbefinnande utan också för Östtimors hälsa som land.

Politiken grundar sig på rättigheter, frivillighet och moderation, säger UNFPA:s biträdande landsrepresentant, Domingas Bernado, som har arbetat för organet sedan det öppnade sitt Dili-kontor 2003. Den oberoende organisationen för att följa timoresisk utveckling, La'o Hamutuk, anser att politiken, som började gälla i mars 2004, är inkluderande, progressiv, konsultativ och omfattas av ledare i regeringen, civilsamhället och, avgörande, religonen.

Östtimors befolkning är till 98 % katolsk, och kyrkan spelar en viktig, inflytelserik och positiv roll i familjelivet och det sociala och kulturella livet. Trots att katolicism inte stödjer artificielle eller moderna metoder för födelsekontroll tillåtna, främjade och distribuerade enligt Östtimors politik, säger Bernado att lokala kyrkoledare respekterar att det är hälsoministeriets uppgift att främja utbildning och information om familjeplanering.

[Politiken] konsulterades brett, säger hon. Kyrkan sade inte nej. De kan inte förorda moderna metoder, men beiskopen [i Dili] sade att regeringen måste göra vad den förväntas att leverera..

Genom att främja familjeplanering har hälsoministeriet sett mödradödligheten halveras sedan självständigheten, avvärjt hundratals dödsfall årligen

Genom att främja familjeplanering har hälsoministeriet sett mödradödligheten halveras sedan självständigheten, avvärjt hundratals dödsfall årligen. Dess politik kräver att alla hälsovårdsinrättningar tillhandahåller reproduktionstjänster, omfattande bland annat rådgivning, och erbjuder fullständig och riktig information om preventivmetoder till klienterna.

I lokala hälsovårdskliniker, spridda i större byar i det huvudsakligen lantliga landet, måste de klinikanställda erbjuda fem metoder för födelsekontroll, utöver information om naturlig familjeplanering; injektioner, implantat, preventivpiller, kondom och pessar. Vid mindre hälsovårdsinrättningar i mer alägsna delar måstre injektioner, implantat och kondom erbjudas.

Bernado säger att UNFPA inventerar lagren årligen och det enda preventivmedlet som tillfälligtvis kan vara slut är kondomer, därför att klinikerna beställer dem efter behov, vilket ibland är litet när människor inte efterfrågar dem, förmodligen därför att en vanlig uppfattning är att människor som använder kondom är promiskuösa.

Trots detta förblir användningen av preventivmedel i Östtimor en av de lägsta i Asien-Stilla havsregionen med omkring 25 % av människorna som användare av någon form av preventivmetod. Som det visat sig är en politisk vilja att tillhandahålla dem inte tillräcklig utan djupare ändring av sociala inställningar.

Enligt landets senaste nationella hälsoundersökning utförd 2016 säger mer än en tredjedel av sexuellt aktiva ogifta kvinnor att de vill tillämpa familjeplanering, men bara omkring hälften av dem har tillgång till det. Arbetare inom familjeplanering berättar för New Naratif att klinikerna får slut på varornna, en del säger att de har sett utgångan varor i landsorstkliniker medan en del rådgivare vägrar ogifta kvinnor preventivmedel och många kvinnor känner sig för blyga eller generade för att fråga och alltså inte gör det.

En kort kvalitetsrapport beställd av Östtimors regering, UNFPA och Plan International 2017 beskriver tonårsgraviditeter som det huvudsakliga skälet för tidiga giftermål i Östtimor och skriver att både tonårsgraviditeter och barnäktenskap skulle minska dramatiskt om unga människor hade bättre tillgång till omfattande sexualundervisning och sexualhälsovård.

Nästan en av fyra timoresiska kvinnor kommer att få ett barn innan de fyller 20 år och graviditeter föranleder tonårsäktenskap: befolkningsdata visar att de flesta timoresiska kvinnorna gifter sig och får sitt första barn samma år.

Trots att tonårsgraviditeter i Östtimor betraktas som ett hälsoproblem, mödradödlightene för mödrar mellan 15 och 19 år gamla är dubbelt så högs som för äldre mödrar, kan de inte behandlas åtskilt från den komplexa sociala och historiska betydelsen av att ha barn i Östtimor, särskilt i beaktande av historisk befolkningskontroll under indonesisk ockupation.

I ett sammanhang i vilket en del äldre kvinnors minnen av att ha fått sina reporduktiva rättigheter begränsade fortfarande är levande, vårdas barn, många kvinnor vill ha barn och en kvinnas första graviditet är något att fira.

Felisima, en 27-årig bonde från jordbruksorten Aileu i Östtimors bergskant, blev gravid när hon var 17, vilket ledde till hennes giftermål. I min by kan du inte vara tillsammans med en man om du inte är gift, sade hon.

Ogifta kvinnor har begränsad tillgång till familjeplaneringsinformation och många vet ingenting om sex eller fortplantning. De kan därför bli gravida genom en tillfällighet, viket sedan leder till giftermål och social uppmuntran att skaffa sig fler barn.

Den första gången jag hade sed var med min man, sade Felisima. Jag visste ingenting om sex innan dess, men eftersom min man bad mig om det, så gick jag med på det trots att jag var mycket rädd.

Hon har nu fyra friska barn och arbetar hårt i ett kvinnligt bondekooperativt för att försörja dem. Mina barns utbildning har nu förtur.

Sex och reproduktion inte vanliga samtalsämnen i de spocialt konservativa samhäälena i Östtimor. En timoresiskflicka kan börja träffa pojkar öppet i de sena tonåren, men starkt sammanhållna samhällen betyder brist på privatliv och sex före äktenskapet är ses med ogillande. Sexualundervisning förekommer i några, men inte alla, skolor. Den sker vanligen i biologiundervisningen på ett kliniskt, vetenskapligt sätt. En timoresisk tonårng kanske lär sig vad en äggledare är och växer upp med kunskapen att mensturation är normalt, förbinder inte nödvändigtvis köpet av sanitetsbindor i en kiosk med gaviditet, sex eller sexuell attraktion.

Jag visste lite om hur en baby kommer till men inte mycket, sade 19-åriga Natalia^* till UNFPA-forskarna för rapporten om tonårsgraviditeter. Att fostra sin spädbarnsdotter ensam efter att hennes pojkvän övergett henne, när hon upptäckte att hon var gravid, slutade hon tidigt i skolan för att föda barnet.

Jag gick aldrig till en läkare eller någon konsultation, sade hon. Jag lyckades till och med dölja det för min familj. När jag fick värkar berättade jag för min far att jag hade ont i ryggen, men han upptäckte snart att jag fick ett barn. Hon fick barnet säkert och bor fortfarande hos sina föräldrar.

UNFPA-rapporten konstaterar att begränsad tillgång till preventivmedel, dålig kunskap om sex och reproduktion och minskad styrka i romantiska relationer betyder att unga kvinnor är utsatta för graviditeter innan de är redo. Rapporten fastslår att tonårsgraviditeteroch tidiga äktenskap har dåliga konsekvenser för många aspekter av unga människors liv, påverka deras hälsa, utbildning, anställningsmöjligheter och allmänt välbefinnande.

Flickor som vet lite om hur deras egna kroppar fungerar, inte har tillgång till preventivmedel och har pojkvänner som trycker på för att de ska gå längre än de i verkligheten vill - det är demänniskor som de som arbetar med familjeplanering i Östtimor säger att de är mest oroade för.

Sektorn utsattes för enskräckupplevelse i slutet av 2017, när tidigare hälsoministern Maria do Céu Sarmento Pina da Costa begärde en översyn av 2004-års familjeplaneringspolitik.

De var oroade över ordet individ; individer kan få tillgång till familjeplaneringsmetoder, säger hälsoministeriets programansvariga för familjeplanering Auria Celina Martins da Cruz till New Naratif. Vem avses? Kan mycket unga barn få tillgång till preventivmedel? Så vi ändrade det [i utkastet] till kaben-na’in [gift person] och vuxen.

Medan avsikten var att klargöra att familjeplanering är tillgänglig för vuxna, så orsakade användningen av det till synes retriktiva ordet kaben-na’in oro i vissa kretsar i Dili. Civilsamhället och ideella organisationer uttrycket oro för att en sådan uttrycklig referens till gifta personer skulle begränsa tillgången till preventivmedel för unga och ogifta.

[Detta kommer] förneka timoresiska kvinnor och flickor deras fundamentala mänskliga rättigheter att fatta beslut om och ha kontroll övers sina egna kroppar och riskerar att allvarligt skada flickors hälsa

Policyn utesluter fullständigt de unga och ogifta wilket inte bara kommer att förneka timoresiska kvinnor och flickor der s fundamentala mänskliga rättigheter att fatta beslut om och ha kontroll övers sina egna kroppar utan kommer att föreviga seden med barnäktenskap och riskera att allvarligt skada flickors hälsa, sade Fatima Soares, vice landsdirektör för Plan International i Östtimor, ie n artikel publicerad på organisationens webbplats i augusti 2017.

Andra som arbetar med familjeplanering har privat till New Naratif uttryckt liknande tvivel över policyutkastets avsikter.

Utöver att använda ett ord som uttryckligen refererar till gifta personer, så favoriserar utkastet till 2017-års politik också den naturliga Billingsmetoden som den primära formen som preventivmedel i Östtimor med argumentet att den respekterar traditionella, kulturella och religiösa trosuppfattningar. Billingsmetoden omfattar identifiering av mönster - som att följa livmoderhalsslemmet - för att avgöra en kvinnas fertilitet, men bevisen för dess effektivitet är oklart.

Enligt den nuvarande politiken anses alla preventivmetoder lika. 2017-års policyutkast - förordat av mer konservativa regeringsmedlemmar - skulle få hälsovårdare att främja Billingsmetoden framför andra. Kvinnor som går till kliniker och hälsovårdscentraler skulle då få det ännu svårare att få tillgång till andra evidensbaserade former av födelsekontroll.

En gräsrotskampanj startades snabbt, dåvarande hälsovårdsministern Rui de Araújo uppvaktades och utkastet stoppades när regeringen vacklade inför ett val. De Araújos Fretilin-parti förlorade makten i maj i år [2018]; trepartikoalitionen som regererar landet har kämpat för att få flera ministerutnämningar - inklusive den av hälsovårdsminister - godkända av presidenten, som har avvisat nio kandidater på grund av misstänkt korruption. Policyutkastet förblir utan godkännande och de Araújo utfärdade i slutet av 2017 ett cirkulär som bekräftade att 2014-års policy fortfarand gäller. Eftersom landet fortfarande är utan hälsovårdsminister, så är policyns framtid osäker.

Dr Bernardo, från UNFPA, säger att panik är onödig och upprepar att policyn inte kommer att ändras. Det verkliga problemet är inte policyn, policyn är mycket stark, säger hon om 2004-års program. Nu är utmaningen varorna.

UNFPA, säger hon, arbetar nära med hälsovårdsministeriet för att hjälpa regeringen att upphandla injektioner och mekaniska medel för att tillgodose den växande efterfrågan på preventivmedel. Sedan 2015 har organisationen också genomfört ett omfattande utbildningsprogram för hälsovårdsarbetare inom primärvården i hela landet för att säkra att preventivmedel tillhandahålls med rådgivning.

UNFPA:s första aktivitet i Östtimor 2003 var att hjälpa det drabbade landet att genomföra sin första folkräkning, att räkna varje medborgare i det nyligen självständiga landet. När berättelsen om landet ändras från konflikt och lidande till nationell enhet för utveckling kommer berättelsen om reproduktion kanske också ändras från ersättning av en befolkning till att förverkliga medborgerliga rättigheter, påskynda mänsklig och ekonomisk utveckling samt skydda och ge Östtimors kvinnor större kraft.

Sophie Raynor äre frilansskribent i Dili intresterad av gender- och ungdomsfrågor samt politik i Sydostasien. Hon finns på Twitter, @raynorsophie.

Januari

11 - De 5 länderna med största budgetunderskotten

Medan 2008-års finansiella kris resulterade i att ett antal europeiska länder hade budgetunderskott, så bleknade dessa till obetydlighet jämfört med länderna med de största underskotten i världen.

03 - Nytt år

Än så länge har vi inte skrivit några notiser från 2019. Notiser från föregående år når du via länkarna högst upp på sidan.

Östtimor Nyheter

2019

15 - Indonesiens flotta håller miniutställning i Dili