I början av 70-talet använde den portugisiska diktaturen sin krigsmakt för att hindra kolonierna i Afrika att frigöra sig. Påfrestningarna på krigsmakten och Portugals ekonomi blev till slut så stora att en grupp officerare genomförde "rosornas" revolution 1974. De afrikanska kolonierna blev fria. Också i den lilla kolonin på Timor uppstod nationella rörelser. Under ett politiskt oroligt år ökade Indonesien påtryckningarna för att få den portugisiska delen av Timor. En front utropade en självständig republik i november 1975. Två veckor senare genomförde Indonesien en storskalig och blodig invasion.

Invasionen blev upptakten för att bilda Östtimorkommittén.

Den 30 augusti 1999 genomförde FN en folkomröstning om Östtimors status. Den gav en överväldigande majoritet för ett självständigt Östtimor. Efter en omfattande våldsvåg tvingade en internationell styrka Indonesien att utrymma Östtimor. Den 19 oktober 1999 upphävde Indonesiens parlament integrationen av Östtimor. Efter en övergångstid under FN:s administration är Östtimor nu självständigt sedan den 20 maj 2002.

Östtimorkommittén

Östtimorkommittén bildades på hösten 1975 i samband med utropandet av Östtimor som en självständig republik och den indonesiska invasionen. De första åren var kommittén en liten grupp som informerade om landet och invasionen.

Under 1980-talet intensifierades gruppens arbete så att den 1986 uppdaterat formaliserades och blev registrerad som en förening med namnet Östtimor-kommittén.

Efter att Östtimors självständighet återupprättats 2002 och två inrikeskriser 2006 och 2008 lösts har intresset i Sverige för Östtimor minskat. Kommitténs medlemsantal har stadigt minskat. Samtidigt har Östtimor blivit alltmer likt övriga utvecklingsländer. Därför beslutade Östtimorkommitténs årsmöte den 10 mars 2021 att upplösa den formella föreningen.

Kommittén har verkat för

  • att sprida kunskap om Östtimor, dess folk och kultur
  • att stödja Östtimors politiska, ekonomiska och kulturella utveckling
  • att den svenska regeringen
    • stöder Östtimor politiskt, ekonomiskt och kulturellt både bilateralt och i internationella organ
    • med uppmärksamhet följer Indonesiens politik gentemot Östtimor och kraftfullt agerar mot eventuella angrepp och destabiliseringsförsök oavsett dessas form.

Vad kommittén gjort

Östtimorkommittén gav tillsammans med Föreningen för ett Fritt Papua ut 81 nummer av en tidskrift, Merdeka & Östtimor-Information, omkring fyra utgåvorr varje året. Till och med 2014 gavs 63 tryckta nummer ut. Åren 2015-2020 publicerades Merdeka & Östtimor-Information här på internet, sammanlagt 18 nummer. Tidigare publicerade kommittén över 30 nummer av en enklare bulletin.

Kommittén har

  • förmedlat föredragshållare till andra organisationer.
  • förmedlat information till journalister och andra opinionsbildare såsom riksdagsledamöter.
  • underhållit en webbplats med information och länkar, http://www.osttimorkommitten.se/.
  • arrangerat, ofta i samarbete med andra organisationer, möten och manifestationer.

Östtimorkommittén har publicerat sju böcker

  • Íst-Timor - bokomslagÖst-Timor - det glömda kriget, Stockholm 1981
  • Det grymma spelet, Stockholm 1985 Det grymma spelet - bokomslag
  • Östtimor ut ur tystnaden - bokomslagÖsttimor ut ur tystnaden, Arboga 1990
  • Östtimor - Avkolonisering med förhinder, Uppsala 1994 (i samarbete med UFFN)
  • Östtimors väg till självbestämmande - från fredspris till folkomröstning, Stockholm 2000 (i samarbete med Kristna Fredsrörelsen)
  • Östtimor - en säkerhetspolitisk analys, Uppsala 2002 (i samarbete med Stiftelsen Global Kunskap)
  • East Timor - nation building in the 21st century, Stockholm 2003 (i samarbete med Stockholms Univeristet)

och broschyren

  • I folkmordets skugga - Kvinnor och barn i Östtimor, Stockholm 1995.

Kommittén producerade en del av utställningen Brottsplats Stilla havet, 1984, och tillsammans med Riksutställningar utställningen Förintelse i Paradiset, 1987. Bägge har visats bland annat i Kulturhuset i Stockholm. 1991-1992 gjorde kommittén utställningen Timor - min ö, som lätt kunde transporteras och därför visades vid många olika arrangemang.

Det finns ett omfattande arkiv och bibliotek från kommitténs arbete.

Kommittén var medlem i International Federation for East Timor, IFET, och deltog i de europeiska solidaritetsorganisationernas möten.

Fortsatt arbete

De som de senaste åren utgjort kommitténs styrelse har för avsikt att fortsätta arbeta för stöd till Östtimor som en informell grupp, fortfarande kallad Östtimorkommittén, ungefär som före formaliseringen 1992.

Särskilt kommer webbplatsen http://www.osttimorkommitten.se att användas för att också i fortsättningen informera om Östtimor.

Mer information

Kontakta oss gärna för mer information. Utöver brevhuvudets kontaktsätt kan ni kontakta Tommy Pollák, telefon 073 396 4591.

Daglig information från Östtimor kan fås som epost (på engelska). Se http://lists.riseup.net/www/. Listan heter east-timor.