Östtimor satsar mot coronapandemin

Östtimor var det land i Stilla havs-regionen som satsade mest i förhållande till BNP (Bruttonationalprodukt) i arbetet mot coronapandemin och dess verkningar. Den största andelen av pengarna gick till socialt stöd enligt en australisk studie.

När det gäller områden som man satsade på så lade Östtimor omkring 4 % av det total beloppet mot coronapandemin på åtgärder för direkt socialt stöd till familjer, näst högsta beloppet efter Vanuatu, som lade 72% av sina utgifter på socialt stöd.

Östtimor satsade 8,3 % av BNP om man räknar bort olja, två procent mer än landet med näst största satsningen, Tonga, som lade 6 % av BNP på olika åtgärder.

Analysen, av professorerna Stephen Howes och Sherman Surandiran, publicerades den 24 augusti 2020 i en blog av Australian National University:s Crawford School of Public Policy Development Center i Canberra.

Texten jämför data från åtskilliga länder i Stilla havs-regionen - Fiji, Papua Nya Guinea, Samoa, Salomonöarna, Tonga och Vanuatu samt Östtimor - och analyserar på vilket sätt länderna svarar på coronapandemin. För att göra detta, tittade de på procentandelen satsad på sex kategorier - hälsovård, socialt stöd, företagsstöd, matsäkerhet, infrastruktur och övriga utgifter - och vad dessa är i förhållande till BNP.

När det gäller dessa kategorier avsatte Östtimor omkring 43 % av de totala utgifterna för coronapandemin för direkt socialt stöd till familjer, näst största andel efter Vanuatu, som avsatte 72 % av de totala utgifterna för denna kategori.

I genomsnitt hade nettoutgifterna för socialt stöd högsta prioriteten i denna grupp av länder med omkring 22 % av de totala utgifterna i länderna, högre än 21 % för hälsovård, 13 % för företagsstöd, 9 % för matsäkerhet och 4 % för infrastruktur.

Trots vissa begränsningar i tillgängliga data ger studien övriga utgifter, som omfattar utgifter säkerhetsstyrkor, oförutsedda kostnader och fonder för sektorn, 31 % av de totala kostnaderna.

Ländernas utgifter för socialt stöd representerar 1 % av BNP, för hälsovårdsutgifter 0,5 % av BNP och för företagsstöd 0,4 %. I Östtimor utgjorde socialt stöd 3,5 % av BNP och övriga kategorier under 0,1 %. Sex av de sju länderna rapporterar utgifter för socialt stöd, företagsstöd och matsäkerhet och fem rapporterade utgifter för hälsovård medan bara två rapporterade satsningar på infrastruktur.

Det här resultatet är oväntat eftersom länderna i Stilla havs-regionen har kritiserats för att ha svaga nätverk för socialt stöd finansierade av svaga regeringar. De flesta av de länder i världen som inte har sociala skyddssystem finns i Stilla havs-regionen, konstateras i studien. Även om utgifter för socialt stöd var en klar prioritet, så konstateras i studien mycket olika angreppssätt i olika länder.

Östtimor utmärker sig både för att avsätta det största beloppet för detta ändamål (3,5 % av BNP) och för att ha antagit ett universellt angreppssätt och inte bara ha fokuserat på den formella sektorn, förklaras det och anges ett stöd på 200 dollar till praktiskt taget alla familjer i landet.

Det faktum att Östtimor redan har ett antal kontantutbetalningar på plats - till fattiga familjer med barn, veteraner och äldre bland andra - har förmodligen gjort landet mest benäget att se bortom den formella sektorn. Andra länder har koncentrerat sig på den formella sektorn, står det i studien.

Utöver socialt stöd har Östtimor infört stöd för företag för att upprätthålla sysselstättningen, subvention av el, stöd för studenter i utlandet och subventioner för arbetande i frontlinjen bland andra åtgärder.

Men i studien påpekas att även om det är positivt så väcker stöd till familjer uppenbara farhågor för hållbarheten, särskilt eftersom de bara ska vara tre månader.

Den timoresiska regeringen arbetar för närvarande med att i budgetarna för 2020 och 2021 införa åtgärder för ekonomisk återhämtning som kommer att omfatta stöd för familjer och företag.

Östtimor har för närvarande (24 augusti 2020) ett aktivt fall av covid-19 med 25 tillfrisknade patienter och har för närvarande sin fjärde period med undantagstillstånd, som regeringen kommer att utöka med ytterligare 30 dagar.

Tommy Pollák

Källa: Galus Australis