Våldet i Västpapua

Våldet fortsätter i Västpapua

President Suhartos fall har förstärkt kraven på självständighet i Västpapua. Frågan är vad maktskiftet verkligen innebär. Händelserna kring firandet av Västpapuas nationaldag den 1 juli ger anledning till stor oro.

Den 1 juli betraktas av många papuaner som nationaldag efter att OPM den 1 juli 1971 utropat Västpapuas självständighet. Årets firande blev extra känsloladdat. 
Suhartos avgång har ingivit förhoppningar om en demokratisk utveckling och framtida självständighet. I juni skrev ett antal kongressledamöter från USA till president Habibie och ställde ett antal frågor angående de mänskliga rättigheterna i Västpapua och berörde också områdets framtida politiska status. Brevet har givit många västpapuaner hopp om att frågan om Västpapuas framtid äntligen ska nå den internationella politiska arenan.
Flera platser
I samband med den västpapuanska nationaldagen den 1 juli genomfördes  demonstrationer där den förbjudna västpapuanska flaggan Morgonstjärnan hissades på en rad platser i Västpapua.
Demonstrationerna slogs brutalt ned av indonesisk militär och i provinshuvudstaden Jayapura, Sorong och Biak ledde våldsamheterna till dödsfall och ett stort antal papuaner greps.
Varningen ignorerades
På ön Biak genomfördes de mest ihärdiga protesterna vilket det ledde till en massiv militär insats vars fulla konsekvenser fortfarande är höljda i dunkel.
Den 2 juli utvecklades Morgonstjärnan ut på ett vattentorn i Biaks (den största staden på ön Biak) hamn. Dagens efter gjordes misslyckade försök att skingra dem som samlats och demonstrationen tilldrog sig allt större intresse bland den papuanska befolkningen på ön.
Den 4 juli varnade den lokale militäre befälhavaren för hemska konsekvenser om inte Morgonstjärnan togs ner från vattentornet och de omkring 700 demonstranterna skingrades. Varningen ignorerades.
Flydde i panik
Tidigt på morgonen den 6 juli vaknade de som sov vid vattentornet av automateld. De var då omringade av indonesisk militär som kom både från land, till sjöss och från helikoptrar. Skottlossningen fortsattes samtidigt som folk flydde i panik åt alla håll. Många träffades av skott i benen och några träffades i brösten, huvudet eller magen.
Konsekvenserna av våldet den 6 juli är oklara. Direkt efter händelsen uppgav kyrkliga källor i Biak att fem personer kunde ha dödats och 141 skadats. Den officiella indonesiska nyhetsbyrån Antara uppgav att 180 personer gripits. Militära källor uppgav att endast en person omkommit.
70 döda kroppar
Efter attacken har anhöriga till saknade och skadade personer försökt få klarhet i vad som hänt deras anhöriga. Förmodligen är antalet dödsoffer betydligt högre än vad som framgick av de första rapporterna från de internationella nyhetsbyråerna.

Fortsätt och läs

E-post