|
JUAN FEDERER TALAR OM EN NY FRAMTID FÖR ÖSTTIMOR
Tisdagen den 6 oktober besökte ETISC:s (East Timor International Support Center) chef (executive director) Juan Federer Kristna Fredsrörelsen i Stockholm. Han talade bl.a. om en ny framtid för Östtimor samt om strategier för att påverka Habibies regim i Jakarta. Här följer en sammanfattning av vad han sa på mötet.
Juan talade om att han är väldigt hoppfull när det gäller Östtimors framtid. Slutet på ockupationen och förtrycket är nära nu. Indoneserna är inte längre så rädda för sin egen regim nu, som de var under Suharto, säger han. "The fear is gone." Det indonesiska folket kräver förändringar, de protesterar mot regimen i allt större utsträckning. Oppositionen är väl organiserad och kommer valet nästa år vara ett riktigt, demokratiskt val, har regeringen ingen chans att behålla makten. Det här förutsätter naturligtvis att militären och regeringen ger upp det godtyckliga parlamentariska systemet som nu råder, sa Federer. Som det ser ut nu håller Habibie på att förlora kontrollen över Indonesien, oppositionen är stark och har starkt stöd hos folket.
En mera realistisk eller pragmatisk syn på Östtimorfrågan säger att annekteringen håller på att bli för dyr för Indonesien. Denna synvinkel företräds främst av eliten i Indonesien. De enda som är för en fortsatt annektering av Östtimor är militären, menade Federer. Systemet är mycket fördelaktigt för militärer som tjänstgör i Östtimor. Dessutom ansåg Federer att anledningen till varför militären har svårt att acceptera Östtimors krav på självbestämmande skulle vara att de helt enkelt inte kan acceptera att de har förlorat. En sårad stolthet, alltså.
När Habibie fick ta över efter Suharto för några månader sedan, presenterade han ganska snart ett program för Östtimor. Detta handlade om att Östtimor skulle få en form av autonom ställning i Indonesien. Federer pratade ganska länge om detta förslag och kallade det en impulsiv handling från Habibies sida. Ingen östtimores var tillfrågad innan förslaget presenterades. Förslaget har inte förankrats varken i parlamentet eller hos östtimoreserna själva. Man har ingen plan för hur man skall implementera förslaget, inte heller har det någon laglig anknytning, menade Federer. Det allvarligaste är dock att förslaget verkar attrahera regeringar världen över. Man vill ha ett slut på konflikten i Östtimor, men utan för mycket rabalder, därför ser man en lösning i och med Habibies förslag, sa Federer. Han kallade det för en pseudolösning av Östtimorkonflikten och menade att hur i hela världen skulle Östtimor, med sina 200 000 invånare kunna göra sig hörda i ett land med över 200 miljoner människor? Förslaget verkar vara så bra ur en diplomatisk synvinkel, men vid närmare anblick ser man att det hela är totalt ogenomförbart, sa Federer.
Federer talade om en helt annan lösning av Östtimorkonflikten; en fredlig, väl förankrad, rättvis lösning som bygger på ömsesidig respekt. Han tillade sen ironiskt att något sådant här kommer vi antagligen inte att se från Habibies regering. I alla fall kommer Habibie inte mycket länge till sitta i regeringsställning, utan får träda tillbaka efter nästa års val, då oppositionen kommer vinna överlägset, log en hoppfull Federer.
Hur ser läget ut i Östtimor nu, ur människorättssynvinkel? Ja, svarade Federer, i Dili är allt mycket lugnare nu. Människor har större frihet att uttrycka sina åsikter, besökare är välkomna, och militären är inte längre så
|
|
