Sveriges utvecklingssamarbete
med Östtimor

Maria Israelsson från Sida och Ulf Samuelsson från UD talade vid Östtimorkommitténs öppna medlemsmöte den 12 november om Sveriges landstrategi för Östtimor. Den beskriver utvecklingssamarbete med Östtimor. Den nuvarande landstrategin omfattar perioden juli 2002-juni 2005. Maria har helt nyligen börjat arbeta med Östtimor medan Ulf sedan två år ansvarar för Östtimor inom UD.

Vad gäller landstrategier initierar UD sådana genom att göra lämplighetsbedömningar. Sida får sedan i uppdrag att utarbeta en landstrategi enligt UD:s riktlinjer. Detta arbete, som innebär täta kontakter mellan Sida och UD samt omfattande konsultationer med biståndsmottagarna, tar ett år. Sida lämnar då ett förslag till regeringen som beslutar i ärendet och därefter skickar tillbaka landstrategin till Sida.

Svenskt engagemang för Östtimor

Bakgrunden till det svenska biståndet är engagemanget för Östtimor i Sverige genom Östtimorkommittén och riksdagen. År 1999 inleddes utvecklingssamarbete via stödet till FN-missionen UNAMET. Under UNTAET-styret 1999-2002 uppgick biståndet till 123 miljoner kronor och bestod av humanitärt bistånd och katastrofhjälp. Den humanitära fasen är nu “över” och institutionsuppbyggnad är en viktigare uppgift. Biståndet inriktas alltmer mot utveckling: utvecklingsstödet uppgick till 35 miljoner kronor år 2002 och det humanitära biståndet till fem miljoner kronor.

Uppfattningen är att förutsättningar finns för utveckling i Östtimor samt att fred och säkerhet råder i landet. Många givare finns på plats och Östtimor erhåller ett stort stöd från omvärlden. Stora olje- och gasinkomster förväntas komma landet tillgodo omkring år 2010. Hur tillgångarna i Timorhavet skall fördelas mellan Australien och Östtimor är emellertid en ännu olöst fråga.

Tre mål

Landstrategins tre mål är att säkra freden och stabiliteten, att stärka demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna samt att stärka den ekonomiska utvecklingen. Biståndet, som omfattar 30-35 miljoner kronor per år under tre år, ges via multilaterala kanaler såsom FN och Världsbanken. Förklaringen är att Östtimor saknar kapacitet att administrera bilaterala projekt. Dessutom saknar Sida kapacitet att driva de egna projekten i och med att ingen personal finns på plats. Det finns heller ingen svensk ambassad i Dili utan kontakterna med Östtimor sköts via ambassaden i Jakarta.

Stöd via FN

UD ger även bidrag till FN:s utvecklingsprograms mentorprojekt i Östtimor. Det uppgår till 26 miljoner kronor under två år till 200 förvaltningstjänster för utländsk expertis, som även arbetar med utbildning. Och stödet till barnfonden UNICEF uppgår till 45 miljoner kronor under åren 2003-2005.

Svenska stödinsatser

Andra insatser under de senaste åren är att civilpoliser och militära observatörer har funnits på plats sedan 1999 till en kostnad av en miljon kronor per år. Dessa har arbetat inom UNTAET men har även utbildat en del av den östtimoresiska poliskåren. Sannings- och försoningskommissionen samt veterankommissionen erhåller svenskt stöd. Den senare, som identifierar frihetskämpar och arbetar med att återintegrera dem i samhället, får nu en-två miljoner kronor i stöd men detta skall höjas till tio miljoner kronor år 2004.

Samarbete har också inletts på riksdagsnivå. Talmannen i Östtimors parlament gjorde ett studiebesök i Sverige i oktober 2003.

Annat samarbete var när Östtimors dåvarande finansminister förra året besökte Sverige för att studera svensk offentlighetslagstiftning. Hon tvingades dock senare att avgå, men nu finns tecken på att det finns en vilja att återuppta kontakterna.

Budgetstöd

Regeringen beslöt i somras att bevilja Östtimor budgetstöd på tio miljoner kronor under år 2003 utöver det beloppet som ges enligt landstrategin. Beloppet utbetalas via Världsbanken. Detta gäller även för andra länders budgetstöd, vilket underlättar administrationen. Vid sidan av de uppräknade stödformerna ges även stöd till norska oljekonsulter på plats i Östtimor. En svensk handelspolitisk studie har också finansierats av UD.

Stöd via EU

Sverige stöder även indirekt Östtimor via EU-biståndet. Under perioden 1999-2001 uppgick EU:s stöd till en miljard kronor, men för åren 2002-2006 väntas biståndet minska till 550 miljoner kronor. Detta har väckt kritik från Östtimors sida, vilket EU bemött med att Östtimor nu får mest bistånd per capita av alla länder i Asien.

Utvärdering

När det gäller utvärderingar av landstrategier görs bedömningar innan de antas, medan de pågår och när de är avslutade. Man gör en resultatanalys av utvecklingserfarenheterna; en resultatanalys kommer att bli basen för nästa landstrategi som börjar diskuteras i mitten av år 2004. Sida utgår från ett femårigt utvecklingsperspektiv när landstrategin har gått ut. De svenska insatserna inom ramen för innevarande landstrategi går ej ännu att utvärdera på makronivå.

Gabriel Jonsson