haft med regeringsrepresentanter världen över, där de gärna stöder ett självständigt Östtimor i inofficiella sammanhang, men i det offentliga alltid är mycket försiktiga.
Vårt viktigaste uppdrag just nu är att få upp Östtimor på den europeiska dagordningen under Storbritanniens och Österrikes perioder som ordförandeland. Vi skall försöka få en speciell representant för Östtimor, såsom det finns för Sydafrika och Mellanöstern. Horta hyser stort hopp till Storbritanniens utrikesminister Robin Cook som motor i den här processen.
Vi talade också om hur vi kan samordna vårt solidaritetsarbete i Europa. Det kom idéer om ett gemensamt sekretariat från Irland och mer modesta lösningar från London och Sverige. Vi kom i alla fall överens om att Karl Hayden från Irland skall titta på möjligheterna att upprätta ett europeiskt Östtimorsekretariat och att vi, under tiden, skall fortsätta kommunicera och samarbeta via nätet.

MÅNDAGENS MÖTE MED INTERGROUP I EUROPAPARLAMENTET:

På förmiddagen informerade Eilis Ward från statsvetenskapliga institutionen vid Trinity College i Dublin om EU:s policy om Östtimor. Hon förklarade också hur mekanismerna i EU ser ut och var vi kan påverka.

Vidare talade vi om hur samarbetet mellan solidaritetsföreningarna och Intergroup i Europaparlamentet ska se ut och här var det meningen att vi skulle gästas av en hel del europaparlamentariker, men de uteblev tyvärr. Detta kritiserades skarpt av både José Ramos Horta och Heidi Hautala. Det talades vidare om bistånd till Östtimor och hur man, inom EU:s regelverk, bäst kunde förmedla pengar till Östtimor.
Efter lunch hade José Ramos Horta en presskonferens, men tyvärr kunde jag inte närvara vid denna. Strax före middagen startade diskussionerna igen, och här var det NGO:s och medlemmar från Intergroup on East Timor som fastställde strategier för det framtida arbetet.
Måndagens möte avslutades med en god, lång middag (på Europaparlamentets bekostnad) där vi fick tillfälle att knyta lite mer personliga kontakter.
Mötet i Bryssel var av stor vikt för svenska Östtimorkommittén, då vi under de senaste två åren (dvs efter Jan Eriks period som ordförande) nästan helt har tappat kontakten med våra systerorganisationer i Europa. Nu känns det som vi är på gång igen!

För Östtimorkommittén,

Ann Larsson.