Nya Guinea är med sina 772 000 kvadratkilometer jordens, näst Grönland, största ö. De tidigaste spåren av bosättningar som man hittills funnit härstammar från mellan 35 000 och 45 000 år f Kr. De höglänta områdena tror man befolkades ca 10 000 år senare.
Ursprungsbefolkningen härstammar från melanesier, negritos och papuaner och har kulturella, fysiska och språkliga likheter med andra melanesiska folk i Stilla havet. De portugisiska sjöfararna var de första vita som kom hit, i början av 1500-talet. Ön döptes av dem till Ilha dos Papuas, som betyder de krushårigas ö, men de kallade också den Nueva Guinea, eftersom den hade en skönhet som påminde om Guinea i Västafrika.
Nya Guineas kustregioner och nedre flodfåror förblev outforskade till mitten av 1800-talet, och högländerna ända till 1930-talet. Den 23 juni 1938 lyckades amerikanen Richard Archbold ta sig över topparna i den centrala bergskedjan med ett sjöflygplan och upptäckte ett välbefolkat och odlat landskap - Baliemdalen.
Idag är Nya Guinea uppdelat i två delar, självständiga Papua Nya Guinea i öster och Västpapua i väster. Västpapua var tidigare en holländsk koloni och införlivades, mot befolkningens vilja, med Indonesien 1963. Av Västpapuas 1,5 miljoner invånare är Dani, Yale och Asmat i de sydvästra sumpmarkerna de mest kända folken. Man räknar med att det finns inte mindre än 750 olika språkgrupper i Västpapua.

Ingen annan plats i världen kan heller uppvisa en sådan ekologisk och geografisk mångfald. Här vid ekvatorn finns bland annat tät djungel, enorma sumpmarker, tropisk, regnskog, eukalyptussavann, gräsländer och snöklädda berg.
Idag skövlas mycket av naturen genom storskalig gruvdrift, avverkning av regnskogen och rovfiske i havet. Det är stora multinationella företag från bl a USA och Japan som står bakom denna våldtäkt på naturen. Indonesiens regering är intresserad av de inkomster som naturresurserna ger och har hitintills inte velat lyssna på kritiken från miljöorganisationer världen över. Ett av de största hoten mot befolkningen är Indonesiens transmigrationsprogram, som innebär att fattiga bönder, främst från Java, flyttas till bl a Västpapua. Ursprungsbefolkningen trängs undan och är snart en minoritet i sitt eget land. Folkets motstånd kommer till uttryck genom den motståndsrörelse som kämpat för självständighet sedan 60-talet, OPM (Organisasi Papua Merdeka - Free Papua Movement). Med pilbågar och spjut och enstaka erövrade automatvapen kämpar OPM mot den moderna indonesiska armén, som bl a köper sina vapen från Storbritannien, USA och Sverige.
Den svenska vapenexporten fortsätter trots alla löften från ansvariga politiker att den ska upphöra.