Västsahara är, i likhet med Östtimor, ett område där avkoloniseringen avbrutits. Spaniens 90-åriga kolonisation av det råvarurika territoriet följdes nämligen av Marockos invasion och annektering under åren 1975-1976. Mauretanien tog över den södra delen av landet men drog sig ur 1979, varefter Marocko annekterade hela området. I samband med att Marocko lade under sig Västsahara drev man med brutala medel ut större delen av befolkningen till flyktingläger i sydvästra Algeriet, där de alltjämt lever.

Samtidigt inledde befrielserörelsen POLISARIO ett gerillakrig mot de marockanska ockupationsstyrkorna. Man utropade också den Demokratiska sahariska arabrepubliken, vilken erkänts av ett stort antal länder.

Striderna pågick fram till 1991, då parterna ingick vapenvila efter att FN:s säkerhetsråd antagit en fredsplan. Sedan dess har konflikten dominerats av frågan om man skall hålla en folkomröstning för att avgöra huruvida området skall bli självständigt eller integreras med Marocko. Dödläge har rått p.g.a. oenighet om vilka som skall få rösta: Marocko har krävt att de över 100.000 marockaner man medvetet flyttat in i Västsahara skall få deltaga, medan POLISARIO:s krav varit att endast västsaharier registrerade i den spanska folkräkningen 1974 skall få deltaga.

Under 1997 blev FN under den nye generalsekreteraren Kofi Annan och hans sändebud USA:s tidigare utrikesminister James Baker mer aktivt i Västsaharafrågan och bidrog verksamt till att parterna i september e nades om att hålla en folkomröstning. Denna skall äga rum 7 december 1998 (!). I december inledde identifieringskommissionen registreringen av röstberättigade. Kriterierna för röstberättigade är följande:

  • de västsaharier som finns med i folkräkningen 1974
  • barn till dem som är med i folkräkningslistan
  • västsaharier som har bott sex år i följd eller tolv år i ickeföljd före 1974 och som har skriftliga bevis på detta
  • västsaharier som inte har några skriftliga bevis men som tillhör en av huvudstammarna och skulle ha deltagit i folkomröstningen och som kan bevisa att de är västsaharier

Förutom identifiering av röstberättigade innehåller överenskommelsen punkter om utväxling av krigsfångar, en reduktion av de marockanska trupperna till 65.000 man, placering av dessa trupper och POLISARIO:s 2.000 man under folkomröstningen, uppförande-regler under processen i form av yttrande- och rörelsefrihet etc. samt repatriering av flyktingar. Ett besvärligt arbete har inletts och vi får hoppas att 1998 blir det år då västsaharierna äntligen får uppleva ett liv i frihet.

Gabriel Jonsson