Samtidigt som Indonesien genomgår sin allvarligaste ekonomiska och politiska kris sedan Suharto kom till makten 1965 fortsätter brotten mot de mänskliga rättigheterna på Östtimor, bl.a. när studenter i Dili den 12 november högtidlighöll Santa Cruz-massakern. Noterbart är också att den amerikanska kongressen antagit en lag mot vapenexport till Indonesien och att Nobelpristagaren José Ramos Horta i sitt nyårstal betonade att alla väpnade aktiviteter på Östtimor måste upphöra.

Protestaktioner

På årsdagen hölls högtidsstunder i Dili och bland östtimoresiska studenter på Java. I Dili tändes ljus till minne av offren. Den 14 november inträffade på University of East Timor våldsamt bråk mellan studenter och soldater; dessa började skjuta. Tumult utbröt och många människor skadades och flera arresterades, men inga dödades. Den materiella förstörelsen var också omfattande. På Java gick däremot högtidlighållandet lugnt till. På flera håll i världen ägde minnesceremonier rum. I november riktades också protester mot president Suharto under hans statsbesök i Sydafrika och under APEC-toppmötet i Canada.
Sedan i september söker sex östtimoreser, vilka är misstänkta för att ha varit inblandade i bombtillverkning och för att tillhöra en "terroristgrupp", asyl på Österrikes ambassad i Jakarta. I december blev två personer dömda till döden. De är anklagade för att efter parlamentsvalet i maj ha kastat en granat mot en lastbil, varvid 13 människor dödades. Det är oklart om den rättegång i vilken  domarna föll var rättvis. I skrivande stund är utgången i båda fallen okänd.

Lag mot vapenexport i USA

Medan situationen på Östtimor inte ger någon anledning till optimism har den amerikanska kongressens motstånd mot vapenexport till Indonesien krönts med en stor framgång. På årsdagen av Santa Cruz-massakern antog nämligen den amerikanska kongressen en lag som kräver att det i varje vapenaffär med Indonesien sägs att USA förväntar sig att vapnen ej används på Östtimor. Detta är naturligtvis en svår motgång för Indonesien, som varit mycket beroende av vapenimport från USA alltsedan Östtimor invaderades 1975. East Timor Action Network betraktar därför lagen som unik. Dessutom menar man att lagen innebär att kongressen indirekt erkänner att Östtimor ej tillhör Indonesien.

Hortas nyårstal

Trots denna framgång präglas andan i Hortas nyårstal mer av realism än av optimism. Horta inleder sitt tal med att beröra d en ekonomiska krisen i Öst- och Sydöstasien och säger att den underminerar Suhartoregimens legitimitet. Han menar att det nu är tid för världssamfundet att i ASEAN-länderna driva på en utveckling som också omfattar demokrati och mänskliga rättigheter: avsaknaden av dessa förklarar delvis krisen. Horta anger i detta sammanhang särskilt Indonesien och Burma medan han lyfter fram Sydkorea, där Kim Dae-Jung är den första oppositionskandidaten att vinna i ett presidentval, som ett hoppfullt tecken i regionen.
Alltjämt pågår det dock omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna påÖsttimor, vilka Horta kräver ett stopp på. Men Indonesiens ekonomiska kris ger hopp om att landet i längden inte kommer att kunna upprätthålla ockupationen av Östtimor. Även världssamfundets ökade medvetenhet tack vare Nobels fredspris stärker kampen för självbestämmande. FN:s generalsekreterare Kofi Annans initiativ i Östtimorfrågan välkomnas. Ytterligare ett positivt tecken är att demokratirörelsen i Indonesien i ökande grad visar solidaritet med Östtimor. Horta kräver i sitt tal att alla väpnade aktiviteter på ön måste upphöra för att förhindra en våldsspiral. Avslutningsvis nämner Horta utvecklingen i Sydafrika som ett exempel på en dramatisk förändring i världen under de senaste tio åren och säger att frihet är i sikte för Östtimor.

Gabriel Jonsson