|
Men den här fredagen var faktiskt en mycket ovanlig kväll. Några timmar tidigare hade den indonesiske statssekreteraren Moerdiono tillkännagivit att president Suharto hade beslu
tat att ställa in sin planerade resa till Kuala Lumpur p g a sina hälsoproblem.
"Jag meddelade för några dagar sedan att presidenten planerade att delta i ASEANs informella toppmöte. Efter en rutinkontroll har presidentens läkare emellertid rått honom att för tillfället inte ge sig ut på
; någon lång resa", sa Moerdiono.
Endast minuter efter tillkännagivandet föll den indonesiska rupiahn och börsen till nya rekordlåga nivåer.
Bolag med kopplingar till Suhartofamiljen drabbades också. Företagsgruppen Bimantara Citra som kontrolleras av den andre sonen Bambang Trihatmodjo föll med 29%. Citra Marga som styrs av äldsta dottern Siti "Tutu" Hardyan
ti Rukmana tappade 8%.
Den enda överraskningen var rederiet Humpuss Intermoda Transportasi, kontrollerad av yngste sonen Hutomo "Tommy" Mandala Putra, som faktiskt steg något vid sin börsintroduktion.
Det är en allmän uppfattning att Suhartos närvaro vid toppmötet i Kuala Lumpur skulle gett ASEANs möte en speciell innebörd eftersom han är den ende av de ledare som 1967 bildade organisationen i Bangkok som fortfarande
är vid makten.
Rykten började cirkulera bland utländska diplomater och den inhemska eliten att den 76-årige Suharto drabbats av en lättare hjärtattack efter sin 12-dagars resa till Namibia, Sydafrika, Kanada och Saudiarabien.
Det ryktades till och med att den åldrige presidenten dött den 5 december, vilket fick rupiahn att falla till en nivå mer än 50% under dess värde i juli.
Ekonomen Laksamana Sukardi sa att de två ryktena om Suhartos hälsa hade reducerat rupiahn med 1000 punkter. Han tillade att antingen ryktena var sanna eller falska så drabbades alltid rupiahn.
Moerdiono förnekade upprepade gånger ryktena. Han sa att Suharto bara behövde vila lite och att hans chef var vid god vigör trots att han var lite trött.
I ett uppenbart försök att ta död på ryktena visade det statsägda TV-bolaget när Suharto mötte Moerdiono och utrikesminister Ali Alatas i Suhartos privata residens den 12 december. En blek Suharto klädd i en mö
;rkgul batikskjorta visades sittande i en soffa, leende. Han nickade några gånger men gjorde inga gester.
Den korta filmsekvensen tystade inte ner ryktena utan gav tvärtom upphov till
vildare spekulationer om att Suharto förmodligen fått hjälp att sitta upp i soffan. En internet användare spekulerade att Suharto troligen använt rullstol för att ta sig til
l vardagsrummet.
Filmsekvensen har uppenbarligen chockat de flesta indoneser, speciellt de som fötts under Suhartos styre och som avråds från att ens tänka tanken att Indonesien behöver en yngre president för att ersätta Suharto.
Den australienbaserade indonesienbetraktaren professor Hal Hill sa att det är uppenbart att president Suharto är gammal och trött. Sen han tog makten 1965 har Suharto byggt upp en arrogant och korrupt byråkrati och en mäktig mili
tär som är ovana att lyssna på massorna.
Men regimen överlevde eftersom den förde med sig ekonomisk tillväxt. Folk kunde köpa mat. Folk kunde få bättre kläder. Den ek
onomiska utvecklingen används ofta som en förevändning att tysta media, att trakassera oppositionen och att fängsla dissidenter.
Hela strukturen kollapsade plötsligt i juli när den thailändska bahten devalverades, vilket påverkade andra bräckliga ekonomier i regionen, inklusive Indonesien. "Det är slut med Suharto. Det är bara en tidsfr&arin
g;ga", sa en veteranaktivist spydigt.
Den före detta studentledaren sa att den finansiella krisen hade lagt en börda på president Suharto i en sådan utsträckning att krisen allvarligt hade skadat hans hälsa.
Han förklarade att den finansiella krisen skapat ett embryo till en politisk kris. För det första upprättandet av en fragmenterad centralmakt. Suharto är inte lika stark som han en gång varit. Hans egna män slåss
till och med inbördes. För det andra kan byråkratin inte nå gräsrotsnivån på ett effektivt sätt. För det tredje är det troligt att en politisk massrörelse kommer att uppstå när folk nu
inser att det finns en chans att bekämpa Suharto och hans kumpaner.
En annan veteran, som är allmänt känd som en pessimist och som en gång anslöt sig till det styrande partiet Golkar, dök plötsligt upp och sa att slutet på Suhartoperioden är bara "en fråga om vecko
r".
Observatörer här gissade att i varje hörn av Jakarta, såväl i armébaracker som i studentbostäder och affärskontor, diskuterar folk i hemlighet situationen efter Suharto. Vad de ska göra och vad de inte ska g
öra. Vem man ska ingå allians med och när man ska inleda manövrerandet bakom scenen.
I mars ska det indonesiska "Folkets Rådgivande Församling" välja ny president och vicepresident. President Suharto förväntas gå in på sin sjunde femårsperiod utan någon motkandidat och enli
gt traditionen är vicepresidenten handplockad av honom.
Men hälsoproblemen har uppenbart gjort vicepresidentposten "het". Suhartos medhjälpare som ministern för forskning och teknologi B. J. Habibie, informationsministern R. Hartono, arméchefen general Wiranto och den nuvarande
vicepresidenten Try Sutrisno kommer sannolikt att vara inbegripna i en kamp om makten tillsammans med sina respektive allierade.
Medveten om att mötet med "Folkets Rådgivande Församling" i mars kan erbjuda ett tillfälle för politiskt manövrerande, varnade den indonesiske överbefälhavaren general Feisal Tanjung de som försö
;ker störa mötet med "orimliga avbrott, bojkott av möten
eller kohandel om röster".
Tanjung sa att militären är beredd att agera mot "dessa människor", fastän analytiker här betvivlar att Tanjung fortfarande kan kontrollera sina generaler och andra yngre officerare som nu uppenbarligen har splittrats oc
h förlorat sin gemensamma plattform för att stödja Suharto.
"Suharto har ingen vision", sa veteranaktivisten. "Han vet inte ens hur han ska hantera den finansiella krisen. Till och med Världsbanken är missnöjd med hans sätt att motsätta sig åtgärder för ekono
misk återhämtning."
Kanske bilförare som satt fast i Jakartas
avgaser började tänka: "Vad kommer att hända om
den gamle mannen dör? Hur allvarlig är hans sjukdom?"
Precis som författaren Mochtar Lubis i sin be
römda roman skrev om "skymning i Jakarta" ("Twighlight in Jakarta") under president Sukarnos sista dagar i mitten av 1960-talet upplever vi kanske nu Suhartoerans skymning.
Andreas Harsono
Journalist i Jakarta
|
|